OCR Text |
Show till Supplement tt Kom fram i Frdgar Howell om de logner som utspridas hafva bans meto-de- tade tur genom staten att nAgot icke bryr sig om hvilka metoder sAdant pAstAende aldrig blifvit som anvandas om han bara kan vinna; men A andra sidan, om gjordt. TillAt mig beratta for eder att han ar en man af det slag som 0. Y. Powers visste absolut en kongressman borde vara och innan han begaf sig ut pA sin ny- om han icke ar villig att frackt ligen afslutade tur genom sta- ljuga pA sin motstAndare, borde ten och han vet det absolut an-n- han otvifvelaktigt l;1ta hora at sig. Det sistnamda sattet skulle att den repdblikanske herr Spry, den G Sep- vara det enda hedetliga och det tember 1904 i Salt Lake City skulle vinna respekt for houom yttrade till herr A. G. Mackenzie bland folket, hvilket lnttills hap-naofver att han foihAllit sig vid Salt Lake Herald att hvar-hels- t fA de en af de gamla libera- tyst sA lange. I sitt dppna bref citerade herr la att gA ifrAn oss har i stan sA skola vi fA tvA mormondemo-krate- r Powers nAgra, men visst icke alfrAn landet. Detta hans ia af de skamlosa lbgner som fa pAstAende publicerades for flera bricerats enkorn tor kampanjens veckor sedan och ordforande rakning. The Rrovo Lnquirer, Spry har aldrig publikt fornekat som varit sardeles flitigoch lhar-dimed att publicera dessa detsamma. Han kan icke forne-kdet och tala sanning, och Ni sade, i en ledare af d. 14 Det tal som fores i O. W. vet mycket val att han yttrade Powers intresse ar belt och hAlifrAgavarande ord. Det brottsliga i dessa mot mig let olika mot rorelsen till formAn ligger forhanskandidatskap. Salt Lake publicerade anklagelser icke sA mycket deri att de aro Herald sade att man arbetat logner, oaktadt bibeln sager: med honom till lAngt inpA nat-teDu skall icke bara falskt just fore demokratiska stats-koemot din nasta, utan ventionen, endast for att fA fastmer i det faktum att de aro honom att ingA i den nya partirskrifna for att vacka religiosa orelsen, och i och med detsarn-msom herr Powers fornekade fordomar, i den forhoppning att mormonfolket skall dela sig pA detta pAstAende i sitt tal i Loreligiosa grunder och dymedelst gan, sA erkande han, sentsam-m- a qvall.att han gAtt hem i omintetgora mitt val. Det ar med hr Lippman och att derlor nodvandigt att veta om frAn han honom hort att hans detta slags kampanjarbete edert understod. (Powers) namn snart skulle Jag anmodar eder att stA fram komma att publiceras isamband som en man egnar och anstAr med det partiet. Herr Powers anboll genast att och svara mig huruvida Ni dessa lognartiklar detta icke mAtte goras, emedan eller ej. Jag skall derefter veta han icke trodde det vara god po hur jag bor behandla er for fram- litik. Salt Lake Herald har aldrig tiden, och understoder Ni dylika sA har Ni dermed sagt om domaren Powers att lognartiklar man arbetat med honom till bevisat att Ni ar ovardig att Utahs folk i kongres- lAngt inpA natten just fore de- r bifall. 1 ange-lagenhete- n Ok-tobe- r. att kommiiens ordforande, for mer Astadkomma edert invAljande. an ett Ars tid iunan undersok-ningeanstrangningar n vitt-nesbor- och jag Aro kandidater till tog sin borjan. koDgressen och bAda efterstraf-vi 4. Powers vittnesmAl vi folkets eikAnnande sAsom Smoot undersokningen var aspiranter till en sA hedrande ingenting mer eller och framstAende plats som re. mindre an ett utstuderadt argupresentant for Utah i Fdrenta ment pA hvilket han under vecko Staternas kongress. Det syncs tal lorberedt sig. mig, att vAr tAdan for erhAllan-de- t 5 Det ar en viilkAnd sak att af detta embete borde forsig-g- under en lAngre tid ett samfor-stAnpA ett arligt och rattskaffens varit rAdande mellan stitt och utan tillgripunde af ex senator Powers, Kearns, kampanjlbgner och nedsattande Frank J. Cannon och senator