OCR Text |
Show trWAE. nr $1 per fir. Prenuincrationsafjgift: Ltisnummer: 5 cent. REDAKTOR och EGARE: H:o 45 OTTO RYDMAN. drig varit bel&ten med blott den kyrkliga eller andliga auktorite-ten- , ty andock Kristus vid flera tillfallen uttryckligen sager, att bais rike icke ar af denna verb den, hafva de ju alltid fikat och trdnat efter den politiska eller den verldsliga makten. Hvarfor ar det sk? Kan m&handa den aukioriserade redaktionen for forklara for oss, hvarfor det romerska katolska och de yttersta dagarnes heligas hoga presterskap aro sk likarta-d- e i dessa forhdllanden? Aterigen ett annat drag af samma analogiska slagtskapocb likhet ar, att de framgdngsfullt och utan dtervando beflitat sig om att forvranga, underkufva och tillintetgora manniskors handlingsfrihet och individutlla rattigbetsbegrepp, och dymedelst ha de etablerat sig sjelfva som ett slags stallforetradare eller medlande agenter mellan Gud och sina medmanniskor, hvari-genoindividen, i stallet for att direkt och oafhangigt soka sin Gud och finna foda for sin sjal, suger sig fast vid detta lockbete for att der blifva en bjelplos para-si- Presterlig ofelbarhet. Aadlig sjdfstiindighct eller for-slufnin- Pleasant Grove, Utah, den 17 Oct. 1904. Arade redaktor for Korrespon-denten- ! Utah-Poste- Jag ser uti eder tidning for den 30 Sept., att den af kyrkans auk-toritet- befullmaktigade redak-tionefor det skandinaviska Utah-Poste- er n be-hag- n komma med ett svar p& men somjag mitt forra bref; varit mycken upptagen med af min tredje skord alfalfa samt upptagandet af och s vidare, har jag icke haft tid att egna detsamma den uppmarksamhet som jag m&handa annars langesedan hasoc-kerbet- gjort. jag ej varit i i st&nd att detta granskap finna de Och dk m , n&got exemplar af har jag annu ej last det namda svaret. Dock iinner jag utaf det genmale, som var inlordt i Utah-Posten- att Utah-Posten- , t. sornju faller sig belt naturligt, fortfarande harpar p& dengamla draksSngen, namligen n att det . ej ar tankbart att kyrkan ledare kunna beg& ett misstag; att man m&ste utan betankande under-kast- a " miss-trogn- tillintetgoras. Ar icke detta likt drakens gamla satt att tala? Ar det icke ett fram tradande karaktersdrag hvar-hels- t och narhelst prestadome och eller prestv&lde varit rfidande? Yar det icke detta som fanns p& Kristi tid? Yar det icke denna makt somkorsfastcllarlighetens Ilerre, d& man ropade: vi hafva lag (prestadomets lag) och efter v&r lag skall ban do? Yar det icke samma makt, samnia medel och samma titlar biskopen D:r Reiner frdn New dd ban for en tid sedan York likhet som fanns mellan denna kyrka och hans egen? Mdnne "Utah-Postevill vara god ocb forklara denna frdga? Fdr undertecknad synes det vara ett afvikande frdn sannin-gen- s och gudomlighetens vag, fororsakadt af sjelfforgudning och onskan om orattfardig kon-tron ll medman- niskor. Tecknar vdrdsamligen : C. J. SUNDBERG. Ingen sanning kan for oss va en fullkomlig sanning utan att vi sjelfva soka henne. Yi mdste sjelf forvalta de pund Oud oss forlanat for att med dem kunna vinna andra pund, ty dr sd vardefullt som det man forvarfvar med egna Vdr andliga sdval som lekmliga utveckling kan ske i forhdllande till kam pen for tillvaron. Detta ar lagen som Gud nedlagt i naturen, och derfSr ar det att parasiten gdr sin sakra fbrintelse