OCR Text |
Show supplement till 2 Senator Patterson. Demokratiska Partlets hogsta mojliga uttrycket af intelligent tacke i denna frAga. Denna stora fdrlikningsprincip Kandldater ar densamina vare sig den af kunnar sin dom i stora natio-nell- till president och frAgor eller i industriella Forenta staterna: Senator Patterson yttrade att affiirer, ock dess inforande inom landets industriella system och med ornsesidigt samtyeke till Till President: grund, skulle medfora ett lAngt battre forbSllande mellan arbe-tar- och arbetsgifvare. Till Hvarje alskare af si partiet for af denna 1 land 1 republikan-sk- a t Ateruppvackan-de- sA stuAningom tvistefrAga, just vid en tid, dA hvarje anstriingning borde goras for att hjelpa i stal-le- t for attmotverka de I ice-Pre- it Jen t : s IIESRY Jlasf'rdgan. mAste fordoma (let ALTOS B PARKER. e r anstrang-ninga- de fordna som gjorts slafstaterna for att Astadkomma ett vanskapligare forhAllande mellan de bAda raserna. SA lan-gdessa rasstrider fortfara skall i e a pn-bll- ej Utah State Democratic Ticket. I'or Presidential Eleetors: borde vara att uppfostra barn, samt tillade att om denna ide blelve allmant antagen, sA vore det bat att AtergA till polyga-mie- n icke blott i Utah utan i hela Amerika. Salt Lake City. EKED. J. KIESEL, Igdrn. EDWARD ku mun-terh- att qvinnans hogsta strafvan NEWIIOUSE, ( Iledrfigerier inom de embetena. G. DAVIS. sident valjris President nidi Vice-Pr- i direkt af folket, ut;m utscs af dertill elektoi er. SAMUEL framAtskridandet for bAda raserna inom de sbdra stater-nforhindras. oeksA Utah och Colorado i mAnga fall voro lika, oakfadt Utah var lAngt innan Colorado var pAtankt, men han hoppades att Utah i Ar skulle gifva Colorado ett godt exempel genom att jnvalja hela den demokiatiska valsedeln. Talaren pApekade de resurser som finnas i Utah for manufak-t- ur och industri, men fbrundradc sig bfver att republikanerna, som gilva sig ui lor att vara forka mpar.icke lyckats Astadkomma tner an de gjort i den vagen. Orsaken, fbrklarade talaren, var deri.att lepublikansk politik icke lampade sig for de vestra mellanstaterna, utan endast till en smal remsa land vid Atlantiska kusten. et Talaren vackte publikens dA ban hantydde ti'l president Roosevelts uttalade Asigt be-folk- adt rire-presi-dent- jdr a H. SNOW. St. George. Senator Patterson uppdrog Bedragerier bland de publika I'or Representative to Congress: derefter en jemforelse rncllan preembetsmannen och synnerligast ORLANDO W. POWERS. sident och domaren Roosevelt inom postverket och landdcpar-tement- et Salt Luke City. Parker den ene krigisk och hafva under nuvarande den ardre angelagen om I'or Governor: administration tagit en sAdan ait lolja konstitutionens utstrackning, att de blilvit ett JAM LS II. MOYLE, och ofvertygad om att allmant samtalsamne. En del Salt Lake City. kraft kunna moralisk genom anklagelser gjordes naturligtvis, sitt lands storhet utan For Justiee of Supreme Court: men nAgon riktigt grundlig fbrlita sig pA en stor luholva att CHARLES S. YAKIAN, har icke vidtagits af hvilket sednare syn-te- s krigsmakt, Salt Lake City. kongressn, oaktadt den anses nodviindigt a( den nu minoritetenyrkade der-pvarande administrationen. For Secretary of State: Talaien pApekade derefter den I.EYl N. HARMON, Clvil-tjenstPrice. nytta som konstbevattnings-lage- n Astadkommit. Denna lag Embeten besattas emedan I'or Treasurer: sA fordrar, men icke for att kunde visserligeu icke helt och ballet tillskrifvas demokraterna, WILLIAM B. WILSON, peframja ett partis eller enskilda