OCR Text |
Show I Utah-KO- A mig med Stanley m&nne? friga-lhon sig sjelf. Vid tanken hkrpi kunde Jag dansa af glidje! Nu bllr Jet ej langre den stukade lilla frOken Mary Smith", utan "vilborna fru Stanley Vereker!" Men det 3r naturllgtvls Inte der for Jag Blskar honom! Jag klskar honom verkligen. Och vore han en gat G. WARDEN. Ofversattning sopare, skulle Jag gifta mig med ho com och vara stolt derofver. S3 Jag nar lidit! Hvilken skyml det var att af hans afskyvarda anhori-g1 onid afskedas, emedan Jag l var forlofvad med deras son genast och utan all hansyn afkord ocb Stanley med en slagting sand pi en tui jorden rundt Blott emedan jag var och litet, Mary Smith, guvernanten, helt litet aldre an han! Kunde de val bland rika flickor, af hvad de kallade hans egen rang, ha funnit n3gon, som alskade honom si som jag, nigon som var si talangfull eller si vacker? D3 denna sista taake genomfor hen nes hjerta, tittade hon ifrigt i spegeln hon fortfor med sin toalett Med en plotslig nervos oro granskade hon sin spegelbild for att ofvertyga sig om att icke de forflutna tre Srens tralande, felslagna fijrhoppningai samt daglig och standig sjelfkontroll lemnat spir i hennes ansigte. Men den rena och skona luft, som frin haf-ve- t krlngsvepte Guernsey, hade egenskaper. Mary hade under sitt treiriga vistande vid det hogre laroverket for flickor med fruktlds trangtan och gackad arelystnad rufvat ofver sina missrakningar, men forutom en tilltagande ble.khet och magerhet samt ett forunderllgt skarpt och stelt uttryck kring munnens och hakans li nier var hon efter allt utseende sam-mvackra behagliga lilla varelse, som for fern 3r sedan fingat sin principals, den nittonSrlge Stanley Verekers frin engelskan af KLARA. THUNBERG. hem-lighe- Foljetong till 1 o PROLOG. Klockan ar sex, froken Smith! N1 bad mig vacka er. Froken Smith, den vackra, bleka, engelska lararinnan vid det hogre for flickor, belaget halfvags uppfor backen frin S : t Peter Port, for vid kallelsen upp frfin sin hirda badd. Hon hade icke varit fdrsankt 1 somn; i sjelfva verket hade hon knappast sof-vi- t pi hela natten, utan i morkret ororlig med de smi handerna ofver ett bref liggande pit lien-ne- s laro-verk- et brost Froken Smith var tjuguitta Sr. Under tio firs tid hade hon tralat bittida och sent for att utbilda sig i sitt kail och hoja sitt varde som lararinna Skicklighet i engelska spriket, ledigt talande af de franska, tyska och itali onska sprikon samt elementarkunskap i grekiska och latin horde till de far digheter hvarofver hon beromde sig Undervisning trottade henne, ty af na turen egde hon ej nigra sympatier fdi barn; men, under en mantel af kail till bakadragenhet, dolde hon en rastlos krelystnad, en energi och karakters styrka, som alls icke ofverensstamde med hennes svaga utseende samt yt terst tillbakadragna och saktmodiga 6att. Hum braoklig och nastan barnslig Mary Smith fin sig ut, fruktade likval hennes larjungar henne. Verkligen skulle denna morgon knappast en al dem ha kint igen henne, der hon stod, med rodnad pi kinderna, halfoppen mun samt glansande gribli ogon, och kairunade sitt linga, ljusa hir, medan hon val for femtionde gingen liste ett skrynkladt, med en mans handstil skrifna bref, som hon lagt framfor sig t toalettbordet. t hjerta. Jag vlste att han skulle komma hviskade