OCR Text |
Show till Supplement Utah-Korrespondent- Fredager) der) 14 October 1904. socker ombord pd dngare till ett pris af 90c. per 100 lb. Med af frakten hvilken ar 30c. i Tcatern, gait Lake City, sistlidne mandags afton. per 100 lb och den nuvarande tullen skulle priset for detta socker blifva per lb, och det Senator Matterson frdn Colorado aftonens fbrndmste kunde alltsd icke komma att a den amerikanske aflarsman-netalare. Gnvernbrskandidat Moyle mottayes mer an 2c. per lb. vied bravyroj) och handklappninyar. Dd man nu vet att betsockret har ute i vestern kostar 6Jac. per lb. sd ar det icke svdrt att se Senator Thomas M. Patterson staten, sd kommer saken rorande hvadinverkan den ldga socker-tulleskall hafva pd sockerindu-striefrdn Colorado boll i mdndags senator Smoot att afgoras i forinom de afton ett tal i Salt Lake Theater, hdllande till den frdgan, huruvida produ eerande staterna. s en livilket oafbrutet upptog kyrklig makt existetar som ar hela intresse under tvd storre an staten och storre an Trust'- - rdyan. timmars tid. Detta mote nationens lagar. Utahs folk hordet egentliga oppnandet de derfor folja en politik som Upptagande denna frdga pdaf den demokratiska valkampnn-jen- . motbevisade de pdstdenden hvd-k- a pekade talaren att annu i vdras nu goras emot mormonkyr-kan- . voro dtta Trusts i hela landet En fullkomlig ovation gafs At emot att Roosevelt skulle den demokratiska guvernors-kandidateMormondemokraterna borde De voro deremot pd seJames II. Moyle, isvnnerhet uppfora sig pd ett nator Hannas sida emedan de hvars korta men hdgst traffande satt att den misstanken icke ansdgo honom saker. Nu ar tal mottogs med stormande langre skulle gora sig gallande deremot hvarenda trust i fahos det amerikanska folket, att vor af Roosevelt, och bdde Morappldder. demokra-ter mormonkyrkan sbker hindra fol gan, Rockefeller, Schwab och Bland framstdende som tagit plats pd seenen ket frdn att folja den politik som andra aro eniga om att landets viilfard beror pd Roosevelts marktes senator Simon Bamber- deras samvete bjuder. fdrentasta-ternas medan de enstammigt domaren en II. Kommandefrdn ger, James Moyle, forklara C. S. Varian, B. H. Roberts, Sasom kanske att Parker icke ar sjelf senator, i D. kommer att afgifva en rost muel Newhouse, C. C. Uey, saker. II. Peery, domaren W. II. King smootfrdgan, vackte dessa ord den storsta uppmarksamhet, men Ilvad har forormkat och mdnga andra. ihdllande Domaren II P. Henderson boll handklappningar visade audiensen till fullo att ett kort inledningstal hvarefter For att forklara huru den ha och delade talarens han presen terade James II. Moyle stiga fSrandringen i tankesatt sdsom Utahs nasta guvernor. dstadkommits omtalade senator Patterson, att dd tiden kom Std vudlnnehdllet af for att tillsatta ordforande for Moyles tal. Efter att som hastigast hafva den republikanska nationalkom-miteesd forbigick Roosevelt diskuterat det inflytande qvin-nae Herr Moyle sade sig vara alia utofvar inom politiken partiledarne och tdlsatte af demest uppmuntran-d- e i for forestdndaren det visat sig Utah och Co- Cortleyou, nyheter for demokraterna i h till vad talaren lorado, Inom bvarje ofvergick handelsdepartementet. Salt Lake City. Denne hade under tvd drs tid han kallade den republikanska hade besokt hade han county i en sddan std varit position att han demokraterna kant sig fullt officiellt Talaren ansdg att en dylik pokande till hur mycket om att deskulle vinna Trusts en lysande seger vid valet i host. litik alls icke gaf lofteomframdt-skridande- . pengar alia dessa frdn amerikanska det denna Enligt politik Jag fann ut att Han var presidentens