Ogden. men det var dock en demokra-tis- k personers arelystnad. MAnga af senator som vackt forslaget deembetsman som borde anvan-d- a For Auditor: sin tid i publikens tjenst, tiro derom, och det var till stor del JOHN W. ('.EIGER, for narvarande ifrigt sysselsatta genom demokraternas anstrang-ninga- r Park City. ra som den blilvit antagen. med att resa omkiingoch agi-tetill formAn for det republi-kansk- For Superintendent of Schools: Om territorier. het-lefra- d. for-drin- gar demo-kratis- ka A. en. la-g- en a partiet. sednaste demokratiska konventionen och dess kandidat till presidentembetet hafva visat Den sig ega den urgkiljning och sjelf-respe- kt som aro sA nodvandiga for dem som med lugn och sans skola doma om saker och for NATHAN T. PORTER, Centerville, Talaren ansAg att orsaken hvarfor Arizona, New Mexico, Indian Territoriet och Oklahoma icke erbAllit statsrattigheter derpA, att republikanerna icke onskade fler senatorer frAn vestern. Det republikanska partiets strafvan var att hjelpa de For Attorney General: GRANT be-rod- C. BAGLEY, Provo. de bAltanden. Stott mote i Prove. Med osvikligt fdrtroende till ostra staterna och "trusten, vArt af ta och dA IrAga blir ora att formAgan partis stora principer, att, om de ratt anvan-da- s Ett storartadt demokratiskt ett forslag som kunde inom guvernementet, Astad- mote bolls i operahuset i Provo vara till fordel for de vestra stakomma fred och valsignelse for sistlidne afton, dA sena- terna sA slA sig senatorerna frAn mot-arbe- landets alia innevAnare, och i full t fortroende till folkets att ratta de fbrhAllanden som under den nuvarande gjort sig gallande, on-ska- n admi-nistratione- n afvaktar jag fortrostansfullt af dess domslut vid Med val-urnorn- a. storsta hogaktning. II. P. Davis. Den af I'rank J. Cannon tisdags tor Patterson frAn Colorado jemte flera andra framstAende talare upptradde och togo pu bliken med storm. De som Atfdljde senator Patterson frAn Salt Lake City voro: Ilerr James II. Moyle, D. II. Ieery, W. H. Dale, Simon Bam- tillsammans ostern vanligen utan afseende pA parti. icke kan anses misstAnkt, sA det ju icke underligt om Oki. 1Q04. ar tik diskuteiades i Petri och Pauli dagar, sA hade dessa apostlar sporrar en och hvar att gbra sitt basta. I all amerikansk affarsverksamhet gladje till allt helt och hAllet afhAllit sig frAn heter. De att blanda sig deri, domande en lAgges synnerlig vigt vid god kontroll. sist sin van, dylik inblandning hogst ovis dA Vanligen anordnas arbetet en verkstad sA, att arbetarna kontrollera van, John C. de togo sin kyrkliga stallning i hvarandra. genom att lAta arbetsstyc-ke- t betraktande. passera ett fl rtal hander, innan det blir fardigt. For att dA ej stagnauppmanade enhvar att tion skall intraffa tvingas hvar och en rosta for demokraterna, hvilka att fort as t mojligt gbra sin del far-di- hvad kanna "union-arbetarne- bringat "union-ma- n till nu s Cutler. 1 IIn Bruce Johnsons republicanism. vora de enda som kunde gbra slut pA kyrkligt infiytande och hindra farsotens spridande. Weber Republikanernai county Talaren gjorde oeksA en del mAste ba kant sig hogeligen rorande apostel smickrade ofver alt hafva sitt anmarkningar Smoot, hvilka nAgra af Ahorarne eountys valkampanj oppnad af ansAgo vara nastan vAl starka, en sAdan man som Bruce John-son- , men buru detta an raA for hAlla den fargade egaren till den sig, sA ar det sakert att de som beryktade krogen oeh spelbAlan fingo lyssna till herr Kings tal, Roda Loken i Commercial street, numera hafva en lAngt battre Salt Lake City. Johnson