insinuationer. Naturligtvis.efter-soClark frAn Montana, och syfie-maljag icke Ar narmare bekant var att for framtiden med er sA arjag ocksA obekant Idaho och denna a k n ned-gor- a t, n an-ro- pa a pub-lisera- de. for-lora- r. f5r-lor- e do-mar- e, n S dt karak-tarsmordaren- s med den undgA att fdrsva-radsom filippinske patrioten denna kampanj ror ig om sitt hem mot den spanske och jag tar mig derfdr friheten draga eder uppmarksam-he- t tyrannen? Nar vAra krigsskepp forstdrde pA den del af vAr demokratide spauska fartygen, dA hoppa-de- s ska som hanfor till En at de e n s kom-plot- s med-hjelpa- Ater-gilv- a san-niu- g o a jem-fdrel- e mokratiska platform denna sak. Ingen regering eger rattighet gora tvA olika slags lagar; det ena for befolkningen bar hemtna och det andra for dem som bo i kolonierna. Ilvarhelst ett folk finnes som ar oforinoget att lAta sig styras under amerikanska lagar och i enlighet med den amerikanska konstitutionen, borde icke det land, som detta folk bebor, rak-na- s a sAsom en del af Vi pAstA att Forenta vi borde sta-tern- och lyckliga. Yi pApcka ju alltid med stolthet vAr stora karlek till friheten. Hep a bl i ka nskt skryt. Republikanernas platform sager att republikanska partiet borjade sin tillvaro for 50 Ar sedan och att ett af de stora andamAlen dermed var att hindra spridningen af slafveriet. Detta lAter bra, men det talar om en annan generations dyg-deAlla ledarne at den tidens republikanska parti aro borta och i deras stalle hafva kommit man af belt annat slag. Yi a. gora for r. statskonventoinen Filippinerna detsamma som vi redan gjort for Cuba och att det ar vAr skyldighet att nu afgifva detta lofte samt, efter afgifvande icke sarskildtpApekahvari af en lamplig garanti att vAra egna och andra skilnaden bestAr. tyr detta sager be-hof- a landers medborgare som bo pA sig sjelft; men vi skola pApeka en af foljderna af denaa skilnad. a dessa oar, dA vi draga oss fritt g5ra Filippin-folke- t Dyrbara kolonier. och sjelfstandigt och lAta dem Efter sedan vi totalt ofvervun-ni- t taga Ard om sin egen framtid. betalade den spanjorerna, Demokratis ka p r i n viper. republikanska administrationen till de ootvervuuna filippinernas Oaf hangighetslorklaringen en summa af 20 dessa principer dA den fdrtryckare dollars for att godtgora sager att de styrande erhAlla for den obestamda del sin rattmatiga makt frAn dem Spanien det egde af sitt offers land. Unsom styras. der fdrsok att sedan hjelpa upp Jag har sagt att vi fA icke saken hafva vi bortslosat G50 gl5mma det ansvar som hvilar millioner mer at folkets pengar pA oss sedan vi kommo i besitt-ninoch uppoffrat 20,000 mAnnisko-lit- . af Filippinoarne, men detta Och detta sloseri med pengar ansvar skola vi bast fylla genom och manniskolif Ar Annn icke att sA fort som mojligt bereda om denna administrations oarnes invAnare att styra sig slut, politik skall fA fortfara. Enligt sjelfva och att gifva dem denna politik skall intet lofte om sA snart de aro beredda gifvas till oarnes att mottaga den. Sedan detta sjellstandighet invAnare, hvarken nu eller i ar gjordt aro de ett fritt folk framtiden eller under till-bak- d nodvandiggora en konsultation, och frAn forsta borjan af den e faktionsstriden han pA att demokraterna skulle skota sina egna affarer och strangt hAlla sig inom Domaren Powers har varit rattframt uppforande yr-kad- och sA oppet i denna sak, att det icke kunnat gifva minsta orsak till hopsattande af nAgra osanningar. Provo Enquirer och dess redaktor John C. Graham visste att Herald icke publicerat nAgot af det som i torstnamda tidning Den hvarje filippino att fribetens dag var nara, och vAr historia tycktes garantera att vi skulle strafva tor att gora dem fria Ted olika slays layar. endast for att fA honom att ingA i den nya partirorelsen. Herald har icke publicerat nAgot som mojligen