fd mindre och mindre betalt skulle allting nu vara just som folket. det borde vara. Ingenting fortrogne, och medall den for sina kreatur men att ban egde om forbattras; alltsombehofs deremot fd bet ala mer sattes han till leda och mer for det kott de ata. ar att std der man stdr. Detta re fdr den talaren nara vara republikanska natio mycket Folk undra nog hur detta kan ansdg och sandes ut for na1kommiten med och beslagtadt stagnation komma sig, men summan af samla att af penningbidrag for stagnation ar doden. ar att detta studium skaffar foljden Talaren anklagade det republi- valkampanjen. Detta var enligt demokraterna fler och fler roster kanska partiet fdr att arbeta e talarens dsigt. orsaken hvarfor med hvar dag som gdr. mot de vestra mellanstaternas hvarenda Trust' i landet, in Den sd mycket omtalade intresse. Pdpekade partiets hdll-nin- alles 440 stycken, blifvit sd vdli-gvalmdgan gor icke i att Roosevelt skulle dterin-valja- s silfverfrdgan och ansdg mycket intryck pd farmarne i dr, och att Parker blifvit och till och med fdregarne finna att tulltraktaterna med Cuba och skulle till hafva osaker. Philipinerna icke den hjelp af Dingley-lagekom-inDet e och bevis pd god karak basta socker tobak att foljd som de frdn bhrjan trodde. B. Parker ndgon-sisom lanAlton frdn tar dessa att inporteras Talaren vidrorde en omtdlig kunde ha erhdllit var enligt punkt dd han talade om stridig-hetern- a der till sd billigt pris att dessa t talarens tankej nar Morgan, i Utah, men de lifliga industrigrenar mdste lid a afbrack och att isyntierhet Rockefeller och andra appldderua visade att dhorarne skulle detta blifva fallet med fotklarade honom vavoro pd hans sida. inom Utah och ra osaker. Herr Moyle afslutade sitt tal med de orden: "Intet sarskildt Colorado. Att vesterns senatorer rnotar-betadintresse ar forenadt med mitt dessa tulltraktater kandidatskap, utom det intresse Den enda utvagen. icke pd att de oppouerade som ror Utah och dess lolk. Om sig emot reciprositetsprincipen jag blir vald, och jag ar fullt sd amnar derom, jag utan derfor att de fruktade att Rattsinnade miinniskor i om socker kunde komma in i bli guvernor, och jag skall aro eniga om att hela all min kraft och all min landet pd ett dylikt satt sd skul i Utah for narvarande le forhdllandet snart bli detsam-m- a br&ket formdga till att arbeta i Utahs i apostel rorande travirke, kinder, haft sin upprinnelse och dess lolks intresse. i Smoots statens inblandning dkerbruksredskap och andra Det qvittar lika huruvipolitik. lifsfornodenheter. Senator Pattersons tal. da apostelns inblandning var i Talaren omtiamde att han Svarar 2d republlkunernus lagenlig eller icke, liufvudsaken iir det fordeifliga resultat som tillsamnians arbetat kongressen forklariny. deraf dstadkommits. Att detta med George O. Cannon och bdde honom och forutsdgs kunna rekor-deRepublikunernas fbrklaring senato-rernsin bnskan att tilldta socker utvisa och att det fortfar att senator Rawlins. Ilvad Kearns och Smoot angick inforsel frdn Cuba mot en ldg spiida osiimja och obehag kan sd ansdg ban det icke nbdvan-dig- t tullafgift bestod deri, att detta hvem som heist se. Nu ar frdatt sarskildt fra mhdlla dem, skulle oppna mai knaden for fol- gan. hvad skola vi gora dt sasedan de syntes vara fullkomligt ket och forbattra 5ns sockerin ken? i dustri. i stdnd att tala lor sig sjelfva Senator Smoots vanner siiga Detta var dock endast den ena attdeiimna invidja hans valse Utah. Han hade liort rykten om att de bdda Utah senatorer-n- sidan af saken. Den andra ar del, rattfiirdiga hans inblandicke sofvo i samma s3ng, och att hvarjepund socker som ning i