OCR Text |
Show Supplement till VtnhKORltESPONDEFTEN. bjuda filippinerna att boppas pa sjelKtandighet? Skola vi tdrhin dra dem IrAn att uppbygjja sin egen och pAtvinga dem vAr civCivilisationen mAste ilisation? utveckla sig sA sniAningom, och livarje ras mAste pa sitt eget vis forskaffa sip sin civilisation. YAr sk ldiplict till filippinerna fordrar att vi pifva lofte om YArt epet in sjelfstandiphet. befrins frAn vi tresse fordrar att filippin-oarn- sA e snart so in des iir nAporlunda beredt fin sjelfstvrelse. Ln nation som bar kolonier iir alltid i fara att i krip med andra natio-nesAviil som med sina epna kolonier. Delta nddvandippdr starka parnisoner och en stor flotta, hvilket allt mAste tapas ur skattkaminaren. llistorien visar oss intet fall dcr en nation frAn sina kolonier erhAllit motsvarands valuta for blod och penninpar som dc kostat. Ivnplands nationaKkuhl blef ionlubblad penotn revolutio-nei del.'! kolotiierna, och det hade kostat ivnpland ofantlipt mycket att fbrsiikra sip om dem. Den amerikanske expansion isten, bepapnandc det europeiska arpumentet, super att penom att behAlla filippinerna skola vi dess framAtskridande, folk bortslosats pA Och lika sakert ar filippinerna. det att endast tvanne klasser af vArt folk kunna hoppas draga fbrdel af att vi behAlla dessa bar. och Den ena klassen bestAr af dem som alltid jaga efter spcciella guvernementsprivilegier, och den andra utgbres af sAdana som soka gora sig ett lefvebrod af embeten. Den senare klassen utgbres af vissa embetsman A Filippinerna om hvilka en man som studerat forhAllandena derstiidcs nyligen sade: ? hvilka af alia pAstAs och erkiin-na- s epa stora naturliga tillpAn-ga- r, kunna underhAlla sip sjelf-va- ? Jap per det republikanska partiet den pAminnelsen att det ar icke en otiinkbar proposition att ett fbrtryckt jag bepagnar uttrycket efter mogen bfvevag-ninett fbrtryckt folk kunde blifva rebelliskt. Den verkliga grunden, enligt kunde hvilken Filippin-oarn- e oss i politiskt hiinseende ar: tullfrAgan, taxeringen och uppmuntrandet af deras handels-intressesedan dessa frAgor ordnats till fbrdel fbr dessa bar sA skall frAgan om sjeltstandighet omedelbart visa Fortfara vi sig pA horisonten. sAsom vi nu gora, att fortrycka detta folk sA skola vi snart stA ansikte mot ansikte med ett af de mest svArlbsta problem som vi nAgonsin haft att gora med. AngAendekaraktaren af mAn-gembetsman bar ar det battre ju mindre man behdfver saga. De battre ibland detn hafva ilia uppfyllt sina skyldighcter, de siimre hafva varit oiirliga, oratt-visoch despotiska. Dcssa bar svnas hafva lyckats erhAlla sjelt-vdriippen af vArt folk. I Ian sade oeksa: Stallningen A Filippinerna iir for narvarande sA griislip att det bfvcrpAr folks fattningsfor-mApder hemma. Ur agrikultur-syupunk- t iir landet fbr narvarande ruineradt. Landet a a a a s fbr-orsak- erhAller usel slutit tillfalligt med sina fiender bara fbr att ratt kunna uppfylla sina pligter som vardar, men dcssa ledare af ett stort parti kunde icke lAta tillfallet gA forbi att riktigt visa sin ill vilja fbr hvar-andrpA ett satt som mAste ha ett gifvit senator Fairbanks hogst obehagligt intryck. Det ar heller icke att bryta nAgot fbrtroende att saga, att han i Ogden uttryckte sitt missnbje med Smoot och bans foljeslagare bfver deras visade oartighet mot Kearns, hvilken hade kommit dit pA senator Fairbanks entrag-n- a For Treasurer: att WILSON, hvilka icke hafva nAgon orsak fbr splittring, aro eniga, framAt-strafva3e och fast beslutna att En enkel siutledning. vinna. Finnes det nAgonting i allt detta som kan rattfardiga en de- Senator Fairbanks mAste ha mokrat i att