OCR Text |
Show TORSDAGES UTAH-POSTE- DEN 18 SEPTEMBER, 1913. 1 hoi j dt med pa pper och manuskrip-ter- . min tankegHngj ar nu stord och tt svarade doktor D. IfrHn den dagen besokte Olga ne och karakter, med hvilken man Vagnen stannade utanfor min intresse fasxadt mitt en reste onskar IfrHn rbka detsaanma ett annat pH sin sig man hvarje dag och satt dH en amnar framlefva ett helt. Fbr i eigarr Jag bus Jag stort Kungsbaeken. foremal. var tid den som och under timnie SvHrt hel hans Hkdonet vid man det andra jag granne, bor samvetsgrannt sang. sprang genast ur Ilan vred sina' hander oeh tilla- var att bestamma hvilket intryek profva sig sjelf. Bade jag och doktor D. hade utan praktik, sH myeket intresse-ra- t Underkastar rackte handen At min foljeslager-ska- . skulle han de. satta vantat att honom dessa besok vilja man fattade mig. en hon i den, det sig ej gjorde pa sorgfalli? sjelfprof-nmsom, Af kladd eller tillsiu-teVar n Hon sitt testaniente liten mor var till att Hans viixten, liknade nHgot en god utseende oeh&ag fore upp sade. vlgseln, sH har man i en skall ehuru miirk en dersmartsarat karThalsduk, bok. kunde komma, Alan ,'oek, handlat ofbrsvarligt jag omojligt lattsinnigt, Min angest har kommit mrg MARIE SOPHIE SCHWARTZ. lekt med det allvarligaste i lifvet att glomnia saga er mitt namn. Under hela operationen lag han knuten om halsen, oeh det rika, det blir att Hterde Herman i ett sH af gissa till hvad som foregiek Ett par gHnger bet han svarta haret helt enkelt uppfa-stad- lidande tilLstHnd honom. oeh gjordt sig fortjent af allt det Jag heter von Ritter, ar enka efter oeh rokte. NedanstHende lilla skizz medde-lade- ofverste Ritter oeh er vans af tvart Hela hennes driigt hade cigrarren; men detta var Ingen orolig bliek fastades mera forakt, som blir foljden dH man i ocksH det enda utbrott af smarta nHgot till den grad vardslbst, att pH dorren, ingen suek af langtrn upploser en dylik forening. mig under mitt vistande fran lakare en af Frankrike tysk Du talar vaekert-- men ej prak-tisk- t, intrycket deraf blef obehagligt. hojde hans brbst, hvarken fore Vi stego uppfor en trappa oeh han tilliit sig. Vid mitt nasta besok hos Her- hennes ankomst eller sedan hon Hennes helsning saknade allt Frankfurt am Main, vid namn triidde in i en stor salong. Sedan sade Herman. Sallan, naJag hade aldrig sett en sadan i aflagsnat sig. motte llobstein. ofverstinnan affekteradt var rikt den man, ett stan sinnesstyrka. mig qvinligt behag aldrig, lara ett par foralska-d- e par vi passerat yttcrligare karakteri-atisstel. Nar Hon var det han en besok hos huru fbrsta ofverstinnan forlofvade kanna hvaran-dra- . eller fbrbi, salongen. Olgas drog Jag fann den ganska lade fragaae tycktes mbhlerade rum, s och har derfore ur minuet handen och suck sade nastan hade underrattelsen som om detta Herman ens allt med Oaktadt hafva Det den la ar forst sedan prestens set till djup dorr, jag tagit fbrjagat pa den med likviil hene van-dframfor forsakrade kansldr hvars alia en oeh af fruktan. den; AAIEN lion olycka. Jag knutit till bandet olosligt, mig hopp uppteeknat qvinna, fiirde till sjukriimniet. Hvad herrame i dag berofvat skulle hafva kunnat uppvacka ne att hon burit den med ett lugn, Ilan visade ett verkligt dodslugn. som de fH gbra rigtig bekantskap. forandringen, at som jag ick" sig om med de orden : Hans fbrbattring giek raskt DH forandras seenen Fanner staden der den passerade, Alan ser Herr dokor, i edra och doktor mig, liirer svarligen