OCR Text |
Show . Jag minin'!, nimu ila jug sntt Ivrklig iiiiingen g:ng Ooli liinn It uti Mimniiiniutt nii kt elf'll len.- - sung. N3x v.ifkt kiln-du- Blef blundad ut;i f i uiigdoiii.-diid-t- och redan tvA Ar Innan de oppet forkla-rad- e i gAng genom sitt snillrika och energi-sk- a personliga ingripande. det fbrde de England krig etablerade Beaumartill slut genom en lycklig Grasse chais sig som hemlig krigforande magt 1 Le Havre under firmanamnet "Rodrigue Hortalfes et Cie. FrAn Havre sande Beaumarchais Getirge III begick, sager Reich till amerikanerna under Aren 1776 och 1777 sist, sarntna fel som fore honom Ludvig ej blott stora massor af krut, fornoden-heter- , XIV och efter honom Napoleon. Han talt och sAdant, utan afven 30,- forsokte ju visserligen icke underkufva 000 gevAr och ofver 200 Jtanoner. Hans men han hade under sin hela Europa, "flottor, sAsom han kallade dem, voro de med upproriska amerikanerna fejd 1 standig forbindelse med .kolonisterden djenheten att samtidigt slAss med na, och hans underbefalhafvare, bAde Frankrike, Spanien och Holland de Kalb och Steuben, organlse-rad- e t och reta Gstersjbmagternatillfiendtlig-hederas trupper. mot sig. Ludvigs bfvermod stack Beaumarchais korrespondens med tes id Blenheim, Turin och Maipla slna medhjelpare och med regeringen Napoleons quet; majestatsbrott mot Versailles, hans mAnga uppgorelser fbrde honom till Leip.ig och Europa" med Franklin och andra amerikanska t Waterloo; George HI mistade de stbr-si- a fortroendeman Adagalagga.hur stor an-- ; (x:h rikaste kolonier, som nAgot del han hade i frihetskriget. Han stod nAgonsin besuttit, derfor att han aldrig rAdlds lnfor'de tallosa finaDsiel-l- a forsokte trotsa Europa. och militariska svArigheterna, och det Ar, forklarar Reich, lngen rifver-verk. Syne som ett rift, utan blott rena sanningen att Det nnnes att amerikanerna icke skulle hafva tntlnga mediciner, som hArdat ut och redt sig de tvA forsta hafva tillfallig verkan, men forr om de icke hade haft hans suille eller senare kornmer sjukdomen och energl pA sin sida. tillbaka igen. Den ar naraligen Det ar nu fbr tlden val kandt, att icke botad fr&n roten, utan enupprorsarmAn trots Washingtons okuf-hgicke ar kraft och hederlighet led synner- dast p& ytan- Att detta Dr. Kuriko Peter's ligen myeket genom deserteringar, for- fallet med rader, likgiltighet och feghet; det var traoigar af foljande berattelse, Frankrike som raddade amerikanerna, som tillsandes fabrikanten tor och det var under de tvA forsta Aren en tid sedan: New Bedford, Beaumarchais som holl dem ofver vatt-ne- t uli den IT 1903. Dr PeJ Mass., derigenom att han aldrig vacklade, ter P'akrney, Chicago, 111. Jag aldrig fbrtvifiade, aldrig forsummade onskar meddela Eder, att Eder att sanda hjelp nar den som bast Svepges hus Naktergalen. St. Louis, bekostadt genom allman subskription i Sverige, blir motesplats pA verldsutstall-ninge- y ramie och Hi, sungurns riisi i ljuf hannniii, n for svensk-amerikanern- a. Det blir dessa, som Finns ingen, sum fir honom lik ul i i :i niniat liuidi niiisik? for bra liar jag ej umliar jag ilikiml. fi den egent-lig- a e nyitan af Sveriges hus. med vi oss att hedra bora bidraga till dess underhAll och vArd. Gif eder ikarf fdr detta vackra nationella andamAl! MAnga backar smA