OCR Text |
Show jflrrrHjrwiflrwiifiraMrifiw A j UTAH POSTEN TORSDAGEN DEI samma oeli undersiik men tuan att finna P ARBETETS : hvarje liytt. fbrstdrda af den liemska upp-standel- anlandt, stannade ett vid grinden, oeh en liten, mdrklagd herre steg dernr. Han amnade sig upp till den stiirre bygningen, men Andrade beslut, d Ahan fiek se en massa menniskor fdrsamlade omkring den mindre. , Ilvad ar litir pA fardet frAga-d- e han en karl, kladd i en grA som stod oeh trlade vid en uklla. Ah, ingenting annat, an att en svarade herre blifvit mdrdad, karlen. En herre ,oeh hvar hegieks mordet? Karlen pekade pA Der! Cerdas boning. IIos mamsoll Ahrnoll? ntro-paddon unge mannen. Man Jo jo men, sa iir dot. har funnit honom liggamle dihl i hennes sang mod ett stort sar l n d ho-no- Roman af SCHWARTS SOPHIE MARIE AngbAten. Carl hesldt att invanta bans a ANDRA AFD ELNIN GEN terkomst fiir att ieke siippa liolemnat Stock-holm- . Carl talade alltjemt svens ia, nom fdrr, an ban och ehuru engelsnnumen ieke kun-d- e SEPTEMBER, 1913. s nade tapper erfor man, att e Owenson var den sig sa Bernhards fru. Ilvarfor hon antagit namnet Owenson och haft sA stort intres-s- e for Ahrnells fdregAende akteu-skakande man ieke, men ansag sig ined latthet kunna gissa da det nu var bevisadt, att Bernhard sedan nio Ar varit gift oaktadt med sin senare hustru, den forra ieke aflidit fdrr an for sju ar tillbaka. Vidare laste man, att den for mordet pA kamrer Ilengel Andereson, som redan varit tilltalad oeh falld for stdld, sannolikt var den, som rndrdat Bernhard. Tidningsreferentea hade sa grannlaga som mdjligt vidrort Gerlas inblanding i den tragiska historien; men man hade ieke kunnat undga att namna hennes slaktskhp med. den dode. Skandaltidningarna voro likval ganska belAtna med att fA kasta sig dfver ett beromdt oeh omtyckt namn for att uedainutsa det, o. de gjorde ocksA i detia fall sitt basta a for att lAta faderns mindre lif som en mdrk skugga Aterfalla pa dottern. att hennes far fi sexton Art till-- ' baka lemnat fadirneslandet oeh rest till Vestindien, der han anta-gi- t namnet Bernhard. Ilan hade den fdregAende aftonen infunnit sig hos Gerda och gifvit henne i uppdrag att iram'emna ett bret till brukspatron .Striiniberg,foregif vande, att det hand lade om nAgot vigtigt. Atfbljd aJ sin tjenarin-na- , hade Gerda ankommit till brukspatroueas port kl - ett pA natten och dAAtt de svaret, att han var bortrest o. ieke vantades hem fdrr an morgonen derpA. lion vagade ieke atervanda till Djurgarden, innan hon trnffat sin fare van, oeh hade derfi'r beslu-ta- t att hos portvakten afvakta n oeh i en storsta angest dfver Cerda. Midt under denna oeh innan poli3inyndig-hetern- a ihland afgiek, men medfoiV kadade engclsmamlen. Carl begaf sig(nu till skepps-brofor att erfara om mr Bern-haranriu hade sina saker qvar om bord. Man hade ioke sett sedan han pa eftermiddagen Alla aflagsnade sig derifrAn. bans reseffekter voro ovar pA BARK. handel-se- 4 mis-tri- kal-land- pig att kan min skomakarhjc detta onda v. Till slut den de sett icke var rukspatro-nen- , hvad allt och jag ategkam efter