OCR Text |
Show UWVBMIT 2. XI: o "Jr REDAKTOR och EGARE: ng su-g- a j kt. n siunes-beskaffenh- j me-todis- ter, k Bp-wor- th 1 1 sA , forekom den engelska dagliga tidningen Herald ett bref, hvil ket undgick vAr uppmarksamhet och derfor ej blef ofversatt och tryckt i Korrespondenten. Det blef sedermera visadt fdr oss, och som denna frAga nu till en tid synbarligen legat i dvala, och es mAnga forestalla sig att den kt. o fram-stAend- a den-samm- all-del- dott ut dansk-nors- reli-gio- i sAsom 15 2lr3. Salt Lake City, Utah. st sven-skarne- kandt for tidningens lasare), Kontor: 2G6 State Street, - j hvaije nation till att loda hjordtn efterhvars och ens sprAk Ett inliigg i den svenska sprAk- - tills de kunna lara engelskan? och motesfrAgan i Zion", Hvai lore skola invandrarne tvin-ga- s om lustresor. samt frAgan att lara tvA nya sprAk, dA de endast aro i behof af ett nytt o Under det striden i Salt Lake vid sidan af sitt eget? FrAn DanCity pAgick som bast rbrande mark komma hvarje Ar mAnga hort de svenska kyrkomedlemmarnes emigranter, som aldrig ute-slutni- taj 1904- Zion? Finnes det icke goda man frAn ratt till att hAlla egna svenska mdten och lustresor, h vilken strid ledde till kyrkoforbor och s ur kyrkan af en val ar forkampe (sAsom 21 hafva harvid till och med gAtt i dagsmote svenskt och ett annat bonfalla efter det svenska andli- - dabi kannelse eller ocksA bli dessa brodet vid under frAn sitt medleinskap spetsen. lAng tid, tycka spemlerad SAngen DA Irotjuois-teatermoten utfores nu af en svensk nu att brodet blifvit torrt och i Chicago sA hArdt tor dem, lades i ask a vackte det ett icke att de icke bry sAngkor, under det att predikan utfores af svenskar, norrman sig om det nAgot vidare. Ater ringa upitseende bland metodi-stern- a och danskar, a lit efter som det andra hafva kommit i en att bland de i eldsvAdan faller sig bast. Soudagsmotena fdrkasta omkomne voro tvA metodistpreattde vilja kahas deremot skandinaviska"; bAde Oud och evangelium, for gen. ster och omkring 100 andra som samlats i teatern sAngen utfdres vid dessa moten det att Herrens tjenare icke, Nu tankte de skandinaviska af en dansk-norssAngkor. Det vilja vara rattvisa. NAgra arojkyrkliga ledarne att genorn en for att AskAda och applAdera svenska, och frAn Sverige kom- ar ihoplappadt pA ett satt, sA radda af sig, och nAgra aro nar-- j dylik dom skulle redaktor Kyd-ma- halfnakna danserskor. ma likaledes mAnga, som aldrig attpubliken icke vet hvad den sagdt forradare, som med man nddgas underkasta sig dem Nar det sedau blef bekant, att hort danska, men bar i Zion sko- skall tro, ty det som hetes skola verklig Judas-natu- r sdka efter en eller ocksA skulle folket ej vAga en af pelarne i metodisternas dansk-norsks ifr la de mota tillsammans for vara t ar delvis ursakt att komma An alltsam-- eller vilja lasa bans tidning, utan League, en rik fabrikant i uppbyggelse, och det ar svenskt, och det som hetes vara mans, dA de finna att ingen stor-- hAlla honom som en publikan Y. W. Coo;ier i Kenosha, WisMen och syndare, och i sA fall skulle consin, omkommit i eldsvAdan sanuing pinsamt att se Aldringar svenskt ar delvis danskt och het och ara vantar dem. skansom till for det och kallas stAr ett vid de vinna sitt spel bAde med att, och att han i upprattadt testa-ment- e det fast antal norskt, anstranga sig yttersta betydligt