till motes. Derfor ar det afven belt naturligt att man kau blilva en parasit pd det andliga omrddet, dd man helt undergifvet Idter sig naras af andras gifmildhet uti rdd och Att detta medfdr en pdbud. andlig forslappning och skall man sardeles den katolska kyrkan, finna, uti emedan den kyrkan ar gammal nog att hafva fullstandigt de egenskaper som alltid blifver resultatet af prestvaldets orsak, ocb sd sannt 6amma alltid medfdra samma kunna vi ej hoppas pd blif- en-d- ast karak-terssvagh- et a n ut-vec- klat or-sak- er ver-ka- n, ra lar-dom- s) Under-kastad- a siir-skil- om-tala- hr r tul mi heire ofer in slur rlet H.'i skulle man k uina taut a att Jaian eibiodi su ntt aNn Muni af Man d- Ft hm it Kina mot tD t Kma.s in' t latle gaianit En de blut pa knget skulle hell bland maul ina imt och uvi thlik valmu dui irnii Nl-a t at a och ameiikanska Eted ej rings sjmpati dertlier mntu.s U n al'i-ianl- llan t for an'.ig u.dt'l sluias, 1oit Arthur (ess olj u&ller ut, Kuropaikm slai j.ipau ska arniens toWa anlopp tillbaka tali griper derpfi sjtdl till ollensiven. n magtu rsk flotta finaar a sommari n ORterut o'h gor dot mojliut for Ki.ro- patkin att utsliaeka sin offensiv till1 Sjelfva de japanska oaine. Xfven detta fall skulle nog lifidt Japan och dess anner England och Amt rika pftyika en inti n m ion Slutligen gor han tli tredje an'agan-:afgorande segiar uteldifva for M da parterna Japan In lining sikna pen-pa- r och inanskap tor att i uigden hfil-u- t med dt n tjt nina strait n, llyss-iKnd- s stone toisvaisformaga gor dess giutliga seger salter Natuiligtvis korn-mman dA att ropa lift intervention, ftanifor allt af England tor alliansens skull och af Amerika, tier de japam-kjmpatierna hogljudda.-- t kommit till gor Ryssland del g)nnsamma-t- mot'-atta- . j e j e e 'littrjek. t Euyssvanlig engelsk liberal atskllliga ritt uppmUrksammade om ryska och ostasiatislta Norman har nyligen aflagt ett besok Petersburg och tyckes der ha emottaglts med samma ofverstrom-mandvanllghet som den danske fdr orsak. ! i 15 2lrg. th-- mottogs oppna armar af "prestadomet i Salt Lake City och fick bdlla tal i tabernaklet att yttra sin erkansla ofver den med svagare fa! hr, lapanska aiim'n Salt Lake City, Utah. I Sdeom vi finna att parasiten om kriget. mister sin egenindividualitet och sina sjelfforsorjningsorganer, just Ett tntressant tnlagg i frSgan om derfore att ban upphorde att Englands stallning till det bruka dem fdr deras andamdl, sd kriget har gjorts "Times' af den skola ocksd dessa manskliga liberale parlamentsledamoten Henry Norman, bekant som bitradande redak-t5- r parasiter mista sina andliga i "Dally Chronicle 1895 99 och af samma folks oron under martyrernas dagar, uti det katolska viildet, d& af de basta manniskor burit uppoffrades for jorden denna infernaliska hamdensarm; d& man, under det man bit for bit stympade dessa offer, tilltr&gade dem om de ville flterkalla sina resultat afven har. om de Sdlunda kan man mdngen hvad p& egna omdomen basta grunder ansfigo vara ratt gdng fd kora goda rdd och om de ville under-kast- a komma frdn prestadooch sanning men dd de icke mets innehafvare, sig prestadomets frdn om en inre kommit maning frdn otverhoghet, bedja e s& individen sjelf, blifva de en dod vidare. forlAtelse, och de sig icke, s& fortsattes bokstaf, och huru ofta finner