detta godt for. misstanl-t- flaekande till staden lika klok som fiitut. Jag begaf mig till Sti-nHon var henrkoinmen, och siikte af henne utLeta nAgot. jag som knnde leda mig pa sparen, men allt, hvad jag vabn, var pa, att Sjoqvist genom rAkat i en snara, sum list n.Agon blifvit utlagd for honom, och att Stina dervid varit behjelplig. Hon hade nu fullt upp med pengar och forklarade, att hon icke behofde de styfrar, jag kastade at henne. Missndjd o. uppretad lemnade jag Stina. Det var tiingt lidet pA qvallen, och jaJ tog vagen utfor och Glasbruksgatan trapporna ned till Stadsgarden for stt fa mig en droslia; men just som jag var belt nara den plats, der essa stodo, sag jag tvenne karlar stiga Nagra ord, innan vi skiljas, sade Carl oeh drog en djup guck. ? Vet man, hvenx som begAtt a. p, der-til- l, mor-det- Alan misstanker en trashank, som varit synlig i trakten. Morda-re- n har tagit mml sig allt, hvad som fanns af varde. Och Gerda, ,'hvar var hon vid detta grasliga tilliiille? Den polisbetjuit. som gaf mig de nbdiga upplysningarna sade, att mamsell Ahrnell lar hafva varit i staden bfver natten. !I sa fall, Nisse, sade Carl detta sprak, astadkommo s kan man saga, att likviil eu oupidibrlig vexling e bans belt Aterkoinst! aro underbara. Hade tidigt Morgonen derpa vagar llan i bans ausigtsuttryok. hasom Atta Kloekan hon utfdr hade kanske hon varit. kullen, lag hemma, morgonen Sylvia pa svara. sig likval att de brukspatronen anliindi till sitt de lAda fallit emel.lan fiir offer mbrdarens hyggningarna, knif; kort Carl fortsatte eft or in ntanfdr bonne hem. snart att me- stod oeh ieke nu mil Ilan hade fullbordade Carl gat ingangen nu tiltalande stuiuls uppehAU, kiiket. TIon vred pA lasot. men Nisse till di'ss han ater-kolet men till der, qvarstanna ningen, gjorde friimlingeu pa engelska: frail Djurgarden oth talat Fiek Ahrnell sitt straff, vii du upp i en. Den ena af dem tyck-te- s Scin jag liar mig bekant, att diirren var f.tangd. vid hennes far. Omkring kloekan Skulle gamla Brita fdrsofvil vara ganska dfverlastad. Skriften saga, infiill han. ni, mr Bernhard, kanner herr tank-tbon e nio och da oeh ar oiler han liit akarens kamratens tillbaka var sig, ntgangen? ganska riktigt ; den som Ahrnell, bnskade jag, att ni hultade oeh flickan den domestiker honom bistand lyckades det mennlskors blod, hans blod unga genom en af sina siiga lionom att ioke komma till i i liaison. tanakrna: pA, fortsattande att komma upp fikdonet. Den, skall af menniskor utgjutet var-dhenne, att en ledsamliet intraffat. Sverige, ty liar fiunas porsouer, ; viil maste som gjorde, att hau radde henne mamsoll vaeka An hvad.. som Ahrnell, upp hjelpte honom, var en kort Jag som kunna intyga, at lqatrosen at iir det hlifvit har ieke sarde.les ,tarkt bvggd, att hvad. af icke liennet till Carl tryckte Nisses hand och ofiirlailigtt nog sig ty karl, begifva s DjurgarAndersson ieke var kamrer . sa vet det den. sofva man vaeker oeh soirmarmor-gonen ett nastan med for Ja for att ofordrojligen begifva se, sa stort var ieke, giek stort, Sjelf bkspatronen mdrdaiv, utan att dot var