OCR Text |
Show 4 M' SANNIN0FR1HET(H)DSFRUKTAHRA1TVISA. PrenutncrationsaFffift: H:o 52. $1 per &r. Lfisnummer: 5 REDAKTOR och EGARE: rcbctgett ben 5 2(ticjufti 1904- OTTO RYDMAN. Kontor: 266 State Street, Salt Lake City, Utah. - cent. 5 2trg. forsokts i mAnga Ar; men resul-tat- kosamfund och gora vanskapli Derigenom att dessa danska afkonsul II. Lund, for Finland i besok for hos nedslAende Nar man har varit hvarandra. ga Svenska kyrkan hafva makten afprof. Olsson-Sheff- er. 1 till skandina verna inom sAngsallskapet forhojde den exempel familjen nummer svenskarne, ty nar det har varit festen med utmarkt frAga om att invalja en norr- besbker familjen nr 2, sA ar den samfundet, derfbr finna vi ock, Nar sedermera de dansk-tysko i ett n forstnamda karakte-redel en tlA den r och hafva mindre man att embete, sAng. glister arliga krigen egde rum, vacktes Anyo bland svenskfodda personer viirdfolk. ' ForhAllandet skandinav Liksombland invAnarne i gam skandinav-tankepredikat till lifs. sAdana som till exempei en J. Den stora si a ft a rest rej ken ism valdeliga, men narsA nAgon Sr iimsesidigt IbrstAdt, och la Norden, bar tanken pA ett Danskarne uppeldades af i Chicago fortfar. Underhand-linga- r i M. d skandinaviskt folk ofta SjSdahl buga sig och om att fA Sverige svensk skolat invaljas och for ganget blir ofverensstammelse j fa-ingingos, men dA bolagen godt. Men lAt de tre . pa pA foten for de danska spokat i bjernorua pA till Arneri-k- a och Norge till hjelp i striderna sin del pAraknat allmant skanicke ville Atertaga alia de arbe-tar- e forsoka att flytta till- - gubbarne och blifva dessas Och mot Preussen och Osterrike, och dinaviskt understod, dA hafva utvandrade nordbor. som strejkat, utbrdt strej-keunder ett och samma ga redskap emot de svenskar norrmannen ej varit med langre. uppslaget dertill h ir val i mAnga svenskar och norrman pA uytt och alia i slagterier-n- a varit onskan om att reste Astad for att bjelpa sina SAdant ar det vittnesmAl som tak, alltid vara tillsammans och. som yrka pA befrielse frAn den sysselsatta personer, ofver med ett samladt antal kunna danska broder. Konung Karl afgifvits af ojafviga svenskar tafl i om livem som skall vara skandinaviska blandningen. hafva nedlagt arbetet. 30.000, i huset, dA skall j Dessa danska storgubbar och respekt bos andra folk; XV i Sverige, hvilken var en g derifrAn. SAsom ett bestyrkan-d- e den rAdande antal Ett negrer sAval som hvi-taf detta vittnesmAl innehAller vanskapen blAsa bort, och der deras "snapphanar bland kan man men lika ofta bar skandinav, gick till slut sA strejkbrytare hafva infunnit Nordvesterns Handelstidning med fog saga onskan om goda kanslorskulle rAda, ,skarne dromma om att skandi-navern- a Angt, att han kommenderade i och upptagit en del af arbesig bhfver sventill der en och blifva skola blott osamja makt hos ett regerande en ansenlig mangd svenska trup-pe- r Duluth en pAminnelse makt bAde i kyrkan och tet. Flera svAra ofverfall hafva strid. fAtal legat till grund for ofver till Danmark for att skarne med anledning af de nu staten, natutligtvis under deras egt rum. Tidningen slAs med tyskarne; men nar det forestAende valen. Kalmar unionen hade val sin blef frAga om ett krigsforbund sager bland annat: skydd och ledning. DemAste der-ft- tr (tSdtt viashinen i gang , De fbrsok som inom till hvad pris som heist uppe-hAeller embeten gjorts fornamsta upptinnelse deri. att mellan Danmark och Sverige, sA Ilundsysslor herr hapten", ljod det ofver af mindre betydelse, hafva. efter mormon-kyrkapA att hAlla skandinavismen. Deras de skandinaviska folken, isynner-he- t sade svenska riksdagen stopp, beta strider med hoga vederbo-rande- , skandina verna vattnet, nar Lundastudenternas samlade och hersklystnad dfvergArlivarje damkarne, ville upptrada emedan den ansAg att ett dylikt i Amerika ibland bhfvit slangda At varslutad, under en skandinavisk Hade de lAtit hersk- sAngarfard sAsom nAgonting stort infor den forbund skulle vara uteslutande svenskarne under det vAra eniga denna forsta som en sAngarfard, hafva tydligt visat lystnaden gifva