OCR Text |
Show SANNINOFR!HE.Tfil)DSFRl)KTANRATrViSi PreourneratioDsafcift: L6nummer: Ir. $1 per RECAKTOR och EGARE: H:o 55. rebagcn ben OTTO RYDMAN. ett af dr fersta steg man mat i Njbak.'dt zwipliaek (restadt hrddl.s-kor-por-, daear gammalt brod, val koka-d- e grynratter, som iitas med torr fdda, i,risr m t, ev skorpor, swiehack, granola, hvartill man ej hrukar nigon tillsata med undantag af litet sot frukt .sidan iir den foda man Dor anvinda. 1 profet fSrutspadd. sig med Jest) na dem, sade Fralsare, och man bor icke tro hvar och en ande, profva dem om de Aro af "Svara tidir tillstunda. ;God el, icte. 0m det gamla t!mi Israels ledare sager Hezekiel: De Ty manntskorna skola vara ata det feta och dneka det sota egeu ara, 1.aiJSt0rta 'f9,'. klada sig med ullen, men fA- , diska mot foraldrar, olydiga, ;och Iren vilja de icke foda. Hezekiel otacksamma, obehga, karlekslo- - 34-- MAnne det icke med lika sa, trolosa, klandersjuka, omAtt- - stor ratt kan sagas om Israels hga, onnlda, hatande det goda, I.Jedare nu? De saga sig kanna forradiska, lattsinniga, uppblA- - Gud men med sina gerningar a sta.alskande vallust mer anGud, de det;de vArdasigintetom halvande gudaktigheteDS sken, dessa gA vilse bar men fornekande dess kralt; och fAren, utan och der pA bergen. Detta ar dessa bor du undfly. for hvilket man ej kan blun-dTimoteus Paulus i for-enad- e Kristi kyrka af yttersta dagarnes heliga. ban blifvit lard, reste ban till Zion, der Guds folk skulle SA-so- I samlas for att undgA Herrers straffdomar, som skulle utgjutes ofver nationerna, och for att af Herrens tjenare blifva mer . full-standi- undervisad om sannin-gen- . Han forvantade sig att dessa Herrens tjenare och Israels ledare skulle vara heliga man.'sam egnade sig At sin hoga kallelse och alskade Gud ofver oeh mlssandllngen, blir hon allt m mer sjelfvisk, till dps? hennes eget hjarta kallnar och hon ej lingre hyser den varma kirlek mot sin man som hon horde. Di han si ser, att hon ir dyster och otlllfredsstild med sin lott, si tanker han; Nu vill afven jag genom och likgiltighet visa henne, att hon ej fir vanta bara sinekningai och loford, och di skall hon nog co. nsider blifva frl ifrin sidan der bornsllg-- , het. Vlsserligen fir det harnsligt af henne att gdra som hon gor; men min-n- e mannens likgiltighet oeh karleksios-he- t gora det ratta botemed'.et? ingt derifrin. Han bor hellre taga till fallet 1 aktatt visa henne eu oegennyttig kar-le- k nA-gpi samma ging han uppenharar en Sristlig 8mhet emot henne och fdrsdker a. leda henne In pi den ratta Har ar fattiga utan vArd att sftlunda vigen, lhigkommande, att v! icke aro r. och hedningar i massa utan Iiir 1 verlden for att blifva befjanad1, Aren I helige, I Israels utan for att tjana andra. Hennes h'ar-t- a skulle vlsserligen vara ganska edare, sA visen det med gernin-gatne- , om hon icke snart beeynte vifor-dodet gjorde Mastaren sa eamma anda emot sin man samt toge Va-reoch hans anhangare. hvarje tlllfalle 1 akt att bevisa honom T bocker, och harigenom till den slutsatsen, att dessa kyr kans ledare aro icke efter Herrens sinne; men ban hAller fast vid sin tro pA,att kyrkans ursprung-lig- a lara mAste vara sanning. I ett publiceiadt bref, som fAr betraktas