Dabulta-dde Men i oaktadt att hon vara kan att till Gerda. oeh kladd, af pastA. han Sylvia denog upprord sjdmanskavaj sig skagg. haqdelsm. niel Ahrnell. Den sexton Sr gam-lfiirblef som det rued af oeh da Alina en sina rum. karlen, sjelf, gjort oeh ropade, sig pa bredskyggig hatt. brottsmalshistorien skulle da sa val hon som hennes ga nls piga tvst oeh .st a derinne. Gerda skyndade genast ut till bgon, skarpta af misstanken, tyck-tliter upptagas och Ahrnell liipa a villan for att fA reda pa, hvad Cerda bar troligen g.itt lit fiir aro sin kos. , sig i mannen medkavajen Carl, som fdrgafves vantat att mlnn blefve allt fiir stor fara. rota Don af nagon utsigi, .unge mannen sag i.t, som som intraffat, oeh fsnn d;i sin far fit se Bernhard atervanda till den brukspatronen, och i den antaslad diiriiir. Arhan i Sverige att i tankarna i Det om han velat slita grArooken Silvia i san gkammaren. troddn fulld Gerda hade, som vi veta, varit nidrdad sent ligga fdret hade jag mig liafva tyska angbaten, sa rad lionom att gonad resa att henne af stveken. snallt var likCerdas ofverensstam-dhbll oj gjordt berattelse nara 1A att fbrlora all sjalsspanstig-he- t aftonen derifran mig Sjiiqvist. Jag begifvit sig ooh hod lionom vara pa sin ioke till. Ah,1 sA han pratar. afstAnd. och faten mig Akaren och siiga vid infiill, val da moderns bortgAng, men mod som beslutcn belt att pa hem, d'n, fulJkomligt tidigt vakt for den man, som varit en liuset ooh nu viinde Svlvia skil-dvid omkring for tdmmarna giok tade ooh e kora sin detta den att qvinna sig grarookon, bruks)atroi!en afgifvit, dystra tillfalle tyektes fiiljande morgonen infinna sig synlig deltagare i brottd. hve.m for att h se, verandan P? dot ar som anhon i kastade mordet en hafva viumit den kraft och PP f der for att fa sig blott deruti, att Cerda begatt jag n:ig upp Berngard att afresa kos, Sir, jag kiiunor ieke herr Ah veto Cud, men ioke iir detmaler-skan- . dAska och tillsade nan den akaren att sinnesstvrka mod mdrdade vara som Daniel den olyckan fbrlanar. pA Bernbarl angbat, svarade kallt, middagen nell, sa myoket kan jag saga. Ahrnell, dA hrukspatror.eii dere- - afgiek fran Stockholm till lion hade under hela rattegAn-ge- n kora efter pa nagot afstand. De ooh jag vet ioke, hvariiir ni Det ar val den der g'Miicua karlen, mot ieke mininde honom annat iin bibehallit ett fullkomligt qvistade af till Biskopsudden pA dresserar or till n.ig. Jag iir en i som strok bar som men hon hade niistan hela oeh de den stannade en tiir-ticke Kloekan da Dcr, omkring fran bade tid. DjurgArden. gar a lugn, som lmljant fiir slagit sju pa gangen framling, oo)i som diirrarna vid lie ten i tiden iippnado af i lefvat nar som han sag innesluten i sina rum .lust Jorslagon han da om jag grinden, var ater morgonen, uppehiill sig England. bosiikor ert land ; jag bar fdljaktbryggan; jag blef-vkinder flickans hari-framamsell oeh Den Brita utan afstAnd ut hade unga ur att litet pA hord Polismastaren amnade oeh gingo schappat vilja mottaga nagon, fragade efter mr just gdra ligen ioke roda pa, hvad som ' blvka som ;nii. En aning oie. der