OCR Text |
Show 2 i HaWM Supplement till fJtah KdftRMSPdNnMNTElt. atmm mm vmmmm y pi att gora detta. Vi kanna ocksi en ung qvinna jag hansyftar nu sirsklidt till en en enka, som var i en sidan stallning att grannarne togo vara pi hennes tre smi barn meEn jemforelge mellan Cutler och Moyle. dan modern gick ut f5r att skaf-f- a lefvebrod sig och dem. lion arbetar i den der affaren har i Re era t dfver ett Tal af DANIEL L. ELTON, h&llet i Salt Lake stan ocb Cutlers mellanhand har den frickheten att betala City den 26 Oktober 1904. henne 35 cents for hvarje vast hon syr.di en legitimerad skrad-dar- e har i staden for samma Vid ett mote som onsdagsafto-ne- n herr Cutler betalar sin mellanslags vastar betalar sina arbeta- den 26 Okt. afhdlls i deunga hand $10. r I hvad man kallar sweat- re frin $2 till $2.50 cchandi mannens demokratiska klubb han arbetet ban att fir i gjordt ostern ar arbetsgifvaren hiirstades, var Daniel I. Elton, shops tore detta sekreterare i Federa- i alia fall tvungen att betala med for ett ordinart pris. Pi en vec-k- a kundc denna qvinna sy fem tion of Labor, aftonens talare. kontanta penningar, afven om Herr Elton inltdde sitt tal tned summan ar liten. men herr Cut- vastar; Jor huru mycket? En dollar och sjuttiofem cents for sina arbetare att saga, att ban icke skulle ytt-r- a ler betalar skrad-dar- e en del kontant och resten i en veckas arbete. Andra annat an hvad han visste skulle ha betalt henne $2.50 vara faktiskt sannt. Talets orders, och om I litet narma- for en vast, men John C. Cutler var: John C. Cutlers re undersoken denna aflar pi betalar henne $1.75 for en hel stallning gent emot arbetarne, Main street har, si skolen I finna veckas arbete. Jag her eder lag-g- a och framstalldes af talaren p& att i samband dermed fiunes ock-s- i pi minnet att jag vet att det som ett makln foljande satt: ta ar sanna forhillandet. af en individ vid Som valdagen stSr for dorren handhafves Vi veta att han mot sina arbeCutler. Om nu en arbetasi ar det pi sin plats att vi den- namn tare detta system och anvander re onskar utbyta sina orders na g3ng riktigt forstA hvilka de att han alltid gjort detta, och kandidater aro som af folket mot Forenta Staternas mynt si andi soker han lysa som arbetskan han vanda sig till denna skola bedSmas sisom passande i man och, mot si stor procent gifvare. Hans son sager detta eller icke passande till statens cirkuiar: som han bestammer, erhilla embeten. Herr Cutler har strafvat for Innan vivalja en man till gu- kontanter, och om arbetaren att losa problemet om striden dervid skulle marka de orders vernor, bora vi veta hvem han han mellan kapitaloch arbete genom pi detta satt utbyter, si att istadkomma ar och hvad han ar. Det sages: ett vanskapligt skulle han troligen vid nasta af deras gerningar skolen I samarbete med dem, ty medan finna att han fitt igen kanna dem, ocb jag tror icke han sina vaktar egna rattighe-te- r att en man, som i det foregiende dem. dfsi vakar han ocksi Cutler, font ger fig ut for heller icke alt irctra "arbetareuxin. it an-se- it en-da- st buf-vudarn- icke varit trogen sin egen 5fver-tygels- e, Provo fabriksarbetare. skall blifva det i fram-tidederfor att han hoppas Cutler talar om Provo yllefa-brikeett h5gt embete. hvarest det der kladet Republikanerua hafva till sin tillverkas som han si hogeligen nominerat berommer guvernorskandidat en man vid namn John C. Cutler. Vi veta att de loner, som beta-laDenne kandidat har utgifvit en der nere aro oerhordt liga pamflett hvari han forklarar sin och att de flickor som arbeta stallning inom denna stat; hvad der miste noja sig med en del af han har gjort och hvad han sin Ion i kontanter medan resten tanker gora, ocb hvad han der-v- id utgores af fabriksorder. som mest lagt