OCR Text |
Show i. 1V. UT nf Frisinnad Yeckotidning for Svnskarne bland Klippsbergen REDAKTOR OCH EGARE: H:o 42 rcbagcn ben 2 OTTO RYDMAN af vara i Zion" bosatta landsFRANK R. CHRISTENSEN. man, hvilka frigjort sig fran prastadomets tvang och infly-tand- e VAR KANDIDAT FOR och nu raknar sig bland de h$ svensKai ocn kungon iifvorlamna Kontor: 34 Church St. (40 II. 4 So SALT LAKE CITY. CDftobcr 1910. en penning-gHfv- Om a till Angelin oth likaledes till hans broder f- d. soldaten Jlalmros, hvilken afven var staten Idatios Kri-stoff- - I Sverige och det ofriga som reglera varldsmarknaden och ega de interstatliga fraktmedlen, mfor dem star triidgardsmannen giickad och maktlbs. Har i Lewiston liar man i ar fatt en ovan-lig- t lik frukt"-k(ird- . Men, sasom lallet alltid varit med de goda aren, har vid detta tillfalle mark-nade- n for deras frukt varit att siiga det lindrigaste om densamma. Mycken frukt, men vid namn Spaulding planterade ar 1S41). Den egcs nu af White Andra aldre settlare Brothers. har iiro, W. S. Dyer, miss Sulli-aPorter, Clear, Schermmer-horn- , Miodek, m. fl. Si som bevis pa, huru llittsin-nig- t lifvet togs bar i trakten pa den tiden Lewiston anlades, kan A man fur anfdras uttrycket: breakfast, med hvilket menades att en person befanns vara skju-te- n till duds niistan for hvarje dag bland de liigrade guldgriif-varne"- . Men ungefiir lika liittsin-nig- t var nysettlingen pa alia andra orter i Amerika. orchards Euro-p- a 2 2lr g. ) n, forekommi triidgardar mera niirvarande. sjalf standigfa borgarne i var stat. som cn lyxartikel till de stora Den svenska rorelsen for nagra Herr Frank R. Christensen, Amerikanska ministern Charles grundr och egendomsbesittarne. ar sedan emot den kyrkliga som uppstallts a Amerikanska H. Graves har nu aterkommit till Har i Amerika och de engelska i hvilken svenskarne partiets valsedel som kandidat Stockholm fran Duluth i a kolonierna siider om ekvatorn, fir Svenska folket har i alia tider och deras sprak ilia behandlades, for ett af och ktertagit ledningen af det triidgardarna som forekom-m- a hogft uppskattat lagbunden har i sin man kraftigt bidragit de i i eu liar viktigaste embetena men i annu hogre grad amerikanska legationeu. splitter ny roll. a hartill. Bildandet af det national-anda- n . har den kommersiella administration, ar infodd friheten. Medeltidens adel, iugen god, fdrdelaktig emot partiet . Island Utah-boi exploatera Ilan foddes Brigham Engelsmannen forvandlat tradgardarne som i Europas fiesta lander brag-t- e For ofrigt kan man ieke missbruk var for dessa en till val utstuderade affarsfalt, d. City ar 1864, och ar alltsa nu i sin Ett stort Engelskt finansierings-bolaviinta annat, alldenstund hela allmogen i mer eller niindre valkommen atgard. har i dagarne upprattat en v. s. vinstgifvande "orchards". kraftigaste mannaalder. det stora omradet vester om fullstandig traldom, fick aldrig Detta parti har pa sitt program sarskild Herr Christensen ar en bildad afdelning for Island med Niistan alia stater vaster om de nigot sakert rotfaste i svensk folkets i Utah bergskedja, slagit in frigorande fran det man, till professionen skollarare iindamal att starta produktiva bo. Klippiga bedrifva joiaod-linutland-sk- a mera frukt ocli rakt jordman. Unionstlidens bergen frukt, pa kyrkopolitiska inflytandet och de och har intagit ett framstaende lag pa Island, finansiera r under formen af frukttrad-gardaReal iin frukt. annat g konungar sokte i tur ocli Ocli nu nagra allvarliga tankar ledarnes besegrande i rum bland Utahs och utbyggs, Vattenfall lararekar. Ilan Dar sa manga stader att topprida den svenska kyrkliga annonsera orera, deras okyrkliga och oamerikan-sk- a om the orchard. Den