hon. till mig! Jag vlste han m3ste det! Men o, hvilken 13ng Iblarid, un 13ng tid tycks ha forflutit! der den sist forflutna tiden, har jag tyckt att mitt hjerta lingsamt forvand-ladetill sten! Nar han val en glng Br har hos mig, 13ngt borta frin sin hirde, onaturlige faders inflytamle, fr3n sin intrlganta, elaka styrmor och sin sedeslose, gackande aldre hroder, Rom skrattar 3t allting, skall jag bll 1 Blind att gbra hvad jag vill Och det skall bll basta. Hon skrattade sakta for sig sjelf, medan hon knot banden pi slna basta skor. Hon hade utbedt sig samt en fridag en dyrbar dag, som skulle tillbringas med Stanley i Moulin Huers skogbevuxna dalder ellei klattrande pi Gouffres branta sluttnln gar. Stanleys arm skulle stodja hen ne, Stanleys hand omsluta hennes, nai hon begaf sig ned till hafsvlken; vid denna tanke rodnade hon varmt, och hvarje nerv 1 hennes smarta gestalt njot pi forhand deraf. Skulle hon mota nigon af flickorna? undrade hon. Minga bland dem heun drade henne hogellgen, det vlste hon; men alia ansSgo henne som nigot ett slags ungdomlig Minerva, bestamd for det larda och karfva ogif-t- med allt till hans Jag skall gbra honom lycklig roa honom, som jag brukade gora. Jag undrar hvad det ar for bekymmer han har sade den unga flickan ett ogonblick derefter for sig sjelf. Det ar v31 for pennlngar fdrst&s! liana far finner alltid fel med honom, gosse.och piminner honom om alt och stac-kar- s han Ar en fat tig yngre son, som sjelf f3r taga sig fram i verlden. Men en lnom kort, tror jag bllr ging hans far en 1 sannlng stor man, och e d4 bllr han nbdsakad att p& ett slna bam sitt fdrsorja ut-bra- st kraftatt ord-nad- tvi-tuse- -- huf-ud- Ar-- upp-glfv- cx-l- i 1 ttat-k- a 1 for-sokt- n hon. Till Jersey med biten. Oeh, vid Jupiter, jag miste gi om bord igen! frin Jersey? Jag skall fortsatta till Cherbourg. Fbr att flytta tlllsammans med din till-ha- 11 bil-to- Och bteraf m-e- o frigade et hustru? Hon gjorde denna friga med sidan haftig ondskefullhet, att han studsade och fbr forsta gingen dunkelt fattade den ratta naturen hos den qvlnna it hvars barmhertighet han ofverlemnat sig. Jag skall taga reda pi henJag ne om jag kan stammade han.starkt rodnande. Det ar val det minsta jag kan gbra? Men, Mary, hon hatar bar-ne- t k att h&lla fore M&Dga''forskare andets ursprungliga innebygga-re- , indianerna, aro af japansk harkomstjmen att Mvea kineser-nvarit p& den vestra kontinen-t- n a l&ngt fore Leif Erikson oeh Christofer Columbus, framg&r Hatar hon ifven dig? Ibland. Man kan aldrig lita pi deraf att Kinesiska minnesmar-keRosita frin den ena stunden till den nyligen upptackts i en andra! I hvilket fall som heist fir jag pyramidistatenPuebla, gbra efterspaningar, men, all verlden, Mexico. Pyramiden, som ar hvad kan jag gbra med denna bamstac-kareaf tegel, visar sig vara Mina foraldrar ha forskjutlt byggd an aztekernas aldre mig oeh vllja ej erkanna giftermilet l&ngt skall det arbeta fbr och troligtvis afven kldre stackars lilla Jag pyret och sanda pengarne si regelbun-de- l an toltekernas besittningtagan-d- e som jag kan det skall jug, pi af landat. Flera fint snidade i min ira! Du kan val Inte tro, att jag uttrycket. i Nar hans blick motte Marys, log han skulle lita mitt barn bli en borda for figurer pAtraffades pyramiden, i kinesisk man ett gladt