vikaforden min- svensk studentkor hit tills 11 Danmarks ofriga'' verlden, men enigheten fordel och blott broder norrmannen grinat At styreNe, gjort i at ofvanstAende illustra- sta smula forstAnd eller goda viloch plockat de basta tog, genom det danska ofversit-terie- till Sveriges nackdel. Dermed svenskarne och Amerika som visat sig sA ett snopligt slut. Det var var det slut med den storpoliti-sk- a baren i den politiska frukttrad-gArden- . tion, Den dromda enigheten ja, sA hade den svenska sprAk-oc- h i alia afseenden, i lycklig Jiar uteblifvit och blifvit den stor-st- a danskarne som ville regera of motesfrAgan yarit ordnad skandinavismen. Sverige Vidare: finansiellt och sociellt, oenighet. Ilopgy t tringen af for lange sedan, och deras dum-m- a verst och styra om sakerna i lade lart nog af erfarenheten skrifver tidningen Nordstjernan Olverallt inom de fiesta coun- de olika sprAken vid de religiosa skandinavism hade likale-d- es i det eniga Norden; men huru or att ej Anyo branna sig. New York. ties i staten Minnesota, der sven- mbtena har blott fororsakat Ett stort antal (or lange sedan varit begraf-ve- n. odrAglig denna enighet till slut skarne utebra majoriteten, eller Sedan dess hafva skandinav-ifrarnoch herrar hade svenska darner och forvirring, och i stallet Men nu hafva de framhar-da- s blef, framgAr af den danske i de nordiska landerna sAsom i St. Louis county Aro 2 vid Hamburg-Americasamlats i sin trilskhet och narrat de Kristian IDs tyranniska upptra-dand- fAtt inskranka sig till att verka mot 1 norrman, halva dock for andakt hafva sinnena intaLines docka for att bjuda de ts norrmannen af disharmoniska kanslor, hogste mannen i kyrkan, de lyckats undaj.trau-phvilket ledde till, att to et t n a roande a. f de tre folken och ga svenskarne neu och haTTet.' sora utmynnat i allt annat an till att understddja frejdade sAngarne farval, "Vasa gjorde slutpAenighe i handel och literatur med mera, man for hurrade for moder Det forhAUandet gor sig alltsA karleksfulla Svea, uttryck emot bro- dem i deras dumhet och hersk- bruden Columbia och f5r ten med att drifva danskarne ur men med det uttryckliga forstAnd likgallande, att norrmiinnen, der och systrar. och Ater uppratta ett att lystnad. SAsom samfundspela-r- e som hafva skankt hvarje folk efter egen vilja som danskarne, aro mycket dA icke man Ilvaifor hafva de tillsammans genom tager sjelfstandigt svenskt valde. skoter sina egna affarer i sitt af tusenden sina landsman pA om skandinavismen, af erfarenheten och lAter sin halsstarrighet och orattvisa (Inom parantes kan omnam-nas- , eget land. den ar till deras egen fordel svenskar och danskar (samt mot sina svenska samfundsmed-lemmargjo- rt denna sidan om hafvet sA myc-ke- n nar att det finnes framstAende ar belt och hAllet utan potillfredsstallelse. en skada for sig, danskar inom den kyrkligaskan-dinavisme- litisk pragel. Den inskranker pA svenskarnes bekostnad, men norrman) vara skilda At, dA de i ej pA annat satt. alia fall allesammans kunna i som blir svAr, ja kanske omojlig, En Utah, hvilka pAstA, sig till vanskapliga besok samt hongress ofver huf-vSveDskarne ha den onskan att verka for att reparera. De smA eftergifter kommer germansh tyckas i St. attde sympatisera med Gustaf moten for diskussion af saker att sammantrada ha varit de enda, som goda principers stadfastande? som de taget svenfor emedan hade 1G Louis den och 17 September. nodgats gora .han Vasa, ratt, som kunna vara till gemensam menat det arligt med Hvarfor skulle en sA enkel sak skarnes aro tydligen Till ordforande for kongressens men en dylik sympatl kommer fordel, men hvar och en har full nAgonsin fordringar skandinavismen, men de hafva behofva leda till apostatibeskyll icke arligt menade. svenska aldelning har dr fohn A. sig deraf, att de lefva nu och ej frihet att henima hos sig sjelf alltid blifvit narrade derpA. Der-f- or niugar och komma till att utgo-rond-skDet val det ar ar att sA, lefde pA den tiden. Hade de lefEnander i Chicago blifvit utsedd. gora som honom lyster utan att en af orsakerna for en kyrkllg tyckes det ha