politiken och sanda berr och frdn med hbrt Cuba ersfitter ett Sutherland, som ar Smoots han hade till fiende och nuvarande Joom att Kearns blifvit pund socker produceradt af vebchdl-li- t sterns fartnare. och Smoot saatt Summan af nathan, till senaten. utsparkad ken var att hvarken Cubas hela sangtiicket ensam. Hans politiska fiender siiga att i senaten sak de eller Smoots Rbrande konsumen iimna drifva Smoot utur polihuruvi-di terna Amerikn, utan den tiken genotn att berofva honom sade talaren: Frdgan socker-'trustekom-mhans plats i senaten. Smoot skall fd behdlla sitt Herald tror att Smoot skall att draga hela vinsten, erne-dasiite i senaten ar icke en polyga-mifrdgdet var denna trust som blifva utdrifven ur politiken tv det ar redan medgil-ve- t hans sak hitiner att att senator Smoot icke iir faststallde priserna. utan frdgan kom af senaten, och detta l'or att framvisa det oresonli-g- a polvgamist i sockertullens enkla det siittet att det mer att blifva huruvida den pd nedsattning, i Utah IMnli-pisktill sanda Smoot valet talaren makten att skapar pdpekade pd kyrkliga och funnos hans oarne och kontrolltrar statens politik. parti till den forinteLe omkring 8 000 000 acres sockerland och de fortjent tvd ganger om. Huru an valet kommer att af den uiirvarande stiill- ibr hela nationen ellcr tor att infodingarne kunde leverera Dernokratipka VaPPmtet till-liig- g lc. ko-st- n n n bet-soek- dho-rarne- ut-gjor- dter-valja- s. sd-da- for-dndringe- upp-skattad- llaf still-politike- e n. n ofver-bringar- sd-so- stilT-politiken- ranehe-man-ne- . n kan-nedo- konsu-mentern- Trust-magnatern- a g for-klara- d n n oer-hord- Trust-magnat- er e e et an-viin- of-v- er re-ult- n a a in-for- ame-rkansk- n a i att det republikanska Utah visat sig oviir-dig- t Ex-Senat- n n kom-matul- e n San-ninge- n Davis antagande af nomi- -' or att handhafva statens nationen till aflarer. Ldtom oss medgifva allt hvad Smoots vanner siiga till hans forsvar; ldtom oss vidare allt hvad senator Kearns vanner siiga angdende dennes rekord, ldtom oss icke niimna hvad Smoot tanker om Kearns och Kearns om Smoot och blir det biista som kan sauas d Vice-Preside- det demokratiska nt partiets valsedel. imd-gifv- a Framvisar pd ett bfrertyyande mtt ormkerna hvarfor det demokratiska partiet borde handhafva de natlonella ajfdrerna . iin-d- d Foljande iir hufvudinnehdllet alltihop icke annat iin at Henry Gassoway Davis antastrider fiiir hemma, da af nominationen till degande t ligt rykte pd andra platser, vice president: mokratisk af statens goda namn. ska-dtill dess materiella alfarer Till ordtoranden och andra och undergdng i socialt hiineen medlemmar af kommittfen; om ters afT.'irer endast viieka afsky inotverka landets fria fuk-tionel- och insti-tutione- r. for-lus- Prihet och fri stvrelse hafva aldrig rhdllits utan de storsta forsake ser, men historien visar loss att bdda liitt kunna fdrloras utan att folket ens vet huru det a de. Den Mina Herrar! stora majoriteten af Utahs I enlighet med mitt lofte dd fiista mer vid statens viilfard iin de gora jag genom eder kommite om att jag blifvit vid ndgon vUs individs tram-gdnembe-te- t till i eller nederlag politiken. ofverlemnar fol hiirmed jag Republikan eller demokrat, morde mon ellcr hedning, 90 proccnt af jande, rorande ndgra af frdgor de roste;ande skulle litet fiista som nu iiro af vigt inom vdrt sig vid faktionerna mom ndgot land: parti eller alia faktioners det betriiiTar, om de Tiden for en fbrdndriny endast kunde blifva forsiikrade dr inne. om fredens dterstiillande och Den tid iir nu kommen dd det statens framgdng och viilfard. demokratiska partiet borde