forderfningsverket. Ilvadorsak man icke presterskapet wtbryta i skulle vi kunna hafva atthoppas otdlighet ofver dessa forhdllannfigot biittre under den prester-lig- den utan alt kunna inse att det makten har i Zion, om blott fir deras egen skuld att de gjort detta presterskap hade tillriick-lig- t sina dborare till andliga paraaf den s& mycket efterstriif-vad- e siter. For en 30 dr sedan forklarade politiska makten? missionarerna frdn Utahallmant Ja, ar icke detta ett annat hvaruti att den romerska katolska kyrkaraktersdrag man finner samma likhet och kan ar det stora vikldjur, med 7 s samma forh&llande, niiniligen hufvud och 10 born, hvilket i alDd Uppenbarelseboken. att prestadomets innehafvare i (p&fve-domet- efterapa den katolska kyrkans karaktersdrag rorande presterskapets ofelbarhet sdsom Guds sprdkror och stallforetradare, och som foranledde den katolske 1 apo-state- r, hun-drade- an-sd- a sig deras domslut; att den som icke ar beredvillig att sk gora.ar i alia fall icke vardig att fasta nflgot afseende vid. Ye den som v3gar skapa sig ett eget omdome, ty delta fbrrfider ju misstro mot presterskapets eller "prestadomets ofelbarhet, ocb s&dana aro ju naturligtvis o. s. v. Andam&let helgar ofta medlen, huru nesliga ju a dessa an m5 vara, blott de och dylika personer kros-sa- s som klingade nu namda kyrka den gdng sd vederstyddlig, hvad har dd foranledt auktoriteterna i Jesu Kristi kyrka af yttersta dagarnes heliga att sd fullstdndigt dfver Kontor: 266 State Street , 2 (Dftober 1904 Arebctgctt ben arbeten 1 e Frantz v Jes-se- med hvllkens uppfaUning hars fdreter itskllllga llkhetspunkter. Man har for att rigtlgt ofverbevisa Norman om den ryska statens goda stallning lfi.tlt honom beso med tlllh-telsbankens guldforrAd ryska att p5 hvad satt han fann for godt kontrollera de offlciella uppgifternas rigtlghet angilende den tlllgSnghga krigsfondens storlek (484 mill, rubel) samt t. o. m. att fotografera guldet till uppbyggelse fdr hemmavarande klen och resultatet af sina trogna v&nner Petersburgslntryck delger nu som aagdt Norman 1 form af ett bref till "Times den engelska allmknheten. Han utg&r fr&n den diskusslon om medllng och fredsvilkor, som 1 brist p& tlllforlltllga krlgsnyheter lvoka komma sig gfing under de sist foiflub na veckorna Kriget kan enligt Nor man endast sluta pS. ett satt. "Pit ar otankbart att Ryssland skulle Uta b(v segra sig af Japan. Ett sldant nrder-la- g skulle betyda den ryska presUgens fdrstdrande fdr generatloner, det skulle vara en allt for kolossal nationel for bdmjukelse for att ens kunna tanka1-fo- r en niagt Rysslands stallning Orr kriget m4ste fortsattas kratal, om ib t slsta ryska regementet mlste mobili-seras- , om den slsta rubeln mflste g ' ut, t. o. m. ora man mflste mota vldt gftende lnternatlonella forveckllnaar och hvilka forluster och uppoffringar Ryssland in mliste utharda. slutet blir det samma Ryssland kan Icke och skall Icke acceptera ett sidant nedir lag. M & hvarje engelsman tanka after, huru han under llknande omstan-dighete- r for sltt land skulle forhAiki sig Norman forundrar stg ofver, att Ja pans framsynta statsman ej gjonle klart for sig detta, lnnan de forklara P1 kilg. Enda forklarlngsgrunden till de ras beteende finner han deri, att do skulle ha rhknat p!l att borjan Ryssland kknnbara forluster o