OCR Text |
Show till Supplement PredLasen. den 30 September 1004. Utah-Korrespondent- en och oforvitlig medborgare, var nadc han ocksd bli guvernor. den forklarade gunstlingen af le- Han menade detta, och blir han afgora. daren for den nu dominerande vald sd kommer han att hdlla derdt och kande sig ofvertygade Vi mdste vid valurnorna faktionen af det republikanska sitt lbfte. Ingen enskild man om att loftets dag hade kornmit. huruvida vi langre skola Denne man var sd foga eller sanding af man kan styra tilldta att republikanske ledares partiet. Tal af f. d. Domare 0. W. POWERS, inom kand II rad demokratlen gjort. politiska kretsar, att honom ur hans kurs nar han en personliga onskningar leda oss fiera af delegaterna sagas hafva gdng kornmit till den bfverty-gelseUnder denna tid intog det de- in i stridigheter och skada vdra Hdllet i Salt Lake City den 19 September 1904, vid ett mote honom i den tron, att att hans kurs fir den riit-ta- . rostat pd mokratiska partiet den mest affarsintressen. Denna frdga Sdsom en rattankande och de rostade pd bans ldngt mera under demokratiska ijvinnoiureningens mi spicier. Det borde vacka intresset hos sjelfstandiga stdndpunkt. hvarje kande broder. Han hade aldrig kunnig advokat eger han fdrordade fullstdndig dtskillnad man, hog eller ldg, rik eller fat-tii vara visat sig formdga, och som guverbesittning af de Vi befinna oss nu vid skiljo-vagemellan kyrka och stat, och om egenskaper, som borde forvantas nor skall han komma att erkan-n- a partimed-lemma- r Vi hafva kornmit stundom nitalskande dit, e alska-rMina damer och herrar! icke brde finnas och alia af en guvernor. Han var en rattigheten hos hvarjeindivid med religionens tillbjelp hvarest vi mdstebestamma hvad af denna unga stat Snska af inom kretsar. att Utahs bofasta invdnare hafva publika gora sig hord. sokte andra politiska mans vi skola gora for framtiden. Vi framling i I onsken en sjelfstandig allt att Om Han i hade hitintills allskons ett gemensamt intresse statens tvistigheterna bjerta sd drog det icke i betan-kand- mdste besluta huruvida Utahs och falskhet mdtte att och en skradderiaffar, framdtskridande. Sak samma upphora; guvernor; om 1 onsken en man lugn skott Iar-tie- t tillrattavisadem. af att skall vattnas dter bittra jord fortal skall vdra beundra-ricke ens hans varmaste som icke skall ldta kontrollera hvad vdr politik md vara, sak taga slut; att tillerkande hvad folk af och dess uttrbttas tdrar kejsaren e icke af lida skola kunna pdstd att han utmarkt sig af annat an sitt sunda samma hvad religion vi tillhora, affarsintressen e och det om eller tornena kejsaren tillhorde, stridigheter, foloch sin embetsed; om I vi skulle alia strafva for fred i fiendtliga faktioner och att sig for de egenskaper som aro for sig och for sina skola und vikas och bullret af tillsam-manket narmare foras mdtte en man som skall ldta onsken en for absolut eller Utah. II varie man gunodvandiga qvinna sin att ofveriosta folja rattigheten foretag och i forstd lara battre riittvisa vernor a Utah. sig som alskar vdrt lands storslag-ngora sig gallande inom fria vilja sdval inom religionen faktioners skriin. hvarandra. De andra kandidaterna voro staten, valjen dd den demokrainstitutioner, onskar att vdr som inom politiken. Det sande icke ogonen for fakta. Sluten man som std hbgt inom depubli-r- tiske kandidaten. Vi bora stat skall std i godt forhdllande till kongressen sina basta man; Insofven eder icke i en inbillad betanka att han ar den Forhdllanden i Utah. kretsarne. Heber M. Wells till den ofriga nationen. Deuna man, som lemnade intryck af sitt sakerhet. Slit ten icke eder egen nar i ledande af k vara visat hos hvarie patrio-tisonskan hones sig opponenten mot de besittning Forhdllanden existera bar, snille inom vdr national legisla-tur- ; och statens valfard pd spel. Utah som gjort att det sdsom horframstdende man och qvinna och vi egenskaper hvilka icke dterfinnas i ndgon som voro i stdnd till mdste nu