dter Skulle Smosts triumf, inviil-jandinsiittas i landets stvrelse. Folaf Cutler till guvernor ket borjar nu inse det orimliga och Sutherland till senator kunuti det republikanska partiets na forskaffa oss fred? Tviirtom, att landets valfiird det skulle mena det samma som pdstdende beror pd detta partis framgdng. installerandet af det nya ameri- Tfinkande och patriotiskt kanska partiet, och detta pd en miinniskor borja alltmer grund som kanske aldrig skulle misstro det ofvermodiga och kunna rubbas. som mer inflytande Skulle den allra enfaldigaste petsonliga och mer gor sig gallande inOm politikus i denna stat kunna den nuvarande styrelsen, och sig att Smoots organisation iiro mer iin villigtt att se den kan vinna Utah for Cutler och mot en st) rtlse, som vet att Howell utan att de forst mdste biittre folja konstitutionens och draga demokrater frdn deras lagarnes toreskrifter. De fordra parti och ofver pd Smoot-sidanslosandet med folkets medel att Och finnes det en politikus af sd skall uppbora och att iirlighet svag tankefortndga att han tror och ekonomi skall e gora sig att detta kunde goras utan att bland de styrande. uppvisa den hand som le it medborgare af-een- de tillgdtt. under-riittade- s Tallf rdyan. g vice-preside- under-gdnghva- d sin-nad- e in-bil- ut-by- tt ? giil-land- fore-taget- ? F'or fyra dr sedan var McKinleys pluralitet i Utah 2,133, och andd erholl han endast 50 t Minaf alia afgifna roster. dre iin halften af 1 procent skulle gora denna stat demokratisk afven om republikanerna icke Counvoie plittrade Salt Lake ty hade en ofvervigt af 656 for republikanerna, men vid stats-vale- t forra dret erholl borgmii-starMorris, endast inom sta-deen ofvervigt af 2,270 roster. Samma stridigheter existera nu inom det republikanska partiet som under stadsvalet, eller, rattare sagdt, striden iir nu annu bittrare. Under normala borde derfor demo kraterna vinna inom staden med iinnu storre majoritet iin Morris gjorde. Menom.genom ndgot politiskt knep, Smoot republikanerna vo-ri stdnd att vinna inom staden, inbilla de sig dd att det demokratiska partiet skulle anta-gdetta sdsom ett iiiligt resultat vunnet medelst iirliga meto-der- ? sM pro-cen- e e a Kunna de icke kan icke hvarje iornuftig medborgare se att en sddan seger skulle mena det samma som revolution fdr Utah? Detta iir en miikta opassande tidpunkt for att sbka draga demokrater frdn sitt ptirti, vare sig detta sker pd petsonliga tiler andra grunder. Sundt omdome och iirlig politik hiinvisa till samma utviig till ett mycket den enda viigen enkelt afgorantle af svdrigheter-ni Utah, och denna utviig iir invaljandet af den demokrtitiska valscdeln. se och a Nasta registreringsdag e dter-upptag- a partiet a in-na- ut-fall- ningen iir a sa-ke- a en for rostegande iir fiirstkomman-dtisdag, den 18 Oktober. Tag reda pd hvem som ar registrator i det rostningsdistrikt hvar ni e sedan dit boetide, namn pd pd tisdag de nya rdstliingdei na; kommer det icke dit, mister ni ratten till att rosta vid valet den 8 Nov. iir rreh hegif er och fd edert G u vern em en tets u tyifier. Guvernementsutgifterna tillta-gi en orovackande grad. Dd den narvarande administratio-netilltriidde styrelsen fanns ett ansenligt penningofver-skott- , men oaktadtden oechordt hoga taxeringen iiro inkomster-nnu icke stora nog att mota de fordringar som blifvit en foljd af de omdttliga anslag som blifvit beviljade. Under forra dret ofverstego med utgifterna inkomsterna Under de forsta $40,000,000. 