etc. Listor utlagda ho alia svensk tidningar, hos apotekare, handlande, pastorer m fl. Hvad ni gor, gor snart for Sveriges hus Der-for- I Ej nAgon sa min kanslu rbr i kunsertsaien. libr eko un ett Ty hjertat Iran naktergalen. ameri-kansk- Nej, ingen Intan fbr rnig stamt, baknat ord, .angi-n Jag sbker tin med brdst bitngaivn i nurd. is. Burjdakl. i UlmerifcvHytt. Education in fureden. som Forenta Staternas befriare. ur det stora arbetet Sweden, its people and its industry. som beror bade lag-r- e oeh bogie undervisning pa alia skilda omrAden, a r samarbe-taaf en hel del specialister och kan sAledes med biista sakkuu-ska- p redogora for Sveriges skol d forhAllanden. Konyressen i Panama har der sy-rie- s lofligt naringslAtig. Yackert e'tenndle. Foren-tStaternas minister i Stockholm, W. W. Thomas, yttrar om a dr Carl Swensson: "Han var cn begAfvad, mAngsi-dioch varmhjertad man. Bland var han en och det kan de allra framsta af tramlidne g svensk-amerikanern- a sagas att ingen har gjort mera an dr. med fog svensk-amerika- att n forena af sidorna pA verldshatvet i vanskapens och samhorighetens band. Genotn bans dod ha svenskarne bAde i Sverige och i Amerika lidit en oersattlig forlust. Swensson or sven-skarn- a bAda 11 vein uppann inonito-ren- ? Med anledning dcraf, att Court of Claims i Washington inom den narmaste framtiden komnter att upptaga upptinna-ieTimbys pAstAeude, att honom och ickejohn Ericsson horde tillskiitvas iiran att hafva raddat landet genom uppfinning af uionitoren, beslot Svenska Centrallorbundct i New Y ork vid sitt Arsmote den lib Feb. att en skrilvelse affattas och sandes till senator Kuut Nelson och John Lind, med anhAl-lade att mAtte bevaka svenska rationens intiessen uti beroida hanstende. Euligt spaltlAnga ai tiklar utsanda lrAn Washington, vote meningen med denna oielse i Timbys intresse, att fft honom tiller kand en slur sutnma penningar samt att IA bans namn utbytt mot svensken John Ericssons uti landets skolbocker. Att allatta denna skrilvelse valdes Charles K. Johansen, Ernst Lurrdgren och John Uiin. n kon-gressnia- n n 1 nje rtslitande. Negeru Thoi mas Emerson Philadelphia blet harom dagen af sin lastmo ett knilstyng i bibstet, och tdl-dela- d lakair.e lunno det nbdvaudigt att taga hjertat ur ktoppen pA honom tor att med sex naDtyng sammansy tie t sAr, som uppstAtt. Flera relben niAstc alsAgas Idr att gora det Atkomligt. Den lakartn grep hjertat med tvA fjngrar och lyfte ut det pA operationsbor det. Fnder hela operationen varadc, fortsat-t- e hjeitat oldrtrutet med sina taktsakra slag. Emerson hade halt sty ka nog at t sjelt till lots ope-rerand- e n i a viigen median tiiiryggalagg hem ocb hospitalet. sitt striicka men val half mil, alungelaren han kommen dit, ledofvades med ether for sjelt va operationen. en honom amerikanernas eviga tacksam-het- , ronte Beaumarchais endast svart otack. Den nya republikens regering gaf honom aldrig nAgot er.kannande fbr hvad han hade utrattat, och nAr han mAnga Ar senare hade blifvit fattig och deraf tvangs att begara ersattning fbr en del af sina personliga ekonomlska uppoffringar 1 Forenta Staternas tjenst, afvlsades han och hans barn pA det och ovaxdlgaste satt. Det passa-d- e icke de befriade att erkanna. att de hade en framliug att tacka fbr sA myc-kedet skulle