OCR Text |
Show Supplement till - mmmmmmm nw, - , Eredatjen den. 30 Sept. 1901. j och statsvalsed-- l och nu dA segern ar sigte och Astadkornmas, om en republi- Nationalrisk de krona skulle ka a t. seger man cfter deras eget sinne halva som gjorts af dA blifva ora att valda, hopp 1) De demokratiske nationella sA kallade republiskola de icke tillAta hvarken Parker och Davis, kanska partiet. Tron I verkligen kandidaterna, senator Smoot eller nAgon aro mAn af oforvitlig karaktar. att bruka deni som inellan att detta skulle tillfredsstalla De aro personligen utan flack. republikaner? De aro hander eller lAta draga sig ur des'a affalliga ofbranderligen demokra-ter- , askan och i elden. Nu, dA deras Skulle detta lugna de man och och mAnga tecken tyda pA fbrklarade sig politiska motstAndare stA vid qvinnor hvilka att de skola vinna. i ir an-na- n randen af sitt Waterloo emedan de bafva visat sig oviirdiga att hafya kontroll olver staten; nu skola icke dessa rusa till deras hjelp utan i stallet enigt rdsta for den valsedeln. De kunna icke gbra annorlunda. De ega ej ratt att hjelpa till med att for langa de olycksaliga fbrhAllan-desom skapats af de republi-kanskfaktioncrna. De kunna icke tillAta sig rbsta pA republi-kanern- a och genom att sA gora obestridligen bevisa, att de som gjorts mot vAr stat, och som aro vcrkliga till att man sbker drifva vAr mormon-demo-krat- er demo-kratis- ka a ors.-i-ke- junior senator frAn sin i plats senaten, verkligen aro sanna. De aro man och qvinnor af godt bedragna pA sina politiska nar Cutler blef Detta skulle endast r d detta for-latig- a striden och dessutom skulle det fbrflyttaskAdeplatsenfor den pAbbrjade striden frAn Utah till regeringens sate i Washington. Dessa- mannikor hafva forlo-ra- t fbrtroendet, och I kunnea icke Atergit va dem detta genom att iuvalja de republikanska kandidaterna. Ett sAdant vore liktydigt med att strb salt i oppna sAr. Det enda som under omstan-dighetein- a kan gbras, ar, att folket genom valurnorna sager till de republikanske ledarne: ' GAn edra fardr! I hafven fbror-saka- t nog brAk fbr att racka till tor ett Ijerdedels Arhundrade och nu iimna vi gifva demokraterna de itise att den s ovilkorliga fbljden af dfvergAng till ett tillfalle. republikanernas valsedel, pA det parti har fbrklarat att att denna icke skulle lida till detDetta sbker eller fruktar "hvarken fbljd af ofverloparne, skulle blifkyrkligt inflytande, och dess forstAnd och mormon-demokraterna- ers religion folk och denna eller. politik. stat. 11 ep ubli ka n spa ofcerlopa re FrAn den republikanska ord forandens sprAk drar jag den slutsatsen att om hau kunde tmMafcr aro aldrig radikala. Verkligt Demokratiska Partiets demokratiska principer aro aldrig trAngbrbstade, och Kandidater: de aro storslagna nog for att skydda alia dem som satta sin Till President: tillit till den stora massan. libe-ral- ALTON B. PARKER. I'M Jag tror fullt och fast pA folket. Jag tror att vi kunna satta HENRY G. DAVIS. 