blef i forbAllandet mellan kyr-k- a insigt efterforra valkampanjen sA godt och stat an de hade forut. som utdrifven frAn Salt Lake City till foljd af det uppseende han vackte unier forra valkara-panjellroder Spry tyckes inte sAsom en trogen van och kunna samla in i "Smootleriter-na- s fbrsvarare af prostitution och vAld de der mormondemo-kratisk- a annan uselbet inon staden. sA cjvickt som rosterna Han for sin vag, uppenbarli-gehan Hvern trodde. aet an var i nopp att bans uppforande i skulle glommas af hederligt som satte broder Spry att ban kunde gbra nAgot dylikt, gor icke dess mindre r folk, men i att klokast gissa en gAng till. hau nu Ater publikt for ett parti af hvars ledare man borde kunna vanta att de skulle fordra nAgot bevis pA god Den amerikanske industriid-kare- n hos sina medhjelpare. Om republikanerna iUtah och hans arbetsmetoi, sig att pAtvinga folket en man af sAdan karaktar och med En svensk IngeniBre Intryck. sAdana uragangesvanner som Bruce Johnson, dA kunna de lika gerna fbrst som sist bereda sig Under min vistelse New York n n upp-trade- ka-rakt- fbre-satt- a 1 att afhAUa sin politiska jag, skrifver "Handelstid-ningenskorrespomlent, en uag med dagen efter valet. en landsman, ingenioren vid stalens Det enda som kan gifva Bruce jernv&gar, C. E. Uddenberg, Bom Johnson nAgon ratt att fordra sig Amerika studieresa, nAgot slags erkannande IrAn sitt ayfte att studera arbetsmeto pA " be-an- n 1 sar-skil- 1 parti, skulle vara hans omtalade att fortuAga Commercial street andra likuande platser till valurnorna, och hans makt bfver dessa tvetydiga iadivider berod-d- e elementer-frA- ler och anordningar med hiinsyn till bringa de uslaste lokomotlv och vagnsreparationer. n och derpA att han pAstods stA val hos polisen och till foljd deraf an-sA- Hr hade under mftnga mftna-de- r strofvat kring den stora republi-kefr&n Atlantiska till Stilla Helt naturligt hade han derun-de- r varit i tillfalle att se och erfara mycket af intresse. VI kommo bland annat att tala om amerikansk industri och amerikanska Min interlokutor haarbetsmetoder. de Atskllligt att saga 1 det hmnet. Men han vllle ej d3. lta interviewa sig. Ilan lofvade 1 stallet att sedermera skrift-lige- n sammrnfatta slna intryck 1 den vagen och sanda mlg dem. S5 har ock skett. Det &r at min landsman jag i det foljande ger or-d- Uddenberg 1 n hafs-ku-ste- vara ett slags skyddspatron bland kwbrytareklassen. Det sepaste valet visadeemd-lertiatt hans infljtande icke var nAgot att skryta af hvarken hos polisen eller forbrytarne, och han var utan tvifvel en medver-kandorsak till att den republikanska stadsvalsedeln led neder-lai vid sjsta valet. "Vid arbete i Amerika, skrifver Det fins ingen plats for Johnforetages intet son eller bans gelikar hvarhelst utan att Uddenberg, man forst gjort noggranna stadade manniskor ha nAgot att hYilka aldrig aro inveckla-de- , utan stadse blott grunda sig pa de saga, och det borde icke gifvas honom tillfalle att upptrada vid fyra enkla raknesatten i hela tal. Med dessa utrones huruvida det kan Iona nAgot publikt mote i Utah. d e i g att fabricera eller salja varan, d. om afnamare fiunas tillracklig mangd for att konsumera det antal af varan, som erfordras for att framstalla eller salja denna till visst pris och v. 8. oer-hor- da Ell mate American Fork. i 1 viss procent 1 fbrtjenst. a gen grek kan nu erhAlla anstall-ninvid nAgon af namda platser utan att detta skall ske genom en viss agent, och denna agent g utpressar penningar pA ett sA procentarlikt satt frAn dem ban skaffar plats