OCR Text |
Show Frenkigm den 12 Feb. W04. Upprop till svensk amerikanerna stallen. Medel kunna ock sandas direkt till kassbr Hon Vid verldsutstallningen i St. byggnadskommitens C. A. Smith, Minneapolis, Minn. Louis, som den 1 nastkomraan-dbrggnads-kommiteeMaj oppnas, kornmer, som afven Sverige att blifva officielt representeradt p4 John A. Ockerson.ordf. na Carl Swensson, vice ordf. for konst och Gustav Andren, For detta andamSl 1 V. Chailcs Kohlsaat, anlog senaste riksdag en sum-tn- a fl m af 120,000 kronor. Deremot arsAg sig riksdagen, dels med hansyn till den allmanna ekono-misk- a Mannen med olticerskappan. stallningen i Sverige, dels (tifversattning.) p& grund af den blifvande svenJag hade en afton en liten tillstall-cinska utstallningens jemforelsevis hemma och bland andra vAnner oeks& besok af frbken Vaubert och kunna anslS omfAng, ej ringa hennes kusin Ren6 Dubrail. Denne, tnedel till uppforande af en som salt temligen l&ngt borta fr&n mlg byggnad vid verldsutstall-ningen- . ett horn af ruminet, utbrot plotsllgt upphetsad tnihaka till hotellet Der hade Jag inte svArt att fA min kusin Ilka fdrbtttrad som jag, dA Jag berittat, hvad som hAndt mlg. Han lofvade att saga ouneren Biu mening sA han kunde, forsta gAngen han trafiade honom. Och 1 min harm uppinuntrade Jag honom till och med svensk-amerikansk- Srensk-amerikans- ka n: t, af aldel-ningar- undervis-ningsvase- 1 det han afbrot ett samtal, PA det att Sverige9 farger emel-lertisom han eD stund Short: Ah, hvem kan p& det hela taget ej skulle komma att sak-na- s sig af att lcke ha varit or&tt-vi- s jeromma pA nationernas gata i St. eller grym u&gon g&ng sitt lif! Louis, satte sig i sistlidne. NoJag satt bredvid frbken Vaubert och e vember ett 40-ta- l IramstAende lade marke till, hur pinsamt detta Hon berorde henne. sklftade svenska man i spetsen for en den till bekostan-d- e farg och det gled en skugga afvack-ra mellankoli ofver hennes djupaste af ett Sveriges hus vid utstall-ningeSom for ett bort att anslgte. jaga Ettbundratusen kronor pl&gsamt minne strok hon med ban-deofver sin hvlta panr.a och det rlka var den summa, som ans&gs som redan borjade gr&na. Och h&ret, for husets byggande i Svemed detta plotsliga behof af att gdra rige, dess transportering hit och en bekannelse, detta behof, som s af sjelfforebr&elser och uppsattande i St. Louis Bygg naden ar redan pA vag hit och sade hon hastigt till mig: Ja, det ar sant! Ah, hur sant det kornmer att lullt fardig och upp-sat- t befinna sig A utstallningen ar! S&lunda har ocks& jag, som nl nu, Atminstone enligt edra ifriga forsAk-ringavid tiden lor densammas opp-nandfinner sA god och blid, just bllf-vi- t Af inirtsse lor saken sAdan efter att ha varit elak, Ja Sveriges tidningar upp-rope- t grym. Och utan att ge mig tid att be hent. till subskriptionen ne om en fbrklaring borjade hon att i afbrutna satser, som fbrrAdde hennes De9sa Atgarder vidtogo med inre uppror, beratta foljande. Det var vid Normandies kust, fem Ar sarskild, vanlig tanke pA os Sedan i upp-rop- efter det sorgliga kriget. Min kusin Rend, min mor och Jag bodde pA ett a pApekats, att hotell. Jag var helt ung pA den tiden m&ngtnldiga gAnger, och Jag visste, att jag var vacker. Jag senast undernodtiden 1 Norrland var nog ganska ofvermodig och hastig gifvit storartade och bjertevai-m- a 1 mlna domslut om menniskor och pensionArer, ting. Bland hotellets prof pA sin karlek till sade9 det deii bland farms det endast en, Jag tyckte bra om. Det var en man i trettioArsAl-dern- , annat: hogrest och vacker. De Adla Med gAlvor och gengAfvor talade om viljestyrka, men bevaras vanskapen bast. Att ocksA om en djup melankoli. Hans stadse vanskap och tortroende-lull- t raka hAIlning rojde officern, och min samforstAnd mA bibehailas kusin och jag kallade honom ocksA sA, mellan o&s och svenskarnei Ame Hvar dag bar hans tjenare upp mat till honom, ty han intog sina mAltider rika, ar en uppgift at kanske Alltid gick han ensam, pA rummet. En underbetydelse. pant pA silt sinnelag, ett hand-sla- cch alltid var han dA kladd i en lAng ofver hafvet, skulle det officerskappa. Han tycktes icke kin-n- a All t detta fann nAgon menniska. svenska folket gitva sina landsn Jag naturllgtivs hog grad besynner-lig- t man