att uppsnappa nAgra smulor af dinaviskt ar ibland blott dansk-nors- sin stAndpunkt och letver pA till egen fromma och ara, bevara skankt $80,000 till metolifvets brod. Alla motena, sAval sven- hoppet om att en bogre niakt den religiiisa skandinavismen, distsamfundets missionssallskap, Sade missionarerna till dem i ska och 'dansk norska som annu skall vanda a lit till en god den politiska skandinavismen sA vagrade namda sallskap att lustrese-skandinderas hemland, att nar de kom-m- skandinaviska, ledas af ett utgAng. och e vismen. mottaga gAfvan efter den Det torde erinras, att om an Detta har varit deras mission, till Zion, sA skulle de endast skandinaviskt eller blandadt premannen. Mengenomen under nAgra minuter fA hora sidentskap, hvarfor de alia med sprAk- - och motesfrAgan var en och lor att kunna lyckas i sadan kraftlull opinionsyttring ha de med bjelp af kyrk-hg- a loses icke tvistefrAgan. evangelium lorkunnas pA sitt ratta borde kallas skandinavi- begynnelse till den skandina viska Nm formales att eget sprAk? FrAga dessa Aldrin- ska mdten, men, som sagdt, en bitterheten och for foljelsen mot pennitigmedel publicerat ett Atskilliga af skandina-visk- t del aro svenska dA de t lemna , till namnet. och ett svenskarna deras tidnings-organforsvarare, gar, metodistbiskoparne vid i i Los srnal-ta sA lustiese-frAgaicke en de om som de haft var kunna hvilket det egentligen mote, god Svenskar, hyeklat Angeles yrkat, fA denna men som dref bitterheten till ibland af sammankomst. Abja, humbug, karlek, svenskhet, frihet att ett nytt kapitelom allmanna jag kan icke forstA svenska, sager goda "skandinaver hora sAda-n- a dess yttersta spets och fororsa-kad- e och allt annat, som de trott skul- nojen mAtte laggas tilt kyrkola-gea le inverka pA det svenska folket i den nu snart sagdt och i detta kapitel skulle den en, och en annan sager: Jag kan utgjutelser som: Nu ha ni komni icke forstA danska. men svenska till och Utah sin enskilda metodistens Asigt om vanda att ju moten, kyrkorattegAngen ryggenAt Huru grymt! Skullen I inbju-d- a mer inte dit; hvarfor kommer ni. uteslutningsdomen mot iedaktbr sprAk- - och motesfrAga, sin det ratta eller orAtta i frAga om folk till en feslmAltid vid ett inte nu till svenska moten som Rydman. Nar Litterara frihet och sina dans, kortspel och teaterbesok bord med goda hAfvor och sA ni sager att ni onskat eder, Och Nordens sOmmarlustre-so- r for honom blifva gallande lag. bakbinda deras hander samt som nu finnas for svenskarne? borjade antaga dimensioner, Upplysning och frihet hafva Om en metodist ansAge det vore bjuda dem ata? Detta ar just Det ar rent af ackligt att hora som for de skandinaviska kyrk-lig- genorn dessa arga skandinavers demoraliserande eller oratt att ledarne voro obehagliga, Atgoranden blifvit forklarade hvad man gjort med de helige dessa utgjutelser, liksom formo-dad- e deltaga i dylika nojen borde han sA frAn Skandinavien i trettio Ars och t: dessa skandinaver, dock men tyd-lignar redaktor Rydman var afhAlla sig frAn dem; om han ett ar att brott; i svenskarne icke ha den minsta delaktig deri och med sin tidning skandinaverna hafva tid. Ater vore af annan Asigt. sa kunde han dansa, draga sin spader Betanken sA, att de helige frAn smula urskiljningsformAga utan och sin person understddde Normisslyckats i sin sA Sverige, sAngens