an pi ar just hvad icke ens aro varda si mycket som mest intresserar mig sisom som for att kuh-ntiondeorder, ty, en arbetsgifvare. De, som kanna utbyta dessa fabriksorder mig, veta, att jag lange tagit mot kontanter miste innehafva-rea stort intresse i sival forlorn frin en tredjedel till som arbetarne in- halfva vardet af hvad de utgif-va- s om denna stat. for att vara varda. Jag harvarit i tillfalle att oss antaga att en flic-kLitom med man af alia klas-se- r fortjenar den storartade sum-maoch af alia slag, och rorande af $3 i veckan och erhiller den pamflett som utgifvits af halften af detta i form af "fabriksifrigavarandehedervirde gentle- order och att hon si onskar ko-pman, onskar jag saga, att, sig en hatt eller ett par skor, den del deraf hvari han men innan hon kan gora detta frarastaller sig sisom arbetsgif- miste hon fdrvandla sin favare, bor af eder, sisom arbeta-re- , briksorder till kontanter hvar-vilitet narmare betraktas. hon forlorar frin 25 till 50 Jag skall nu gifva eder min proccnt af det angifna vardet. isigt om saken i friga och jag Hvad kan man kalla ett sidant forsakrar eder att minapisti-ende- satt att aflona arbetare? Och aro grundade pi absoluta andi skryter herr Cutler med fakta. att ban ger sysselsattning it si n, er-hil- la r, s a n arbetare-foreningarn- sam-mantraf- fa a n a isyn-nerh- et d n arbetare. llerr Cutlers embeten. minga Arbetarne i denna stat fordra Ifrigavarande cirkuiar talar att legislaturen gor ea lag som om herr Cutler rorande de embe- tvingar arbetsgifvare i Utah att Der sages betala sina arbetare med Forenten han innehaft. bland annat att han ar president ta Staterna mynt. Dett8 ar for firman Cutler Brothers Commer an rati och billigt. som firma en fb binder sig att beOm man en pany, fabrikanter, och man en tala oss si mycket per dag si ha mangd ger arbete it qvinnor, och som irligen satter vi ocksi ratt att fordra att han tusentals dollars i cirkulation. betalar detta i verkliga penninCutler Brothers hafva sin aflar gar och icke med sidana som har i Salt Lake City. Jag onskar aro af mindre varde. Vi begara pipeka att i cirkularet stir det rattvisa. Denne man, som nu man och qvinnor, men jag mi-st- e ar kandidat till guvernorsembe-te- t i denna gora en liten forkortning af stat, var,strax innan den del deraf som handlar om denna valkampanj borjade, en man, ty sanningen ar att Cut- medlem af Citizens Alliance i ler alltid vinnlagt sig om att denna stad; och hvarfor resigne-rad- e ban frin sitt medlemsskap i qvinnor och i all svnnerhet sidana som icke forsti engelska denna forening samtidigt med spriket. Ilan utvaljer en man att han blef guvernorskandidat? en mellanhand, en sidan som Om denna forening var vard ofverallt i ostern ar kand under att tillhora, och om han tankte och si r si di han slot sig till den, di namnet svettare han till denne man: ni skall skulle ban ocksi, om han varit gora en kostvm klader for min en man, ha beslutat sig for att rakniog och for denna kostym stanna qvar uti den. betalar jag er $7 (eller $10, i Der finnas man i denna stat forhillande till kostymens var-de- som kommit hit emedan deras Mannen tar emot sin helsa varit dilig. Minga af dem order och ar i sin aro forsta klassens yrkesarbeta-rtur tvungen att forfardiga denna och jag kanner siirskildt en, kostym f5r mindre an $7 eller som for till Provo och tick arbete $10. Pi samma ging koper vid Provo yllefabriker, eller for denne man nodvandiga materi-alie- r herr Cutler. Denne man kan frin herr Cutler. for eder att han fSrtjenade an-stal- la sa-ge- ). e be-rat- ta frin $3.50 till $8 i veckan, och Jlrud undra mdste betala. andi ar han en god arbetare forfrigen eder bos andra skradderifirmor bar i staden si skolen I finna att de miste betala sina arbetare $15, $18 och $20 i veckan for tillveikningen af samma slags klader for hvilka Om 1 som halt anstallning basta skradderiaffarer SaltLakeCity, der han fortjent frin $20 till $25 i de i i TreAagen den 4 Noi). 