2) Den demokratiska statsval-sedcltillit till folket och t ar att det i Utah ar en produkt af President och viiljas ej det ar att nog, modigt och direkt Kanfria demokraters fria val. af dertill utses af utan folket, didaterna aro fria och obundna starkt nog fbr att ratta alia elektorer. och skola komma att val skota ofbrratter. De narvarande forhAllandena i sina platser i staten. aro en foljd af ArslAnga Utah 3) Den demokratiska platfor mellau tvenne olika men, bAde sta ens och den na- stridigheter och mellan tventionella, ar af sAdan beskaffen-he- t religionssystem ne olika ideer om huru ett land att bvarje demokrat kan unbor styras. Det onda hvaraf vi derstbdja den lida kan icke afhjelpas pA en 4) Det demokratiska partiets Det mAste notas bort sA framgAng i Utah vid valet i host gAng. For Presidential Electors: Jag varenaf dem skall gora mer for befordrandet smAningom. SAMUEL NEWHOUSE, af statens intresien an nAgot som insAg att dA partiskilnad i Utah Salt Lake City. detta sig gallande annat som det stAr i folkets rnakt gjorde skeddc alltfbr hastigt. Jag tror FRED. J. K1ESEL, att utfora. Ogdeu. att det varit battre om vi vantat Anda frAn den tid dA EDWARD H. SNOW. fbrst borjade gora sig litet langre. Men sedan saken St. George. sA ar det bvarje nu ar skedd, gallande bar, och anda till narvarande tid, har det demokrati-k- raedborgares skyldighet, att hjel- For Representative to Congress: pa till att drifva bort de bittta partiet osvikligt foljt ORLANDO W. POWERS. frAn det forflutna, att ns och arlighetens vag, kanslorna Salt Lake City. de frambAlla stora nationella och det skulle vara hbjden af dumhet fbr demokraterna att nu frAgorna, och att, sA mycket For Governor: som mojligt underkufva de loka-!- a vid Redan sitt bfverge parti. JAMES II. MOYLE, tvitefrAgor hvilka fbrorsakat kouventionen i Ogden 1895 Salt Lake City. demokraterna sig vara sA mAnga ledsamheter. Man har framstallt den mojlig-hete- For Justice of emot hopblandandet af kyrka Supreme Court: att om vi anuu en gAng och stat, och vid konventionen CHARLES S. VARIAN, mAste mota sAdana i Salt Lake Salt Lake City. City, i Ar, dA vAra som vid det senaste svArigheteret senatorsva-lnominera-des, nuvarande kandidater var kandidat) For Secretary of State: insattes, efter enstammigt sA (dA Thatcher demo-krate- r skulle och republikaner LEVI N. HARMON, beslut, foljande paragraf i den slA sig tillsamman. Price. demokratiska platformen? skulle menas detsamma Det demokratiska partiet For Treasurer: hvarken sbker eller fruktar fbr som upplbsandet af detdemokra-tisk- a WILLIAM B. WILSON, partiet. Detta vore detnAgon kyrklig makts inblandan-dsamma som ett att Ogden. organisera vid uttryckandet af den popu-larVice-Presiden- t: ar-lig- Utah State Democratic Ticket. parti-skilna- d a ratt-Iramhe- hkola ffiimla stir upprifeas? Skullen I onska ett Aterkom-mand- e af de gamla forbAllan-denaOnsken I att annu en ? t- Der-me- folja sin egen vilja, sA skulle ban gAngse religionsstridigheter mormoner och draga ned ofver vAra hufvuden pA den entills de icke langre vilja viljan vid valurnorna, och nytt parti, grundadt sjelfva murarna af vAr politiska da i ideen, att motarbeta kyrkligt med hvarandra, hvarken fbrnekar rattigheten hos hvilken bygguad, och bans egendomliga i politiken. Om Detta sociell eller detta inflytande atfaisvag? makt det vara mA, enskild man och oforsynta skryt kan end as t vore 1 illbaka ett fbr istallet dA fbr rosten hvad ar steg onsken, eller samling af man, att diktera bfvertyga mig om riktigheten af ett framAt. ilen valsedeln. steg vid politiska val eller kontrolle-rrepublikanska de orden: Den som gudarne vilja kan icke understbdja en Jag som SAsom en alska af Vi konventioner. dem, politiska forgbra den gora de fbrst tokig. Men den republikanske