nagon konst afund afven hus de vackraste da- lHngt ofver hvad man nagonsin till handelsen deruti Sverige, kunna det hvad forvanta. framat. NHgon fara fbr lifvet hvarandra dagligen, ar i beroring mera? rner, emedan det tag ersiitta; men, nagot kunnat fbrlagt D s hander anfdrtror jag nu Ilerr doktor, det var detta jag fanns icke mera. Jag tillbrage uti alia dessa smH oeh triviala min dotters Man kan gH s:n verld fram lika fangslande, snillrikt och spirituelt. jag lHter doktom vara den kiiraste jag eger bra pa ett, som pa tvH ben. Vi Ni har onskat traffa mig, herr ruktade, berattande. hvilka tillhora huslig-hete- n make yttrade ofversinnan alia lediga stunder med honom, ' oeh utgbra tusende orsake. doktor, sade hon i kort och kail sorgset. Jag hade likval hoppats prataude om allt mbjligt nytt oeh .Dbrrcn giek upp och slots ater halta anda hela lif vet igenom. DH jag tradde ut ur sjukrum-met- , ton. Ilvad fiirorsakar mig aran att denne handeLse skulle aterfb-r- gammalt, utom hans hustru. till disharmoni, som man forr ej efter mig. Jag giek fram till staen-daf fann plig-teofverstinnan ert fore henne till besok? sina kansla af der tanskall med stod alltid D. saknad Doktor anat. Yanor, tyeken oeh Hsigter san jag Jag gen. Sedan jag slutat mina niedicin-skHon emot dodsblek.lutad med ka dessa i kollision. hvarunder mig, rHka samtal, dorrpo.sten Under bemodan-de- n sag skarpt pa pa i mig. studier, etablerade jag mig i det utanfiir . sH oeh fbrmaket. min svarta fann denne genomtran-andedbdsblek oeh lHg beliigna gade att sammanjemka dessa, pa Jag patient ganska ovanligt rikt utrustade Orbilig Stockholm sasom praktiserande lion bade stHtt der under hela ande utveeklade hela rikedomen klen. Febern var haftigere och som aftast, den sista Hterdensamma min fordne skol- - oeh lakare. SH val tonen, som blieken och an den bort vara. Bruner. operationen, oroligt lyssnande till' af sitt indre. Herman stoden af harmoni, och samm gymnnsiikamrat For Hterstoden af mitt faderne-ar- f Medan jag undersokte pulsen, Hans konversation utmarkte dg hjertan som ,fore vigseln tycktes pH hvarje ljud. hHllningen retade mig. Hon Tag hade icke triiffat honom hyrde jag mig en elegant Iluru ar det? stammade hon. ehuru under medelmHttan betraktade jag uppmarksamt Her- genom en verklig sallsynt klarhet sla med ett gemensamt slag, klap-p- a ofver sju Hr. skaffade mig hast, akdon o. Min fru, er mag liar visat en till sin langd, som en i kjortlar mans drag. Det marmorlugn, so.n tankar och omdbmen, snabblic: i har jog sett ett ansigte nu af sH skilda kanslor, att Aldrig betjent samt pa min tamburdbrr af mera regelbunden manlig skon-he- ofverrnensklig sinnesstyrka. Vi kladd karl. Mitt svar blef ocksH dagen forut vackt min forvaning, slutledningar, samt en mangsidig emellan dem upp rest sig en hjl en stor messingplat med mitt kunna lioppas det biista. var nu forsvunnet, febern hade bHde erfarenhet och belasenbi-tHans i ofverensstaumielse med det an bans. varld af missforhallanden, misstro namn i tydligt prentade bokstiif-ver- . ett oeh smartsamt iTans erfor: oforde: Da jag lutade mig ofver lionom, lugn och kallblodighet skola voro gifvit oroligt oeh missrackningar. jag lefnadsasigter Tvedregten underlatta lakningen. horde bedja om tillgift uttryek Ht hans ansigte. fulla af ungdomsfriskhet o. hojer sig pH den slocknande han upp bgonen och rackte Jag slog Min praktik iuskriinkte sig det Vid minsta buller ryckte det manlig storsinthet. Jag Hterfann Lugn oeh