som ett tidens tecken, framstalier ban sin stAndpunkt sAlunda: foresyn. Traden fram pA sAsom lon och efter lugn och frid i ett Zions land; men dA de komma hit finna de att Babylon ar har i lika hog grad som i det land de lemnade, och blifva larda, att de ocksA skola resa harifrAn for att en gAng finna verkliga Zion. tala-restolarn- extnplariska latt-slnnighe- dt t. ar ro-ran- n Ilvad sovn fordras af n A.akN ( man sin hustru? Han erbjudfr sig sjelf &t hanne. och hon mettager honom. Men hvarfor gifver han sig sjelf St henne? Gor han det for sin egen eller for hennes lycka? Ora han i denna sak rattar sig efter skrif-tesi gor han det for hennes lycka, och hans lycka bestir uti att gora hen-n- e Ty en man ir sin hustrus lyckllg. hufvud, sisom ock Krlstus ar forsam-lingehufvud, och han ar sjelf sin Sftsom Kristus ir kropps fralsare. forsamlingens hufvud for att frSLsa henne for evigt, si ir mannen qvinnans hufvud for att omhulda och virda henne har i lifvet. Xir mannen forskaffar ett hem och forser de sina med fdda och klader. pas-sionhar han di gjort allt. son) fordras af Har i verlden Annas minga honom? som do af brbt pi den kariek oeh som de hade bort fi del af. Min-ge- n man fllskar sin hustru, men ar fflr s.ielfisk att visa det. Han afhilles falsk vardighet eller stolthet frin att i ord oeh gerningar bevisa den kir-lehan hyscr till henne. Kanske han irke anar, hum Innerllgt hans hustru ringtar efter nigra yttre he.vls pi k&r-Ie- k oeh sympatl frin honom. Han det Eva. Herren ar densamme; sin ilskade i jordens stoft och gick for sig med en hustru dA.och knorrar, emedan han tanker, att Gud det gAr for sig nu;men ofverdrilt har bereft at honom hans hustru; men har ingen grans, och Gud strider om han hade knnnat skida In henues akulle han sett, att det var hans forgafves mot manniskors dum-hete- r hjarta, beteende emot henne, eget forsumliga och begar icke minst i en fdrtidig r"af. som ned henne dref Zion. E man kan ailtsi bokstaflii, Iluru kan Elohim godkanna taga lifvet af sin hustru, hur skorlefnad, under hvad namri det myeket han an mi omglfva henne med vara mA? Den hogsta harlighet detta lifvets heqvamilgheter. Och hvad som ormen tramholl enligt ir orsaken till denna fdmkriiekliga En falsk viirdighet stillnlng? var berattelsen om syndafallet som honom frin afhilier eller stolthet, fruk-ten- s den att den forbjudna att visa den kariek han hyser 1 sitt be-ho- Iluru erhftllpr en n, fs er hin-dr- a vatten bortskdlja dess (Es. 28: 17). Sanningens flod skall forskans-ninga- r bortsopa all villfarelse, trots alia forsok att hindra det frAn sAdana hvilka hafva sina fixa alsklingsideer och traditioner, och hvilka dyr-kmAnniskobud och stadgar framfor sanningen. a MAtte alia, som lasa detta, go-r- a sig beredda isitt sinne for sa ting, om hvilka hAr baras vittne. Jag g5r inga an- sprAk, men bar ej heller nAgon des- sym-pp.