1804. veckan, men di de der nere i Provo ansigo sig kunna taga fordel af honom si sparade de ver att arbetet erhiller noga sin ratt. Han istadkommerlosningen af det stora, arbetareproblemet pi samma satt som de gjorde ir 1860, di de sade till slafven: du ar kdpt, kropp, sjal och byxor, Pi detta satt loste de problemet. Pi den tiden funnos inga strejker, ty slafven var bunden till sin herre med kropp och sjal. Vi horde heller aldrig talas om strejker i Rysland. Der hade de ocksi lost problemet, tyherrarne egde sina arbetare. Men si lange arbetarne kanna med sig att de hafva ratt att fordra en arlig betalning for sitt arbete, si inga sidana individer som be-hdf- va yrrn ft i utt it Tit iiw namsta stadr voro utan skydd, och intagits i oafhangighetsfor-klaringedet besta mdaste att medgifva sina i att sti att republikanerna hafva aran tvungna vagnar foljande ord: pi utsatta f5r regn,sno och ovader, Vi anse att foljande sannin-ga- r derfor, utan vi pisti tvartom, sa ansigo de att nigot borde aro obestridliga: att alia hvilket framgir af protokollet, gSras for saken. Spirvagns-manne- manniskor aro skapade for att att forslaget gjordes af en demo hade pi den tiden ingen vara jemlikar; att de afsin ska krat, understoddes af demokra-ter- , forening hvarfor andra forenin-ga- r pare blifvit genomfordes af demokratcr begifvade med vissa i Staten saken de antogo sig oantastliga rattigheter och bland och hade det icke varit for ri-stoch gingo infor legislaturen med dessa aro lif, frihet och demokratiska medlem.marnes rattighe-tei bide ofver-ocbegaran om utfardandet af en underhuset, sin att soka egen lycka. P'or lag som skulle tvinga spirvagns att tillforsakra hvar och en des- si hade forslaget lidit ohjelpligt bolagen att bygga vestibuler pi sa rattigheter aro guvernement nederlag. Vi arbetade sina 6pirvagnar. inrattade bland mannishorna Vi tro pi arbetets ara och m hirdt fot att li virt forslag de rattigheter som och dessa guvernement erhilla och vi lyckades ocksi del vis, sin makt arbetarne i vir stat, dem som styras frin det vill saga i underhuset, men och vi forbinda oss och kandidater forbindasig vira att folja en di virt forslag kom infor sena-te- konstitution af den de nomineras, att, i sina empolitik som di gick det forloradt. Vi vande alltid karaktariserat detta par- beten, taga sidana mitt och oss nu till James Henry Moyle ti ett osvikligt efterfdljaride steg som skola skydda arbetarne och jag kan fdrsakra er att vid afsagda principer. Vi forklara och tillforsakra dem personlig a det tillfallet hade han inga oss it rigen vara i favor af det frihet i utofvandet af sina olika fordelar att vinna. Vi fri- axiom som forst framlades af sysselsattningar. gade honom otn han ville hjelpa det demokratiska partietsgrund-laggare- : Det demokratiska partiet ar, oss att genomdrifva virt lagfor-slag- , Lika rittigheter lor nu som alltid, arbetarens van, och han svarade att han alia och inga speciella privdegier och dess kandidater forbinda sig tyckte forlaget vara rattvist for nigon. att pi ett rattvist sitt utSfva bide mot spirvagnsforare och Vi understodja den platform vi lagarne.utan afseende pi person, om och han kunde a passagerare sival som de principer egendom eiler makt. Det antagit fSr saken vore si gora nigot partiet ar i favor af en hvilka framlades vid demokrati han villig dertill Nigra dagar ska nationalkon ventionen i St. .rattvis och tillracklig Ion for senare frigade jag honom hur och vi gifva virt entusi-astisk- a itta timmars tjenstgoring vid sakerna stodo, och han svarade