minskat deras egen ara. Och vAra dagars Amerika ar den rela-tiv- t obetydlige Lafayettes minne aradt och firadt med massor af statyer, men ingen amerikan har brytt sig om att taga reda pA, att den som med ratta borde prisas som Forenta Staternas befrlare hette Beaumarchais. sA-so- m t; ti-d- t; 1 san-de- 1 Dolitor fdrnAl-landen- Vug.Lupdbefg Sofi har ju en fast nan, som ar vid 1 om-krin- a Sjelfva befrielsekriget var af myeket stora dimensioner frAga om tidslAng-de1 n onijatt-ning- ; och krigsskAdeplatsens men 1 realiteten var det en gan-sk- a bote-mede- l, enkel affar. 1 heAr fordes Atta och Det rackte la ostra delen af Forenta Staterna samt pA snart sagdt alia haf. Men det strategiska problemet var reduceradt till herravaldet pA Atlanten. SA lange engelsmannen beherskade detta haf, an-fakunde de latt transporters nya hvrda armAer till kolonierna; sA snart de denna mojlighet, hade de prak-lisk- t sedt redan forlorat afven kolonierna. Genom sin seger vid Saratoga 1777 der nara 4,000 man briti-sktrupper under Burgoyne strackte fbr 14,000 kolonister under vapen hade upprorsledarne redan Gates fore det tredje krigsArets slut blifvit herrar ofver de norra kolonierna, men annu Ar 1781 innehade engelsmannen under Clinton och Cornwallis sA val hufvudstaden New York som nastan apotekare utan endast af speciel-l- a hela de mellersta och sodra kolonieragenter. PA platser, der ingen na. Afgbrandet foil forst dA den fran- sAdan finnes. kan medicinen ska flottan under grefve de Grasse i direkt frAn fabrikanten, August! och September 1781 ominlet-gjord- e Dr Peter Fahrney, 112 114 So. de engelske amiralerna Hoods franska forfattare 111 och Graves' alia forsok att tranga in Iloyne Ave., Chicago, de som forberedde uppror genom att lemna dem eu politisk Chesapeake Bay for att undsatta hvil.ken i Yorktown be'.ag-rade- s Cornwallis, som undervisning, hlarjaste deras at 14.000 man. deraf halften Rousseaus Contract menniskojaterna i Kon?o. och liknande revolutionara fransman, under Washington och Social skrifter las tea ifrigt Amerika och Don belgiske statsst kretoraren Kontill utvecklingeu harstades. Denna afgiiraude sjostrid eller serle go liar dessa dagar till konung LeoMen Frankrikes vida starkare mate-liell- a af sjbstrider, som utkamiades utanfor pold a afgifvlt en bork toise om ingripande i kolunisternas ode P Cape Henry, berofvade England valdet Kongo. Af denna berattelse ghngsattes af eu man, sum eljes nastan ofver mellersta Atlanten ck'Ii borde va- framgAr att siafliain el, meuni.skojag-te- r uteslutande Ur kand genom sin literara ra ryktbart sAsom "Englands Wateroh kannibalism annu trifvas fro-diverksamhet. om an denna genom sin loo till sjus", men ar faktiskt en af e detta land, trots europernas art fick eu utomordentligt stor politisk tldens minst uppmarkaammade att har frmikalla nagortun-dbetydelse aften hemma i Frankrike. tilldragelser. Icke e n amerikan civiliserade forht llandeu. Ofant-lig- a Det var Beaumarchais, forfattaren till eller engelsman pA tiotusen bar nAgon-siomrAden forvan lias bar Arligen hurt talas derom; de narmare Figaros brollop". till en oken af de ara liska slafhandlar-ne- , af forloppet hafva aldrig blifBeaumarchais var en sallsvnt mAng-sidihvilka branna b arna samt vit bekantgjorda for allmanheten. och cadi liriljant personlighet urma-kare- , eller bortfdra invanarne. 