igenkannande. Den unga dig? Men forstis, om afven du ger framstailande brost hbjdes af en suck. Hon mig pi biten. . . drakt och med kinesiska anlets-drag- . sar-ege- ... n al 1 mo-nar- betalas langtade att fi hoppa ned 1 biten. Hon tyckte det drojde en evighet Innan den forste passageraren Iandsteg. Donne var en stor och tjook man belastad med filtar och paket. Den som kom strax efter honom var Stanley; afven han hade nigot att bara, som liknade en bundt med sjalar, som han hbll pi sin venstra arm, och af den forste svirigtiet att finna sin bll jett blef han uppehillen pi ginghordet Fbr en sekund slot Mary 4 nyo sina ogon, men si fir hon Kanna Stanleys arm omkring sig och hans lappar mot sin kind. Kara lilla Mary! Si snallt af dig art komma! Och du ar just lika vac ker som nigonsin. Hur kommer del sig att ingen har bortsnappat dig? Vid Jupiter, si glad jag ar att iterse dig min alskling! Lit oss gi litet it si dan ,si att vi komma ur den liar folk trangseln. Jag har fasligt mycket att saga dig, oeh biten gir 4 nyo om nig ra minuter. Mary stirrade hapen pi honom. Gir 4 nyo? Hvad kunde han val mena? Han sig frigan i hennes ogon och besvarade den med nigon forlagenhet. Ser du, kara viin, nar jag inte haft dig att hiila mig till, har jag kommit en svir klamma. Mina foraldrar hade varit mycket klokare om de litit mig gifta mig med dig. Som det ar. . . Som det ar? upprepade hon med torra lappar, nar han gjorde ett Likval skulle den vackraste man 1 London komma for att gifta sig med henne komma med biten om tvS timmar! och hur ursinnig Hur forvSnad skulle afven Jean Bourgaize bli! S3 han skulle rynka de dystra ogonbrynen ofver sina smi skarpa ogon, om hon komme att gi forbi hans hus med han den hvilande pi Stanleys arm! Jean hade vid deras senaste samman traffande svurit, att han ej langre ville ISta leka med sig, och skulle aldrig mei fria till henne. Och hon hade skrattat och frigat honom om han allvarsamt trott, att hon kunde bll lycklig som hustru till en landtbrukare pi Gtiern sey. Ni kan val lika gerna undervisa hade han era egna barn som andras sagt med sin starka Guernsey-franskaccent. Lika gerna bll husfru i ert eget hus som lontagerska i en skola Och att utan hemgift som ni vara si stolt och svir att behaga! Min mor ai rrsinnig ofver att jag inte kan glomma er. D4 hade hon rest sig upp det stora liga hvardagsrummet och koket pi landtgirden och sett pi honom med si na kalla, kritiska gri ogon. Men ni kan inte glomma mig, Jean Och det hade hon sagt Bourgaize kommer ni aldrig att gora! Och harmed hade hon dragit pi sig sina handskar och begett sig 1 vag, foljd af en ordstrom frin den vredgade upephill. Ja, som det ar fortsatte han landtbrukaren. har jag gift mig Vantade hon att en engelsk prins med fortviflans mod skulle komma och gifta sig med hen- med nigon annan, och det blef mindre ne, skrek han efter henne, nar Ingen bra. Gift! pi on var god nog it henne? Helt visst var det ej hennes egen Hon hatade Jean Bourgaize, med hans kolsvarta hir och svartmuskiga hy och rost, som uttalade det der ordet med kraftiga, men korta gestalt samt grof denna svaga. karfva ton, frin hvilken va rost. Men hon tyckte om att se ho- all ungdomlighet och forhoppning flytt. Ja nom darra af lidelse hennes narvaro gift nu fbr ett ir sedan. Hon var spansk dansos vid Eldorado 1 Och