ofvergifva sitt par- gjort en sardeles angenam upp-tacrorande Utahs republika-ne- r ti? Nationaldemokratiska pardA han var har pA besok. Det tiet i ostern ar enigt och har mAste ha gifvit godt hopp om framgAng, medan ett hogst upplyftan-den hafva forlorat republikanerna se det vardiga att del den intryck af tvarsakra god de republikan-skaf de istogo vid kampanjens upptradandet i denna stat l senatorerna borjan. de som de liberala Asigter Roosevelts namn har forlorat lade i dagen i saker som rorde den strAlglans hvaraf det deras parti. Tron I icke det? medan, A andra sidan, Parker vinner i styrka ju LAtom oss Aterkalla nAgra af mer han blir kand, hvarfbr allt de handelser som intraffade unhantyder pA att han skall blifva der de tvA dagar som senator Fairbanks tillbragte i Utah. vald. Forst mottes han af Smoot, Sannerligen, dessa tidens Spry, Cutler och deras trogna synes icke gifva nAgon fbr demokraterna har ute i foljeslagare. Man behofver icke vesteru att bfvergifva sitt parti. vara tankelasare fbr att kunna i Om vi nu antaga detta sAsom det narmaste gissa hvad de hafakta och icke dess mindre vid de att saga om Kearns och den det kommande valet finna, att republikanska splittringen. Nar ett stort antal af demokrateri han ankom till Ogden mbttes U tabs landsdistrikt bfvergAtt han af Kearns och det iir lika fienden till skulle icke detta latt som att rulla utfor en trap-patt gissa hvad Thomas hade temligen tvdligt visa att ett olagligt inflytande mAste ha att saga om Smoot, Spry och gjort sip gallande fbr att Astad resten af.dem. Samma afton talade Fairbanks till en audiens komma ett dylikt resultat? Skulle viil nAgon kunna kom- afWeberiter. Smoot befann sig ma till en annan slutsafs efter pA teaterscenen, Kearns i en ordfbrande Sprys yttrandc att af logerna och ingAngna rappor-tehan skulle skaffa sig tvA tyda pA att Smootisterna frAn landet fbr gjorde allt hvad de kunde fbr hvarje republikan han fbrlorade att fbrolampa Kearns. i staden? Niista dag kom senator FairHvilken annan orsak kunde banks till Salt Lake City och viil gifvas fbr bfvergifvandet af hitr upptogs tiden oaflAtligt af en strategisk tiiflan mellan de jiarti och principer vid ett bAda Utah senatorerna fbr att dA hvarken mormon-cllcicke mormondemokrater se hvem som bast skulle kunna hafva tninsta orsak till missnbje? gbra sig hbrd af det kungliga I'airbanska brat. Herald tror, i likhet med Smoot hjelpte Fairbanks pA Powers, att Utahs icke skola lAta med ofverrocken, Kearns tog intala sig att forrAda sitt parti. honom ut att Aka. Smoot och Den tror att de skola stA fast Spry stego om bord pA vid sina sky ldigheter till staten, tAg dA han skulle resa; Kearns till det demokratiska partiet och bjbd bfver och foljde med till de principer pA hvilka de den besbkande potentaten till tro; och att de skola rbsta for Wyoming. Af sednast inkomoa underrat-telse- r den demokratiska valsedeln, lAter det som om Kearns lemnnnde republikanerna att kbrt in Smoot pA ett sidospAr gora upp sina familjetrator invid en vattencistern och lemutan embeten. nat honom dcr. Kearns kommer hAll-nin- g sA-va- k tje-nar- at-gif- om-gaf- s, n tec-ke- n ur-sa- kt a . att vArt folk mAtte nbdgas valja mellan aldrig dcssa bAda fbrlarliga alternativ, men vi mAste icke blott bedja ar- r r n sena-torn- Orsaken hvarfor. skrifver till i dagens Herald: De (mormon-demokrate- i och herr na) veta ocksA om vet att Spry i miingd skulle bfver-gsitt parti just under niirva-rantlfbrhAllandcn sA skulle detvis be a sanningen af hvarje ta demo-kratern- a e c Demokratiska Partlets lbftcsbrott Kandidater Itjelp . gjorts emot Utah bade hemma till president oe