Louis, bifall till nominationen alia publika arbeten, vid gruf-vorn-a di att han talat vid flera angi-end- e af Alton B. Parker och vid smaltverken, och och llenry i alia hanseenden en forslaget och att han hade G. Davis till det forordar president och vice gndt hopp om att det skulle gi tillracklig betalning for allt slags president af Forenta Staterna. igenom.; Vi anmoda hvarje meaborga-re- , arbete. Nar forslaget nigra dagar seMed fast fSrtrostan till Utabs af hvad parti han vara mi, nare lades for senaten gick det folks omdomesformiga ofver-lemn- a att rikta sin uppmarksamhet pi vi denna kampanjs stats-oc- h igenom och underskrefs af guver-ndre- de forhillanden som foresti oaktadt det endast nigra nationella frigor till folkets i denna stat till foljd af vid valurnorna. dagar forut hade fdrkastats af de afgorande 6jelfviska och opassande samma senat. James II. Moyle som af det republikati-sk- a utforde detta arbete derfor att Hvad jag alskar partiet gjort tvenne stridan han ansig att forslaget var de faktioner, hvardera ledd af en godt ooh rattvist,och ett fakturn Fdrenta Staternas senator. Si ar att spirvagnsmannen, bide Jag rilskar s&ng, som snlllet skref, de forhillanden som nu dana aro i Salt Lake och i andra Och skiinhet utan prill! stader, vara en foljd af det Samt hvarje strid, som vunnen blef kunna tacka James H. Moyle i idagalagts Fiirutan blodigt stAl, repubhkanska partiets framging hogre grad an nigon annan der-fd- r under de senare iren och en Den tysta strid den svage vann, att de nu hafva vestibuler pi Dd frestad en foljd af forsoket att stalla For nojets torneros han brann. spirvagnarne. en klass af medborgare emot en Nar statsuniversitetet skulle Men vann samma stund. annan i en strid, hvilken, om den i en byggas ingaf byggmastare fir fortgi, skall fororsaka Jag alskar flitens notta vftd. Salt Lake det lagsta anbudet, skada for hela sambal-let- . Men aktar valkladd ock, men icke dess mindre fann Och hellre bar jag tralens trld for godt att An lattjans hela rock. Det demokratiska partiet pro gifva kontraktet till en Chicago-firrna- . testerar mot dessa forhillanden Och mer an silfver dlskar Jag Allt sant, som utan prut och orsakerna dertill, och anro-pa- r Med saga eller harposlag Vi i ansigo att arbetarne Salt folket i denna stat att vid Blir modigt sjunget ut. i Lake voro mest intresserade valurnorna omintetgora de djerf-v- a denna sak, hvarfor vi pi laglig anspriken hos det parti som Ack, mycket oforstddt pd Jord vag sokte erhilla rattvisa. Vi ensamt ar skuld till den narva-rand- e Ett himmelskt genljud har. anlitade iter herr Moyle och han Jag hor i hvarje vfinllgt ord stallningen. En saken till kandidat, hvilken omtalas detta cirkuiar, gora sig besvir med att lbsa arbetareproblemet. Forhillandet mellan John C. Cutler och hans arbetare ar det tog den i mi iff n n er n h er-kan- na till-kouir- ige-no- u poli-tisk- demo-!kratisk- n elek-torern- na-turl- ig 1 obe-raknel- distriktsdomstolen samma som mellan lammet ocb men vi forlorade. Vi hade icke ulfven som sofvo tillsammans for att pengar nog taga saken lammet befann sig inuti ulfven. till hogre domstol och vi miste derfor ge in, men herr Moyle Moyle's forhdllande till ar- hade icke dess mindre uppoffrat aderton dagar for vir skuld, och betarne. for detta sitt arbete begarde han Jag onskar nu saga nigot om icke en dollar i betalning utan den man, som ar kandidat for gjorde arbetet endast derfor att guvernorsembetet i den demo- han ansig vir sak vara rattvis. kratiska valsedeln, herr James Vi veta ocksi att herr Moyle H. Moyle. under minga ir arbetat som Jag har sammantraffat med stenhuggare; att ban ar en af de herr Moyle vid olika tillfallen. vira; och nu kunna Utabs arbeHan har alltid varit en arbetare-va- tare