- ti. m k, er 1 1 1 as atande skulle bidraga till hi&rta. K"ra fnikter n, e. xtpp-flnnin- attades en resolution sotn lidr man undvFka, fttr-tiir- es att om mannen fdrskaf-fa- r Mingen 'ida och klider, si ar hustrv ffir hemmets lycka. Detta ar nog sant till en stor del. Men sisom kroppen icke kan vara frisk, om hufvu-t- st ir sjukt, si kan leke ett hem vara lyckllgt, om irke denna lycka hirfiyter frin dess hufvud. Jesus, vir iterld-konunvirdighet, ehum han pi eam-ging var mild och Sdmjuk af hjar- tat. Han var ett ljus och en valslgnelse f5r hvarje hem, emedan han alltid med-forgladje, hoppfullhet och mod. 0, Pth vi vllle lita oss noja med mindre Ifingtan efter sidant, som kan fdrskonal vira hem till deras yttre, och dire lokte komma 1 besittning af de kno-de- r, som iro af si kostbart virde infof Gud, namllgen en Btilla ande, anspriks lfishet, Odmjukhet och trogen kariek, hvilka kunna forvandla det tarfliguste hem till ett paradis. Genom att lakttaga de antydningar vl hir ofvan meddelat, kan en make ofver sitt hem med en konungs vfirdighet. Genom att bevisa mildhet och kirlek emot alia skall han bidraga till att gora hemmet lyckligt; han skall hafva ett hem, der Kristus och hans inglar skola vistas. "C 1 fordrar, att hans efterfoljare skola hafva ett godt rykte siviU som att vara renhjirtsde, adelmodiga och uppriktiga samt vinliga och tiilmStes-giendMan b8r naturligtvis sti pi den r&tta sidan i vlgtigare saker, men detta Sr Ingen nrsikt ffir forsumlighet I Guds det, som kr af mindre hetydelse. lags principer miate utvecklas i vir Ett karleksfullt sinneiag tillika med en fast arbarhet och trohet skola gora ore passande for hvilken stallning gom heist i lifvet. (Frin enge'skan ) pre-side- ra da kopal-fernlssa- g afDe gamla tyska baptisterna et;jr de reta den kansliga maghlnnan. Tct ar lattare att smalta frukt, som ma n. Ledarne for denna kyrka, som barjesu Kristi nanm, sakna de egenskaper som kannetecknade Mastaren. Deras kyrka gor der-fo- r Salt Lake City den 16 J uli 1905. icke vidare skal tor namnet, Mycket tal har uppstAtt bland ty hon ar iorfallen till apostati liksom kyrkan (ordom. De de yttersta dagarnes helige samfund alia som en del profetior i bibeln, skurkstreck och Forbundets anmarka bok drista Mormons sig men en aro sjelfva och bok rorande framkomsten af olversitteri, profet, hvilken tydligen nu ar af tigande apostater hvilka lAtsa behofvet pAkallad. (Se F'orb. sig kontrolleras af den borgerli-g- a bok 85: 7; 103: 16; 113: . lagen, for att icke drabbas af . 21:9-10dess Mormons bok.IIINephi svard, men i bemlighet den sA att, i stallet for Bibeln, Esaia 28.) Yare det veterligt for allt att lagen for sedlighet och dygd af Zion, mAste den folk, att inom kort skall ett stort skulle utgA i Washington. dryftas och ISrunderligt verk ega rum, Nar en siare och profet icke sjelf tillOfvertygelse for alia sannings-alskar- e och till upphafvandet a( gAr pA dygdens vag, hvad skall dA fordra af folket? "Ye falsk lara och prestvalde, pA det man att hvar och en mA blitva ansva Eder, I blinde. Det ar for alia rig for sina egna synder, och pA dygdalskande personer otroligt, att Gud uppenbarat befallningen det traldomens bojor skola om polygami, ty en mans vag till etia pigo, sager Salomo, Det finnes de, hvilka anvanda ej att uppenbaras; dm tar sin lilla aukoritet, som de tro fram andA i verlden, och den sig sig hafva, till att nedtrampa man som ej kan tygla ina sanningen; men sangen blir lor har en tyrann till herre. kort, att man der kan stracka En sAdan ar ej skicklig attpredi-k- a ut sig, och tacket blir for