att arbetarne nu amna sluta sig till "union for attpA sA vis.likt andra arbctare, kunna forskaffa sig arbete utan agentens medverkan. Agenten, som ocksA ar grek och vars namn ar Louis Skliris, naturligtvis att grekerna alls ingenting ha att klnga bfver och att de penningar han erhAl-le- r af dem endast utgbra gAfvor, gifna sAsom bevis pA tacksamhet for de tjenster ban gdrsina landsman, den grekiska doktorn 1. (i. Ik Attias pAstAr deremot att agen- l. s a 1 stats-konventione- 1 e fort-aAtt- n em-bet- e. for-enk- upp-offring- a 1 till-godo- Dess-uto- fabhiks-verlden- ned-hring- a till-va- ro a "union-skraddar- Rakenskaperna foras svnnerligen sA att hvar och en latt kan inlA-ra- s i detaljerna. Men hvarje sak Atminstone genom tvA, men vanligen genom tre olika uppslagskon-ton- . Detta ger anledning till ett skrifieri, hvilket dock ofverlem-na- s till lAgt aflonade kontorister, och Ar af sA ovedersAgligt vArde for att de helt enkelt ej skulle kunna reda sig forutan detta. Tack vare ett minutibst antec.knande och sarskll-jand- e af alia mojligen fbrekommande poster, at det ocksA chefen mojligt att i detalj folja utvecklingen af hvarje nskildhet. Ej heller upptages hans 'id af ofverflodiga skrifverier af nAgot dag, trots att skriftvexlingen i Amerika ar beiyuligt storre An nAgonsln t Eurupa. Genom att diktera det oundvikUga-Pttill nAgon af sina stenografer, som kedan maskinskrifva detta, samt ofver-lemn- a det ofriga till besvarande At sin forste bokhAllare, hvilken erhAHer muntliga anvisningar, blir tillrAcktig tid lemnad bfrig for chefen att egna sig At forbattrandet och utvldgandet af foretaget. I Amerika fAr nemligen intet stA stilla. Det som ej gAr framAt gAr tillbaka. En sak af alira stbrsta betydelse Ar, att hvad en person gjort Inom ett visst omrAde, vare sig det gallt kontrueran-de- t af en andamAlsenlig maskln, en eller ett forenkling i arbetsmetoden nytt uppslag i en frAga for dagen, detta i allmanhet snarast mojligt kommer atlmanheten till del genom nAgon af facktidningarna. Harigenom hafva alia nytta af en mans arbete for framAtskridandet, liksom denne fAr nytta af n hvad andra gbra, oeh denna bidrager till det helas fram-gAnMan tager alltid ut patent, dA sA erfordras, och om det ar af fordel att anvanda for andra an uppfinnaren, tu talas gerna tilt denne, hvad han r for ratten att fA hruka det. I samband med detta stAr fbrenlngs-vasendeEnighet ger styrka Ar det ordsprAk, som kanske mest besannats Amerika, hvars hela historla och utveckling kunna sagas vara exempel harA. I foreningarna diskuteras vlgti-gar- e frAgor, komitfier tlllsAttas for af nonner Afvensom forslag till afhjelpande af brister, och facktidningarna meddela allt af Intresse. Man glader sig At sAval landets som fore, ningens eller den enskildes framgAng, och nAgot motsvarande "var ktingliga i svenska afundsjuka Sverige t, oer-hor- che-ferna- , e vexel-verka- be-ga- t. 1 fin-nr- e iti-o- bety-da- r n ! a ej. Nojen och dylikt upptaga Riga uteslulif, hvilket tyckes tande vara egnadt At arbetet For den 'kull ar afven tidsindelningen helt och hAllet inrattad efter arbetet. En lAtt frukost och sA fyra till fern timmara arbete. En ganska latt lunch mellan tolf ooh ett. hvarpA foljer fyra eller fem thnmars arbete, livarefter en kraf-ti- g midilag intages. Efter denna Ax tid for enskild sysselsattning, visiter m. m., samt hviia, for att bereda och stArka kroppen till foljande dags fifverflbd i mat Ar och till mAltiderna drickes uteslutande vatten, mjoik, tb eller kaffe. Landet ar rikt och mAnga naturliga formAnar