1 de historiska arbetena om det ameri"IA mAnga stallen", heter det i denuppfinnare. harpist vid hofvet, startare af en tnangd storartade affars-foreta- kanska frihetskriget. omnamnes det ic- na berattelse, ar floden uppfyld af utgifvare af Voltaires verk, ke ens med sitt preelsa namn och stal-le- s hogar af lik, man, rjvinnor och barn om icke i sitt ratia historiska perspek-Uv- . hvai andra. I allmat.hpt forfattare till en ododhg komedi, ojem-fotli- g e ncdskjuta i de fAngar de af en eller anuan amllosa pamflottist. imei'klad Sjostrlden vid Cape Henry var i sig anledning icke vilja fora med sig. men intriger, afventyr. dueller och hemliga icke nAgon synnerligen "drama-Lisen man niir ammunitionen tager slut, hopbin-da- s missioner med den sjcif poliliska affar. En strids verkliga betyde olyrkliga och kastas i floden. nuSt forvAnande lifskraft och "p.Miitt-tighetdelse ligger ju emellertid ej dess Deinie ridderlige. oforfarade Ha rbfvarne godt om tid roa de sig och energiske franske patriot brann af glans, utan i dess effektivilot gerna med att upphanga smA barn 1 och och de slutliga att konseiivenser. hamnas Kh traden. MAnader efierAt kunna resan-d- e han pa England, begiir af denna voro ojernforiigt ibiand pAtruffa hundratals forutsAg Mart det amen kanska uppro-re- t myeket storre an naconsin Wate'-loos- . langt innan del brut ut. Han hangande i trillions grenar. DA aldre mar. icke sta vidare ocksa en stor plan att understd-d- De.n franske amiralen de Suffren vann biigt kolonisterna, och genom att outtrott-llg- t ocksi vackra segrar ofver den er.gel-sk- a pris, bli de for det inesta utan undan-taflottan melian Madras och Ceylon framhnlla fordelarne haraf fur de dbdade, och detsamma galler Aren 1782 och 7s3. men de blefvo utan franska och spanska regeringarne de gamla iivinnorna och de ban slutligen Frankrikes pAfoljd, hvaremot de Grasses seger alltfbr spada barnen. Resten bortfores den store Vergennes, och till de stora slafmarknaderna, bvilka England dess tretton kolonier Amerika. hAllas midt for niisan pA europAerna. att Spanieris, Aranda, deitaga planen. Hvad de franska encyclopedisterna Under transporten aro fAngarne De hAda regeringarne stiiide forst tvA och tvA samt erbAlla tvA och sedan flora millumer francs tlL. bade pAbbrjat pA suggest ionens vAg suilfrike forfattarer forfogaaide. och Beaumarchais hade praktiskt satt- len myeket usel feuia. bvarfdr de I stora ni-go- 1 1 hafva organiserat ett bolag, som kallas Nrw York ami London Kleetric Association, och de hafva sa noggrannt prflfvat denna metod, A hundratals fall, hvilka tdrklarats obotliga och hoppldsa, att de nu med siiker-he- ts Actina kunna lofva att kurera. pft forsbk portofritt. Om Ni besdker oss York and New in namn Jvrt till eller sarnler London Electric Association, Dept. 25s B, D2M Walnut St., Kansas City, Mo., erhAller Ni, fullkomligt kostnadsfritt, en vfirdefull bok E)rof. Wilsons Treaties ofver ogat och sfi sjukdomar allinfinhet,' och Ni kan varamAnker, att Eder syn skall Aterstallas, hunt ga Uoktorcr soin an mA hafva irisslyckats. 