kunde fbrvrangas till ett sA falskt pAstAende. Tvart om, allt hvad Herald sagt i detta amne, har frAn for-stborjan varit rena sanningen, hvilken ar att herr Powers icke haft minsta deli det nya partiets bildaude. Han blef icke tillfrA-gai saken, af det skal att hans Asigter voro kanda utan att anforts. i vigtigaste frAgorna Filip-pinoarn- e, er stat, edra ideer om huru en poli-tis- och det kan Fred att tillaggas kampanj bdr skotas, men Dubois af Idaho icke heller var for egen del kan jag sanningsen-lig- t obekant med fdrhAllandet. saga, att jag har ingen med denna kombina-tioAstundan att vinna, om, for att var att belt och hAllet Astadkomma detta, det befmnes Reed Smoot, ty sA hinge sen. vara nodvandigt att tillgripa de Smoot var i senaten kunde Ingen man, som ger sig ut for lAga och afsky varda metoder Kearns icke blifva ledare. att vara republikan eller demo-krasom nu anvandas for att soka ar vardig att representera 6. (JvAllen innan domaren Avagabringa ert Aterval. i Utah Powers mottog den demokrati-skkongressen om han Men jag skall foiklara mig eller tillAter andra att nominationen till kongress-manarmare. var han isamrAd med le beframja sin sak genom att folkets religiosa passioner darne af det sA kallade Anonyma osanninyar i all synnerhet dA eller fordomar, partiet till lAngt efter hans midnatt. I sina tal hantyder anropande ar grundadt pA I edra tidningsorgan hafva pA han till, att denna rdrelse skall logner. Det slags arbete som sednare tiden anonyma artiklar erhAlla hans oppna understod edra tidningsorgan g5ra for eder ar val beraknadt att gora skada efter valet, forutsatt att han visat sig, i hvilka ursinniga At staten, Dynnerhet dA man tar goras mot mig, och hvilka i aro sA fulla med osanningar att 7. Det Aren afgjord sak att betraktande de kanslor som for i de skulle kornma sjelfva logneus han, femton minuter efter sedan narvarande aro rAdande folkets a dnnen hvilket tydligt framgAr af och ban skall fader att rodna af blv'gsel om han forlorat kommer att sluta sig till den Amerikanska partirorelsen. han tinge lasa dem, ty han skui-lDet ar hogst ovist att grafva i nbdgas erkAnna sin ofdrrr.Aga denna nya partirorelse. frAn fordna strider for att askan 8. Det sages att en af de att satta ihop nAgot liknande, finna det kol hvarmed Ni kan Ni mAste kanna verlden som var domstolsledamot for att veta att den samtidigt med 0. Y. Powers, tanda edra segereldar. I stallet for att upphetsa den oro som nu anonyma skiibenten ar en lag pAstAr sig veta att herr Powers, ar rAdande och hjelpa till med och feg karaktarsmordare. senator Kearns och senator Dui Han skulle med ndje, forutsatt bois hade en ofverlAggning, som att utplAna partiorganisation att han icke vore en sAdan feg varade i tre pA hvarandra fo- Utah, sA borde Ni och jag pAyr-k- a att kampanjen fordes pA ett usling som han ar, i nattens ljande aftnar, dA den sistnAmda annat satt. Jag hoppas verkli-ge- n morker vilja stota knifven i ryg-ge- gentlemannen for kort tid sedan Ni icke varit en villig att Det pA sitt offer. Ni ruAste ock-s- befann sig i Salt Lake Citj komma ihAg, att den, som kunde vara intressant att veta medhjelpare och att Ni icke de skymfliga artiklar med full vetskap om sanna hvad dessa tre herrar kunde ha som skrifvits och tryckts for att tala om som var af ett sA drager fordel af eder rakning. i ar inti esse. anfall, lAghet Om ni icke understSder det kuappast ett grand battre an 9. Jag anklagas ocksA for att slags strid som nu fores dA b5r den usling frAn hvars smutsiga ha varit inblandad i en t ni saga detta, ty jag har riittig-he- t med Frank J. Cannon och utgjutelser han drager fordel. att fA veta det. Ar ni dere-tno- t Det ar fdljaktligen af vigt for andra, hvarigenom det arrange-radei favor af de arekrankande de rdstegande att kiinna till om sA att Cannon skulle