land, kommit skola vara nojda med blotta dens arbete, dA vande sig "mission, afven om sven- och besoka teatrarne efter sitt raseri med full kraft skarne kunna tycka att de for eget goda behag. till Utah och icke fAtt h5ra en namnet svenska mdten, antin-ge(Ur Heml.) motena aro svenska eller ic- mot namde redaktor. Nordens sin del ej haft den framgAng, som evangelisk sAng pA sitt eget de gjort sig forhoppning om i sprAk, forran fdr en sju eller Atta ke. De bjuda svenskarne ett skal sjelfstandiga lustresor mAste Som bekant, anses dans och kar-nan Redaktor Rydman kanslan af en rattvis sak. Deras Ar sedan i Salt Lake City, och under pAstAende att det ar besiik ej sAsom syndiga SAdant ar forhAllandet i omtalade i sin tidningderas listi-g- andra mass petition har annn ej teatei endast under de tvA senaste Aren af Jesu Kristi kyrka af forsok i den riktningui och blifvit mottagen af kyrkans hog-ste- . har de yttersta dagarnes heligas Salt Lake City. PA andra plat-se- r yttersta dagarnes heliga, eller i Zion aro de skandinaviska dref litet spe med dem. De e svenska sAngbok varit i bruk i , mormon-kyrkanforutsatt att SA stA sakerna for narvarande; sig dA att antingen fa RydLogan. Hvarfore? Jo, fdr det motena skandinaviska bAde till dessa forlustelser ledas pA ett danskarna icke kunde lara sig namn och i verkligheten, I Mur- man och Korrespondenten under och snart, dA lustresornas och men mot kortsin makt eller ocksA tilliutetgdra midsommarfesternas tid ar inne, anstaudigt satt; lasa den svenska textin! Nar sA ray forekommer dock det denna har kyrkas president herr Otto Rydman, redaktor for forhAllandet, att de hans tidning. De kommo med skall det visa sig i huru hog grad spel och apostlar uifarit i hArda i med med vArt svenska folk stAr fast vid framstallde skandinaviska motena verklig-hete- frestelser, hotelser, preKorrespondenten, Hvarfor kortden frAgan: aro svenska, emedan inga dikan om skandinavisk enighet, sin intagna stAndpunkt, att i Hvarfor kunna icdA det ej arivandes sAsom ke svenskarne tillAtas sjunga pA eller bogst fA danskar deltaga med rop om apostati och sA vi- IrAga om lustresor och fester ej spel, skulle vara fordotn-lig- t sitt eget sprAk och ha svenska deri, af det enkla skal, att sven- dare, men all t misslyckades for lata sig dikteras af skandinavi- hazardspel, an dan och teaterbemera moten, dA ropade de okunniga: skarne aro i stor majoritet pA dem. Deras ord och handlingar ska kyrkliga ledares skrymtak-tig- sok, ar svArt att forstA, enar en Det finnes en del blefvo Atergiina i KorresponUpprors-stiftare- ! namda ort. "Han ar en apostat! varningar och rAd, utan i f5r kanslan af fritt medborgarskap vankrets, som spelar kort Strider mot presta-dome- t! svenskar der, som aro bogst noj- denten, sA att de blefvo allt tidsfordrif omojligen dermed kan och nar de till slut i nAgra endast lAta sig dikteras af sitt da med att vara skandinaver, och sA vidare. Icke mera an ett sallskap som mindre sjungas nu svenska emedan de fA vara det pA sven- skamtteckningar tyckte sig kun- samvetes rost och sin kunskap synda Metodisterna aro mera dansar. a om hvad som ar ratt eller oratt. sAnger balfva tiden. Och hvar-lo- r ska. Skulle en mangd danskar na spegla bade sig och sina konseqventa dA de stalla alia tre och norrman komma och armbA-ga- s skulle de icke sjungas? handlingar, visste deras