visa huruvida det ar man, i och folket erkanner de derfor alltemellandt underso-k- annan del af Unionen; frdgor republikanska partiet blifvit en och villiga att hbja sin rost till vardigt att styra sig sjelft, och guvernor. och ofvertyga oss om att vi uppstd bar, hvilka icke kunna James T. Hammond en trogen fara for Utahs valfard. formdn for sin stat och som vid valurnorna i host skall det kun-n- a Men jag har Vi strdten. den ratta folja forekomma i ndgon annan stat. och oss ett hedradt visa sig huruvida statsrattighe-te- publik tjenare. sig stall-ningWells och Ham'unnit Skall troget tjena folket. att med skal observera vdra ut, Dessa frdgor pdtvinga sig nu namn. kom for tidigt eller ej Folket mond Smoot-eller till hvarken hdrde och forhdllanden under vdr uppmarksamhet, och Utah Hade jag tid dertill skulle jag Slutligen lyckades man, till mdste noga ofvervaga sin egen och om med dessa politiska kampanjer, d d ar i dag i lika stort behof af vis, stor del glridje fifven gifva mitt genom det ovardiga och statens valfard och rosta i endera af de tvd blifvit nomine-ra- d, politiska frdgor diskuteras. Vid konservativ och patriotisk till hvar och en af de ofriga vara borde enli het dermed. argumentet att Utah sd kunde hvarken den ena iandidaterna sddana tilllallen horde vi som dess folk ndgonsin pd vdr valsedel. derfor att eller andra faktionen ha tillrak-na- t deras blicka an hvad som verk-lige- varit. Vi kunna icke tillsluta vd- republikanskt forindga att fullgora sin var republikansk, Sjelfsrdldiga metoder. sig segern. Om folkets tost oligt inom de embeten hvartillde omger oss. Vi ega icke ratt ra ogon for detta faktum, det fdrmd folket att rosta ut det Att detta ar sant kan ingen nar fdtt gora sig gallande, sd jlifvit nominerade, ar obestrld-ig- . att tillsluta ogonen for existe-rand- e fordrar omedelbar uppmarksamoch rosta in det forneka. Ilvar och en som on- nade dessa tvd lemnat Cutler sd r het och kan icke fakta, och om lokala De aro man hvars fbrnam-st- a uppskjutas utan partiet i Utah. Utahs val, mdste med oro ldngt bakefter, att ingen kunnat skar af storsta vigt forefinnas, sd fara f5r staten. Vi std icke gent intressen aro i Utah; de aro Det kan bevisas att staten unha sett huru denna kampanj blif- gissa att han ndgonsin yar med i mdste vi bemota och afgora emot en teori, utan emot ett som fortjena vdrt der de republikanskes ledniog vit ledd pd ett bdde sjelfsvdldigt taflingen; icke dess mindre mdste medborgare och dessutom finnes dem. I vdr strafvan att underhvars 15sning araf vigt fbrtroende; frdn den vag som leder till Vdra ara och framdtskridande och i och ofvermodigt satt. Ledande bdda ge vika for den domineran- annu ett argument till deras forfor hvarje medborgare. stodja det national-politiskparti till hvilket vi hora fd vi man och qvinnor mdste afgora stallet foil in pd den stig som republikaner hafva forklarat, att de faktionens onskningar, enligt del och detta ar, att deras inval-jand- e om de rostegande onskade sig hvilken man till och med sokte dock icke glomma hvad som nar-ma- en frdga af storsta vigt for bvar skall utgora en tillratta-visnin- g ledde tillbaks till de gamla for framtiden, sd mdste forodrojuka inom Hammond ndgot omger oss. Om, vid ndgeit je hem och det ar: Hvad skola dt dem, som aro skulden Foljden har blifvit de sluta sig till dem. Inom det hans Och huru till de eget county. tillfalle, forhdllanden existera, vi gora for att fd fred i Utah? stridigheter for hvilka vi att vdra systerstater nu fattat distriktet var detta an md vara, sd kontrolle-rade- s nu mdste och juridiska hvilka bebolva afhjelpas sjunde lida. De aro man som misstroende och hat till oss; att vid konventio-neden republikanska konven-tionen- , icke hade tillvagagdendet det synes mig att tillfallet ar Utahs folk onskar fred. ndgon del i de stridig-rete- r allmanbetens framdtskridande i hogsta grad stotande, och af rorande valet dd vore det galenskap Under nu guver och som af