nerr vid nagra fragor, da man uuderratta-d.Tag satt Denim hade ieke legat pa derifran oeh tillsagt kusken att Edih, Sylvia och Carl icke sig dorfdr sexton ar sevAld oeh st old simiig sig ur bonne strandcn oeh tvattade mdra fdtter. honom. att ett par polisbetjen-te- r fartyget om natten, svarade man. vanta. Kavajen betalade sin undantagna. dan. , en man som vet, oeh dem Den grannlagna har, da Carl begaf sig, efter at hafva ga af staden. sag jag fatt fatt i eh fiirrvmd skjuts, slapade den druckne ur tillgifvenhet, Ni har riitt, att dot !ir fdrsta Dngdomen Iasi. fan liittriird undan-dro- g Kloekan ooh val som var fiirde droskan honom till vrakte kan dem tyc-kmyekct i omkull tolf, beskod. vid Xisse. namn fir Den detta till henne, Bernhard Andersson, mr pig Sverige, gangen Som de skulle ga ir. genom som pa besknifning liknade den hederlige skomakaren var redan i graset, hvarefter han giclc ner hon sig. Det var henne en Nagot tvokande skiit bon npp men det hindrar ieke, at ni haallt for stor plaga att traffa nagrinden, kriip trashanken ned figur, man sett stryka omkring utgangen. Hvart, visste ieke pa brvggan oeh ropade an ett val kiinner detta land oeh i diirrarna. Den lilla salongen fufflkom-ligt bakom haeken. som var de. ett utseende, som fiir blef a som efter hat. villan gon, i hvars bilick hon kunde fdre i blott mordet. Jag unbare, lag just ait hail sent kommit dagen synnerhet hvad soul tilldrog sig En dess einma olikt litet inradd af mi vanliga. oeh u som Nu n i hem oeh en vara PA tisdagen liistes giek mig belt tidigt ater gatt aka stock-ansag jag ilgonhlicket ettdeltagande, utgjorde Stockholm for sexton ar sedan. Da ne att ga fram innan slupon fran fbrbdmjukelse, nu. sedan faderns fann det i samma bus, dcr Ahrnell lag kullslagen, oeh ett litet bord, fiirde. Nu kan e nvlil fbrstA, ati K) m st id ni ng a rn a beriittesen om hort. stA on vas med det ieke kan vara Nisse. hade sett ledsen ut, mena-d- e fartyget uppnadde stranden. tvegifte var kandt och hon hvarje nagon annan det fasavaekande mord, som blifbodde, en skomakaregosse vid ibvaruppa bnikade var an den der tjufstrvkcrn. stjelpt dfver anda. Lovisa. Kavajen stod pa brvggan och stund fruktade, att hans andra vit beganget. Jemte detta fbljde namn Clalle ban sprang manget blommor, Richard hiirde fbga af hi ad cm en liten his to rik om den mdrdade, brott afven skulle blifva det. For Syhna giek fram till diirren. Carl drojde hos Lovisa for att tyektes med en luig grad af Deime Arende at herr Ahrnell. om ha liaf-v- a som forde in till sangkam-marent nvande for batens afvakta sades; Richard, som med an nAgonsin Ar invanta sig brodern oeh Sexton som salimda. med ankonyst. honom ajt ar gosse, sir. lydde jag. alskade Gerda, utgjorde detta gA upp till Eidtli ; men vi denim liarmade helt don mig som ieke fdrmatt utplana minuet af Den var tillskjiiten, oeh hon hvad s Jag varligt For en veoka tillbaka anlande radgdra om, horde s riirelse blod af flaokar ieke, hennes sorfvande hefmn drinkareu. som han mot sig ett i till1 ieke for att skyclda Cerda frAn er ur min sjiil, synncrhet uppfbrande en kalla (ill sig ansigte lag Stockholm en dam med fargad laset. bitter En derifran. Gerda. blink bans pa ansigte ied klagan ; men Edith, som stycke da jag sag er fiir sista gangen. pa hy, som kallade sig mistriss 0 wen-so- att drabbas af nagon ny olveka. der-avid skrok till ilin Asjnen var Gnd, Sylvia Richard, hatva... Ett par timmar fbrfldto utan ansigte tillracklig fiir att hjertats finkansligliet, forstod, Det var. da ni kom ut frail kamrer Hon tog in pA ett af de I dgonblieket var diirren liafva de tagit. e honom ? mig. att jau icke hedragit att Gerda behofde ensamliet och hotellen vid Drottningga-tan- , att Nisse syntes t:ll. Carl ansa Ilengel sent pa aftonen den oeh den tid fiir att fbrsona sig me.1 denne unga fliekan Gerda oeh skalfd? sa. att och hennes fdreta omsorg ha- nu klokast Ater begifva sig till mig. Jag fattade honom i maj 8 sa var in. dit lion bliokade rusk ad e pa honom ocii ropa-d- nya priifning ., som faderns hon nbdgades fatta om Richards de varit at siika fa reda Bernhard sag ut, der ban fram- pa cn angbaten for att fa reda pa Bern kunde i bans ieke ett att skraekt. l.jnd for arm halla att slut oeli kannedomeu bra: som hard. om sig I han Carls f. Nisse. uppe. d. vid skrifvaren. Daniel Ahrnells, sida, porten nuitte han de bleka om I ko,,'ma bans detsamma lapparna. i skrek ifvr Bril a vakna! a fsina pllgter Du stan-Storm, mod din i ar Vet Ilan kol. glbmska ! du af, hvad som hiindt gatt pa gliidande slagtforhallanden ; i sjnnprhet hort bon hade : omot fiendes rbst och nu hustru skall mAste utgd-r- a barn oeh han gall vald, hon sig for att fA veta, natt? fragade Nisse. strypa nade, nar Carl tystuade, sadej011 fasa. af till stiirta ni fiir om golfvet Ar den en stolta det du ieke Ar komma karl om bans hustru lefde, ellcr nar flickan. med diimpad riist : galna? Har nagon olveka traffat Ger- dig pa allvar, Samma dag ransakningen kunundan. Ilvad ar er afsigt?. Ar det ett Pa Gerdas lilla, sniihvita biidd mdrdad i min matmors sangkam-mare- ? hon dog. Det lyekads elutligen da? utropade Carl. rued hufvudet hangan-dde anses afslutad oelj Andersson Det ar osanning, ja, de ar derigenom, att Gerda Ahrnells fdreiik att preja Sjiiqvist slog genast ujip Nej, jag skuile kalla det en engar af en lag en karl dfver siingkanten oeh ett brwlt en nodrig osanning! Fbrskrackelsen tyektes giira bekiint, att ban var Bernhards namn var kiindt. Nu kom man lyeka, om man kan vaga gifva en framling? lionom mord a re, hade Gerda, som allt Gerda slappte Richards arm. andtligen till den sadan Min herre, At infiill Carl vArls-liis- gapande sar i halsen. Golfvet oeh nykter, ty han reste en ohygglig benamning kunskapen. att faderns ddd bott i sina rum Gustafs-son- . en del af hiidden voro dfverholjda Ilan ville qvarhalla henne men hon handel.se. vande upp. iir Ahrnell Kavajen har hlifvit sig bidhugg.iren artitsten, mamsell Ahrnell, var jag i staden, fdreta, git en slot sig Ids oeh var i nasta minut ilen omniiiunde Daniel Ahrnells mdrdad och det uti dotterns bo- helt tvart. Ni har troigen hint mitt af blod. liingre fiir at under Guds fria Det var en het stund, den