1 for-sok- hvaiaf han lidit N. Y., skrifver-Actina har Mr. A. L. Howe, Tulk-yJag kau borttaifit kataiakier frfl.ii Imda rmna md latthet la a utan gfaMgoa; fir 66 Ar garnmai. H Bert Hake-rOcean Pam, Calif., fknfverj Jag ore uu blind, om Jag tj anviiixlt Actina. samhfil-let NAgra franistAemle medlemmar af 1 n kal-las- Ojra frrtn en operation F. W Harwood. Springfield tina aurenulo bonom fOr mo &r. s Kuriko atergaf jag kan nastan saga, lifvet. Jag plSgades i Sratal af bjert- - och maglidande, och mitt blod var i ett ganska ddligt tillstand. Jag kunde hvarken ata tiler sofva och hade nastan uppgifvit hop-pe- t om att nSgonsin btifva frisk. Lakarne sade, att jag hade vat-tei hjertat och onskade utfora en operation pd mig, men jag ville ej tillstadja dem det. I det a stallet foresatte jag mig att Eder Kuriko, om hvilken hade last sa m&nga gynsam-m- a jag g oradotnen. Detta var tio Ar sedan, Ar 1893 tror jag. Jag hade brukat densam-mblott en kort tid, nar jag kande en behaglig forandring i mig, ocb jag blef snart frisk, och hvad som ar annu mer, jag har allt sedan varit frisk. Det synes liksom ett underverk, att jag nAgonsin blef bra. Att jag i dag lefver, bor tilLkrifvas endast och allenast Edert storartade Kuriko. Det tyckes afven, som om min sonhustru vore botad for fallandesot genom Kuriko. lion har lidit i mera an fern Ars tid af denna fdrskrackliga sjukdora och plagade fA ett hvarje vecka. Sedan hon bdrjat begagna Kuriko ar bon betvdligt battre till helsan och har icke haft ett anfall pA ofver fyra mAnaders tid Vi aro sA tacksamma for Edert botemedd, att ord fattas oss att uttrycha det. Eder tillgifua Mrs. Peter Gregoire, 56 Clark St. Man bor alltid kornrna ihAg, att denna medicin icke saljes at Men fbr denna utomordentliga verksamhet som val borde hafva tillvunnit 1 ie-k- Mr mig helsan, ocb hastgardet? 1 antagit ett lagldrslag, som invandring till namda af kineser, turkar oeh Fdrslaget har underteek-nataf presidenten och trader i laga kraft trettio dagar efter dess promulgering. De i Panama nu vistande kineserna, turkarne och syrierna fA stanna qvar om de besitta egeudom eller utblva for-bju- pA kung George 111 oeh hans rAdgifvare lord North. Men i sin arti-ke- l "A New view of the War of American Independence framhAller dr Emil Reich, att hvarken lord Chatham, Burke eller Fox klarare uppfattade de verkliga orsakerna till den amerikan-ek- a revolten samt att sjelfva verket just lord Chatham eljes beromd den der gjorde all t hvad han fdr att fdrsona kolonisterna hade en stdrre andel Englands forlust an nAgonsin George III eller lord North. Kolonisterna hade myeket vagande ekal att vilja ldsgdra sig fr&n moder-landemen frhn denna onskan till dess realiserande i handling var det ett synnerligen djerft spring. England hade aldrig varit miigtigare, mera mera fruktadt an under 1763 1775; dess flotta hadesegrat pi alia liaf, dess armder hade adaga-lag- t sin stora slagfiirdighet Tyskland, Amerika och Indieu, fransmiinnen vo-r- o utdrifna ur Amerika. oeh 1 Europa var den engelska prestigen myeket l stor. kom, att England uyss hade borjat sin stolta bana som verl-den- s fiirnamsta industrimagt och redan hade en nationalrikedom som nara nog bfvertrhffade alia de andra st.ater-na- s tlllsamman. Under s&dana forh41-lande- n var det ju ytterst vanskligt att n borja ett uppror mot England med utsigt till slutlig framg&ng. Om lord Chatham 1766 eller 1767 hade praktiserat en moderation sSdan som