nu skulle, nar allt kom omkring hennes engelske prins komma for att Paris. Jag forteg frirst hela saken.men nu har a!!t yppats. Jag behofde pen-gagifta sig med henne! och jag ni val, jag anskaffade En stor tyngd tycktes ha valtrats frin hennes sinne, och banden, som sidana pi ett nigot tvetydigt satt. Det bundo hennes hjerta och qvafde allt var for hennes skull, ser du. Och, till tack derfor flydde hon til! Frankrike, naturligt lif hos henne, tycktes ha For forsta gingen sedan sin Itmnande mig delta! For forsta gingen uppveeklaile han ankomst bdrjade hon hysa litet sympa-t- i for dem, som omgifvo henne. Marie, byltet pi sin venstra arm. Mary fick husjuugfrun. en stor ful flicka, som di se ett litet blekt barn, som lig der gick 3om en grenadier, hade en fast-ina- varmt och lugnt, men var si litet, omk-lig- t I oeh blekt, att det mcr liknade en Bretagne. Mary tyckte det var vaxdocka in en lefvande varelse. Flic-kaoch om bida beslbt, att nar hon synd for tillbaka vid synen, som om hon lemnade skolan for att gifta sig mod Stanley, skulle hon ge Marie en rigtigt fitt ett styng i hjertat. vacker present att bifoga till den Stackars litet krak! Hon har vasom flickan boll pi med att for rit si snail! fbrklarade det lilla fader forsvarande. soka fi i hop it sig. Hon beklagade lion ur Inte tre minadcr annu. Jog kan Inte fbrsti ifven skolans forestinderska Gosselin, en ogift dam pi femtlo lur Itosita kunde lemna henne. Jag blef fbrst alldeles som frin forstindet, hvil.ken det var kiindt, att hen ora 4r, nes trolofvade for minga ir sedan uar katastrofen lntriffade och hon drunkuat under badnlng borta vid mig, och jag fann, att Jag mi ste lemna landet. Di kom turn en Det var min bedrdfvelse, eom tanken pi dig. s a 1 1 . bar-net- frO-ke- n s sade hon skarpt, Lugna dig! nar han fortviilad ville gi. Jag jag vill pi vissa viLkor gi in pi hvad du onskar. Hvad garanti har jag for In din hustru att den der qvinnan te kommer och tager barnet frin mig, nar jag val fast mig vid det? O, det behofver du inte befara! svarade han med uppklarnadt ansigte. Hon vill inte ha det stackars bar-ne- t Om du si vill skall jag s&ga henne att barnet dott, nar jag en ging fir reda pi henne. Hon bryr sig inte det minsta derom tillade han bittert Mary stod fbr ett ogonblick fdrsjun-kei djup tankfullhet Hon hade under detta korta samtal ildrats ja, si mycket, att den skonhetsalskande mannen framfor henne ertappade sig sjelf med att jemfbra hennes magra fargloshet med den blomstrande ungdomligheten hos den hjertlosa qvlnna, som han gjort till sin hustru. Du sager du andrat namn sade Hvad vill du barnet Mary slutligen. skall kallas? Jag har tankt derpi. Hon heter Dagmar, och emedan hon kommer att uppfostras pi oatna i Engelska kana-len- , derifrin min egen mor harstam-mar- , tankte jag det vore bast anvanda min mors namn Dobree. Hon dbptes till Dagmar Dobree, si det ar hennes verkliga namn. Dagmar Dobree. Dtt ar ju bra. Din hit skall gi. Gif mig barnet! Pi ett kallt mekaniskt salt hbll hon ut sina armar. Fbr ett ogonblick Stanley, Ant ingen hade han glomt hurudan Mary var, eller oc.k hade han aldrig verkligen kant henne. Helt visst var denna bleka qvinna, med det hirda draget kring munnen, med de sinkta bgonlocken och det buttra sorgbundna sattet en framling fbr honom. Det ar inte min mening