iir visscrli-geoch skrodera om frukt l tid och nationen, men ju mera de anvHn-d- e tjanstgjorde i flera ar som rektor m. m. Bolaget har redan uppri.t. och hvar forekomma som i Amei de icke till for losningen af i politiska for inblandning i otid och om sina extra Mrdelak-tigOgden, en af tat en storre detaljhandel Reyk- rika, med sitt utgrenade sporrarne, desto forr funno de fdrhallandena. eller for samhiillsprohlem, tatens fornamsta undervisnmgs-anstalte- javik och fdrbandlar om startande och storre eller minorchards-traktcStora Landet hade sig afkastade. af den allra minsta Iartiet har vid tre pa lnaran-dri all Det var pa sin tid han af en bank i samma stait dre stadskommuner vid hvarje befriimjandet sedan atskilliga harda synnerhet fordran stadfastandet af kompanicr, fdljande val i Salt Lake City som i diir skankes man bidrog till bildas och for konungar, men huru godtyckligt vasentlig jiirnvagsstation, Politisk man och rostratt for, ledar-nmed segern vid ieke ha dessa forforo med adeln, aktade afgatt att vi har i Utah fingo fria skolor. till afyttring eller fbrsiindel-s- e humanitet. Heller droppe valten maste dock som fy lit 25 ir, star pa kvinnor, na och har utofvat regeringen i och af varldens orstoregarne af niistan aila Ar 1904 var Christensen Ameride sig for att kranka allmogens ort annan till betala. liven: orchardisten danska regeringens program. chards annu heluift eller ansett staden under fern ars tid, under en miinniska kan kanska partiets kandidat for suOch betala dyrt, hela sitt urganda rHttigheter. lags produkter sig heliofva nagon gang stiilla till if Goda katoliker, som svenskar-n- e hvilken tid staden blifvit perintendent af statens skolor. mdjligtvis finna pa att framhrin-ga- . igenom. Irrigationskomphni-eHiinda-goPrast p4 krigsstigen. fran den Mr miinniskans sjiil sa en snart tatt sagdt Orchard-rorelsei Ameri-a- , sig en gang voro, behollo de Ilan mottog denna nomination bcsjiilas af samma anda som den 11 sept, hade dmedelharl befolkad landsbygd till en d viktiga fragan Hvad skola de stora mera som ett arebevis fran partisa ny jamforelsevis som gent emot den romerska transportkompanien. De efter gndstjanstens slutli Iuilanda eller miste vi giira for att vinna med asfaltbelagda gator och iir det oaktadt alls kyrkan en viss sjalfstandighet. i de vestra staterna et, enar han ingen utsigt hade att land att veta prlstmamnm kyrka, Dalsland, hundratals mil af om vart eget och Mr alia vinna emot det i staten som ett icke till for tillfiilliga studieexpe-rime- insigt Konung Karl VIII Kmitsson af intet viirde, vatten ar utan vice pastor Gunnar trid, lial sa att man nu hvar som ett riktigt ordnadt samluillslifs som mer an nagon annan bland helt allsmaktiga eller for "fun", utan san Men viirdelost. alldeles lit ett strafftal till kyrkoJesdkarm krafvande n6dviindiglieter? Eller landets regenter trakasserades af h.clst kan fa vandra torrskoau for den till ar att att den det sa. stalla siiga partiet. hvilket giek iifver den frireligiiisa ningen sasom den lleliga skrift stadens stora omrade. Det katolska prasterskapet och tva Han har afven studerat till lag- en mest raffinerade nutida ocksi kroken som nappar jia Itorsam lmgennarvaranhar kostat mycket pengar, och fragan, (efter det den businessen. ganger af detta tvangs att fly man, och erholl 1892 tillstand att de ville srara. och igenom blir deras offer, foranledde hvilket hiindelsen intriif fat, fran tron och rike, hade i allmo- fastighetsegarne hafva mast slap-p- a fora riittstalan infor statens hbg-stsom gor Lewiston i Ida- miirkvardiga Ilvad likasi obarmluirtlgt som fisken pastor Strid att anmoda kyrkvak-taretill sin andel i omkostnader da sonderdelade tungor