h sedan form& andra magter att fullanda deras seger och Rysslands nederlag. En dy Ilk Intervention fir ju tfinkbar vid flera skllda saklagen. Norman forst det for Japan gyunsamnie-ste- : det vlnner sjosearar. Par Arthur e 1 1 1 1 till-fog- a an-tag- Nu anser Norman for sjelf klart ech deri bPstyrkes ju bans uppfaUning ilen senaste ryska conimuniijufm ej me.Tger aanan magas mellankomst l nfigon form Hurudan tdlr dfi Englands stallning? Norman finner svaret latt: Vi sta ansigte mot F. D. DOMARE W. POWERS. ansigte med Ryssland, med mojlighet till krig under forhdllanden, der vfir Kandidat i demokratiska. valsedela for kongressman fr&n Utah . e flotta, praktiskt taget, ej skulle fd till handling. De fiesta af tidningens lasare aro bekanta med f. d. domare Forenta Staterna lara inte heller menar Norman, forena sig med Eng- Dowers till namnet, emedan han under en l&ng foljd af kr intagit land operationer pd Asiens fasta land en framst&ende stallning i det publika lifvet i vdr stat, och vi for att pdtvinga Ryssland medling Om hafva harmed hans med n&gra tillsammans bild, presentera nojet Frankrlke kan ju ej vara tal, Tysk-!anom hans lifoch verksamhet. upplysningar soker af alia krafter en entente Ilerr Powers foddes i staten New York for omkring 51 dr cordlale med carvaldtt, och England Det m&l som foresvafvade honom redan frdn hans tidiga sedan. Inkomme sdledes att std Noleradt kunth1 staisman skoltid var att bli lagman, och vid 21 drs dlder tog han graden. gen ansvarig engdsk i nder sfidana forhdllanden tanka pa Ilan tidigt del i politiken och var redan under den nationella log en vapnad intervention, din vore en valkampanjen dr 1874 en duglig och gerna hord talare for det handling af ealen-.kapDenna nodtvungna passu itet skulle demokratiska partiet. Han verkade dels som tidningsman och emellertid hogehgen foihittra del ja dels som advokat i staten Michigan till dess ban dr 18S5 blef panska folket mot engelsmannen. Man utnamd sdsom medbjelpande Forenta Staternas domare i Utah, skulle dd 1 Japan pt Ka pa nlha: si n hvilken hefattning han emellertid afsade sig foljande dr. Ar 18S7 om ett faktum. men glomma dess nedsatte han sig for godt i Utah sdsom praktiserande advokat och vilkor och kliga ofver att har atic-ket- . gjort sig kand som en af de basta advokater i staten. Han lorbundsmagten lenmat Japan En beklaglig sannolikhi't" hlof-v- liar tagit verksam del i politiken i Utah och var ordforande for den dd, att engelsmannen bland alia na demokratiska statskommiteen under den minnesvarda kampanjen tioner for framudt n "skulle liuoi.islg dr 1895, dd den stora striden stod om kyrklig inblandning i polif s med minsta parun af th i ipan--k- 0. till-fall- 1 1 e fol-ket- n tiken, och dd Utah, hufvudsakligen genom inflytande territoriets ofver vandes till invdnare, sidan, republikanska dystra frdn att forut ha varit ofvervagande pd den demokratiska sidan. ti'I ofvergdr Norman mellan England o h Utss Herr Powers, i forening med de ofriga kandidaterna pd den land. Engehmanin n bma ns att demokratiska statsvalsedeln i Utah, std som representanter for ryssarne eftt'r alia uppofn mg lr ionic den tria folkviljan, under det kandidaterna pd den republikanska vara lika ovilliua tilt ullaia i"llind-ninsom England ftt r kr git Fvd statsvalsedeln std som representanter for ett