mate-riellfoljde pd den republi-tanskhar forhindrats; att vdra sorger Idnga dr den man som nominera-de- s nor, af en enda man, och den for oss att skanka hela vdr uppsjelfva i statskonventionen. intressen hafva lidit och bekymmer har Utah vandrat till domare visade, i ett tal som denne man upptackt och d Vi veta marksamhet dt nationella frdgor vildmarken och har nu slutligen att den alia, att det amerikan-skdd nu anlandt tidpunkt :'ullt af partisk ill vilj a, att han till blef nar vdrt eget intresse fordrar att ndtt den embetet, mycket folket kan icke tdligt under-kast- a punkt hvarifrdn hon folket mdste saga halt och gifva och alls riktigt placerad pd forsta plat-seenfaktion vi om mbjligt skola gora ett slut representerade sig politiskt vdld, men ropar till sina barn och ber dem bcfalluing om att Utah icke lang- icke valts af sitt och fria den af partis republikanska pd oresonliga tvister och bittra att besluta att icke langre ldta re fdr faktum detta synes det republifortgd pd den vag som le- sjelfstandiga man. kanslor, som mdste blifva kanska partiet helt och hdllet ha henne vandra tornestigen. Hon der till missamja och n den forberedande Under om narvarande batfulla forlorat ur sigte, men det skulle lyfter sina hander och ber att inom staten var det alls Ddllga metoder anvanda. snart komma i fd fortfara. korset som hon burit ofver den dagen. Strax icke frdga om det republikanska Var borde som det detta vara? de sedan efter betdnk. och sanden mdtte brannande Stanna republikanska lyftas principer. "Aren I for Var det den metod som borde vorogjordautbrot Jlbstegande horde bfver-vdg- a. af sd att hon md kunna std upp-rat- t Om I tron att jag har oratt partiets vdr man eller aren I for den an- hafva foljts och som anvandes af ett stormigt upptrade inom den och icke langre behofvabara uti att de republikanske dra? anklaga den som var den tryckande bordan. Viljen I ledarne och att hdlla dem ansva-rig- a partiets store fdregdngare, hvars republikanska statskommitcen. I framstalldes af Politiska partier horde finnas partiledare. iortroende till folket var sd stort Dess ordforande yttrade, med en lyssna till hennes rost? Viljen I for de fdrhdllanden som nu den pd det att de som tro pd ett republikanska statskonven-tioneatt han sade: I kunnen icke all- oforsynthet alstrad af en smula klago-rop- ? hennes existera, dd ber jag eder sdsom var ledaren for republi tid visst slag af politiskt styrelse-siit- t uppmarksamma I dem bedraga allt folket. Nej! De tillfallig makt, att for hvarje understodja rattskaffens man och qvinnor kanska partiets dominerande skola i forening kunna gifva som sdViljen som anvandes voro rost som gick forlorad bland metoder grymt fororattat henne? hvad som blifvit faktion allsmaktig, och han orattfardiga. uttryck dt sin ofvertygelse och Viljen I kyssa den band som sldr att ofvervaga Det har aldrig skulle han skaffa Om I ansen att det gjordt. ned sina till om mbjligt fd ofvertygelse oforsynt trampade en funnits man stor af att tvd under oket rbsterna eder och nog eder, boja partiet bor uppehdl-la- s intetgjorda motstdndare. till lag. Politiska par-tie- r tanka for ett helt politiskt Och han forklarade nar timmau har slagit och tiden till foljd af hvad det utrattat synas vara nodvandiga och unionens af alia stater med en frackhet som kom kornmit for eder att dterlosaeder for parti, nationen, sd ber jag eder Senatorernas strid. en republik, och de kunna vi n och forst borde neka framst hans dhorare att hapna, att stat? saga mig en enda sak som . nog hafva sin nj'tta med sig. Att de republikanske ledarne Jag skall nu utan omsvep dra det partiet och dess ledare gjort Mdnader fore konventionen att blifva styrda af enmanna-maktenvara sitt parti trogen ar vanli-gedet kallade var sd till eder misslyckats i att draga de rspublikanska uppmarksamhet till Utahs fordel. beromvardt, men denna tro-he- t ga och I i der ar rost detta folkets deladt de starka land, tvanne aro. Jag sdsom