sasom at domstol. Afven som tidnings-maho ryktbar, iir den nya rollen af ! gen sin basta bundsforvandt. Ty krok och bete. fiskarens att afliigsna ifr&gavarande eld syntes ocli blef sittandcs pi pa nar erkebiskopen foretog sig att na; men alia stadens inbyggare har han gjort sig kand, da Staden ar ett lifvet .ieke utan eljes fruktodling. Ty person, eniir ingen diskussion hafva haft sin stora fordel diiraf, hvar och en af dem som nyss fori hans stalle han under en tid var redaktdr for lika si gammal niistan, slafveri blir foljden. styra riket, insiste-rad- e gammal, fiirekomma. Manga af ut kanske blott fiir slem vinnings bonderna pa att aterfa kung och ingen torde onska aterga till en daglig tidning i Ogden. Under de andra staderna vasom alia slafveri ar Och ovilligt nog nagot hade redan under talet de aldre Mrhallandena. Detta ar skull varit endriiktigt ) de senaste fyra aren har var kanKarl, emedan ster om Klippiga bergen. Det var Sverige var ett som ar bra mycket nesligare an . : I miin och broder, hvad sig den materiella sidan af saken, didat haft anstallning som konungarike och ej nagon prast-galemellertid icke fruktodling den doden. Jarnvagskompanicn i vi skola afven den eller som saval viktig gora?" Tradgardar Och kyrkan fann det for stadens namd for efter de mycket amion- utan liksom vitrlden tiden, jagandet guld, Mor och dotter haktade for mot det kyrkliga missbruket inga tradgirdar, akerbruk eller serade reklamations- - och att tillmotesga deras stader-tia Alla of Public arbeten staden. som anlade irriga- (Board . . T jugu i vorigbondc i Jamforelsevis Tatt var det kommunernas och statens ntotw Sitka och stadmur odeladt 'Alaska vunnit har Works), AoossyndikalcaJMCdjL dedottern feara Malvina Carlson a for afven for Gustaf Vasa att afka-st- a erkannande dari sasom skicklig och Wrangel, aro produkter af forviig (med. nSaCatirlr--' i Sodermanland halt liar Berga Striden mellan det Ametikan-sk- a bokhallare och befangdt simpel som svaret pi det romerska oket samt infobitnad den riiknemastare. stora hvad till tats for barnamord, oeh hennes frigan den tiden vackte stor partiet och det ra lutherska laran och friare Nome kom Det ar nu fjarde gangen han De aro Till varen krafve?. staden bestand och Lovisa Carlson. och en icke sa liten partiet koncentrerar sig tjiinstgbr som sekreterare for model, GOIariga den 1900 mindre an kyrkliga forfattningar. icke an Hldre 10,000 parvenyer Hr haktad for att varit dottern Svaret blef att Men huru stor folkfriheten i i ar om valet for Salt Lake coun- Amerikanska orchardisten ar. De pa en enda dag. Detta gaf partiets vid brottets utforande en sinnesiindring absolut Mrdra-deSverige varit i jamforelse med ty. Med seger for Amerikanska sig naturligtvis icke ett ty han har redan forut samt for att hafva nedgraft anledning till stadens anlagg-ninI Amerika, dar eljes mit-te- t i blir en det partiet omhvalfning under tva stadskampanjer och en 1861 fann nagra Ar manga andra landers, ha samfHrdsel eller bevatt-ninom Moder oeh dotter afbida iir ofverfyllt af politik och all dugg t af dess invanare under hela ambetsmannakaren for i Idaho fint, skinande samma af iniagit jorden dHr sadan behofs lansfangelsct i Nykoping ransak en omhvalfning som ar af slags religionsnit, diir luir man om icke det vore for det moder-nde sista 75 aren begifvit sig Floi af Till staden narheten viktiga position. fyllandet oeh dom, meddelas den 24 guld om rikedomens hafvet for att i nya varlden behofvet pakallad pa samma af en dylik plats fordras skicklig ning rence. Ryktet darom spred sig aldrig nagot nya och livita septi Kiir en blir sadan pfi ett soka en annu storre sadan. Det gang ullstrumporna seger het och god omdomesformaga