ordfbran-den- s Utah, sager jag eder att sannin-ge- n anse att amerikanska medbor-gar- dylik plan; jag kan icke understAr framfbr oss i eldbok-stafver- , aro politiskt fria och jemn-lika- , stbdja nAgot fbrslag som har ursinne kunde liknas vid en och det ar pA tiden att och att endast folket skulle till syfte bfvergifvaudet af det mild sommarbris jemfbrdt med gamla demokratiska partiet, den cyklon som dendominerande vi lasa och fbrstA dem. Om I uiofva ifrAgavarande makt." hvilket genomltfvat ondt och viljen se framAtskridande i Utah, republikanska faktionens godt och som nu utgbr folkets Vardt att understodjas. ett arf, ofver a orA I viljen lemna fbrorsakade i de hopp. Det demokratiska partiet republikanernas leder. hvilket I kunnen vara stolta; om Det republikanska partiet i ar i sig sjelft rnaktigt nog att De senare gAfvo oforbehAllsamt I viljen undvika forstorelsen af denna stat har aldrig afgifvit en stalla allt till ratta. Dess prinluft At sitt missnoje och de hafva lugn och valmAga, sA tagen var-nin- politisk fbrklaring af detta slag, ciper aro eviga; dess mAl att och tvartom, det har af varningssignale nu bildat ett nytt och verksamt gjort anklagel-s- er upphbja manskligheten. Det ar visen eder vara patriotiska man emot oss fbr den stAndpunkt parti. De hafva kastat forsvara sig pA de hafva framlagt och qvinnor genom att rosta for vi intagit. Jag anser derfor att starkt nog att hand och det egen eger mod nog, sina klagomAl, och huruvida de demokratiska kandidaterna. det ar min och eder skylaigbet bAde i Utah och annorstades, att dessa klagomAl aro grundade Det ar for mig af foga vigt hu- att understbdja den demokratidet individens politiska disku-tera, eller icke, ar onbdigt att ruvida denna nya rbrelse foror-saka- ts ska valsedeln. Nar det republi- forklara, icke far undertryckas. Vid frihet af politiska missraknin-ga- r kanska partiet faller under ty det nja partiet har vun-ni- t detta parti ar min politiska tro ett medhAli som gjort dess eller ora den har veikliga af en man eller en faktion, ar jag bunden; med detta stj'rka hogst respektalel. Sak skal fbr sig, ty summan af saken dA ar det tid pA att rbsta det villig att mbta parti nederlag. Jag samtna om detta parti bit f en ar att den finnes och mAste ta- frAn makten. Nar det demokrakan att aldrig medgifva foljd af misslyckade forhoppnin-ga- gas i betraktande. SA snart vi tiska partiet faller under samma kunna rattfardiga eller om det fbddes af en kanna den orsak som alstrat inflytande sA behandla det pA af detta ofvergifvandet parti. denna rbrelse, sA veta vi ocksA samma satt. LAtom oss alltid, arlig ofvertygelse att dess II varje demokrat skulle strafva ar af noden det ar har att lYamgAng fbr dem som leda och under alia omstandigheter och det ar vardt att tagas med i den menas ett forlangande af handla patriotiskt, men pA sam- lor att gbra det allt starkare; hvarje demokrat skulle gifvahela dess tillvaro. Det ar alltid min ma gArg konservativt. berakningen. Det tjenar till sin individualitet till formAti fbr att fbrsoka hvissla ut princip att hanfbra allt till arliga Manniskor aro sA qvicka att och standigt arbeta det. Det visar all t utom godt grundsatser anda tills jag blifvit gifva sin nasta skuld fbr att hand-l- a sitt parti fora det tram i stallet fbr att pA forstAnd hos detta partis bfvertygad om motsatsen, och enligt ovardiga bevekelsegrun-der- , att