sluta artiklar pA hvilka jag gjort er ni Arnnar taga lognen till sig till det Ameiikanska partiet. upm;irksam sA sag sA och gor vid edra anstrangnin-ga- r cr reda till att forsvara eder, ty att behAlla det embete som Jlotrell vet att detta dr Idyn. jag ar icke riidd att mota eder i ni nu innehar. Hvartenda ett af loregAende en dylik strid och jag skall icke Utan att vilja i sin helhet pAstAemlen ar belt och hAllet bli den forta att be om nAd: ifrAgavarande tidningsar-tikla- r osannt, och icke ett af dem har Ar ni icke i favor af skamldsa skall jag dock gora sA mycket som en af skugga metoder sA forklara detta fakmed utdrag derifrAn pA De aro tum att sig pA. grunda pA ett publikt och manligt det att ni i edert minne mAtte osanna i sin helhet och i detalj, sjitt och fordra af edra partior-ga- n kunna Aterkalla deras elakhet och ni vet i ert och af edra partiledare att hjerta att de iiro och folket riktigt inse deras osanna. De skref-vsom icke en dylik kampanj fores for verktyg frackhet, detn och de partislafvar som eder rakning. trycktc dem visste att de voro 0. IF. rowers. Xtlyra af loyuerna. osanna dA de skrefvo eller tryck 1. Det pAstAs att jag i mina te dem. Jag kan med obestridli-g- a tal har hotat, att. om jag icke vittnesbdrd bevisa falskhcten Powers och Howell. blir vald jag skall AtergA till af dessa ldgnaktiga pAstAenden. (Ur Salt Lake Herald.) Det pAstAs ocksA at en af edra det liberala partiet och fororsa-kallt ondt blaud folket. Den anonyma att foresprAkare strid som ledes af Kearns och Powers har gjordt bruk af den Domaren Powers inbjudan till Dubois ar aktningsvard i republika nska statskommitcens kongressman Howell borde med och de ordforande hotelier med Sprys uttryck att ens fratntvinga ett svar af nAgot som goras af deras for hvarje republikan han fcirlo-rad- slag. Om herr Howell ar villig skulle han skaffa sig tvA att i tyst het draga fordel af kompanjon. Ty, vore det icke af sAdana logner som battre och sAkrare att veta att moi mondemokrater, men O. W. en orm amnadc stinga dig jin Rowers visste abolut innan han oppet anvilndas for hans skuld att nddgas sluta den till ditt begafsig ut pA sin nyligen alslu- - dA borde han erkanna att han e u r: d anti-kyrklig- a ll sann qvinna skulle fdrakta den man som icke ville strida till sista blodsdroppen fiir hem och fadernesland. Yar detta icke hvad vAra iirorika fdrfiidcr gjor-dunder revolutionen? Ilvarfdr den civiliserade milnsklig-hetearar Mina herrar! Yashingtous minne? Lida Jag uppskattar den lira som icke irlandarne under det engel bevisas mig genom eder narvaro ska Ara vi icke fortrycket? och har jag ar tacksam for eder man som offrat pA frihe-tenhvarje fdrsakran att vAr sak skall altare? Skulle den som af eder och dem I med boerna kunna sympatiserat sall-ska- p d an-fa- Xedanstflende tal hulls i do-- j hem, Rosemont, N. infor ett storre! Y., Bsopus, antal kommiteradefrAn olika de-- j mokratiska fdreningar. Herr Parker sade: marenParkrs a A Ameri-kausk- , FRAMMANDE FORKS FR I GOR ELSE ELLER KUFYANDE. n Ni med president-kandidate- n l'ra mhWcr bland annat, att Forenta Staternas regering har ingen riitt att gora tvd olika slags lagar, det ena tor moderlandet och det andra tiir kolonierna. liig-ne- r a nA-go- kon-troller- af demokratiske Domare Alton li. Tarker. g obe-stridli- desperata Tal t n u ationell politick praga. ord-forande- Domaren 0. . Powers, demo-- brost for att hindra den frAn att kratisk kandidat till kongressen, bita? har utgifvit foljande oppna bref: 2. Det sages att som hvar Salt Lake City den 15 Okt. 1904 man vet, och historien borjar blilva a lit for vAl bekant tor att herr Howell! Ilogadla Joseph sanningen deraf skulle kunna sA har 0. V. Powers haft Min herre. Jag tillstaller eder lika mycket att gora med foljande oppna bref emedan jag af Reed lioppas att andra