att vara bedraglig mot dig eller narra dig till stamnigot, du kommer att ingra made han. Huru det nu an var, si tinkte jag att, modanden lilla varel sen var min, du fbrstir men jag fin ner jag hade oratt! Gif mig barnet! upprepade hon Jag skall draga forsorg om det fbr dig. Och jag skall skrrlfva till dig si ofta du vill fbr att lita dig veta huru det forkofras eller befinner sig. Men din adress fir du sanda mig, oeh det blir bast, tror jag, om du pi nigon tid ej iterkommer till Guernsey. Du vet att barnet ir 1 sakert forvar hos mig. Om nigot hinder med det skall jag dig derom. n furun-dransvar- tve-kad- e A insattningar. UTAF CoTnpriei'cial& Savings Bapk, 22 24 E. First South & Salt Lake City. F. W. ARMSTRONG, Strait, BYRON GROO, Vice Pres. President. BYRON GROO, flic-kan- s stindet. bort-fallit- Solstyng huf-vud- t, passa-gerarn- hjerta. Hon griter verkligen inte ofta skyndade sig Stanley att forsikra MaGud valstgne dig, kara van, fbr ry. din godhets skull! Han bbjde sig noil fbr att kyssa det lilla barnets ansigte, bbjde derpB Fiirsttirile mina nerver. till qvinnan, som hbll det. Och detta ogonblick sade honom den hir-d- a M&ste Hppbdra att predika un-do- r fbrtviflan i Marys ansigte nigon-ting- . tvft, ftr. Jag har varit en groblan en groblan Dr. 3Hles Nervine han mig lig rost och en dire! Jag horde ha varit tro-ge- n min fortsatta mot dig, Mary, lika trogen som du varksamhet. arlt mot mig. Jag. . . - Iu mlsstager dig! sade hon Ar nl frik ofvor ni godt? Stlj?er nl npp ut e mod kali, afmatt rost, medan hon bvild'1, kry toli Ufilv Ar ert WrutAnd klart oeh sft aktlvtr Om ej Ar faliet tAr nt Iftsa fftljamle. sjalen kring barnets liufvud. Se hur en ummii Imr lUDt eauit hur iian blet mitt att brista ifrin lita ingt hjerta Krtr tiAtfin Ar tteil.in ftrk solstynK, hvilket fbr din skull, amnar Jag helt ofortbf-vail- t j fAi dei fvrtdt mitt nei vaytem jag och gjorde luyc-te- t sjuk och dg. Jhk led af uvAra plAgor I i ch toppen af lu.fvudet gifta mig. Innan du funnit din var bi Annande het. btnitie ejKludera, och sedan jag t tvA tid alskade hustru, har jag troligen bllfvit Jag fdrhOkt alt tilifva bvitt denna plAga, mAste jag fru Jean Bourgaize liar eget hem mina preotarllga pHgter och draga mig t min farm, dor jag tlllbraktc tvA Ar upder att fora ditt barn till. (AfAnga fdrsdk att AteitA liftisan. LAkarebehand ling och atentmedlctner gjorde mig ingen uytta. - Det glider mig fasligt, kara van, Jag var till yttiTughet nervfls och intlig taunt kom att bora det, och jag lyekonskar dig af Ibland fArfAiliga bakningar. Jag kunde ej tAia uiltiatH vAaen. Vid minsta runade blodat allt mitt hjerta! utbrast han med upp i hufvuilet FAr t A Aranlednmg sedan fArmAdde man Nervine. mig att fOraAku lr. Miles Keetoratlv samvetet lattadt af hennes ord. Jag Sedan jag tagit eu kunde jagmAika fOrbAtt-rtn- g och fortwatt derfAr taga det nAra pA tt Ar. har intet ogonblick att forlora; ging-borde- t Jag Ar nu lycklig nog kumut e&ga att jag ej lider af dras strax in. Farviil min kara deswa fArfArllga plAgor hufvudel eller nertOaa Min aptlt Ar god, och jag kan predika tre .sta van! Jag vet att du anfall. Mary, min om gftnger SAndagarne utan att blifva trdtt. Jag kommer att val virda och alska pyret aimersomlr. Miles Nervine den meet underbara medl-clRev. Alex Holman, nAgoneln nppfunnlta och bli god mot henne! Farvai! Pastor U. B. Cliurch, Marlon, Tnd. Alla AMtebareHAIja ochgarantera fArsta flaekan Fir jag kyssa dig? Dr Mllen RemetlioH. 