draga det tillbaka. Men i att invagga sig i en detta galler afven om jag anser att jag tror mig vara och med hvad jag har sagt, sA inbillad sakerliet. Det understb-de- att den antagna riktningen beror i att saga, att de Asig-te- r sbker jag alls icke rattfardiga af kapitalister; det har 1A ett misstag. Derfor anklagar jag i dog har framlagt aro de eller ursakta nAgon kyrklig orinom sina led man af inflytande jag icke heller de man och qvin- samma som jag haft alltsedan ganisations inblandning i vAra och dess klagomAl framlaggas af nor som understbdja denna nya partiskiluad gjordesig gallande i politiska affarer. en inflytelserik tidning. De som rbrelse, fbr att vara ledda af Utah. Den 17 Februari 1897 icke kunna se att Utahs fred ar i oriittfardiga motiv, men lAtom jag i qvinnornas demokrati- Demokratiska partiet skall fara om detta parti far tillvaxa oss just antaga att hela rorelsen, ska Club i Salt Lake City, och triamfera. och tlorera, de skola cngAngmed sAsom somliga pAstA, ar igAng-sat- t der sade jag bland anuat: LAt det .Se demokratiska den heliga skrift utropa: af missnbjda politicioch att partiets "Jagaranar diskutera den afmedlemmar sina skota hvdken stor sak en liten eld kan hela berakningen ar att skada egna stAllningen emedan jag anantanda. senator Smoot, eller med andra ser det vara min skyldighet gent farer och alls icke blanda sig uti ord, aftskafTa nog bevis emot emot mitt parti. Under tvenne de stridigheter som splittrat det Demokraternas skyldiyhet. honom fbr att drifva honomfrAn stora kampanjer har detta par- republikanska partiet. LAtom oss icke fbretaga nAgot i hastigt Den nya rbrclsen ar en foljd af hans plats i senaten. Hvad se- ti hedrat mig genom att valja eller af hrimdkansla, utan de tvister och stridigheter hvilka dan? Hvad skola vi gora under mig till sin ledare, och jag skulle mod lAtom oss i allt hvad vi gbra tbrhAllanden? dylika vara ovardig det fbrtroende som gjort sig gallande i Utah soka att vara rattvisa och folja republikanska particts Det syncs fbr narvarande som skankts mig om jag underlate den, gyllene regeln: Allt det I om nog republikaner skulle neka att uttrycka tnina Asigter riiran-d- e styrelse hlef absolut hiirstiides. den vag jag anser mitt parti viljen manniskorna skola gbra Den frAga som nu lbreligger att rosta pA Cutler fbr att bora folja, endast derfor att des- eder, det goren I ock dem. oss ar: huru skall det bembtas? James II. Moyle om LAtom oss alltid minnas att Den sednare kan endast sa Asigter mAhanda icke vinna Iluru skola dessa man, som bp-pmanniskor aro dodliga, men att g revolterat, blilva tillfreds-stallda- bli ofvervunnen derigenom att alias bifall. Bn noggranti aro eviga, och att den af hvad jag kommer att principer Huru skola vi kunna demokraterna bfvergA till den demokratNka andan skall lefva fortsatta vAra politiska republikanske kandidaten. Men saga skall bfvertyga eder om att om de gora detta, om de lemna jag ar uppriktig, och jag tror att lAngt sedan vAr tids manniskor enligt nationella Infer vAra bgon star sin egen kamlidat och sitt eget framtiden skall utvisa att jag hunnit glommas. i partiets och stahar ratt. Jag tror att vi vandra LAtom oss An3'0 det tier spoken frAn dm parti tor att ofvcrgA till det intresse tens gonima alia stridigpartiet och rusa till kandi- pA en vag som skall leda till pargamla territorial tiden, hvilhet