varit deras som motsatter sig hvarje Kongressen kommer att va t dA och, liksom nu, varit vara bunden af de andras egna uppgift att gora ett slut pA den uteslutningsdom? och hvarje god sak, sarskild framstAende skandinaver", sA At forbattring eller nAgon skatidinavKk uppmarksamhet bA-polisiska "skandinavismen Svaret ligger i hersklystnaden. och genom motstAndet uppstAr skulle de ha varit bland Gustaf myndighet. de rorande orskningarne i gamla Noiden och har i De danska hoga mannen i detta strid, hvarigenom de onda Vusas bittraste Sender.) folkens stamfrandskap Danskarne hafva dock for Amerika. samfuud vilja icke medgifva nAhandlin-g- ar och och karakter vandringar, Kongressen ar lange edan kommit till insigt eller forbattring, SA har det ocksA intresserad i i dagen. komma forandring gon att utrona, om, att de hafva mycket att iara som pA minsta vis skulle tormin-sk- redan till en hel del gAtt i den De danske regerandes Onsknin-ga- r invandrare-strommeomrAde RoranJe stor af tur sAngeus liksom dessa af aro proeent svenskarne, f.1 ofver de deras i ofver hela makten att skandinAviska striden i pA maktstallning Zion, n till Amerika som att erkanna och adopte-r- kan antnarkas, att man har skandina viske helige eller och eller Atminstoneen del af Sverige, villiga blir innan det val mera annu, skandiforr hade Amerika af ett ar hvad godt de kunna finna germanskt ursprung, deras anseende sAsom sanning och ratt afgA med seger och i hvilken mAn de ledde till mAnga drabbningar bland naviskt sAugarforbund, men menintet germanska danskarne; skandinavernas representanter mellan svenska och danska krigs-barafolkens sprAk, literaturer, seder af sprAk ochintet forsok det kunde ej bestA, beroende pA infor de engrlska maktegande i men nar Stenbock och och typiska karaktersdraginver-ka- t till tvAng ofver hvars och ens soarhka grunder till den pohti-sk- a hans getapojkar till slut drefvo nationella fdrfall samt kyrkan. Anthon II. Lund, C. D. skandinavismens pA vArt under bildning Andrew Jenson och en danskarnes krigsfolk bort frAn Litet svArt sjelfbestammelseratt. Fjeldsted, de svenska cch amerikanska framtidsfolk. ar det annu for norr- sprAkskilnaden, tsvit af biskopar och andra lAng SkAne, tycktes val drommen om mannen att vara en till slut ande goda vanner sAngarne gjorde Professor Srante Arrheett enigt skandinaviskt Norden med sina kyrkliga man, som aro n hoga Offrade sig for familjen. grannar svenskarne, pA den ombjliga sammangytt-ringeden frejdade svenske hafva under dansk spira skola ha fAtt emedan norrmannen danskar, Thomas Monroe, en alfarsman i uppnA nius, lyckats med att bilda ett svenskt hafva en som i fjol mot-to- g New York, begick harom dagen sina hoga platser sAsom repredodsknacken. Icke desto mind re kansla af att de liksom stA un- sAngarforbund. for de skandiuaviske ett af Nobelprisen for sin ny sjelfmord for att hans hustru och sentanter finna vi af historien, att nar der Sveriges kontroll for det att Frankrikes kejare Napoleon helige, och de vilja icke att det danareverksainhet, ar har i lan- barn skulle fA det biittre i ekono-mistron tillhor Sveriges Norges PA det och var den 16 Juli hedersga-stedet kyrkliga omrAdet veta skall blilva kandt att de i stod pA hojden af sin makt, dA banseende an medan han men de skola nog med ti kung; A i allmanhet vid vi en om endast bankett nordborna storartad de aro ej, danske lefde. Ilan var lifforsakrad for sig representanregerand den vardera.att svenskarne bugade gent i Amerika forsbkt att forena sig ter for dapskarne. SAsom en af Scandia Hall i San Francisco. $50,000. Ilan sAgsig emellertid infor Napoleon och blefvo hans emot norrmannen intagit en I banketten deltogo nAgot ofver ej i stAnd att betala nasta pree sAsom skandinaver, men om dessa storgubbar, Fjeldsted, goda vanner, under det de rege som norrmanhAUning, sA Scandia mium, som belt snart skulle i sAdana fdrsok till denna tidnings redaktor 100 utvisa raude Sverige, England och an- nen gjorts, ens skulle ha vAgat aldrig dra lander forenade sig om att dromma om under ett fortsatt de nu rAdande forhAllandena