8iind efter frt bok om ner vAtia och hjArtejukdoiuar. Adrees Dr Miles Kedt utbrast hon haftigt. Nej! tul Co., Klkhart, Ind. Kyss ditt barn i stallet! Han lutade sig ned ofver barnets bleka ansigte. Nasta ogonblick hade SOCIAL GROCERY STORE han sprungit upp pi ginghordet, den siste x issageraren innan det drugs in. 502 So. 3rd Wast St., alia slaqs Grocerier, samt alia siljer (Forts.) slags Brod, Kakor och Karameller. Agentur forKuriko.Ole-Qid- , Magviori och Uterine. John F. Applequist Atnerikas Telefoncr; Indep. 895. Bell res. 2799-- Ja. Jag vet hnru god, klok och tklckllg du ir och van vid barn och allt sidant svarade han, I det han fbr ett ogonblick med latt oro noga sig pi hennes bleka ansigte. Ja. jag kan Inte bli 1 varre bekymmer an jag ir nu. Hvad onskar de att jag skall gbra? frigade hon med kail, bird rost, det hon betinksamt sig bort frin bar-nesom nu rort pi sig och oppnat slna stora gri ogon. Jag onskar att dn mitte taga min lilla flicka, uppfoda och uppfo6tra hen-ntills jag kan itertaga henne. vlste jag att du, kira van, for gammal vanskaps skull, ville gora det, och jag skrapade i hop nira kronor frin skeppsbrottet; dn finner dem I sedlar i en bbrs fastad vid barnets klader. Jag skall fbrsoka att Brligen sanda dig denna summa. Ser du, jag fir arbeta nu, ty Rosita ville ha pengar, och jag linade min fars oamn. Han har betalat cxh tystade ned saken, med fbrbehill att jag lem-na- f landet ,forandrar mitt namn oeh iterkommer Saledes ar jag ser du och mer pi kneken kunde jag inte vara. e Han sig vidjande pi henne och se in 1 hennes beslojade ogon. Men Mary sig beslutsamt bort. Hvart skall du nu boge dig? sva-gar- e star-kand- Det var dateradt frin Richmond och lydde som foljer: "Min kara lilla Mary Anse mig inte alldeles kanslolos som ej pi ett helt ir tillskrifvit dig. Oand-ligmycket har hiindt, och jag har varit fasligt mycket upptagen, men du f&r inte tro att jag glomt dig. Det got jag, pi min ara, aldrig, och jag trot verkligen, att du ar den enda person i hela verlden, som bryr sig ett dyft om mig. Under de sista tvi eller tre da garna kan jag ej gora annat an tanka pi dig och dromma om dig. Kara Ma ry, jag ar i en faslig klamma, och jag tror, att det pi satt och vis var Forsy nens skickelse, som kom mig att tanka pi dig for att fi hjelp derur. Du vel att du forr brukade taga del 1 alia mi lia bekymmer. Mins du nar vl skildes hur du gaf mig ditt ord pS. att for min skull lefva ogift, och, om jag endast la! dig veta, att jag behofde dig, skulle du nar som heist en vacker dag forena dig med mig! Det var forstis for tre Sr sedan, och forhillandena ha foran drats. Men jag vet, att du ej foran drats. Derfor kommer jag, 1 enlighel med min vana, direkt till dig 1 mina, svirigheter. Jag undrar om du blir glad ofver att fi se mig? Om du det gor, om du kanner dig stamd som fbrr si var snail sand ett telegram med of vanstiende dress och sag, att du vlll vara biten t, ;1 motes, som nasta tors dags morgon. den 15 Juni, anlander till Guernsey. Till dess, min kara lilla Mary, siinder jag dig miu hjertliga helsning. Alltid din S t a n 1 e y. Nu var det denna torsdags morgon den femtonde Juni. Mary