Bismarck hundra Ar senare visa-d- e mot Osterrike, kunde han hafva kolonisterna deras franska hjelp och dermed isolerat dem, si att de icka kunnat hoppas pi nAgon afgorande framgAng. Efter 1763 hade England langre nAgon anledning att fortsatta sin gam-l- a fiendtliga politik mot Frankrike; det hade tagit alia de kolotiier det villa ha och egde ieke nAgon besittning pA den europeiska kontinenten, som riske-rad-e ett franskt bfvorfall. Chathams uppgift borde derfor hafva varit att a forsona Frankrike och vinna dess men i stallet gjorde han vanskap allt hvad hau kunde fdr att rota och Och fransmannen forddmjuka det. siikte dA naturligtvis med ifver efter ett tillfalle att hanintus for 1763 Ars och de nva forodmjukelserna. Tillfallet erbjod sig snart i Amerika. Till att borja med blcfvo milt Under sAdana fdrl. Ailanden forst Ar man att det icke gerna kan bli tal uin negrernas civilisation. De demoralise-rai grund och botten, och stammar, som forut stAtt pA gantka hog kultu rel stAndpunkt, strofva nu omkriug skogarna sAsom fdrvildade kannitialer. Siafjagarne uppmuntra karinibaiismen, det de, fdr att spar?, pa provianten, gifva fAngarne liken af deras dodade kamrater att fortura. Mot alia dessa skandligheter stA run peerna alldeles magtlosa. SAdana te sig fdr narvarande a 1 ICongostaten. - ts Aitiun-lradet- uio-ste- t. a Sveriges umlervisningsvasen, ar titeln pA cn publikation som Man lugger vanligen all sktild for att for St. Louis utstallnin-ge- n forlorade de ainerikanska England och utgor ett separattryck Fn markvardig upptaekt har pjorts af och upp6nningarnea gr. Han har upptftckt C. Wilson. ni, Prof. en Aturt albtre, kand undernamnet Actina," genotn hvilken fikom-ino- r i don och dron, sAsom bhndhet, avuMna katarakter, ogonlock, s&ra ogon, dofliet.m.m., kureras utan ojjeration eller medicin. Det fir en kfind enkel apparat, som Actina och medelst det. kurerar patienter sig sjalt'i sitt eget hem. Det ej blott aiskaftar de torteratide metnder som anvfindas af ogon och oronlakare, utan utfor p& sainma gfing en fuilkomhg och varaktig kur. Min Kfv. W. C. Goodwin, Moline. Kantm, krlfvr; uppriktign rneiiing, om Gulina ir. stl dt tlrenal Det rfUldade mdi klirate upjtrtnnmkfar. drtta vctenskaen8 W. u under sA-g- en undtrbar upplackt, som kurerar alia besvarligheter med ogon och oron utan operation eller medicin. Actin, e ri-k- c d Glasftgon hor till det forgangna. 50-ta- 1 a Syn aterstalld. g sAr-ekil- St. Louis Beaumarchais hopar do eller mAste qvarlemnas vid vagen. For att hAlla priset nAgorlunda uppe foretaga slafhandiarne dA och dA till rikare befolkade trakter.Ett l byar brannas, skogarna nedliug-gas- , bananasskorden ocb alia insamla-dfbrrAd forstoras, sA att trakten fdr en hel del ar. InvAnarne goraa vardeldsa som siafvar, i det man afhugger hogra hand?n pA mannen och afskar hogra brdstet pA qvinnorna. Barnen spetsas pA pAlar, hangas, drankas eller stenas. Man kan resa hela dagar genom trakter som forut dignade af fruktbarhet, men numera aro forliarja-dodemarker, betackta med lik. De fA lefvande menniskor man mdter aro alia lemlastade pA ett eller annat gras-lig- t satt. NAgra sakna oron. nasa eller ogonlock, andra ha .r In-- cu lun och qvinnorua sakna i rege; hdgn sjb-strl- i , Fredagen den IS Mara 1904. gyensk Tandlakarc, Ja, fdrste