som Sylvia villo fly, men hon fiir inne i stt sofrum.' Folktt hade dotter, oeh att liana hustru aflidit ning under hennes frAnvaro. namn, eftcrsmn dro tningen iEng- liksom lemnat plats at henne. Richard Mordad ? upprepade Carl och fbljde. Baten lade ut, fran farty- himmel samla sina tankar och a aml kiipt t venue marmorgrupper madde det ieke. Det. var, fiir sju ar tillbaka. Mistriss lmde om fjet(1(n ynen efter. la en klar iifversigt af sin rysliga fbljde get, oeh allt berodde ja att fa af mig. Min men! ng kan sfiledes hade for sina efterforsk-ninga- r stirrade pa brodem. o1fvct-trat Alin ,uni" far! utropade Gerda oeh .!!Kora. lat oss gA upp, sa skall Sjiiqvist udnan, innan den lade ieke vara att vil.ja imfva ,rt guld; stiilining och fiiljdcrnaaf viindt sig till er. skieklig Hvad lur hlindt? yt trade i uppgaf ett gonomtrangat.de skrik, sin Det till. kuude narvaraudo utan ilen iir belt enket alt fa er att oeh hvad a sod handa, rik oeh jag orntala, stiilining och soui hon var ju pa,sserat. jurist, var i af den sorgiiga inbland-ning- , sold. att sk vmls nt e: nia. Sverige. Ni det samma o nriist. bagom henne. dA hon fiek se den mdrdade odi strodde omkring sig gold, blef Nisse och Carl gingo uppfdr hennes namn crhallif, i en fimnar resa om oiredag. Det kan Hon viinde sig om. oeh en iildre fattade mod en riirelse af fortvif-la- n det henne liitt att kdpa bans hjelp trapporna, och sedan Nisse kysst Jag tog stora ord i mnnnon oeh stod A1 sh i s or i a. af herre t hrot liingd s m om medelmattig hotade att sitt hnfvud. DA hon ske myeket jia en timnie, hum oeh tystnad; ty hou ville icke, alt hustru oeh barn, stiingde han in ropa pfl hjelp, att hakom henne. Hennes den Rifar? till mnmiade sitt hem, fann hon rike, fiirkliidde mannen, Ahrnells ilottcr skulle fA reda pA, sig med Carl i fdrmaket for att myeket mera da pa tva dagar. Ni Det var brukspatron Striimherg. chard oeh skyndade fram for att Riehard der. afvakande hennes oeh slutet ldaf att Sjiiqvist oeh maste redan denna natt fran att lion bnskale utrdna faderns ostdrd tala med honom. jag En karl miirdad i mamsell nnderstddjv henne; han Genla hade ieke med Stockholm. Ni ar rik, Bm du vet, bdrjade him, fingo fritt aftag. Striiirtberg knn-d- e fruktade, fdrhAllandon. Hon hade just honom efter den fdrfarliga oeh vagade ieke giira motstand. af kanalhatarna till Giitehorg Ahrnells honing, sade han, da att hon skuile neilstdrta lifliis, men hunnit fa ofvannamida upplys-ninga- var jag i gar pA jagt efter morgonen, da ban fdrde henne oeh seilan derifran till Kiipen-ham- blieken' fill pa det hlodiea liket. han misstog sig. Den nnua qvin-naIIos brukspatron fiek jag Jag sande Sjiiqvist till ett da dagen ?V,re mordet mr blef staende uppratt, utan att Bernhard iofinner stfille. Skulle ni iinnu i morgon och dorvid blef han lika hick som att dome haft besdk af en hvpreGcr jag mi pa hort ifran Asynen af faderns lik. sig i hotellet o. veta, den diide. ett vidare Richard kom omot henne, dfver hennes ljud vara qvar bar, anser jag mig libra morgonen begaf mig till brukspa-tronegiek engelsman, med hvilken han