skola lAsa det som Critchlow, advo-katesAval som Ni sjelf. Jag onskar Charles Taylor eller att publiken mAtte lasa det eme-daannan ibland dem. det athandlar publika Uet af handlar utan 3 Vidare a r det ett faktum att Powers omsvep de metoder som brukas af edra politiska forestAndare stod i forbindclee med advokat och edra tidningsorgan i deras Taylor och senator Burrows, Smoot-under-sdkninge- en Fredager) der) 21 October 1904. dagpljupet!5 Powers fordrar detta af 1 lotcell och pdpekar de so tn anvdndatt af de republika nska kaatpanjledarne i Utah. Utah-Korrespondent- mil-lion- g - sjelf-st)-rels- enda mojliga e och ega ratt att styra sig sjelfva sagda publikation utan vAr inblandning. ligger derfor i tiduingeus redak-torbeslut att pA allt upptank-lig- t satt bedragasina lasare, sak Statssekreterare Tafts samma till hvad skada for staten och sak samma hvad inver-kaSekreterare Taft sade: Ett det kunde hafva pA den poli- lofte om att skanka fullstandig tiska stallningen har. a fiihet skall, bland de mera Herald tror icke att Utahs och bland agitatorer utty-da- s folk skall godkanna dylika metosom ett lofte om sjelfstyrelse i den icke den narmaste framtiden eller tror att der; till hvilka Provo under denna generation. Enquirer riktar sina arekrankanexperiment vi for de och osanna pAstAenden, skola narvarande gora med FilippinlAta sig dragas ifrAn sitt parti oarne, beror derpA att vi lAta genom sAdana metoder, och Her- oarnes in vAnare forstA att vi aro ald tror att Aterverkan af dyli- der for deras eget goda, men ockka oublikationer skall ofvertyga sA att vi amna stanna der sA till och med Provo Enquirer och lange tills vi hunnit utarbeta det dess redaktor, John C. Graham, goda vi amna gora for dem. Har hafva vi en tydlig fbrkla-rinatt stadadt uppforande, arlighet af s ytt-rand- e. n hiif-tig- mormon-demokratern- a, Fram-gAngenafd- et g och sanning kan hafva sin fordel med sig i politiken sAval sotn i andra affarer bar i lifvet. Emellertid kanner man sig tvungen att medgifva att verkar pA ett mvstiskt tor-syne- n sjitt, Ananias ochSapphiras dagar var logn belagd med dciden, men i vAra dagar deremot synas Bill Classman, John C. Graham och andra af samma skrot och korn, hvilka hafva utspridt dess icke vara sA sardeles stor risk pA en lifassurans. 1 logn-historie- er r, af frAgan. Republikanis-meforordar underkufvandet af forsvarslosa frammande folk; demokratien deremot forordar Irihet. Yi befriade Spanien frAn denna torntagg, Filippinerna, for att i still let sAra oss sjelfva dermed. Yi ha At t betala dvrt for r a att gora denna operar tion. Spanien har sokt att vinna dessa bar jinda sedan bdrjan af sextonde Arhundradet, men det bar aldrig lyckats. Det n nAgra Detta lemnar icke ens nAgot hopp for framtiden. Den nuvarande administrationen gbr til! och med spe af demokra-terna- s forslag att lofva filippinerna sjelfstAndigket sA snart de Aro beredda att mottaga och bibebAlla densamma. Republikanerna soka verkligen inbilla 80 millioner tAnkaude mAnniskor att ett sAdant lofte skulle underblAsa upprorsandan bland filippinerna i stAllet for att uppmuntra dem att pAskyn-d- a de forbattringar som skulle tillfdrsakra dem hvad de tnest af allt pA jorden dnska, uAtnligen sin friliet. Om vArt folk Ar enigt om att att for administrationen har orjltt uti att med sin tystuad hota att gora hvad som otvifvelaktigt ar dess mening, nAmligen all framtid gora filippinerna till ett lydfolk, dA har folket i sin egen hand. Yi kunde ha donerat nAgra millioner och lagt beslag pA Cuba med samma rAtt hvarmed vi tagit Filippin dame. Men vi hafva gjot t vAr skyldighet gent emot Cuba. Yi hafva lemriat dess fwlk att skota sig sjelft och att genom egna anstrAngningar intagaen plats bland de eiviliee-radar heller icke undeiligt. Ilvarje nationerna. Skola vi for- bote-medl- f df-ve- e |