sig pi sitt ur och raknade timmame, som skulk forflyta, innan hon skulle fi se der Den tata sloja at man hon alskade. kali tilibakadragenhet, som hon alltid bar, var bortkastad. Gla.djet3.rar dar rade i hennes 13nga ogonhir och for liinade ogonen en ljuft Btrilande glans lion kyste passioneradt brefvot och tryckte det g3ng pi ging mot sitt Pi mig? oeym-patlsk- ing-fartyg- skol-rum- hop-knap- pA t me-da- le-g- FJlPOUbXXTEX, Frda$m dm 27 Okt. 1905. ? att fbrefalla h&rd och sade Mary for sig sjelf, fbr fbm sta gingen uppfyld af en bnskan att Men nir vl bll gifta och sig. Stanleys far forlitlt oss, som han fSrr eller senare kommer att gbra, och gett s ett trefligt hem 1 London, skall jag forvinansvardt sn&ll och god mot alia. En glod af forhoppnlng tycktes hela hennes varelse. Ilen-ne- s fotter snarare flogo in gingo ned fbr den branta, tradbevuxna vagen som forde till kajen. Ingen skymt af frin England var synllg, nar hon tog plats bland den lilla hopen af sjofarande och dagdrifvare pi skepps-broFramfor henne, under en leen-d- e hlmmel, lig hafvet lugnt ooh glansande utstrackt, forutom 1 nirheten af de minga signalerna fbr fara, der konturer af skummande brannln-ga- r skonjdes ofver fordolda klippor. Herm och Jothon voro till halften 1 dimma, hvilket bebidade 6tark varme, och konturerna af det natur-skon- a Saik, der liingst borta, var tackt af tjocka. Mary satt vantftnde pi skeppsbron, hennes hjerta svafvade 1 kapp med de hvita misarne, som svepte fram ofver vattenytan. Plotsligt skingrades tjoc-ka- n och hon fick se ingaren lingsamt styra in mot den af klippor inneslutna kusten. lion nastan greps af vanmagt. Lyckan var si nara, och den hade si liinge fbrdrojts, att den nu tycktes henne. Fbr ett ogonblick sjonk hon ned pi en bank och taekte bgonen med handen. Angfartyget kom narmare. Utan att se, viste hon det af rorelsen och bull-re- t e omkring sig. Redan kunde och igenkannas. urskiljas sin rbrelse steg Mary upp, ocb i det hon narmade sig bryggans andpunkt, granskade hon ifrigt ansig-ten- a pi dacket. Hans var den forsta blick hon motte. Smart, rak och med elegant hill-ninsig Stanley Vereker lingre ut an han var och idrog sig qvinnornas Hans ansigte var vackert, och i hans glansand gri ogon, nar de bland grupperna p5 hryggan sbkte efter den xerson han vantade, skimrado ett uttryck af lang tansfull omhet. Han var tjugufyra ii gammal.men sig ut att vara aldre. Den pojkaktiga liflighet, som Mary ihig-kom-, var fbr alltid forsvunnen, men ansigtets forandring forhojdes af dess blekhet och en anstrykning af melan-kol- i kom mig e Af MI Kassbr. Bankanvisningar utfardas till i Europa sivil som i forestalla personer antagas Fornforskare anse fyndet Fdrenta Staterna. bekrafta. den i kinesiska bafda-bocke- r omtalade farden af kinesiska buddhaistmunkar till Mexico, som ledde till att ett kine-sisk- t De kri-gar- e. nybygge anlades der. Trdskor i Amerika. Tra-sko- r Amerika. som for ej lange sedan utgafs hemma i Sverige. Men det ar inte sant allt som stir skrifvet. Faktutn ar, att ensamt i Chicago hvarje r &r saljas m&nga tusen par och efterfr&gan ar i stadigt stigande. De flasta traskor, som saljas dar.importexas frin Tysk-land- . begagnas icke i Si stir det ien skildring, tra-sko- aro gjorda af lind i stallet for af slsisom de svenska traskorna. Henry Schoellkopf, i 