finnas, men yttersta orsaken till det allmanna valstAndet och den framskjutna industrien ligger dock 1 det intensive arbetet. Allt derute sA enkelt, och man fdrvAnas, dA man undersoker forhAllandena, bfver att finna, att hela hemligheten ligger i att gora allt sA enkelt som mojligt, rrsonera sig till och tAnka ut system for lallting, samt att under inga vil.kor lAta cn sak gA pA slump, utan skaffa sig kontroll bfver allt, Afven om det vid forsta anblioken tyckes vara fbre-named stbrsta svftrlgheter. Fbr att losa de senare erfordras ofta en hbg grad af energi, oeh det ar denna som man soker pA alia vis forskaffa sig, ett noggrant aktgifvande pA sig1 rjelf, genom att foresatta sig mAl och hinna dem samt genom sjelfkritik, med fA ord systematlsk tranlng af sjklsfbrmbgcnheterna. t sAll-sy- metoder den anvande for att Stor vigt lagges p& att redan frltn Domare King talar rent ut. borjan ordna arbetet pA mest prakti-skenskilda ombjliggora foretags satt, och forslag hartill utarbetas existens. Kyrkligt inffytande orsaken sA omsorgsfullt som mojligt, h var till till att andra stater visa berger, CS Yarian, David Evans ett flertal tngentorer hfvensom formiin sarnt fruarna Moyle och Bam(xth arbetare frAgas till rAds. Sedan ringaktning mot Utah. berger. man sA koinmit till resnltat, uppgoras "Arbetarevannen" Cutler, Domaren S. R, Thurman, afto-nen- s bvggnadsrltnlngaTna t anslutning i Det motet demokratiska Uppforandet af byggnaderna sker ordlorande, presetiterade A deremot for-stentreprenad af nAgon American Hall Forks James II. Moyle sAsom den nya 'City En af orsakerna som uppgit-vithvilka vanligen flro stotal-rikt talaren hvarfor Cutler vann blver sistlidne tisdags afton var ra foretag, forsedda med alia slag besbkt. Wells den republikanska maskiner. Swlan arbetet val 1 1 rod Herr Moyle gt trade. Talarne voro William E. Smyth kommit gAng, och allt funktionerar ar att guvernbr Herr Moyle helsade medbor-garn- Wells pAstAs vara en motstAn-dar- frAn Californien och domaren W. till belAtenhet, slftr man stg dock ej till ro oeh hvilar pA sina lagrar, utan i Provo och sade till arbetarebireningar eller H. King. sig vara med rastlos energi att folja Herr Smyths tal rorde sig stolt bfver att tbr andra gAngen sA kallade "unions. utveckling och lAta fabrikatio-nu"Union-m;ivara det demokratiska partiets hafva alUsedan uteslutande om konstbevattnin-ge- n j hAlla jemna steg med denna, och pAvisade de oerhbrda kandidat till statens hiigsta konventionen anstrangt sig lor oeh forlmttra, utiidga oeh fbrdelar som detta system skulle samt anskaffa tidsbesparande Hans Ibrniim-t- a strafvan att tinna nAgra spAr af de medfora for de vestra staterna. maskiner. Iitmarkande fyr artietsnu'-toderuom ban blefve vuld skulle blifva som Cutler gjort i ar specialiseringen samt att vara guvernbr tbr allt folket tjenst, och stor utstrackning af ej i Staten och att mera sbka King talar om Smoot is men. de fun no: artietaie, der handkraft ej Domaren W. II. Kings tal ror-d- e kan ersattas af maskinkraft. stater.s an partiets Att han aldrig hade gifvit arHan ansAg att det re- bete At en union" arbetare pA tillkommer det, som anses som sig till stor del om de narva, den ledande grundtanken inom i Utah. icke nska rande fbrhAllandena borde sin publika verkstad; partet massfabrtkationen, nemligen Asam-kaden och derfbr oro vinna t att de end ist Att en stor del af bans varor Han framhoil att hvarigenom priset for en sak kan vAr stat brAk och stridighe-ter- , voro tillverkade A andra det brAk for sotn narvarandegbr platser; till