ft YArt land horde ofbrtbfvadt och borta? kun-ne"llvarfbr? llvad orsak den for Forenta stuterna: niirvarande afhjelpa I pifva till stbd for ett Yi frAga det repuhli-kanskvidlomlattande pAstAende? Till President: r sA partiet huruvida det mormondemo-kraternaALTOS ; PARK UK. pbra nApra fbrbiitti inpar i llvarfbr skulle af om Fbrenta bfvcrgifvande detta hiinseende, t: valsedeln detta Ar Till I Staternas administration fordrar rice-preside- nt stiill-ninge- n kt hu-se- tur skulle forsoka bcskrifva sakraste vagen att skada Utah och att fbr staten forlora den ofriga verldens respekt, dA vi endast tydligt fram-stallden politik som begagnats af republikanerna i denna stat. Om det varit dessa ledares att Astadkomma misstro-ende- , uppvacka gammal fiend-skabe-hof- a me-nin- g p, sonderslita vanskapsfbr-bindelse- r och kasta staten in i den mest betankliga kris som den genomgAtt pA tio Ar, sA kunde de icke hafva uttAnkt en mera verksam metod an den de nu folja. , Yi tro knappast att viil nAgon forneka rattsinnig person att icke den republikanska orga-nisatione- n ar skulden till den narvarande stallningen inom staten, och sakerligen finnes icke heller nAgon som icke medger att den narvarande stallningen ar olidlig. Huruvida den cue eller andre af de bAda senatorerna har oratt, iir af foga bety-dtlsDe voro bAda valda af det republikanska partiet och detta parti bar skulden fbr resul-tatee. t. iir tydligt och klart fbr hvem som heist att ingen annan frAga ar af sAdan vigt fbr Utah som en omedelbar uppgbrelse af dessa inbordes orohgheter. Det gifves en mycket enkel och verksam losning af frAgan, en lbsning som skall nedtysta de republikanska faktionerna, Aterstalla fred och Ateruppriitta fbrtroendet till vAr stat. Denna lbsning bestAr i att invalja den demoen valsedel kratiska valsedeln som icke representerar nAgra faktioner, ingeu euskild mans privata intressen och ingen om otillbbrligt inflytande. Det ar en valsedel som repreen-tera- r rattskaffens och dugliga man, hvars enda bnskan iir att gifva staten fred och valbefm-nand- e under en god stvrelse. Det miss-tank- e a. -- for-nek- vfil-vllli- sfi-da- n kultur-revolutiu- land. Den engel-sk- e fbrfattaren sklldrar till slst detta land om pfi foljande satt: Nagot En raur af afskrackande berg Korea fit landsidan; men bak-okriROt ju nSr-maEft dot denna raur fins det grdna dalar, och direktast pallor Koreas ooh genom hvilka hviskande elfvar flbda, koreanernas framtlda odo, kan dot niirda af de klara biiokar, som kasta verkligen forofalla ganaka underligt, sig ned frfin de skogkladda bergen; att sa.val ryssarne ooh japanorna sum underlipa pamla byar fylda af riik-nina troligtvis att fA en snvgg onse om vara utonistftondo alia tyckas landt-hus lnnevfinare; pittoreska pA skadeersattning. I sin att alldelos fdrbise koreanorna, att blickande kullarnes ned pfi sldor, helhet var det emellertid en fin dem aom om de icke funnes till ofver fait; vaekra vfipar, som bordiga fbrevisning; en heder fbr staten eller fttmlnstone Icke hade nilgot m d sllngra sip forbi urfildrlpa tempel och och beriiknadt att gifva framlin-ga- r detta kriglska afgbrande att bostalla. sondorfallamle smfi fastningar samt faEtum ar, att Korea stfttt un- penom forstorda hvalf 1 de lfinga ett lAngvarigt intryck af derMenframmande kS. formyndarakap som lopa bfver berg och Utahs gracibsa gastviinlighet mftnga firhundraden, att det Icke heller dal; ett viinllgt ooh godsinnadt folk, och dess medborgares trogna vflra dagar torde kunna roda sig utan med en akia kansla for humor, lugna samarbete fbr det allmanna ett aidant ooh upptriida pjelfstiindigt. och lfingsumma