sakerna i samma klass. Att desmed dem om platsen och raseri ingen grans, allrahelst Hvarfor skall man behofva och teaterbesok sa forlustelser komma att vinna bedja om formAuer som alia de sprAket i mStena, sA blefve det som de svenska lustresorna och Dans, kortspel bitall af lleitalet i metodistkon-ferense- n helige aro berattigade till, sak kanske snart nog ett annat ljud nationalfesterna under Nordens ar dock tvifvelaktigt. samma frAn hvilken nation de och en annan mening bland dem. ledning voro lika vallyckade och fAr Det antagligen fortgA som I likhei med de fiesta komma? NAgot framlaggande af saken talrikt besdkta som nAgonsin. de medlemmar som kyrkosamfund bar i hittills, att Svmskarne aro i lika hog grad infer kyrkans president Joseph Herrar Dahlquist, Fernstrom, dansa, sesptla kort och besoka tehiingifna sin religion och sitt F. Smith har annu icke kunnat Sjodahl med Here utloro i bittra landet har metodistkyrkan atern, gora sA under det fdrstAnd adoptivland som nAgot annat ske frAn svensk sida, ty i denna ord, hvilka rapporterades af de- dan sin bdrjan fdrbjudit sAdanai att kyrkan ej oflicielt befaller det, folk i Utah. De hafva den tilli ten sak forstA vi att det ar presiden-ten- s ras Ahorare och AtergAfvos i nojen, som icke kunna njutas den har men ej heller utesluter dem dertill president Joseph F. Smith, rAdgifvare Anthon II. Lund Korrespondenten. Da beslutade Herrens Jcsu namn" och till sAdana nojen raknat bland for, utan hellre blundar f5r den d att med de kyrkhga att nar denna sak kommer inldr som rAder. Vi kunna tryggt fi ihet de taga sig gent emot Anthon II. Lunds och annat dans, kortspel och teater-besokhonom skall han icke vara par-tisatt president Smith ej har predikuingar och bestam-melseutan gifva dem samma nAgon fullstandig inblick i denna Angus M. Cannons tysta bifall Under Arens lopp har detta som helige frAn andra anvanda det kyrkliga sak, utan har I A tit den afgoras emellertid blifvit bland de e . och att nar de bedja om af Lund, som sjelf ar ifrig emot den for dem och deras andliga ledare en Ett lifufarligt h op p frAnna-turen- s Yi kunna ju ej saga mest obehaglige personen, brod, skola de icke erhAlla en i torn gores aftnAngen sten. att kunde de fA honom dod bokstaf, isynnerhet de sto-rAmerikanarc." hvad Smith skulle gora, om han som Forsok , staderna. ett pA yngling, och han finner Nov. 1002. forstode saken, men ett ar visit, skramd och hans tidning nedty-stadi ett tillstAnd som ar hopp-ldst- , fA och annat stalle sig sA vore det sedan en Hitt gjortsatt namligen att ban ej gjort sig tid om han ej erhAller botemed-le- t upphafdt, har dock missIlur gestaltar sig den svenska till eller insett vigten af att sjelf sak for dem att fA bugt med Cupidene, hvilket sakert undersoka den; dertill har han svenskarne bAde i frAga om reli- lyckats. sprAk- - och motesfrAgan for icke Men detta har utofvat helsa, rent blod och bort. De Jo, ungefar som vid for biAdt med sina verldsliga giosa mdten och lustresor. den drifver del af tande stott pA infly fdljderna af tobaks- - och tiden dA ofvanstAendebrtf skrefs: affarer. anklagade redaktoren tor att ha "metodist-societetesoru anser, spritbruk samt andra ovanor, De skandinaviska religiosa Under tiden hafva svenskarne ljugit pA dem, ringaktat i Salt Lake och split tra t folket. De att kyrkan lorlorar ungdomen ty det