kallblodighet! mum-lad- e for det jag stor er, min fru, sade mig sin vanstra hand med orden: graf. Sista gnistan af dtn oaktadt till nagra gamla fruntim-me- r smart-sani ogonbrynen. men som ofverstinnan till ett med Dot Ilan slog upp hos mannen samma hjerta och formatt jag: orsaken, Viilkommen, Engbcrg! eld, som vi ansHgo evig, har slock-na- t oeh en fattig satan, soin jag leende. Afven liikaren som hos den ridderligt mig dertill, ar sadan att alia och framfor oss ligger ett helt ogonen och fastade en stirrande, gliider mig att aterse dig. amputerat, och hvilka samtidiga saledes efter ytan. mHste fbrfalla. Er man angestfullt vantande bliek pH svarmande juiglingen. Att liira forspildt lif. Alanne det ej under Derefter kaslade ban tillbaka har genom en olyckshiindelse ska- jag skotte gratis. Don suckade oeh tillade: kanna Herman Bruner utan att dyJika forhHllanden ar ett hHn tacket, och pekande pa ett tankte jag, Men, hvad mera hade sett nog. Ilan onska-d- falta vanskap fbr honom, var massakreradt ben, sade Jag bar nagot att bedja er om, dat benet, sa Jag Gud, moral oeh sedelighet, att promenerande genom mina manga han ; se nagon intriida, som han herr doktor. liar Herman brutit sig? dH forklara hans af fbrdo-Iluru fortsatta ett akten-skarum; dH man btbor en stor Utan att afvakta svar, tog hon fra Bruner. Det var myeket langtade efter. hnstrus kold oeh likgiltighet, n Kan du radia detta, eller skall som n endast forsamrar har ett vaekert ekipage oeh det ' Med ledsamt. till flit ett andra sidan pH att som mitt oeh vagen var till den gr id demoraliserar hj'ertat? forlangde jag Jag lioppas dock, likgiltighet tagas af? en livrekliidd driing. kan det det ieke ar farligt. Ledvridnin-ga- r behofde blott kasta en bliek kabinett, hvars dorr hon Jag onskade att frn Bruner upprorande, att mitt blod rakade Ala derfore de band brista, som Jag sla fel att man blir ansedd och dylikt aro mera plagsam-ni- a skulle blifva synlig; men nej. Jag i svallning blott jag tankte der-pefter oss. verlden halla dessa makar derpa for att svara: s At for et. utmarkt lakare. Hter-stan af nHgon egentlig betyden-het- . mHste aflgasna mig utan att hon Ni har varlt Hermans biista samman, dH det som forenade dem Benpipan iir krossad; det vara, ar mera an att vara. infunnit sig hos sin man. SH fort Bruner blef battre, infor Gud redan brustit. ej nHgot annat an amputa- vim sasom gosse oeh yngling, i:i Trots denna lilosofi grundlades tion. PH middagen, dH jag Hter sag s ar nu bans lakare och skall Herman tystnade. Jag saknaVisserligen, infoll jag med smHning-obesok; Olgas icke min storhet sH hastigt som om min patient, fann jag ofverd-innnaunder veekor, ja manader var-d- ironi, men beklagligtvis var den minskades de till hvarann.m de all lust att fortsatta samtalef. Godt, skal den ske nu gebm och huld vid mHgens och slutligen hvar jag fbnnodade. I hela sex mana-de- r nast? som traffat kaptenen, icke honm, samt afven komma att Det stod klart fbr mig. att han ietredje dag. fick jag roa mig med under Om dina krafter tillata det. kasta en bliek in i hans husliga af denna lindriga art. Ilan har hufvudgard; men den bliek jig lion hade under hela tiden fo ke utalade detta endast fbr att spatsera vore det Hast att gbra det sH snart forhHllanden. mottagningstimmarna att bebo sin vaning midt e Myeket skall der-vi- d hogrn pipan krossad, Benet iir re fastade forst pH henne och sedan aktenskapsskilnaden, utan helt solo i mitt hem. Diiremellan som dan sade pH