sjelfva afgora om de onska och alltid pi det bestamda-st- James Henry- Moyle eller John C. lorklarat sin vanskap for de Cutler for guvernor. arbetande klasserna, oaktadt Talaren omnimde derefter han f5r kort tid sedan sade till och pi ett hogst smick-randHerr Elton, om jag blir mig: satt O. W. Powers och C. aid till guverndr i Utah, si blir S. Varian, och afslutade sitt tal jag ingen klass guvernor, jag med foljande ord; kan icke bli en arbetareforenings Jaghar icke tid att omnarnna guvernor och icke heller kan jag hvar och en af de gentleman som bli en kapitalist guvernor; jag nomiuerats af virt parti, oakonskar bli guvernor for hela Stahar mycket godt att ten och jag kommer att strida tadt jag om dem alia; men jag forsaga med denna princip till grundval eder att nar valdagen afven om jag derigenom skulle sakrar si skolen I verka i de kommer, Herr Moyle sok-t- e forlora valet. klassernas intresse, arbetande detta embete for fyra ir seI om rosten for James II. Aloyle dan, men toi lorade. Han berat-tad- e till guvernor, O. W. Powers till for mig att under den S. Varian till flera herrar i Cache coun- kongressman, C. och for ofrigt f5r ofverdomare ty kornmo till honom och sade: deHerr Moyle, hvilket embete am-na- r alia nominanderna pi den ni gifva Cache county i mokratiska valsedeln. handelse Ni skulle bli vald? De namda herrarne onskade, och frigade herr Moyle om han ville Demokratlsk Statsplatlorm underteckna en skrifvelse enligt hvilken han forband sig att gifVid demokratiska statskon va vissa embeten till man inom Cache county. Herr Moyle ventionen i Salt Lake City fram-ladefdljande platform hvilken Nej, jag fdredrager att forlora valet an att underskrifva antogs af kon ventionen: Utabs demokrati iterupprepar nigra sidana fdrbindelser. Till foljd af detta afslag erholl vid denna konvention sin ban minga motstindare, men om riktigheten af de sedan de ru borjat inse herr principer, hvilka, anda sedan Moyles moialiska stindaktig-he- t grundlaggande, si arbeta de med all makt folkets ratt gent emot de for att han skall vinna Yid detta bittre lottade klassernas val. och den forklarar sin Nar arbetarne i Utah sigo att tro r de stora, ododliga pi i forstatens af som framlagts spirvagnsfSrarne Jefferson n e sar-skil- dt e ig demokratiska partiet hvar-kes5ker eller fruktar inbland-ningeaf nigon kyrklig makt vid uttryckandet af folkets vilja vid valurnorna, och det fSrnekar rattigheten hos nigon makt, man eller samling af min, att Det n n forestafva eller politiska nominatio-ne- r kontrollera politiska konventioner. Vi anse att a aro t medborgare fria och jemnlika och att endast folket skall ega ratt att utofva namda makt. Medan vi alltid aro redo och villiga att gifva Forenta Staternas president den kredit som honom for sitt arbete vid genomforandet af konstbe vattningslagen. si neka vi pi ame-rikansk- poli-tisk- er englastamma klar, Pd himlahvalfvet, stjernbes&dt, I strdlen skar och ren Jag ser ej jordisk fagring blott. Men himmelskt dteraken. Jag alskar dig, du enkla hUrd, Der fadrens gamla sed Af tidehvarfvets alldagsflard. Ej an ar skoflad ned. Och du som strSisam brddet ta'r, Ur tegens gula strd, Diit ringa kali min karlek bar. Och den Men har du ocksd. karast ibland allt i verld c Sr du, mitt fosterland, Som pd din jord mig hdller anSrit Med starka karleksband, Som far och mor och hem mig gaf Samt menlos barnatro, Ooh som till sist mig ger en graf, Der jag i frid fdr bo. Gustavu. Stort Skandlnavlskt kam-panje- n NORDEN HALL, it sva-rad- s e: ofver-tygels- e fdr-svar- for-dringa- r, 02VS i d Richards Street, Salt Lake City 1. M In 1 li. 8 e. m. Tal af f. d. Domare L. M. Olson, H. C. Lund, C. M. C. L. 1904 Nielsei Olson, m. i Sang af en utvald manskor piin-cipe- liommen alia! |