i liksom prarieelden. Viren diirpi det vill saga slafveriet, som med jarnviigsbyggande, ar ej sagdt, att de alltid funnit kiinnbart afbrack i kyrkoledarnes mer an ett afseende. mindre an 10,000 F. generalkonsul Fribergs fanns icke med vinst och ocker befinnes ocli siig hvad de onskade, men nog hafva inblandning i politiken. farmodling Snake dar lierr Chrismistn Vi tillonska vid River, Detektiva polisen fastknipijndt med dessa stora exom faran af frihetsalskande och stor jamt de sokt att a frHmmande jord lika ingenting Ilvarje Dc vid iir valet bfver Stockholm har nu fardig utred nu Lewiston tra ordinHra samtidsforetag. uppbygdt. rostofvervigt Och likviil Hr som alia motkandidater. Han ar i alsvensk, mycket som i faderneslandet var-n- a framatstratvande Att socialisera samfardseln och rorande de af haktade for kommo upp denna flod frin Oreningen denna fara stor. Den ruinerade sina riittigheter, afven oin det- bor inom Salt Lake stad och ia afseenden val skickad for det re e och Iiigra-dframfdrallt att MrbHttra den gedep. generalkonsul Friberg gon och Washington alia de forntida nationerna, som ta ej skett pa vissa andra county och genom amerikansk vigtiga embete han sdker, och vi nom den riitta losningen af god sig har i tiilt, tills en vag, den forskingringarna. Bland gjorda den till sitt hufvudbestyr. t. ex. irlandarnes satt. inedborgarratt ar berattigad att a annat anfores alia lasare af denna samfHrdsel (aviation t.ex.) indianerna utstakade for dem, gjorde uppmana foljande. Greklatid, Och hvad de darigenom hafva deltaga i valet, bor beifra sig om Babylon, hvilka hafva rostratt, Sommaren 1909 hade Friberg hunnit anliiggas till Grangesville Egyiiten, uppsats, irrigation sa, att Rom alia ruinerades! vunnit, diirom vittna deras all- att gora sitt basta for Amerikan- att har atging at vatt-npa valdagen afgifva sin rost genom fastighetsbyte i Stock och Florence. Forst senare tiden ha manna viilstand och annu mera ska partiets seger och pa valda-ge- n for denne pa efter naturens vHgar, som ger Ia si satt och vis kom staden vrirdige Xordens att holm blifvit egare till Kalma afgifva sin rost for detta slagit in pi fruktodling. kyrklig och varf och mek. verkstad. Vartvet Lewiston till stind. Staden midt ling. fritt, Hfven om det kostar allting Bland dem intar staten Idaho ett hvilken kommit i stand ej genom partis kandidater. For att att gora si, saluviirderadt till 288,000 kr. emot heter Clarkston. var kapitalistsamhallet pa framstaende rum, detta pa grund nagot tvang, men under iri, inoch intecknadt for 150,000 kr. fdreviga Lewis och Clarks detta maste blifva uppgiften Mr af sitt bar och diir ovanligt blida Frcn Kisses kycklingar. Lilia Anna telligent samverkan. till vestkuststaterna iren samliallslifvets vestkust-arbet- e k'ribergs mcning var att drifva dock de ha klimat. itti !ls liar denna t Sitt minsta inlagg mdter sin pappa, da han kommei vare sig detta ar nHringsarbetet varfsverksamhet, men da han ic 1805 1809, gaf vos nu de nya varit kand mest for bergs-brugjort i kampen for politisk- frihet hem. ke kunde anskaffa nodigt rorel staderna har pi platsen namnen alt frambringa frukt eller att och sitt idkeliga guldgraf-vandeaf det ratta slaget. 