att er vaeka han men mot anna Herman, att orden egde en djupare mig amputeradt. fbrvHning; jag mbjligt. mig oeh ieke ens kunnat akte jag omkring pH Stockholm En mbrk rodnad flog ofver 01 ej sett Olga, som han onskade ber, hvad heist ni an kommer att att stanna i modrens , Jag ar redo. gator, for att motionera min hast. gas assigti, en blixt af oro lyste ur skulle komma och genom sin Efter en temligen lang pans, Doktor D. oeh jag ofverlade om tanka, yttra ej ett ord af hem, sH lange mannen var der. Nojet haraf blef dock enfor-mig- t den fdrestaende operationen. Semildra plHgorna. eller forundran. Ni skul- hennes ogon. Hon utropade Olga forefbll som om hon hade under hvilkan jag tiindt en eigarr, i langden. le bbrjade Vid min hemkomst skref jag beherrskats af en yrsel, hvilk-Jag endast djupt smarta honom. fbr att hafva nHgon sysselsatf-nindan vi blifvit ense derom, giek verkligen befara att nodgas Min Gud, herr doktor, han lof dessa rader: Det lofvar jag. Vi lakare fH doktor D. att gbra nagra forbere-dand- e gjorde henne oformogen att tiin-k- a frHgade jag om han last de andra medel, for att gbra Alin fru, er mans lakare frH i allmanhet lara oss att se och a ver val? eller handla klokt och riitt. anstalter. smiekrande recensionejha i gard;:-gen- s mina utmarkta egenskaper, sHsoo Aled tankspridd min helsade hon Herman ropade mis till sig. Ja, han lefver; men han ar gar: om er afsigt ar att taga myeket, utan att nHgon martidningar, dem fru Olga Brumedikus, kanda. af den ni infor Gud lofvat al pH modern, dH hon kom. Aled ner fatt fbr sitt nvss utkomna Vill du borja med beuet eller ker att vi hafva hvarken bgon el- fbrvandlad till en krytnpling fir Den enda fbrstrbelse. jag under detta? ska i nod oeh lust. Hterstoden af sitt lif. Ert och frHnvarande utseende frHgade han kallblodigt ler oron. tiden haft, var att betrakta ett ske hi la min framtid. och vet till med en vet afven en ger anledning det, dylik underrattade hon sig om Hermans Jag fortaljde Jag jag skonnings Jag har med noje last dem, fruntin.mer, som bodde i huset Min lycka hvilket hogt varde Herman satter los noggrannhet om operationen formodan. Han tillfrisknade Det sag ofta ut svarade Herman lugnt, ehuru en midt emot. Hvarje morgon fann var dermed gjord. och allt det mod och den styrka pH er; det ar derfore som jag ' som om hon alldeles ieke horde George Engberg. mbrk flamma betaekte hans pan-nett ofver henne lutal under-rattbord, a Herman visat. jag att ni i morgon ma En middag, da jag hemkommit Det har gjort inig verklig gaf akt pH de sva hon erhii l. skrifvande med oafbruten ifver. fran en af mina Om aftonen, dH jag Hter infann min dotter om den olycka, Hennes svar vid underrattelsen patienter, intriid Jag sammantraffade aldrig med gliidje att Olgas arbete vunnit sa lion var ung, hade mbrkt har Anton, att han traffats af en olycka, hab mig hos ofversinnan raffade jag henne, utan att kanna mig retaJ myeket bifall. lion ar ocksa ea fbrkpnuande' att ett aldre som drabbat hennes man. oeh niork hy. Var lion vaeker? fruntimmer Er dotter, min fru? upprepa-d- e sH forbitrat mig, att jag ieke kiin mor och dotter sittande i fbrmaket oeh tankte ofta, da jag uppdrog ovanligt snillrik oeh bfverlagsen traffa mig. de nagot annat an begiiret att utanfor sjukrummet. Jag kunde ombj'igt att afgbra. lion far komma igen i morgon jag nagot bfverraskad. paraleller emellan henne oeh Her- qvinna. Berbmmgt iir fbrtjent, Ofverstinnan var upprord. Nar man : lTtan att latsa