det minsta mojliga. och de man som stodo i Att en del af bans lardiggjor-d- sig gallande i Utah har kyrkligt Vldare tager man aldrig i betraktan- kinder icke sA litet pAminde iutlytande att taeka for sin de, huru mycket en artie'nre med hogt spetsen for partiet, voro icke faktionslcdare. och utan om hvad man kallar "sweatatt sarunia infiytande uppdrifven arbetsformaga kan Mrtje-na- , partiledare utan vet, att ju mer denne fdrtje-nar- , cni-gDemokraterna deiemot voro haft till foljd att andra stater shop"; och dess battre for firman, emir och skulle, om deblefvo valda, Att Utah med ringaktning. Aro faststAlda fbrst ackordspriserna Aterstalla cnighet och samja sig pA ett allt annat an Han sade ocksA att det kyrkliga efter moget beprofvande. Arbetarens staten berommande siitt om bans verk- brAkct mAste upphora och rAdde stallning har hiirvid mvc.ket att , Domaren Yarian gjorde deref-te- stad. det for h var och en som mottes af och for utverklingen af en Industrl-grear det af stort varile, att han vet "Union - mannen nAgra korta anmarkningar, fortsatte eller upptackte nAgra kyrklfga med dels att Ju mera arbete som i sig, : men som han ansAg, att ban, emellertid siua undersokningar inflytelselbrsbk, att saga "Yik presteras, dess stdrre blir fort jensteu, sin egenskap af kandidat lor och till sist li ifva de erhAllit sin hadan, satan men unnu mer. att Ju storre intresse icke borde belbning. II rr Cutler har nam-ligeDetta uttryck fbrorsakade en som visas oeh ju storre forslagi nhet sA blanda sig i kampanjrbrel-en- , som AilagaHigges, desto lattare blir det just i dagarne resignerat god mormon i audiensen att fiirsakrade han blott publiken IrAn sitt medlemskap i att stiga i graderna Vissheten om att, "Det ar ratt! The hiindelse man duger till det, en gAng att han sAsom domare skulle Citizens Alliance, och som detblifva chef for den firma, kunna Talar om Petrus och Panins skbta sitt embete sAsom det ta tilldragit sig midt under man intager en licit ohetydllg en domare. och fbljaktligen alls Talaren framhoil, att niir poli glfver eu tlilfurslgt, som drlfver e och n upp-tackte- sig Harefter pApekades den vinst trusten erholl frAn de hoga tullarne samt de e Utahn yreker dmna sluta nig till Union". Alla de greker som lor narvarande aro anstallda vid masugnarna i Murray och vid jern vagarne aro starkt betankta pA att sluta sig till grufarbetarnes "Union. In arbetarnes klagomAl mot ten aro fullt beriittigade. ti har-ttl- lem-nad- e platsen inom den demokratiska statskommitcen har blilvit fylldgenom tillsattandet af senator J. L. Rawlins i den forres stalle. pAstAr Predawn deti X DENTES. Vtah-ROkkMP- nt ge-.loi-n SA lAngt ingenibr U. Jag har under mina strbftAg i olika delar af Amerika ofta samtalat med infbdda amerikana-rom samma sak. Och alia hafva da haft ungofar detsamma att berAtta. "Orsaken till att arbete i vArt land ger sA synbara resnltat, hafva d samt-llg- a sagt, "ligger noggrnnn herAlining d fore arbetet, systematisk och fordelning a f arbetet, energlakt fullfoljandet af den uppgjorda planen under arbetet. Man spar hellre tid hAr tin arhetskrnft men man spar ej forr an man iir pA (let klara med, busta sin let att gora det. Ett stort arbete skall vara fardigt menntskohjer-na- , innan det lagges i mennlsko-hane letaj-Jera- tl-d- d. n ut-rop- a: ! hvil-ke- an-sto- de stall-uln- r g De orden hbrde jag fbr icke lAnge seOh loco af en framstAende dan Oeh de stamina Ju fullstAn-dig- t med den tippfattiung, den svenske indu-s'rima- n Ingenioren (iagen. i sin framstalluiug lagger 1 |