1 regeln ha de Pappa, siiger hon, Ratten Clarkston. och han Lewiston salde vistel Guldet, under sekapital transporter den, eller att i tid understodt det republikanska har fatt kycklingar. Inga stader iinnu har .sta- Mrbruka den. Socialisation; ack, Ett sorgligt Den sen i London i ar varfvet till ett vid sidan af navigation och jam ten af vida-r- e Hvad menar du? En katt 24 sept, hade 25 Hr fiirflutit sedan nagot vidare storre viirde. livilket vHnkindt men forsmHdadt partiet och ar efter ar utan r mot 405,000 kr. Friberg er viigar, har varit en priiktig bolag litet detta hufvudstaden i Idaho, Hr ord! Men liven: har varit fram-ni- e Boise, kan icke fa kycklingar. Du menar olyckan vid Grand hi'tell i Stock boll for 250,000 kr. aktier och protest asett huru i af stader, sa ar anlaggandet under kommit en liten stad i jamMrclse med till penom siinder holm intriiffade, da vid trHngse'n fortfarande kattungar. och sniiidat? Jo, fienden. egare till- aktierna som lasaren kan se af det ofvan och likbrviisendets ningmaktens, ar det kattungar eller bland folkmassan, som skulle hiira som han exempel Seattle och Portland el- Mark. i Smaland darom. anfurda Inga andra Hn de rika lia deponerat ler afven Salt Lake City till yrkespoliticis kontroll. Men nar kycklingar, pappa kom hem med Kristina Nilssons sang, ieke De En man, som i hvardagligt tal enskilda bank, Kalmar, som sa rid att hu.Ha advance-agenan 18 personer diidades ocli 76 kerhet for bankens partiets battre element iindtligen i niorgse? och den: son: skadar hvad under veta giek beniimningen inteckningar I Det var kycklingar. mer eller mindre svart skadades fdr 100,000 kr. i varfvet. borjat uppresa sig mot det sig sjalf ar jordmanen god hvad som icke skadar. Darfor ut pi en enda grafde landsdom fatt. det okenlik. Keklaination af katten tyranniet, visa vara ar men Ja, dessa liyrda utbasunare ofver-;- i Konvr-geFriberg forklarar sig visserli dag (en sondagj icke mindre iin och de gamla man, att de ha atskilligt kvar af ocli irrigation, det vill sanden den fran rundt lit ttidningar, fdrmoda ban kan fran att $10,000 kapitalistkyrka, Skandal oeh en elak tunga iiro Da det kungliga extra gen de blifva infadernas lynne se ett konstbevattning, siiga En Florence. m. m.) talande bestan-dililla utbekomma for banken aktier Mreningar 17 E:i siitt den sitt hvar anliinde s taget obehagliga. pa sejitember surgents" liksom under trollskt kontrakt, en ny om farliglieten att associera elak tunga har oft a astadkommit till Kniired. Hallnnd, diir tit kort 70- - a 80,000 kr., men han visste annan man vid namn Weiser nylt, och Sturarnes dagar, till opaaktad jordisk mojligbct sasom gulgriifvar-sprakutan ieke vard tunarande aktiernas hogfHrd, det vill siiga sig panned out", uppehall gjonii's, var ett stort Det ar darfor med en kiinsla af mycket ondt oeh itfveu stort liar staten Ocksi icstorvinning. sin om kallar heller han icke kund och verksamhet, broderligt ocli rHttvist. Ty sked-d- e lidandeDet Hr ett teckon af bygdens folk fiirsamlad diir. missrakning och blygsel man ser vestkustde Idaho liksom andra 14 frin ke ounce an mindre hvadan salunda ban i detta, finge de som lefva i guld salja dem, huru atskilliga af Utahs svenskar till, att magen ar oordning, oeh Bland andra hade infunnit sig att sa- skorlefnad, det vill siiga de rika, nvtt staterna si i Florence. pa borjat Dese enda niirvarande ett for icke spadtag ansag sig att lefvern oeh inelfvorr.a ieke Magnus Karrman Anlatit smida sig i dubbla bojor sa handelser ocb ryktet darom ga, ett lif bebadande. som man lite annat att, bestHUa, Hn att realiserbar i 30 Hr Pi sina hvilken Dr. ga tillgang. nagon gelin. aligganden. och anda fullgora tj:instgjort religiosa och politiska, till sta- tror stor rikedom ocli ny Virlare har F. uppgifvit sig vara gaf forsta anledningen skopa in penningar. vid siidra Hallands batsmanskom Kuriko ar en erkiind magnv knappt synes veta om (let, ja ters MrvHrf. DarMr till rikedomens och dessa Nordhems till tens siiger jag att orchardister-n- a organisation fastigheten dieiu. Den upplifvar matsmiil: pani. Den gamle flottisten had1 egare vredgas om nagon sa mycket som Afven staten Utah har med blida i i vid man