gifva akt pH d(J-t- straffa henne derfor. aldrig riktigt a se hennes ansig-te- . pa niotiagningstiinmen, ocli jag lyekbnskar henne af hela svarade Det var standigt nedlutadt hon fick se hon : lion sade mitt afhbrde en under vexlan eftersbkt hon: ton mig, mig utrop, Htertog jag, med den Besynnerligt vore om ej Olga mitt- hjerta. ITon liar nu nHtt det ofver krifningen. Min dotter bor pa samma gata de sinnesrbrulse. DH jag beskref Kom, herr doktor och ofverty-g- kommer att drabbas af nagot som inal, hvarefter hon med fiirtiiran-d- e antager. En dag sade jag St min hetjentq Olga att hennes niirvaro iir Ilerr doktor, jag sade henne som ni, i huset midt ofver. lion att han rbkte, under det vi sagade ati strafvat. fullkomligt krossar hennes allt fbr Hermans Hterstallan-de- ; uppsltikande egoism. Anton, lags at jag fHr veta det, men lion bad mig saga att det iir annu okunnig om hvad som af honom benet, utropade hon : Fru Bruner iir saledes iireh-ste- n hvem som bor liar rnidt emot i icke t att den oro oeh angest, som biindt. Herman har uttrycklig'-? Ah! jag kanner detta mod nagot uppskof. Jag anade ej att bdet redan da fiirstH vaningei nu plaga honom, dH han liirger och beredde sig att ofver hennes hufdenna sinnesstyrka. Hvad jag Holt missnbjd runkade.jag bgon begiirt att hon icke skall fH Ilvilken. som liar fbrnmga a't Ilerr doktor, det ar beundrat bada hos honom! langtar efter henne, verka hinder-lig- vud neddraga alia de utmarka sig, iir ej det? brynen och gaf befallning om att deraf fbrriin i morgon. Jag ater Tamburklockan lji'ul i detsam-ma- . hon skulle blifva inslappt pH hans aterstiillande. Mi: hvaraf ett kvinnohjerta kan triif iinskar att ni siiger henne, icke Endast med stor anstriingniii Ater uppstod ett uppehall i barn kunde tror hva som ieke hon hvad Jag, sa val som Anton, safas. oforstHndiga tillbakahHlla emot hade tararne utan smalttt hvilket jag afbriit, siigand-- : intriiffat, mig Lyckan go helt bfverrraskade pa hvaran-dra- . sa myeket, att jag ansng mig iifvon liuru Herman, burit sina I)ii jag slutat, satt hon en lHng jag sager. Hur mar ofverstinnan? Vedergiillningens eviga lag gbr Jag Da fruktar jag att kaptenskn sig stiidse giillande oeh liiiiiinar har icke baft det Derefter rusade Anton kunna visa olychan. som siikte plagor och sin olycka att vid trot-ti- stand tvst, derefter sade lion i en nbjet lielsa pH iinnu mindre skall tro inin.a orr Hr fbrvandlas till krympliiv. ton af fortviflan: ut. for att iippna. Han lijclp lios mig, on bister uppsyn. alltid de lidanden vi neddraga henne i afton. aterkom med andan i lialsen kiin-nFbr iilvrigt upn Ilvilken olycka att det skull svarade jag. Alin svarmor ar hos sin andras hufvmbm. Ofvermodet iir dot fel hvartill Ilerr dotkor, min dotter hiir : vi liittast bemfalla. En afton da jag, som vanligt, fbr att underratVv henne cip hvarje den minsta detalj v.d biinda just nu, dH jag hHller pH att fylles den pligt ilia, hvartill man t S.jukbud fran grefve 0. i Ett hbgviixt, statligt, aldre detta tillfiille. Hon vet iinnu ej afsluta min roman! Jag ar bra tvingas. Bruners lif beror visser kom fbr att siillska'a med min att jag beslutad mig fbr bred vid. Ilerr dnktorn sis all fruntininier triidde in. Damen att riitt uppskatta dim man lion boklaearisvard, som af sinnesrbrel ligen till en stor del pa det sinnes patient, ropade han mot mig: Verlden har nu vara god oeh genast konima it. var kliidj a ett siitt, som genast Du koininer bra sent, min Aek, det gifves lidanden. se