kotteri af hoga kyrkt afrika. Dcrjimte ' ar Iv.ijgivi-- liga embetsman, hvilka missbrukat sitt kyrkliga inflytande for poallt skal att tro, a't litiska och materiella andamdl. Det bor derfor vara hvarje c e kommi'r att tivuua mot ambition hvadhelst hans rotfasta ideer fornyade antall ft,m miiii'i i md vara i sin rost for domare Pownationalpolitiken attafgifva hft.ll, men ej anmar van Mg i fid och den ers demokratiska statsvalsedeln. t haul ga om terrain mm p.tlug Yi aro o ga vilkor, som outult iklu n olvertygade ora, att herr Powers skall bast representera (let samma ftammana in ten "mg af I tahs folk, ifall han afgdr med seger och blir invald sdom medlem n engelska och ami ikatuk i in'1 af Kepresentanthuset i Forenta Staternas kongress. vfilvilja". Efter ties, a !nuiitid-.per-iek-tl- for-uu- ky-rkli- ofver v vt , g l Rt-Ei- ih-ge- nl oim-delba- frihets-alskand- rt Utah-borgare- s n.-- ' t Denna lugnande foisakiai- h ir a" i tec-ketill att "ha uni i sin inn in den l.om 1 pdsi ", och di n tor le ,i i luif vudlnnehalh t af di t tnul-- k ip nit l man i tmmdu mi Norman att pd egen aukloiidt luikinn.i for don enveKka allmat'l.i Mi ar ock-- l Inns Ilogeligen intn n u !a':.-."di om Mutanmarkmng n til-neri- Rv-lam- a Du punkten pd duta moika nmln bestdr, sagi r ban 1. ait man nu allt allmannarc inner, att den stoia nppgo-relseefti r kmret t rl iiU r d t af sd nrdnga pati iotisk.1 rvssar och i " ;i n efterlangtadc Uillallct att bllagga loiliaml, nvarnnle eft r tiimi-li- kommelstm Det v at i! Frankrlke njligin tiaUa-l- ill s.-j- i arik-tig- t u nu d tl- ofven n alt England skulle begagna de fitmanlua kriget kan trhiiula tm ati situatio-r.e- r albh h s ofvergifva Jians .ak och tmiiKliga Uberalernas gantl.i onskimdl om en s dlplomatisk aftiunBiang af -- Uys-iland- cli Eimhuuls interssesferer ik vi'kur och med den garantl.Rvss- l.md bail i.mhas cibjuda Sfi luiu,t Norman, som visscrllccn f, diiluVitT all han crnlast utialar sin I'lnat.i a.Mvt. nn n hvars fishfirtnlnp nog ih ias af atski.liga llbcrala statsman. i Ei "Tunis' Uoiia In IciKagar brcfvtt nnd nfig-:anmarkmugar on ledare Der a 1 a ibt i bn liigficndc nilgot forsmfid-list- , all dc ryska rublerna han fick so i lctcislnirg nflgot tvekts ha blandat een gndc mr Norman och att han ej unlijr nlui i skal for alt den slsta rule hi loan noiltv ununa utglfvamle ju i nligt Amman vore tankbart, ock'fi. kulle lmufori ftstundnd ful'stantltg s gi r "Time-- , fmm r for sin del, att tin Noinun umb r sin rt sa blil'ut "hyp-- i ra.-- i i id al legi mb n om Rysslands m i unm lull t" Hans angslan for Fit cngulskt iuedlingsanbud fir alldeloa In -- i o-- forhastad, hit tills liar mihailon ej vlsat teohon till onskan att skola krafsa Kastanjerna ur elden, och Ilka litct har det pit engelskt hfl.ll varit tal om nfl-pOm Norman., medlingsanbud bberala angflende Ri.-land- s annnuker "Cltvbla-dethandehprincipiT att de "firo precis Hka mycket varda som mftnga andra, hvilka vi som gflngbart mynt". I sin tldakrift The worlds work Norman en om stor tilltro till Rysslands ekononuska stallning vlttnnmle artikcl om de ryska flnan-sernIlans Arngter hafva England Adragit stg en vlss uppmarksamhet med anledning deraf, att han Ry saamliens och I lami mottogs af caren daguruo afic.i pflstfls ha orhftllit audl-en- s hos konung Edward. gt ot i ", a 1 1 |