att dA han kom och frestade denne Hall hade blifvit sardeles smak Monroe hade forlorat sin Idcen och dekorerad med svenfullt bli till varit och slut att ett skaiidinav: flaggor ty pA Napoleons opraktisk, gora formogenhet pA bdrsspekulatio-ne- r. lydforhAllande till Danmark. re ArrOm I svenskar fAn som I fransmannens ofverdAdiga fram-f- art ska, norska och d anska gront, hvaijemte prolessor i hafva sarskilda hvad blifva vi dA namligen henius portrait, omgifvet at Europa. De danske rege liar i Amerika har "skandi kyrliga forsamlingar, utan att vi danska storman i kyrkan blommor och palmer, placerats i Ett fdrsdh att bedraga fru rande kunde icke tro, att Napo frambAllits for det derfore pA minsta satt vara FA vi dA icke komma in i sven- salens fond. Vid anlande Roosevelt gjordes harforliden leon skulle ofvervinnas, utan i hans och Arrhenius man nAgon-tingmen velat dtn och emot skarnes moten stiax af en ung (vinna i Fittsburg, vinstgifvan-dhvarandra; fiendtliga professor sAgo gora saga forespeglade slutliga derefter satte sig de narvarande hvilkens natnn ej otfentliggjorts lor embetssokande pohtiker. man kan af erfarenbeterna bar i seger ofver England, Ryssland i Utah de "Genom om Det en flere var justdet! Ilersklystna-de- med bedersgasten och dr Wester-ber- derfor att hon tillhor en att upptrada forening tryggt pAstA, att makter, ut Sverige, med i slA skulle forsoka Hon hade och lystnaden att fA lysa sig ihop. skulle familj. spetsen i rorelse mot ban sigt till andel i svenska landet under de politiska valkampan-jernvi kettsalen det bh under till fru med lif en kunna och af vinna bara orakel lefvande Roosevelt tonerna och ledare stora vandt domine Danmaiks sig spektakel bvarigenom i utaf. marsch. och icke och Under boll for om de afven banketten hon som bon rande stallning i hela skandina svenska, $50, politiken, partierna uppgafsg De olika nationaliteterna kun- blott de danska och norska dr Westerberg festtalet for prof. behofva for en operation pA sitt viska Norden, skulle komma skola nodgas utse embetskandi der ar Arrhenius, hvarpA denne svarade barn. Genom presidentens sekre-terar- e att betryggas, isynnerhet som dater afven bland oss" sAdant na narmast liknas vid olika hintill deras skaudinavism. och uttryckte sin gladje att nu som aro grannar. S.i ombads tattigvArden i det redan egde hela Norge. Men har det argument varit som man Napoleon ofvervanns, och sAsom anvandt for "skandinavismen" i ge hvaije familj fArskota sig sjelf Det ar makten oeh anseendet de for forsta gAngen fA komma till 1ittsburg niirmare undersoka sammans med ett stcirre anta forhAUandet, hvilket skedde med en foljd af Danmarks hAUning Amerika. I staten Minnesota, utan att de andra familirna aio riidda for att forlora De . i som de Bland of den upptfickten, att alltsam-mati- s af samma sticka anda och hvaresten svenskar Danmark niisorna blef Norge ifrAntaget des gbrandc mangd aftonen marktes var ett bedrageri. IA fru samt gi'vet till Sveriges konung iiotnnan aro bosatta (danskar- och lAtande, kunna de vara myc- gamla danska regerande, hvilka riga tal under 11 af dr We- Roosevelts begaran gick bedra ket goda vanner, rbsta for sarn-m- fordom forsbkte liigga Serige ett for konung Oscar Detta gjorde iindtligen slut pA ne der aio jemlbielsevis ett for har denna "skaudinavism" Roosevelt for under samma enigbets-droarbeta den danska sig. kyrsterberg, president gerskan fri for Atal. parti, Politisk och religihs skandi-nam- men om ett danskt ofvervalde den skandinaviska Norden. m. i et ro-ran- a sist-oamd- norr-manne- a n for-ena- dt I skra-derme- stor-miljervilli-samraa- n et ! va if-ri- sven-bvare- a st sar-skil- d n. Ua n kal. san-ninge- n t, arti-stisk- t, At-loj- e e n - e, G.g-st- af Lunda-studentern- a, ge an-gela- lar-do- n an-se- s ud a an be-sl- de ger-mans- per-soner- a n verk-lige- a for-ring- a hop-roran- r, 2lmcrifanytt. va-ran- -- kt verk-lighete- n n fri-sin- nad ytt-rad- svensk-amerikane- vil-je- religions-bekiinnna- for-fall- n, nav-idee- e ? g n sA-so- a fdr-del- ar hem-lighete- n s svensk-amerikaner- ), a - 'V a. |