60 dagarne af innevarande dr var forhdllande detsamma till ett belopp af $24,000,000, och om detta forhdllande finge fort-farsd skulle underbalansen for till dret uppgd omkting Denna balans $140,000,000. iir en foljd af styrelsens och kan af densamma endast fvllas genom iinnu hogie taxering eller genom forsiiljning af siikethctspapper hvilka skola iin ytterligare oka landets skuld. a n iin-n- u a extra-vaganse- r riinte-dragand- e Head sijfrorna utvisa. For att visa huru hastigt Att den bestdende tulltaxan i mdnga fall iir for hog kan icke bestridas, och detta iir i synner-he- t fallet der tullen pd en artikel iir sd hog, att den gor det t for fabrikanten att siilja denna vara billigare utom an inom landet. Stdl-riil- s utg5ra ett en allt hvad tydligt exempel pd for hog tull kan dstadkomma. Det iir ett faktum att dessa riils kunna tillverkas for $15 per ton och for ndgra fd dr sedan sdldes de har i landet for $17 per ton: Nu siiljas de inom landet for $2S per ton medan de i den marknaden endast frdn $18 till $22 per ton. moj-lig- be-tin- oriittvisa mot vdrt folk tnojliggbres endast derigenom att tullen iir allt fbr hog. Denna En medeltals beriikning af hundra olika artiklar, isynner-- . het inom jern- och stdltillverk-ningen- , visar, att priset pd dessa varor stdr omkring 20 procent hogre inom landet an hvad de - betinga i utlandet. En andring frdn dessa forhdl-lande- n kan endast dstadkommas genom det demokratiska partiets framgdng, hvilket parti inser nddvandigheten af att pd ett visdomsfullt och konservativt satt sd forandra tullagarne, att de skola utjemna taxeringsbor-da- n och mojliggora en iirlig Det Trusts. beraknas att inom de kon-kurren- s. For-enad- e staterna finnes inellan 200 och 300 af dessa kapitalistiska kombinationer hvilka aro kiinda under namn af trustsoch hvilka hafva tillkommit under de sednare drens republikanska En del af dessa trusts handhafvas pd ett sddant satt att de blifvit en fara fdr det intresset. Med den makt de innehafva kunna de minska konkurrensen, kontrollera priserna och enligt egen fordel ofver tillforsel eller Individens anstriing-ninga- r formd intet gentemot desa miiktiga rivaler, och den enskddes riitt till liandel och van-de- l dterhdlles pd ett onaturligt satt af dessa korporationer. sty-rels- e. Lokal sjelfsty rtlse. hafva sti git iir det endast nodvandigt att Derma stvrelse, som tillkommer framvisa totalutgilterna under hvarje stat, utgor sjelfva grun-detill lagbunden tribet. Denna sista styrelsedret af hvar och en n aide tre nedanstdende presiden-terna- s administration: frihet kan end ist bibehdllas genom att noggrannt folja de griinslinier som uilagts i Buchanan, 1860 $63,000,000. Det demokratiska parCleveland, 1892-$- 21 4,000,000. 000. tiet har alltid motarbetat de Roosevelt, som af dess mobtdndare en kostnad Iktta utgor per af: 1860 $2.01. 1892 gjorts pa dessa folkets ursprung-ligriittigheter. All makt kom$7 14 $5.29. 1904 mer frdn folket och skulle endast utofvas i folkets intresse, och Imperialism. tiarhebt makten brukas i j If-Mdnga saker hafva foretagits ikt intresse sd blir den en af den niirvarande styrelsen, hvilka liittare kunnat forvantas frdn en monarki iin frdn en S kiljedomstolar. och mds'e betraktas sdDen i St. Louis platform gjor-dsom de forsta stegen mot en allt tor centraliserad och despotisk forklaringen cifverskiljedomar mdste tilltala livatje kansla af styreKe I sitt afskedstal Washington sina landsman rattvisa. Bdde mat inner, stater mot att kasta sig in i utliindska och individer hafva med fiirdel allianser. och inom ett fritt gu-- , anv.'indt denna metod tor veinemtnt kan imperialismen afuorande. och inblaudningen i andra mak- utgor det konsti-tutione- 1904-$582,- n. in-trd- 000 a - a var-nad- e stri-dighete- llaag-kon'eiense- u |