vfindningarna. Frfin Sedan japanorna fbr tio fir sedan befri-ad- e larmet ooh buUret ooh Harden 1 vlrt god a. koreanerna frfin det kineaiska I forbigAende sagdt var det vesterlfindska lif langtar ens hjerta ooh strax derefter penom ofta tlllhaka till sA bra bevis som kunde morgonlugnets land ungelar mordet pfi Koreas drottninp berofvade med doss stillsamma lif och de k republi-kansanskaffas pA fbljderna af sip sjelfva allt verklipt inflytande pfi hvltkliidda figurer, som der administration i Utah. har den koreanska landets styre-seplida af och an som skuggor frfin forna kan Utah Men allvarsamt bait rikliat tilifaile att utr dagar. koreanerna. om-giird- ar rysl(-fpansk- a 1 a iim-na- 1 s 1 n e bevis anses sotn afgbrande pA skulle blifva lemnad HUSKY G. DAVIS. dess hiinder? Amnar det ut hiftesbrott A mormonkyrkans 'resilient och viitjfls arbeta liimpliga lagar i afsigt och mormonfolkets sida? 'hrekt al tolket, utan utses at dertill Det ar ganska mbjlipt att des elektorer, att forbiittra stallningen A filip i statens intresse ibrstbrdt hvit-klfidd- som fbr s vAr i un-da- kost-samma- For Auditor: e ler vAld. Det ar vAr b "I siigen se .Niir man narmar sig Soul frfin Chemulpo, sager en enpelsk fbrfattare, ooh plbtsligt komnjer ut ur den smala klippvagen ooh ser staden framfor sig, hfipnar man other att skfida en hel samling af kejserliga palats, hvilka upptapa r.fistan lika stort utrymme som hela den ofriga staden; och findfi n har kejsaren sin ifver att komma sina undersfitars verkliga eller ranker just uyss lfitit uppfora fit sig ett uvtt, fimni stitrre ooh jialats invid de frammande logatlonerna, tah han har ytterligare anhfillit att ffi bygga ett till midt inne bland legationsbyggnaderna. intet kan vara mera pittoreskt an alia dessa gurala palats, omgifna af vallgrafvar och lotusdammar samt utstyrda i orien-taiisgranna farger, aftecknande sig mot en bakgrund af riidgula berg, som omgifva staden, och mot de ofriga bruna tak af rishalm. Det koreanska folket har sedan tider foriryc.kts af hansynslbsa embetsman, hvilka kopt rattigheten att utkrafva skatterna och som, dfi de ve-tatt de mir som heist kunde blifva afsatta till fdrmfin for nfigra nya af alia krafter begapnat sin tid till att gora sig rika pfi det fattiga toLkets bokostnad. Ooh folket har med csterliindsk fatalism lfitit sina tyranner herska ooh fortrycka och utpressa. Till fatalismen har kommit som ett utmar-kand- e koreanskt karaktersdrag en' orubblig lojhet, hvilket hindrat folket frfin hvarje kraftyttring mot tyranner-na- , byrfikratipn. En eurupeisk lakare, som hinge varit bosatt i Soul, frfigade en gfing en resan-d- e engelsman, hvilka karaktersdrag denne pfi sin resa genom landet funnit vara de mest framtradande hos koreanerna. "Strumpor, byxor och hattar, svara-d- e den tillfragade. Han syftade pfi koreanernas stora fafanga fbr sitt yttre. Men lakaren hade en annan karakteristik att gifva: For dot forsta undergifvenhet for hvad som komma skall; fbr det andra sonlig undergifvenhet under foraldrar-ne-s vilja; fbr det tredje en utomordent-li- g fbrmfiga att taga allting latt och onda ting sftval som po-dfbr det fjerde sinne fbr det lbjliga och humoristiska; fbr det femte godt lyune. Koreanerna aro ingalunda sfi dumma ooh enfaldiga som japanerna tro eller litsas tro, siigor den citerade forfatta-ren- . Det framgfir af Japans egen histo-riJapanerna hafva ifinat frfin Korea mycket af sin yvimla civilisation arkitektur, silkesodling, matematik, ncdicin, astrononii m. m. och framfor allt sin umierbara koramik. Och en framstfiende Korean, som horde en ja pan beskylla kori'anerna fbr svaghet och omanlighct, pfipekade