smalt for andra.dA han sjelf befinnes till att svepa omkring .sig (Es. och skrolefnad ar en 28: 20). De kunna utolva all brottslig, for Guds ogon. Om det styggelse den makt de besitta for att varit ovilkorligt att en man hvad komma skall, men det skulle hafva mera an en hustru, skall icke lyckas dem, ty hagel hade sakert Adam fAtt dem med skall ncdslA lognens skjul, och det samma i stallet for blott sin los-gora- s. Mvcket lg man hvilkas gerningar och ord stamma ofverens. I 6kolen dA blifva trodda ocb en god ande skall hafva inflytande ofver Uppboren med verdslig-het- , mammonsdyrkan och Gifven folket hvad battre ar: Lardomar med till sedlighet, dygd och rattskaffanhet. Tanken pA deras barn och laren dem fly synd och skam, innari de blottstallas infor en omoralisk verld. Sko-needer sjelfva och skapen ej Zion till ett Babylon varre an det I bafven lemnat. Plats i Korrespondenten for detta utbedes af En q vinna i Zion. re Video konferens som vid Flora, Indiana, bolls nyligen nvnuter efter drn sedvanllga miltiden. gtnk&rlek. e pria-taga- . ng n (1 Kor. 11: 1), och dem som sA vandra, sen pA dem sAsom en Telefonen , en aatana Om man a'er frukt bfir nia.n tillse, att denna iir fudkornligt mogen. Den bor vara nykokad och atas utan rrd annan fdda eller nigra m mina efterfSljare, sade en sAsom jag ar Christi Paulus, 1 kanel-extrak- rais-sionare- for-do- m re'-suto- ot Af-ve- 1 ar retningen si stor, att man en tid niisle afhilla sig frin ail grdfre foda, till och med frin hvetegrynsgrSt. Bruket af kryddor, td, kaffe, chokolad, viner, likdrer och tobak kan naturligtvis icke alls komma i friga. Hmlersttindom kan "en fftrindrlng 1 dieten vara den enda behandling man lehi)fer for att ofvervlnna sjukdomen. fordras, att man egnar mun-ue- n och tiinderna sorgfiilig uppmirk' fair. het. Ihiiiga tander bfira fyllas, och ffinderna hiira dagiigen rengoras med tillhjalp af nignt tandpulver. Xfven munr.en och svalget bora skftljas med varnit vatten, i hvilket man Ullaatt lit. tet borax, klorsyradt kail eller for-nek- uppmanar allting och sin nasta som sig att icke hafva samfund med sAsjelfva. Men efter att ha varit i dana. Denna uppmanjng ar n Zion nAgon tid borjade hans god for oss nu, ty mAnga sAforhAllan-de- t for det ogon oppnas dana aro uppenbara nu i dessa att dessa Israels herdar vo yttersta dagar. De hafva trangt ro ej bAttre an Israels herdar sig in i husen, lockande till sig hvilka alskade mammon obelastade sjalar, utgilvande mera An Gud, larande mAnga sig lor att vara Herrens tjenare goda lardomar, men ej sjelfva och helgon, som bjuda pA Zion lcfvande ett Gudi behagligt lif. som insatnlingsort for Guds folk Denne John H. Scott bar nu i i den sista tidenhvilket slAr an flera Ar studerat forhAllandena pA uppriktiga mAuniskor, $om bar i Zion, undersokt kyrkans langta efter Irigorelse frAn Babykommit b; Gnder-stundo- Jlrg. tafvelramar, irtskidor aro iCte afsedd att ika pi, och det har sig litet svfLrl att tvitta klider en sahelbtdja. En danasalong har Ingenting gemen samt med ett valsverk, och man kaa spinna pi en dagslanda lika bra soin man kan blisa en melodl pi det horn, man tillifventyrs har sidan. En Bnusare behdfver inte vara lika litet som en profryttare behdfver