korpral snalla frun.men hans hast fAr mat vid regementet! Felaktig adress kan ibiand besvar, myeket som kunde ha undvikits genom anteckning i en notationsbok. MURRAY, - - - - Utah 25 Srtg erfarenhet i vrket. For icke langesedan steg en man Allt arbete earanteras in i ett apotek och begarde en ask Cupidene, men han fann att hau g&tt fel och blef under-ratta- d, att man ej hade den medicinen. "Cupidene ar ett Drmakare & Juvelerare, och kraftfornyande Utfir alia till t medel, som Aterstaller horande arbe-teforlorad mandomsamt botar &tadkomma E. 0. Lindgren, kt blod-renand- yr-ke- n be-gfir- tfter tobak och spirituosa Saljes f5r $1 dollar per ask eller sex askar for $5 samt sandcs! portofritt vid mottagande all Ur och klockor till billiga priser. MURRAY, priset af Godbe Pitts Drug Co.,! 101 Main St., Salt Lake City. Utah. SOCIAL BAKING C2 West str. Salt Lake City (Telefon 979 r) 502 S. 3rd Tiliverkar alia slays BIvOD oeh KAKOK som till en yal ordnad bagerirdreDe horer. Henry Q. Krantz. ll fbr-lora- e 1 Ok-tob- a sd-k- AGSKOUOB aro orsakerna till mAnga och svAra lllamAenden. De tnedWra dAlig iickel, brit pA aptit, sura matsmaltning, hufvudvark, Ett forsum-mand- e uppstcitningar, diKthet och illaniAende efter inAltiderna. af des-- a Akommor fororsakar kroni.-- k sjuklighet och banar eliinde. viigen fdr gt DR PETERS KURIKO ar en ofelbar magreglerare. Den skarper aptiten, starker gor hv n klar ocb gdr litvet viirdt att lefva. Den Sr ei en apoteksmeilicin. Kan tr .Alias ft Ati inkahigenter eller frin till erka - fdr-lust- TY mJ matsniiilt-ningsorgane- n, r 1Pniar ClCl Fakrnolt JLollVlIlCjy S. Hoyne Ave., Chicago. 112-11- 4 S ts 1 A. 1 fdrliAl-laudon- 1 uv-ar- 1 a 75 State Street, tTrsa dfr-enorr.?m "ordostra homet af 1st South 8t reet, midt emot Salt Lake teater, Utfor allt hvad till skriidderi-yrke- t borer. Kostymer frdn 10 dollars. De biista tyger pA lager. pl n iny Zions Bageri & Lunch Room. 75 W. FIRST SOUTH STREET. n g : Forsta klassens mftltidcr till modern ta Alla sorters brod, kakor priser. kringlor ni. m., som tillhbr en valsorterud brodbandel Knrameller ocb cigarrer. Hn n ig dam, som talar bAde engelska oeh skandinaviska sprAken. betjenar kunderna Keel behandling. Goda varor. Alla viilkotnna! .v. k receptet fransk lakare, botar snabbt alia nervosa eller a barn-fckele- upp-gjor- a 1 1 e 1 1 HOLM, Eya re. MANDOM ATERSTALLD oxjjpsjDiKsixrjE:9. Denna vegetabiliska Liffbrnyare, af en beromd slaf-egarn- e ROSELL Svensli Skrad dare, 1 1 M. i sexual-organet- i, sAsom sjukdo-ma- t Edrlorad viydr, Somnloshet, Vdrk i ryyyen, Elytninyar, Servos srayhet, Finnar, Varicocele och Ebrstoppniny. Forhindrar alia sAdana sjukdomar som leda till Spermatorrhoea och Impotens. Cupidene renar njurarne och urinorganen trAn alia orcnligheter, och Aterstaller svaga geuitalier. Oisaken till att lidande icke botas af doktorer iir emedan 90 jirocent besvaras af Prostatitis. Cupidene ar det enda kanda liikemedel for lef-ver- n, hot utan operation; 3,000 intyg. Skrift-li- g garanti gifves och penningarna Aterlemnas om 6 askar icke Astadkomma varaktig kur; $1 per ask, 6 for $5, per post. Sand efter fria cirkuliir oeh intyg. Adressera: Davol Medicine Co. P O. Box 2076, San Francisco. Cal saijas al GODBE PITTS DRUG CO., 10! Main st., Salt Lake Oily |