oeh angest skall rvekas fran lugn han kan erballa ; men om kapskiinkt Olga ara oeh utniiirkelue ; Grefv-tenskan icke med sin niirvaro Vi!l har rnsjuksat myeket sade mig att lion kunde betala emot hvilka fbrlustoi af ett In n mitt arbete! doktor, jag har vantat pa dig jag vill icke vara mindre frikostig fbrunna fH honom arm clbr rn iiro sa detta. Nu intet! vi en ett hon. hiiftigt. lHng stund, egentligen fbr att d erfor per jag henne tillbaka sin hop grat hvarje bgonblick lion upptog af Gud att Hon bbjde pa lnifvudct och ir GpTvcii kundr siigas vara min min dyrbara tid. pas tin nadigare If.r frastalla en fraga, den jag busker friliet tv utan den kan hon ombj-liJag betraktade henne en stund forsl a patient. Under loppet af hasitigt rummer. kiinna sig lyeklig. derpa reste jag mig upp och bjbd mans liustru oeh pH ett eller amp att du niH yttra dig ofver. Under Jag giek ocksa med en artig siitt hjelper honom att ensam henne farviil med orden: de senast fbrflutna veckorna hir nagra veckor hade jag ej heller bugning henne till motes. lion Rruscr, iir det allvar hvad (!a den hHrda kampen. tanke for nagot annat. Dameii besvarade min hbflighet nied in Min fru, jag beundrar denn nu siiger? utropade jag bestort. jag myeket taikt derpa. s kail kastade midt emot glomdes totalt. Olga en pH fiir oeh mig Med dylika er lat iir hvad likgiltighct fbr bora Na, det man, vredg helsning. ja saker skamtar hurerande var fbr mig af beundrar iinnu mer omtanken for bliek. I)cn fiil.jande dagen liit jag en riksvigtig angeliigenliet. vi sko- man icke, min viin. Er betejnt, doktor Jag iir ieke Ilerr doktor, jag har nyss le.n la afhandla, sade jag, tagande en man fbr Olga; hvarfiir da stbrsta vigt. Derpa berodde mig bos kaptenskan Brunm edra romaner. Ni har visat mi ville visa bort nig. Jag hade e nat min man, sade hon. Jag har plats bredvid lionom En lang stand fick jag viinta i en nv sida af qvinuohjertat. sta bppen fiir deni som lida. trot att en liikares dorr alltid fjettra, henne vid min sida? men bon ocli blottade ena skidd ran. Tag iimnade svara: Alisa ansprak pa en liustru iiro Det iir iiktenskapsskilnad Hvad nienar ni, herr doktor? tillbringat en liel timnie vid han Jag salongcii; derefter koni cn qvin-linied de Hvad kan ni fordia yttrade han helt tvart. domestik och orden: lipjdade mig underraftade mig frHgade den lilla frun oeh heij i sjukhadd. rnahiinda nagot fbr stora oeh 01 bar fatt en kula plaeerad hiir. X beli Jifver ieke gbra mig mer af mig? han med ett frrsiik att smale. att bonnes nad var syssclsatt i mod stoltliet sitt vaekra hufvud. Jag kiinde mig bfverraskad oeh ledes blifva tryckande fir en fork hiring. Jag iir ieke Att ni tillbringar hela ert ocli icke kunde ta.ga sitt Det skulle vara mig siirdeles brydd. Herman miirkte Jag nienar, att ni i verklighe genast sjiil som hennes dock, det iir liir att gifva er undervisning svan detta ocli tillade me! sorgliis rbst, ett anine, allt fiir grannlaga att att blifva befriad fran emot. Jag bad bonne da siiga sin ten glbmt makens kiirlek, for hjel dpr, om sa erfordras, om oil r;i pligtcr, utan for att bed-j- den. fru, att jag bade ett uppdrng ifran tarne ocli bjcltinnoi na i inbillnin jag. under det ban drog nagra bloss orda om, latom oss derfbre leinna er genast fblja mig till er Alitt lif oeh min tid iiro aht ur sin I oadant fall skola gens verld. Ni ar siikert den fbr det. vi bbrja iifverstinnan Ritter. eigarr: Under de minuter som fiirflii.'o sta liustru som, i ett