kunna rlda eller som det behdfa musik till en bomullsbal. Eet pistiB att milarne bll konstiga af att handskas med knoppen men minne det icke lika oftS ir pekaJfernissatn som stlger dem it hufvudet Vi ara minst forekommande mot vira efterkommande vid huggsexor. Tirar aro ogonvlttnen till hjirtats men sorger, har ett qvickhufvud sagt hur mingeu svaljer icke tirarne fdr att trdsta sig. ti om-fatta- antal Ar sedan mormonistnen sitt hemland, Bogland, och 16 Salt Lake City, Utah. motsatsen in- - Understundom rn aet va! handa, at' ursakt att framlora for hvad jag gudaktigheten; skrifvit. tradde ocb de forsokte skyla sin lnretrun vintar for myeket af sin man; lar emedan hon e bemotes sisom hon For sauningens sak: blygd. Det var inga fikon och ej och sig hafva fSrtjant, kiinner hon tycker John H. Scott. heller vinbAr pA tornen. En person John II. Scott sig sirad. Och di hon sedan tiiiter Af deras frukaer skall man k&u- - sitt sinne att i sina dv&ljas vid den form lade ynglingaAr for ett Ed cnte. O Kontor: 266 State Street, Sept. (905. 5 utan soeker, in sidan pi hvilken man strott soeker. Sidan frukt som ipplen, sviskon och fikon ar af stort virde, men som dess hud och fron hafva en retande Inver-ka- n pi magen, ir det bist, att man fdrst presar frukten genom en all. Till dryck bor man anvinda kokadt vatten, men ej drleka det vid sjelfva miitiderna, ej heller forr in ett par timmar efter man itit. Andra .Vgarder aro heta omslag diver magen oeh lefvern, efterfdljda af en fektig maggdrdel. Det ir afven af Etor vigt, Ett man foljer helsans lagar med hiii syn till sin kladedrigt. ca P. A. Han tvAttade tijrem. for-ijo- d konferensens medlemmar att anvAnda telefon. Beslutet fattades efter en lAng diskussion hvarunder det pAstods atttelefo-ne- n var en satans uppfinning som gor manniskorna lata och att bibeln ej tillslAdjer dess bruk. Resolutionen icke blott forbju-de- r medlemmar af den gamla att tyska baptistkonferensen telefon den anvanda utan sjalfva stadgar Afven att de medlemmar som till afventyrs hafva i sina hem mAste n om order deras gifva uttagande. Resolutionen ronte endast obetydligt motstAnd, och blef slutligen antagen nAstan telefon-apparat- er ofor-drojlige- en-balli- En stor, bredaxiad irlandare lick nyll-ge- n Detta skedde i det nAdens Ar ar.stallning i ett menageri London. och hans forsta uppgift blef att 1905 A. D., skrifver den i Jamesrensa en af de vilda Ujurens burar. N. town, Y. utkommande svensk Irlandaren Legrep ej precist hvad VArt som var ryss, vllle att amerikanska tidningen han skulle gora, men tog den Land. attenspannen, en borate och si-p- a och Legaf sig utan yidure vlg fdr Den ska kronan. Roatt fui'gora ordern. Men stallet fdr rande erbjudandet af den norska att gi in i den bur som lejontfimjaren Dannem.t, steg han direkt In till en benga-lts- kronan till prins Carl af a uger, som helt nyllgen lnforlifvatb mark sager den mod mciagerlet. Duluth West tidningen Tipnn taknade vid mannena lntride Echo ganska traffande: oi h tinte sina blixtrande ogon hotende Kan normandene ikke klare pi Ia. som fulikomligt obesvarad trad1 fram-rack- ta nor 1 1 norsk-amerikan-sk- at styre sit eget Land, uden at nar mare. de samma dgonblick fick lejontimja-retigge om