verkar direkt pA lefvern, City aro fortfa-rand- e borjat placera sig all t efter eller karakter. lagade sA, att vittnen, sem hurt om densatnma icke fAr dansa, njurarne och nerverna, samt skandinaviska, det vill 1 besd-kAterstaller dem i normalt skick. saga blandade. Men for att Somliga som voto ifriga for sven- deras grotva ord, ej lingo vittna, spi kort och biliard samt Of af vertradelsen Sillies uti Godbe-Iittteatrarne. apotek, hAlla svenskarne lugna, har ska moten, hafva AtergAtt till och redaktoren blef forklarad man raknat ut det sA, att man "skandinavisk samverkon. An- skyldig till anklagelserna och metodistsamfundets regler hafva 101 Main Street, fdr $1 per ask kallar ett skandinaviskt tors- dra, som hafva varit med om att domd att underski ifva en svn fortsatts och metodistprester eller G askar lor $5. i upplysning ett broil?" 20 rcbcigcn ben OTTO RYDMAN, svenskar-ne- s a, svensk-skandinavisk- motstAndare "skandinaver-n- a hoppats skulle ske sA tor-d- e det ej vara ur sin plats att Atergifva det lor vAra lasare for att tjena sAsom en tankstallare rorande manniskors karakters-svaghe- t general-kouferense- n gud-lighe- t, n, n verlds-bekant- med-borgerli- karaktersfasthet vid lorfaktandet af en sak eller fasthAllandet af en stAndpunkt. Brefvet Sr af foljande lydelse: eller fore-ninge- n for-kamp- ar. a sA-so- m Tusentals skandinaver i Utah Ar hafva stallt sig den frAgan: ett nar brott?och upplysning kyrkans ofversta presidentskap skall afgora en annan frAga, namligen Ar det nAgon skilnad dA pA fcvenska och danska? skall hvarje missionar och ytter-st- a dagarnes helig i Sverige boja sitt hufvud i blygsel, om antager vittnesmAlet af sAdana personer som F.' S. Fernstrom, L. Dahlquist m. fl., ty vi veta redan att deras blir ett nej pA den sista huf-vudsa- skan-dinaverna- for-lustels- er a fdre-satt- egen-domlig- vitt-nesm- frAgan. Hvarje skolgosse i Sverige eller Danmark vet att de tvA sprAken aro tvA sarskilda sprAk. Skola vi taga ett steg tillbaka nar vi komma till Utah? Hvarfore icke inbemta vittnesmAl och upplys-ninga- r af en N C. Flygare, en A. W. Carlson, Alonzo Irvin, Joseph Cannon och kundratals andra man, som studerat svenska sprA ket? Och om det dA blir bevi-sad- t for de engelska broderna som ej forstA skilnaden i sprA-kede bAda sprAken aro olika, hvad skada ar det dA uti bonen om sarskilda religiosa mo-te- n Zion? Om de tyska helige i Utah tillA-ta- s lyssna till evangelisk predi-kar pA sitt eget sprAk tvA bohvarfore hvarje sondag, ra icke de danska helige ha sam-rnformAnsratt, och likaledes de svenska och de norska helige? De hafva den formAnsratten nar de aro i sitt fadernesland: hvarfore skall deras andliga niiring begrlinsas till 30 minuter narde komma till Zion? Ah, saga Dahlquist och J. M. Sjodabl, pA en mAnad eller tvA bli de vana dervid och lara sig fbrstA hvarandra! Hvarfore dA icke ocksA saga till tyskarne att mota tillsam-maFA med skandinaverna? en mAnad eller tvA kunna de ocki n tim-ma- a ns lara fdrstA hvarandra! Ar Herrens ord sA knappbiindigt sA s . presi-dentskap- att k kal-lad- e a a ilsk-nar- de-st- o narr-aktig- prote-stantisk- a pA-st- A aukto-ritetern- a pre-stern- . as k, r. for-mA- n na-tion- er, tor-bu- d ratts-maskineri- ri-k- skan-dinav- tiln-kand- e a obe-tanksa- m Ater-gifv- er fdr-bud- nar-varand- mo-ten- a lik-so- m et n a s - |