ha Hntiu hittills icEn 49 till Amerika varderad Goteborg, tvehof-dad- e liingsorganen, uppbyggande. rengdr tanukan.i under sin tjanstetid varit mod om ga pekar ett finger at deras fruktodlin-geat tittat lange ogon sent kom men intecknad ke Wilmer namn bek) mrat sig om den Mr dem, en expedition med Vanadis. ti!l- - 145,000 kronor, pi fangvaktare.l den kyrkliga len, renar oeh lifvar svstemet, till ultra non sitt plus en med Lewiston 1862 och for till som f.r 120,000 kronor nej. alia medmanniskor sa De lato starker lifskraftcn oeh framhrin-ga- r sammans med davarande och vHrldslig allt framgang Det af var icke storre barrell" whiskey. gifver uppgiften, som Hr: insigt Gustaf. lnilken da endast niirvarande hiilsa oeh vigiir. Niir ni k sig i Sverige af missioniirer fran liar miinniskan Men dar rika-st- e den som nu ar for hvad han deras Han om eget och alia egde. atgar kastning an en flaska af Dr. Peters Kuriko var cn jiojke; nu ville Zion paverkas att komma hit en med naturen f. att i pi Tva Lewiston! kampa riitta mannen riintor och andra omkostnader, upplifva den gamla och manga af dem hafva kommit hos er lokalagent, sa so noga efter, dHr Hr mot som naturen, gar F. an settlare de mot andra gamla vag gjorda Angaende sand viinde sig diirfor att de maste att den a toppen af omslaget bar i sadan stallning af hvilka samma ir, Graasten det nog liela vagen med bevar, kommo grund , gifvelserna visade pa till oeh Slulord : Det Hr tretton ar senumret sitt dot kungon prastval-deett tjiinste. reguliiira registrerade boja nacken under i har Ocksi tvifvelsutan. bland fall F. De aro ocksi och Banard. han haktats' har samtliga dan Clarkston borjade som frukt-stalika tyranniskt och samvets-los- t Till salu hos lokalagenter. kan ieke betyg samt erinrade h. m :t om sina stora i besvarliglieter. starlcn. de de rikstate borgarne men den kan icke betala Tvonungen samtalade en erkant att han som nagonsin det katolska erhallas pa apoteken. Fdr niirma-rLewis- Mot frost till exempel har man arfs- - och inka rundt orchard Den aldsta anfortrodda och fen: ar sen Lewiston och mod till Peter Dr. stuud mocskrif for sig, gubben, gjorde sig upplysningar under medeltidens andliga till om ton, ar den si kallade Alpaho lyckats finna pa botemedel lefnadsfor-hallandeSo. somedlen, uppgaende Evert NymanSver. 25 & l'J om underriittad hans Sons Co., borjade. ker. Falirney men mot mannen en missionar hvilken kronor, 36,000 den 19 Sept. 1910 111. Ave-lat Innan fruktgird, Ida., kring nnta stort Lewiston, ett Cliieago, taget giek, Iloyne Det finnes ater politiken. Norda-merik- County-Clerk-embet- ord-nin- coun-tyet- at Ameri-kansk- kyrko-poli-tis- kt g g hamnan-laggninga- r. ord-nin- tve-tvdi- afsatt-liing- cstate-manne- n n ni-g- Grant-skola- n m a r. r. a vis-a-v- is till-fiill- e hvar-end- a e ! n n yt-ter- st n Hf-v- stor-sta- cement-trotto-are- : r. nt t m-o- m - Iram-hall- via er dar-me- stor-kapital- d - a n Viir-re- n fin-g- e forsom-linge- titlsam-mans- . l. bok-halla- re stri-de- n nod-vandi- gt vil-j- pu-bli- a. r?rukyfaAljnSS ange-Iagenhet- Klondike-stampede- Mr-vani- li-- te miin-nisk- or kampanj-kommit- ra e, s. g. fost-re- t. hundra-tusent- al g re coun-tye- county-kampa- nj of-v- er a, fa-r- a. peonage-syste-me- t, frukt-planterin- g, natro-naliteter- s, lil-l- syndi-kalise- ra et vest-.statern- forenings-utvecklin- a g, expe-distio- n Bontla Horben. - 1 vest-sta- 1 k . fak-to- l. min-dr- e poli-tisk- t. a krig:-bussarn- a. Idaho-stade- gt n Engel-brekt- et fy-sis- an-ta- l - moj-ligli- stii-de- ho-ste- et rs n n sa-o- m kron-prin- nod-viindi- s stats-storhe- g t. bats-manne- assocla-tionsli- . (store-keeper- s) orchard-rbrelse- n d, ho-no- m e n. , I .JCZ. |