en fremmed Konge, saa syn pi Pats bedrift. Han blef kan de ligesaa gjerne be Kong stel af dfvprtygad att nista Oscar om Forladelse med det f vildkatt slita gi nl.iii'k sc n d'-bitar. Hai samme. Norge har gaat frem of, rs;gtige irlandaren Foreningen med Sverige saa-soa,. b- j skynda till Pats hjilp, de mii M lofese 1 hans slda skulle en det aldrig gjorde i de 400 d. katastrofen. Aar under Danske Vaddet. Ar Bohandliiiir af KronMt liuluidPa; (loppade svampen i vattnet, ocb det ikke Norskfolelse nok i det vark. hfir'a.lc tatta tigern, som om det vor norske Folk til selv att styre sit cn !.i;: filer en hast han hade att skd-taDettn slags hufvudvark ir vfDentli-ge- n T -- ern vis.iie tydligt sin fortjus-n'n- e eget Land.sA var det heller ingen af samma art som det akuta sagr-t- , ipver den kalia afiigningen, kasta-d- e mening i Unionsoplosningen. undantagandes att kroppens allmanna ,1 rjecon. strackte benen helsotlllstind ir mycket samre, hvarfor - cch lat irlandaren utfora tvag-n- i; iterstiilelsen ar jamforelsevis virare hvi'.ke; denne gjorde med sam-m- a att latadkomma. Det ar till ingen nyt-t- a Blef ofverfallen. Mr. John uar en moder hadar sitt inn att soka hndra hufvudv.irken gpnoni' li'ki mi. Jacob Graf, Hamilton, Ohio, om-talhmket af narkotiska medel, enar F'frer ful'bordidt arbete gick han foljande, som hande i (jol hlott fdrsvaga lifsfunktinnerea ut och skulle ha fortsatt operstlo-ne- n sommar: Alla manniskor i vAr och nedtysta den misshandlade nature ns dc andra dkenvilddjuren, om ej fl rost. stad aro eniga om, att Dr. PeiiP.imjarcn hlndrat honom. Det bista man kan gdra ar aft utrona ters Kuriko ar en utmarkt medorsaken till hufvudvirken samt sedan ian, och alia vilja hafva den. Det Sprlcfuinligtieter. sdka afligsna denna. Afven det si ofta hande mig en afton, dAjagkom forekommande tilistindet af dfllig Man ban ha itshilliKa bruk utan att frAn stationen med en lAda Kurihar underliggande i,rsaker, , och det Ir icke sagdt. a a sA att saga som mite aflagsnas, innan man kan att men ar foildggare, derfdr att man ko, att qvinnorna inte tlk.it blifva af med sjukdomen. och ofverlollo hok. en mig. togo medici-ne- n fu'lktga klider, korsetter eller andra tStt Hi a rgeu torn frAn tuig, sA att jag icke lsserligen d forsta klidespersedlar omkring lifvet. heigii:. men (let ar derfor icke sagdt, medforde en enda flaska hem. onaturligu stillnlngar, ill man sii'er, ar i'en forsta taflan. i.it.Pidii Dr. Peters Kuriko kan erbAUas otillracklfg kroppsdfnlng ;amt mlnea En kail, sotn ir tadd, knn slUlan bll andra mer eller mindre s d r i ofertca-delse- r hos de reguliAra lokalagenterna. , som lng-mar thv.es !et a id .te, (,ih af naturens lagar iniste man n't det ej finnes nigon sum ar Ifall den icke finnes till salu i oeh ofvergifva, innan m, n kan an-t- a grannskapet, skrif till Dr. Peatt vinna myeker frameing i hoan-de- t och sparboesan aro Inga ter Fahrney & Sons Co , 113-11- 8 af sjukdomar, af livad xlig de vara r, (,i h a't ett aiioigte ftr tickt So. Hoyne Ave., Chicago. ml. h'.rdi u ij att det kan vara otackt. 111. Antagmndet af en blodrenande diet it att gdra Det tehofes ingen list for I all-df- fa--- a. 1 m a n 1 vi-dr- et ar U-- . Op-ms- , i ln-gr- a hruk'-epare- |