aflallige republikanerna till sig, ber eder endast saga mig partiet Jag horde aldrig vara blind. Nar-hel- amnar ting den skulle tilld och liksom spindeln gor med flugan, eder uppmark- en enda rattskaffens gallande, ingen att fiendtliga faktioner, af hvilka gerning som det praktiska fullfoljandet samhet till draga den fria tanken sd skulle han gora andra hvardera leddes af en Fbrenta tas forqvafva saker som rora eder det republikanska partiet gjort Staternas senator. Vdr aldre inom af ett partis principer skadar och fdr att komma den eder och att politiken framdraga stat, jag sager for Utah och for hvilken vi borde vdr omgilning, vdr stat eller vdr egen den han personligen utvalt til republikanska valsedeln att vinomval for senator var kandidat om jag blir vaid till kongress-mavara tacksamma. Det duger ej nation, dd ar trohet till detta sd skall jag arbeta for eder, att hvila pd det han mdtte kunna forlanga ett visst embete for att pdtvin na. t pd droxna och belt parti ocksd skadlig for folket. for vdr stat och for allt folket i gas ett politiskt parti. Jag bar recoin sagt min raening att det republikanska sitt kontrakt om valdet, och den saga Ett politiskt parti kan bast frihet Vdr beror pd rattigheten om dessa den republikanska senatorn sokte storta houtan afseende pd hvilket partiet styrt bra inom nationen, yngre efter de resultat som det staten, och for en att gora sin rost hvar de nom sin for oka hvilken eller att till religion derigenom opassande ord, hvilka ' dstadkommit. Bibeln ty detta kan icke kurera det onda sager: Af parti och envdldsmakt I'aktioner-nsom under verkade denna makt. Och om gallande; ingen hora. egen politiska olja pd den redan jag i Utah. Det ar icke endast frukten skolen I kanna dem, inom fdr finnas vdr i af icke voro skilda till foljd eller framtiden pd politik; ty uppllammande elden. Jag har som borjari hemmet, och detta passar in lika val pd kampanj en bedt honom fdrklara tor mig och huru rattskaffens god vis kan vara behjelplig att afven alia vdra intressen partiprinciper, utan hvardera politiska partier och ledare som omandra nu bestdende forhdhan-den- utan Bd- kandidat md vara, ar han ett hvad han menade, dd han sade, ha sin upprinnelse derstades, slogs under en svart flagga. pd lifvets ofriga affarer. Vi horfor sedan da onskade vinna och att vdr stat verktyg for en politisk diktator han skulle gora andra anord-ningar- , att hoja Sjelfva nationen ar grundad pd de derfor, vid hvarje valkampanj och jag pdstdr nu att dd sin kunna folket battre tider, vilja gallande eller en viss faktion, sd ar det gora den husliga hdrden, och narhelst i allmanbet och vid denna folket riskabelt for alltid att Det dessa ord skall komma att skavar skall jag anse att jag icke lefvat ndgon del af nationen lider; nar- iaom statens politik. innan vi gora bruk af vdr derfor da hans senator ldngt mera intdr utan varit till nytta helst folket lider, dd forsvagas helt enkelt en strid om makten, valja honom. Jag anser rostratt noga ofvervaga hvilket forgaives den kandida och de att metoder senatens kom mite an alia de ansom anvandes mia republikanske for denna adoptivstat. vin-nrepubliken i forhdllande dertil parti som bast fortjenar att fbrdd-mas- . vid ten borde valet. forlora kunna det pd klagelser som denne senators strangaste och det blir derfor nodvandigt Det. ar har icke endast frd-g- a fiender kunde ha framlagt. voro Personliga kanslor Slats rattigheten helsad med for oss, sdvida vi vilja bibehdlla om hvem som skall erbdlla Jag onskar hogt fdrklara, att glddje. vdr irihet, att tillse att ingen hufvudsaken. Ingen tiinkte pd Den demokratiske ledaren den eller den publika platsen. valden statens folkets republikanske ordforanden ingen pd James II. Moyle, den demo Detta ar visserligen vigtigt, ty Vi minnas alia med hvilken fratande rost fortar vdra lagar fard. De bdda faktionernas lelicit och hdllet utan talade kratiske guvernorskandidaten folket borde alltid tillse att dug-lig- a