fragar efter mistriss Owenson. Gerda! Gerda! . fiir angif-venSylvia ropade liippar. fdrbereda er pa, att ni hlir att tala reson med karNar frukosten var slut, En haftig ordvexling hade vid oeh ilade hort utan att besvara II ennes far? hviskade man deras sammantriiffande nppstAtt, hade en gamma! puekelryggig len. Ilan var ieke hemma da jag Miirk val, ni egor de Gerda, hvad har det blifvit af var lyeka och vAr karlck? Vcckor mndt omkring henne. som Atersta till Kloekan sju. brukspatroncns fragor. hvilken tyektes hafva slutat med qvinna infunnit sig ocb begart att kom till portvakten, men jag Strdmherg giek fram liil dm Richard fiirde Gerda hurt fran en viinlig dfverenskominfi'iBe. der. Slutligen anliiinile han. hafva gatt fulla af sorg oeh I)a ar jag vid Riddarlioimsbron, P fa tala med brukspatronen. lion dihle oeh mumlade; DA den sorgiiga synen oeh nt i salonhan fiek se mig, sade han. fdr dig, utan alT du gifvit hade oeh ar ni ieke blan passagerar-ne- , Berr-baratt ban lofvat fdregifvit, sdndagseftermiddagen hade Slutet iir viirdigt bans lif. Ilan gen. Hon fiiljde honom belt Daniel riitt sa vet polisen i morgon, hvil-ke- t Ahrnell mig henn en aft dela dem. Jag har ahnossn. bar hlifvit Man anmiilde liter writ lies mistriss Ower-son- , mid sin ddd riiddat dottern. bar i liediif-vamiirdad i odi sin natt Rant, liksom skrdl att dit hjerta icke haft nadotters honing, lyektes som da stlingt sig inne med henne oeh hon blef genast insliippt Imrligt fynd den gdra, dA den far fait ut i kamter af det slag, som traffat hen- hono.ii, oeh man Innde icke i s oeh man skulle kunne till Etrdmberg. hvilken hon efter medan ban ror borta; denna gon kansla fiir mig, men nu att dot gifves en riitt visa till ne. har sA upfmirt mig, att jag nu, Gerda, fragar jag. skall du iemdnlare. uppgifia niir han afliigsnat nagra minuters fiirlopp Ater i lifvet. Polist ke medgifva, att dina Brukspatronen ieke kan tala mod er nu. ryste Carl lyfte pA batten iiir den jenstemiin liens uiqdriidan-d- e sig. Kloekan tin pa aftonen hade sorger fort viinde '"h hort. farandc sig En stund senare gingo gaf emellerlid en annan karak-te- r engrlskan ringt mh begart alt- fa Jag lat uslingen ga utan alt askgra mr Bernhard iJ ivar.s iifyen blifva mina? De Oil rt s vilja iir saledes, alt flieAt den sorgiiga seenen. Gerda! lionom ett enda ord. Nyheten aro ju det Anda. DA du oeh engelsmannen hort. se en tidning, derefter bade hon npprdrda utseenle man tydligt lider, ieke skall blifva niin. Nu iir var dA kan hos om kundrt iniirka, att han mktc mordet hade gripit afven mig. flnnes icke nAgon frid fiir Edith. Der Den hiir f.irre upp., aterkom efter en stund gifvit hefailning om, att allt skulle mig. det kink ost att tanka pa sin egen jades med henne af cn liiiftig r.uudse af fruk-tapoli im.istareii (vara i ordning f,.r hennes a.fresa oe)i hefallde. att man skulle spiin- - Nu, min kiire Caile. vet du, hvad Lat mig derfdr in fiir' hela verlden I dag han. siikcrliet. i morgon drt fdrsta kalla dig min oeh idler vrede. ferhiiret, sedan mnnlik-jdcfidjande dagen, dA Itch kloe-va- l mi fir bans lilla