232 Randolph St., importerar irligen hela skeppsladdningar. De begagnas , fdretradesvis af som arbeta personer, pi vita golf. Traskor som aro utan kosta 50 cents paret, med ladertopp anda till $1.50 paret, beroende pi hur fint de aro utstyrda, meddelareu sam-tidDe p, a. InnclitUlando iificr 175 nldor it mt mniign illii'lriilioner oeli fiirgla-d- n sfiniles Denna ar skrifven pi ett satt, si att plaii'clier, fritt pa begitran. bok och lattfattligt hvem som heist kan Den har redan raddat frin Notre Dame till a la om veta sig iida af rheumatism, muskulir eller i lederna, sciatica, lumbago, ryggvark, sinartor i njurarue eller neuralgiska pligor, att skrifva till henne efter en hembehandling, som ging efter annan har botat alia Jessa ikounnor. Hon anser det sisom sin pligt att sanda den fritt till alia som lida. - - Ni kan bota Er sjelf hemma, hvilket tusende vill inty-g- a inget otnbyte af kliniat ar niklviin-digDenna enkla upptiickt bauulyser uric acid frin blodet, mjuknar upp de Styfnade lederna, rensar blodet, gcr ogat sin skarpa och ger vigor och styrka til! hela systemet. Om detta tilltalar Eder, si skrif efter prof till Mrs. M. Summers, Box R., Notre Dame, Ind. Skrif detta sprik. denna bok beskrifves alia sjuk-domsom hemsoka menniskan och sattet att bota dem. I Iii iir ikrlfu ii utoslulande fdr Mcmkarnc Amerika af profc"or Collins af ew Y ork I XJoliLtOr ug.Lupdbefg Svensk Tandlakare 1 niversiui. Forfattaren forklarar pi ett klart satt hemligheterna konslifvet och aktenskapet samt huru ett aktenskap skall blifva och tydligt In-o- lyckligt och valsignadt med barn. last denna som anse den af en dam t. fbrsti den. minga lif och kommer att radda tusentals menni-sko- r frin en fortidig graf. Den visar vagen till lycka och halsa. De En vBdjan en-ke- lt Det Yfird bok sin vigt i gufd. iir en bok ffir alia oeh enliiar, for ung och gammal, man och hustru, fbr ynglingen och den unga kvinnan, fbr arbetaren, handtverka-ren- , kopmannen eller advokaten ingen ar si fattig eller si rik, att han icke skall draga nytta af att lisa denna bok. Nl skall finna hvarje sida, ja hvarje rad, intressant, laro-ri- k och underhillande. Boken ar nyttig fbr si val friska som sjuka. De friska bora lasa om 'illlet att fdrliindra 'Jukdo-mar- , om kdii'Ilfiet oeli oeh liuru att haft a en frisk fumilj. De sjuka liftra I kapitlen om sjuk-doma- r, sA'oiu dalig Matsinklt-niug- , I.unghkom-mor- , Ildjmatism, lljerlMilandc, jur- - oeh l.cf er'jiikdomar, in. fi. hi. .fi med ett om ord, allt kroppena sjukdomar. Det ir icke en tida I som Icke ar af storsta boken, fbr nhvar. Iemtio usen (SO.OOO) exem-- plar ufdelas fritt till alia som begiira den. Ton talade lingsamt, standigt Sand edert namn och adress, tydligt skrifna, Jemte postporto, och boken siindes med omgiende post. Ni bor skrifva utan uppskof, ty den forsta upplagan ir snart utdelad. med nedslagna ogon. En skalfning ofverfor den unge mannens ansigte nar han omt lade sin bbrda i Marys utstraekta och 1 detta ogonblick, som om barnets spada sinne haft en forkan-nln- g om kommande fara, sammandrogs det lilla anslgtet oeh frin lipparne tr&mUkngde en klairande iemmer. r, Mount Pleasant och MURRAY, 30-Arl- g - - erfarenhet - - Utah. DR. E. C. COLLINS 1 yrket. Allt arbetc garanteras. 140 MEDICAL INSTITUTE West 34th Street, New York. |