bgonblick fbr dyrbara ntt sb'isa bort som fbrbe-balan, kapten Han med den. svarade jag. Herman kastade sig iigonb'ie-ke- t l Jag iinskar att du utan bar genom en olyckshiindelse ldif-vi- t sjukskbterska. uttalar din tanke derom. derefter in pH politiken. Nagot sennre bade vi tagit ut innan jag blef inslappt, koni jig som detta. visat en sa upprbrand Hon vande sig till ofverstinnan att t.'inka ja det domestiken talat kallsinniglirt. Da tillst Ar jag upprigtigt att myeekt ilia skadad. Hvarje ktilan. liar talade med allvar, utveck-land- e drbjsimil innebiir en evighet af Delta var en era ink a smiirtsam om bonnes nads skrifrum. sina aisgter med det lugn nagot fbrbatligare n tvH Kallsiimigliet? upprepa'. oeh bjbd henne farviil. Modern liit li Skulle viil min hiindelsevis horde bon. Herr rbr-dplagor Ni niaste medtage utan ni beijne gfi, viins makar n't kan ieke men icke tiinka en muskel doktor, operation; jag ocli den klarhet, .som alllid liustrn vara forfattarinnan Olga inset t att jag iir olycklig och trust med ett ord siik ofvertala lienne mig, svarade jag. Fraga iir om amputering dg pa patienten. Ilin lag hans resonement. Ingent'naf ett ben. lbs ofver hvad som hiindt. li fliis. Om att stanna; mcnpH den gamla da Ar din dom ej nHgot fbr Niir jag slutligen lade Bruuir? tiinktc jag. i hans konversation I niista rninut sutto lion oeh jag pa fbrbandet sade ban : gaf tillkiipn.a I detsarmna aterkom t.jenariu-nan- . jag cj gripils deraf, hade jag v'i meas ansiete stod med tydliga striing? i en vagn. att han ett fattat fbr liisa att Under den korta lifvet sH all den dot .n bittra ofver icke drag bolibft oroa mig song Tack, Engbcrg, du bar en liitt Jag betviflar det. Den utgar hon vcxlades ej ett ord. lion erfor. som blef min i hiiftanos och i'lfbrd ieke ett Blicloen, stiirre Jag trvcl: denna olveka pjort iH smiirtsanit bcsl,;', hand; men fbrtliy iinskar jag frHn den Asigten att ett iiluenskap ml dotern, var kali och hnfvudet mot ena vagnshiir-net- . bedja berrarne om migot, i n nun V:iggarna voro bekliidda sj.il, Det biista af alia mina string. som att slita de iikteiiskapliga af tiinankde eller moraliska Den bliek jag kastade pH ni gripa er an med lionet. Jag giek in till den sjuke. Han ieke, skall liiirigcnom erballa ett Imkskiqi, miibleringrn utgjor-'- f handen. hennes ansigte, sade mig att hon bade fallit i en stalla och viilgbran-d- inenniskor, bor ingas utan att man Det skall vara oss kiirt att 'ui li;,q lii.Ul bekliidd sof- - slut, som alldeles ieke blir sbmn. behenskades af en haftig smiirta. forst allvarligt granskat dens lyn- (Forts.) Jncd det hela; iy hvarje begiiran af kapten, fa, ett rundt divansbord, iiver- - Forfattarinnan och hennes man g dy-lik- t. in-o- m t. s sviir-mo- r. , k dot-ter- n skam-tarnl- nian-nen- yt-tr- e a e r. a for-store- sva-rar- s, e va-nin- t, . gt kiir-leke- it db-m- tiin-cesa- er tt, ur-sakt- er db'-re- n. full-komli- ot e af-br- ot p, va-nin- sja-le- be-so- k. be-lag- et al-dri- g til-las- te iu-f- or a. sy-na- sHle-de- m n a la bety-dels- ofver-rasknin- e. nar-var- o g haf-tigt- g, till-grip- a ho-r- lif-v- fbr-stor- uppfb-rand- dt ar-bet- a. e ei-- an-hall- er a. a . a 1 A A d-- of-t- a st huf-vudstu- sam-tale- t, o i'f-v- utro-pand- e a do-te- r, hu-se- akten-skajisskillna- d. 1 kii-r- a lem-nad- e gt Gref-ven- an-imi- kan-bord- e lik-vi- il liin-gr- ! g e na-go- n kom-ine- n a ung-dom.s- v Gri-ncr- . A instni-mente- frSn-skild- a e sa-so- - fiir-de- n e ar-bet- upp-fyll- a e |