icke utan fog, hurusom kristendomens historia 1 Korea vittnade om nfigot belt annat; tusentals martyrer fidagalade den stbr-st- a a manlighet, dfi de vagrade att sin tro, ehuru de val vlste, att fbljden af denna vagran skulle blifva en qvalfull dod. g Om koreanerna finge en ordnad, regering, sfi att panslan af saker-be- t till lif och egendom fiter kunde sli rot, och om de rbnte nfigon uppmuntran ooh hjelp frfin andra folk, skulle man visserligen io.ke kunna viinta sig en som bland de stnidiga ooh intelligenta japanerna eller en Sfidan utveekling af arbetsener-p-i som bland de flitipa kineserna; men fbrvisso kunde man vanta att detta enkla folk med sitt barnasinne skulle lfingsamt men sakert hbja sig ofantligt bfver sin hiltillsvarande nivfi ooh med tiden blifva ett verkligt kulturfolk. Koreanerntus eget namn pfi sitt land fir Cho-sen- , hvilket betyder m o 1 af faktionerna, dA behofver det Ogden, a . Moralen af denna handelse ar tydlig nog: Om Utah bnskar en fortsattning af denna gueiilla-politik- ; om det ar folkets bnskan LEVI N. IIARMON, Price. kt besittning, bordeyi nogasoka skydda oss sjelva fbr den fara som ligger forborgad i en politik. llistorien lar oss att frAn repubhkanism till imperialism ar ofvergAnpen icke stbrre an att den kan fbrsiggA utan att folket vet derom, och nar dess olycksbAdande framsteg upptackas AterstA endast tvenne unca rgifvenhet elmbjligheter Hn prenumcrant Herald som fbljer. statsin-komstern- inbjudan. 'or Secretary of State: n et n. upp-rbran- a for-lor- a a hvilket icke iir kontrollc-radt- . I privatlifvet iir hvar och cn underkastad ett fullstiindipt och vidstriickt system af spio-ner- i Dctektiver upptriida i fbrkliidnad, och cn ed af en af dessa iir nog fbr att Ibrstbra cn mans rykte.egen-ilom- , frihet, ja, till och med bans lit svidvar i fara. a stille-stAn- repu-blikan- sA utan ocksA arbeta och detta Sioux-indianern- oaf-hangighet Men afven om vi Asidosatta vAr skyldighet gent emot Filippinerna, att bereda dem fbr att mottaga de valsignelsebringande privilegier af hvilka vi sjelfva aro irope-rialistis- 1 lAng tid timmar? Man vet be att till och med sA kolo-niern- a e fort-farar.d- ratta NEWHOUSE, Salt Lake City. SAMUEL H. 4-- ens fbr sig haraf. En af de man, som bast kanna Korea, sade fbr nfigon tid sedan: Regeringen i Soul har for lan-g- e sedan forsutit hvarje ansprfik pfi. sympati; den ar en tragisk operettre-gering- . Ooh alia kannare af Korea forklara, att inpen regering i verlden skulle kunna ga langre i korruptlon ooh oduglighet an denna gjort, Kejsaren af Korea ar en magtlbs skuggkejsare; men sfi pass mycket rnagt har han dock, att han kunnat fir efter fir utsuga landet pfi det mest siitt och anvanda alia pfi sina nbjen, framfor allt pfi ait bygga nja, dyrbara palats fit endast bibehAlla republikanerna vid makten. nAgon demokrat i att W. Nar gamle Benjamin Franklin GEIGER, JuIIN bfvergifva sitt parti fbr det rePark City. var i London, strax innan publikanska partiet detta Ar. hade forklarat sin Kepubhkanerna aro liopplbst For Superintendent of Schools. frAn moderlandet, sA splittrade sAsom en foljd af den NATHAN T. PORTER, skref han en hogst intressant faktionella striden. Man kan Centerville. pamflett om huru man kan tusentals att lugnt pAstA kolonier. Haruti beskref icke skola komma att For Attorney General: den han fullstandigt politik, som rbsta fbr sin egen valsedel i Ar, GRANT C. BAGLEY, III George antagit gent emot Provo. rnedan deremot demokraterna, det amerikanska folket; Om vi pA vissa platser kan bete skulle bestA uti att skydda det icke erhAlla arbete. Landet den grundval pA hvilken vArt hvilar. Denna