Aier lramtradt fbr vAra blickar dat Cutlers hjelp, dA, i sanning, tiets splittring och oliird sAvida heter, och dernokratien skall regera Utah. liksom en giaslig ituira i flattens "finnes ingen politik i Utah. icke ett halt kommenderas, och stdlhet. Jag sager delta derfor att det sAvida icke man och qvinnor Ilvad vi Astunda kan icke gites ingen verklig orsak hvar-tb- r upphora att anklaga hvaraudra Domare Doa'ers, hvilken ar i en enda demokrat skulle neka och stallet, hvilket alltid iir det kandidat fbr kodgressman, bar Astadkornmas der;genom, att "mormon demokrateimi rusti att understbdja sin egen valsedel basta, lugnt bfvertanka stiilloin-gfn- . under denna vecka besbkt sbdra Astad oth understbdja republi- - i host, och jag baserar detta mitt Utah och hAllit politiska tal, hvilka afhorts med stortintresse. anska valsedeln. Det kan icke pAstAende pA foljande grunder: demokratiska Verkligt princlAt-skil- ja e a um-gA- s For Auditor: JOHN W. GEIGER, Park City. ( a For Superintendent of Schools NATHAN T. PORTER, Centerville. GRANT BrOder C. BAGLEY, infly-tand- r till-var- e ratt-fardig- ad s ta-lad- lo-ka- allt-seda- n for-sakr- fram-gAn- a g. under-sbknin- ? parti-ideer- n ? mot-satt- Biskopen tyckes forlita sig pA, att han kan taga sina kyrkliga fbrmans oflenthga fbrsakringar kontant vara, och att han derfbre, trots sitt biskopsembete, kan vara en fri borgare. Men skulle han upptrada allt fbr t emot de kandidater, som de kyrkliga hoga mannen vilja ha sAsom broder Cutler, invalda dA ar det broder Howell m. fl. icke ombjligt, att den ifrAgavarande biskopen kan fA erfara en slang af hvad broderna Thatcher, Roberts och Fenrose fbr nio Ar sedan lingo genomgA. De trodde att de, oaktadt sina kyrkliga embeten, kunde vara fria medborgare, som ej behofde taga rAd frAn sina kyrkliga rorande sina politiska och de voro med om att for haf-tig- for-ma- n haud-liDga- demokratiska hvari uppstalla a r, det bland annat heter: Att ingen kyrka, eiler samfund, eller andlig fAr gbra nAgot ingrepp i en manuiskas politiska rattig-heter- . reli-gio- st rAd-gilvar- e, Men vi se huru det gick. Thatcher blef kort elterAt afsatt frAn sitt apostoliskq embete och sitt prestadbine, under e det Roberts och Penrose sig samt blefvo lydiga under siua ky i kliga forman. I Cachecounty ha demokraterna fbr det mesta haft olver taget, men icke desco mindre ha perso-ne- r erbjudit sig att vadhAlla 5,000 dollars pa att republikanska partiet statsvalsedel och be-rofv- under-kastad- County-valsed- skola el vAgaerbjuda sA stora vadhAll-ninga- r olver utgAngen af valet sakra om dylikt inflytande. SAdant kan dock icke annat an Astadkomrua en politisk med mindre de voro Republikanska kongressmannen Broder Howell sbker paverka demokratisk broder, ora-hvalfui- som iir biskop. i staten. et omstan-dighetern- slriit-vande- bora ju tialla ihop, en; en s. med seger. Demokraterna i namda county aro upprorda harofver och saga, att det ar ombjligt fbr republikanerna att vinna i Cache county med mindre att kyikligt inflytande anvandes och att republikaner icke skulle sjelf-standig- mot-stAndar- lyc-ka- afgA Provo. g bedningarne dem, och det var nbdvandigt for de "helige att vara trogna emot sina, liksom hedningarna aro emot sina. Biskopen sade, att han fbrstod mycket val den fina planen, som broder Howell framstallde, men att han skulle gbra hvad han kunde fbr att