gladje folket helsade den rorelse och institutioner har hemma dare sddana gjorde ty hvarken han eller den anklagelser blef fritt och otvunget vald dstad-koDet ar icke ratt att vi sk'ola och rattskaffens raanvaldes; som for dratal tillbaka den bildandet af olika nationel- lida pd det att det ena eller an mot hvarandra, att om endast sitt parti, och endast efter arlig senator, hvilken gaf honom man som af naturen och genom halften deraf vore sannt, sd vore plats han nu itinehar, ega makt det syntes dra nationella partiet skall taflan, der majoriteten hade uppfostran ar passande till den la partier harstades; Utah, ingendera viirdigatt tjena blef han vald att gora hvad han sade sig vara statens roster. Det tillfal-leom en battre tid skulle plats de efterstrafva; men bar ar dd som och deras foljeslagare upprepade till demokraternas kandidat. i stdnd till. oss att satta vdrt eget hus i annu en frdga som mdste tagas i komma. Resultatet helsades dd dessa anklagelser och lade an Ilan stdr ickei tacksamhetsskuld mork ordning; det ar vdr sak att soka ofvervagande vid sidan af hvarje sdsom slutet pd en ldng mera dertill. Jlormon- - demokrater. till ndgon viss faktion eller indi-vikandidats personliga qvalifika-tio- natt fylld af sorg och bekymmer. kurera det onda hvaraf vi lida, eller till ndgon viss makt Jag onskar ocksd saga att jag och denna frdga ar: Hvad Till sist, sade folket, har den och om derigenom det ena eller 11 ep ubli ka n s ka statskon-ventione- n. utofva-deden vi till lang-takonner som mormon demokrater-na- . mdste sd andra hvilken utom makt kan efter kornmit lida, partiet dag ar bast for Utah? rosticke och fria af Till sist, utropadeUtahs detta bjelpas. obetvingade Jag har a tit vid deeas bord Ilvilka kandidater skola bast Under och jag har arbetat tillsammans Vdra egua lokala affarer aro sddana forhdllanden egande. verka for statens intressen? Hvil- man och qvinnor, "skall det bli tviste-frdgo- r for den och oss sd onskar kunde sammantradde de a att dstadkom-mbitterhet ett lut republikansaga med dem dr efter dr. De aro devigtiga, jag Jag pd ka kandidater skola som nu uppstdtt har i ska statskonventionen, och un- nagot som kunde fbrmd folket mokrater hvilka skota sina egna Till sist, pdstodo de, Dessa frdfred inom Ufah? och Utah kunna stallas i jemnbredd der sammantradet hordes bittra att uppskatta denne man sdsom affarer och understodja sitt eget vi erndtt endragten hafva gor mdste ofvervagas ty de resa med icnationella frdgor. Den sto-r- tungor gifva luft dt passionerade jag lart uppskatta honom. Hans parti. Ar efter dr hafva de lidit for framtiden skola vi alia strafsig framfbr oss och de kunna karakter framstod i det tal som nederlag, men de hafva derfor frdgan galler nu god styrelse utgjutelser. ke undertryckas; de aro verkliga va for att gora denna stat lik De dr som har hemma, och detta borde vahan holl nar han autog nomina icke hangifvit sig dt lonlds Sdsom kandidater till i dag i den ofriga Unionen. lifsfrdgor. Utah ar icke tre man. har af stodo for ra utan tvartom beredt sig Detar di. tionen, och hvari han forklarade storsta voro vigt hvarje markliga den stallning det borde vara. fbljde amblefve en en och han om sd till hordes ekot af att dem, att dnyo upptaga striden, vald, tillbakadragen Forhdllanden existera har, som sant att stuudom Den politiska ptallningen i frdn gick Utah De rbstegande gamla strider, men staten framdt, folket gladde sig mdste n nbd-vandi- g g. tan-kesat- t, e e om-dom- for-drad- med-lemm- ar s stri-dand- e sar-skil- a dt er a n ar Kearns-faktionen- verk-samh- ufor-skrac- , for-or- d et kt natio-nalstyrels- n frd-go- e, af-ve-k a st sd-da- n nt a a ut-val- a n folj-de- n katn-panje- prof-frdg- a n repu-blikansk- lor-vandl- a en-sa- m mormon-demo-krate- r. vi-dar- e, in-o- ar-li- gt me-da- to-ta- lt n sa-k- er st n sim-pel- as s a nd-g- , for-skaff- a isyn-nerhe- t, a. auk-torite- t, r d n s t. miss-samj- a, a guver-norsembet- kla-ga- n, |