grundiir nedtynpdt af skatter; sjukdo-ma- r iiro rAdandc: boskapen dor; val bestAr af bestiimda ideer stiiderna iiro mAngenstiides icke ideer hvilka iiro starkare iin ideer, annat iin ruiner; hela distrikt stiidsskepp och armcer Arhund-radmer iin under hvilka i ett ladronernas hiinder och iiro halva undeiliittat vAr priset A landets produkter iir och hvilka hafva gitvit AllAgt och per inpen vinst. vAr verldmission" lbfte fAr frit icke t om.att lmanna opinion blifva icke skall att eriifra afliigs-neller uttryckas; tidningar kbpas fbr hinder att skriimmas till tvstnad; niiin styra dem med af infLtande som vApa kritisera jernspira, utan att Avapabtinga kommissioniirerna bannlysas ur sanning, heder, riittvisa och tred samhiillslil vet ; teaterpjeserna bland jordens nationer. mAste underpA censur, och der Situutiouen For Presidential Ulectors: WILLIAM trator sina som Salt Lake City. at ratt-fbrdig- a fbda och meiiin-ge- skandal, nar faktioner icke i Statens intresse kunna glomraa e lento uttrye-kand- i medborgare. Det iir med siikerket ingenting i detta rekord som kan Amerikanarnes skyldiyhtt. Ixittre. ett organ fbr af den allmanna mormonkyrkan och staten. Det har faktionella strider inom sitt eget parti; det har stallt oss i misskredit i Washington, ska-da- t g s finnes ickc ? mormonfolkets sida. Den sade PREU. J. KIESEL, att ett dylikt bfvcrgifvande skulOgden. niirvarande uppehAUa sip frAn le bevisa sanningen af hvarje pAEDWARD II. SNOW. egna resurser? Aro icke deras stAende om lbftesbrott som St. George. anstriingningar fbr erhAllandet gjorts emot Utah af hennes Renaf en sadan stallning oupphbr-lip- t der bAde hemma och borta. Mbj- For Representative to Congress: lbrsvArade penom det ligen kan detta tydas lika med ORLANDO W. POWERS. vi pAt inpat dem? Ha- anklagelscrna mot kyrkan och Salt Lake City. de vi lemnat dem At sig sjelfva, dess folk, men detta ar likgiltigt. sA hade de kuru at handla med De orsaker efter hvilka For Governor: Hade vi friimmtnde nationer. frAgar behbfva ingen JAMES H. MOYLE, i Atmvikas Fbrenta in dem Det Salt Lake City, niirmare repubeskrifning. tapit hatid-la- t sA de i hafva kumle denna blikanska stat Stater, partiet med oss. Nu kunna de icke har, att bbrja med, visat sig For Justice of Supreme Court: CHARLES S. VARIAN, pbra nApondcra deleu. ovardigt fbrtroendet att hafva afirirs-niarknad- infbra civilisationen till en oupp-lys- t och underlagsen ras. Histo-rien- s slutsatser visa motsatsen. Ingen vill viil pAstA att vi skola AterfA de penninpar som tapits ur vAra skattedrapa-re- icke; folket A Hvar iir Ihilipinernas Hvar ar utvecklingen Utahs kommerciellastallning af deras naturliga tillpAngar? och fbiorsakat en sociel oro som Hvartbi skulle icke dessa bar, fbrorsakat obehag fbr hvarje industri och kuiti-vera- brott -- il. for-biittr- a Ju mi mire saydt, langre fordraga sAdana tillstall-ningarveckla sitt oberoende, men den hat Narmar det sig icke till samvetsgrant underlfitit att begagna Utah State Democratic Ticket. s kontroll Fili p p i n emits a fit rsni a rk-- n fickoi frAgor fbr sty-rtlsesii- tt r handel ocb formulerats enkom att bedrapa lasaren och att draga fbrdel af det intryck de mbjligen kunna gora. Herald sade icke att mormondemokra-ternabfvcrgifvande af sitt parti skulle utgbra bevis om lbftes. sa pinerna? Amnar det pbra nAgot for dess aftynande handel ? Amnar det pifva dem tullbestiimmel-se- r under hvilka de kunna existent? Yi hafva tapit Filippinbarne. Hafva i tagit liimpliga mAtt och teg for uppfyllandet af de skyldighcter vi dermed A tapit oss? Kunna Filippinbarne fbr Fredagm den 21 Okt. 1904. I egen-domllg- a, ej , |