den icke skulle Cache For Attorney General: hand-lingssa- tt strids-handsk- ihop, ty skule komma att rbsta emot a, Tillit till folket. f rT hAUa per n, ute-slut- a detta - . e va utfardandet af ett tillagg till gu vernbrskandidat har lofvat konstitutionen och stranga att frAn sin administration vidtagande af kongres-se- n all tanke pA mans mot ilui n nomine-ra- fbr guvernbr? Skulle bringa fred till Utah? Nej! rat-tighete- .Mrtawill mi e a Kongressman Joseph Howell har tvdligen kommit till den slutsatsen, att hans enda utsigt till Aterval sAsom representant for Utah i Forenta staternas ar, att han kan anvanda kyrkligt inflytande och dermed pAverka sina religiosa trosbrbder till att understbdja honom. . kon-gres- s, med any ploy. lartnare i vestra och Kansas ha beslutat sig fbr att anvanda Angplogar. I'orli-dehost sAddes mindre hosthve-t- e an vanligt derfor att det var ombjligt att hyra tillrackligt med folk fbr att utfora arbetet. barmarne har nu borjat organisera bolag fbr inkopaudet af Angplogar med hvilka de sagas kunna utfora sitt arbete billiga-r- e och fortare. Legislaturmed-lemme- Plbjniny MAnga mel-lers- ta n Ordforanden fbr det genom kyrkligt inflytandeprostituerade republikanska partiet i Utah, herr Spry, yttrade nyligen i ett samtal, att fbr hvarje republi-kansHill i Kansas ari spetsen hedning, som rostade fbr ett sAdant bolag. Dettaeger emot den republikanska en plog, som drages af en skulle man fA tvA deAngmaskin och plo-je- r mokratiska helige att rbsta 17 lAror At gAngen och i for densamma, och kongress-raa40 acres om dagen. Howell gor sitt basta fbr att fullborda Sprys profetia. Jhjelskjuten scensk polis-ma- n. Harom dagen kom en valkand Poliskonstapeln Ole Neldemokratisk biskop frAn Rich son i Portland, Oregon, blef harcounty till Logan fbr att gbra om dagen under lbrsok att en bandit, Chas. Walanordningar fbr sin sons uppe-bAistaden underdennes studie-ti- ton, Arad till dods af denne. vid landtbruksskolan. Vips Walton hade fbrsokt rbfva en var kongressman broder Howell spArvagn och till och med lyckat framme och gjorde sig sot fbr taga penningar frAn kondukto-ren- , dA Nelson, som Akte A broder biskopen. Kongressman, nen visste alltfbr val att den observerade det. Han bad ifrAgavarande biskopen ar kand foraren stanna vagnen och rusa-d- e sAsom en ifrig demokrat, men mot rofvaren, hvilken kasta-de- s han fortrostade sig pA att han till golfvet. Derunder fick broder-ligaalton tilltalle att 1A upp sin re" genom det kyikliga och inflytandet nog skulle lA volver och skot polisen, hvarvid makt ofver biskopen, sA att den-n- e begge rullade ut pA gatan. Nelskulle lofva attmissbruka sitt son bibeholl sitt tag och bandi-te- n biskopliga embete till att i atfyrade annu ettskott. fick nu tag i revolveru verka bland sina fbr att fbrmA och borjade med densamma dessa att rbsta pA Cutler och banditens hufvud. Deune Howell och de ofriga af de kyrk-lig- a loilorade dervid medvetandet ledarnes kandidater pA repu- och blef tagen. Nelson och rbf-- . blikanska valsedeln. SAsom varen fbrdes till hospitalet. NeL mot broder son hade fatt de tvA kulorna i biskopen anfbrde broder kon- underlifvet och afled efter nAgra gressmannen bland annat, att timmar. Walton Ar endast IQ. det gallde for "broderna att Ar gammal. n k stats-valsedel- me-delt- al n ll d vag-uen- hem-ligh- forsara-lingsmedlemm- et Kon-duktbre- n ar ta |