jnglvagn, i h vi jag nf riittaf, oeh nu ldir hiist att gdra dina (kfnrst giort Atskilliga under- - jkan tolf iimnad" iPresa rosso utill mina." Han liit Car afkigsnn sig Re n ban Akte hort licit ,r I'll AlorGerda. ti!l allena, tijl derefter var i N'iigra minuter boningen. .hr ah Richard, jag fniktar, att detpaskyndade derefter sin gang. fiir att siigivide port vnklen, att oni na- (let iir re. Ian kiindt. Nog Ivekor fortsiitta folk, alia nim-ert agamic idirmi At PndtniugL'alan. ,i,r'1ilS boning ui'pfylld IHumin-Mta nttt det oeh sail till Engl.md staekars ldir fallet, sade Gerjag. siike harnet haft aldrig gon honom, skulle det svaras, Om Historiem hade sprid sg rundt 1ms ofinn.! voro fnrsvunna. Alt der ban giek upp i bra heliiif-vesvara sa ban r da alt nu mod elt sa sorgset leende, fant aft jaga, men skulle prbfninnr, niurgonen hade .iaristen infunnit alt omkring. Man gisv.idc. mdi man I'inda til! en gammal, stor si f ier- - ,skr l,os henne fiir liva rs p.ii bon allt sina viinners deltagan-de- . dot on, talat, att den vara a1"r ibm fuljnnde morgonen hi n talade nf s.vnles. alt hon (n rdii. ty hiirjade lloei a som mr lirifas. hade blif-- ! Ahrnell ban s ,,) ;itt f; mla RliU(,. Det iir just, ieke nagot pa. vid sjuliden. Jag log reda pa, at v t 'inaouriv1 Kloekan sju samma dag p.i fdrsviinnen. ju binit liinrdad fen natten. Mis hvilkel ha han rest, odi fiiljde Cal-lmottagnnde du rCut Aldrig, tonim var -t gmreka liiligt vi 1 f r sig till upprepade Rirliard St rdmberg hade (! Owen-o- n ti it nil a to1 vu'i nit den hade vid denna o- - efter ii mla till Fkanstnll men hiir ; men mn biirjan larit i si'ar, lui med nidi hvaiTdr? liar tighet Ridihirhol mslimiiiiru. En af stadeii fiir aft. som hau sade, nnessti rka.snm hi'ggliga n. hot blidt myeket upp fiirlornde jag lionom ur sigte. En 'p'Unarvarn ie vi hoppns. alt Intot ldir sa kiirli-da din ? sloeknat skulle afga. saken. Hennes res,, miBte uppskju-tas- - hade sett lionom resa den ena lar ett ut aiarkande drag It os henllerran.s vamyeket trefligare. Carl hide writ om bord pa dunlith oeh S'lvia voro aldeles ne, oeh berattmle sanningsenligt. oeh af den aibrd.ides qvarlem- en annan at motatt hall o. s. gar iira outransakliga, oeh ieke or-de- ak-ta.d- k, n hop-iad- e miss-tank- te o e till-radd- e Ger-da- ! Iler-ran- Ce-no- sa-g- er fore-nad- er a. oklan-derlig- . Ilen-gel- e a full-komli- 11 1 e igeu-kann- fort-satt- e Ater-funn- der-ifra- n it e o- - upp-gfi- Gote-hor- a- o Ri-eha- Bern-har- till-drag- it rl, e a. gan-ek- a Lo-vis- far-ty- a, lii-s- 1 1 " ; ota-ligh- et . n g fbre-taga- fun-no- eg-d- e f. a, upp-skjute- fdr-st- a . . . stam-mad- kra-ge- fdr-skn- e e bgo-ne- ha-sti- t, pro-mena- d sd-k- fol-k- folj-dern- t. I an-nif- nA-go- Ater-konim- n Atcr-se- tt Sjd-qvist- . r, n sii-ke- rt n tim-ma- it e; r, viin-tad- e i 1 d d fr-st- as Hen-gel- an-tag- hiin-deB- lio-tel- kt e lem-nad- bmks-patrone- sii-g- n a n n in-- i" I'1- -- o'-l- i Gdte-jsiikning- ar s.lf-ihor- g re-vo- r, . t mandags-(lyrli.irh- et t mis-.tiink- a , gliid-jand- e i e . d- t m m i i ; sko-l,- , a vii-go- - (Forlsattning.) 1 'Ac |