aerute geuom att pAutstall-ningeoch intressant. Ovillkorligen drefs resa at dem en byggnad, som till ursprung och stil ar Jag At samma vagar, som han gick, svensk, och der den gamla blAgu-l- a och en dag hade jag till och med den flaggan vajar, kallande sven djerfheten att rigta ett par ord till ho- 1 nom. Han svarade mig knappt och skarae till samling. en mycket kylig ton. Emellertid f8re-fbDet sager sig sjelft, att det ar det mlg, att jag i hans vackra som (A vi, svensk-amerikane- r, kunde spAra en flyktig glimt af storsta nyttan af denna bygg- gladje. I en liten komedi hvars banall-te- t endast kan urskuldas af min stora nad. De svenskar, som komma ungdom jag en dag min handske att besoka utstallningen, blifva falla till latmarken. Han sAg ut, som namligen helt sakert ganska 1A i om han blifvit litet forvirrad och tvek-sam- , men gick dock sin v&g utan att jemlorelse med antalet besokan-d- e svensk-amerikane- r. Under sA taga upp handsken. Och i stallet for att frAn denna dana forhlllanden holves det stund visa mig mera hofiighet An nAutan tvilvel oss svensk-amerikangon annan sokte han snarare undvika att se till det de kostnader mig. Min kusin lade marke dertill och som blifva torknippade med den kunde sA mycket mindre afhAlla sig svenska byggnadens vArdande ifiAn att saga nAgra spetsigheter om och vidmakthAllande, afloningen hans oemotstAndlighet, som RenS var ganska svartsjuk pA honom. afnodvandlg betjening o. s. v. Jag IStsades, som om officerens under dc sju mAnader utstallningent emot mig roade mig. Men gen pAgAr, blilva ordentligt be sjclfva verket kande jag mig i hbg lackta. Vi kunna ej rimligtvis grad krankt och sArad. TvA handelser, som inom kort begara, att svenskarne derhem-mskulle emellertid forvandla skola betala ocksA dessa. detta misshag till den djupaste afsky. Och dA sveuske kronprinsen En morgon pA hemvAgen frAn en sina forhoppningar om att promenadtur kom jug att gA bakom en som gick lutad unkunna besoka utstallningen i St. gainmal tiggerska, bordan af en stor knippa torra gre-na- r der Louis, finnes deruti ett ytterliga-r- e och ljung. Och vid en krbk af skal till att Sveriges hus hAlles vagen, som ofverskuggades af i sA godt skick som sig' gora upptackte jag plotsllgt 1 1 ytt-rand- n. n g fram-kalla- iam-vetsag- r, e. pub-licera- kost-nadsfrit- r. et svensk-ame-rikanern- fader-neslande- t, ig 1 ll n hAll-nin- g 1 a ut-tal- r, r. Det har beraknatsatt kostnader komma att nyss-nAmd- a Af en eller annan orsak, antagligen bfvervaldigad af trbtthet, slAppte den uppgA till omkring $10,000. gamla helt piotsligt det rep, hvarmed grund afdetotvan anlorda hon bar sin bbrda, och alltsammans taga undertecknade Big fribeten Ag i hog pA marken. Hon sjelf jbnk ihop och tycktes vilja ge upp att harmed inbjuda fram och iet hola. Jag skyndade till "office-retill PA svensk-ame-rikanern- a ratta, innan ijelpte henne gjort den minsta rorelse for att n en allman subskription histA henne. till tackande af utgilterna for vArdandet af Sveriges hus pA Hvarje bilitet, mottages drag, stort med storsta tacksamhet. Likaledes rikta vi harmed en e iabjudan till samtlige konstnarer att till Sveriges hus prydandesanda till eller svensk-amerikansk- lAns konstffiremAl sAsom taflor, medaljonger etc. Alla byster, dylika arbeten bora sandas till Col. J. A. Ockcrson. Chief of Department of Liberal Arts, Worlds Fair, St. Louis, Mo. Teckningslistor aro tillgangli-gA de fiesta svenska tidnings-byrAa- r i Amerika, i ett stort an. tal svensk amerikanska apotek, a butiker och tidningsforsAljnings- kunde jag icke tiga. utan kasta-ihonom uppbragt foljande ord i DA - e t: Aldrig hade jag trott, att till den grad kunde vara blottad pA hofiighet, for att inte sAga mennisko-kArleJag har inga pengar pA mig, och aldrig har jag beklagat det starka-rAn just nu. Gor mig Atmlnatone den tjensten, min herre, att ge den gamla qvinnan en allmosa! Det kom ett underligt, forskrAckt ut tryck 1 hans ogon, och det sAg ut som om han tAnkte sAga nAgot. Jag trodde ocksA, att han Amnade komma med en ursakt. Hans lAppar rbrde sig, men inte ett ord hordes. SA fick hana anslgte igen sitt kalla uttryck, och han gick sin vAg utan att ha gifvit den fat tiga gumman nAgot. Det var forsta gAngen jag bedt en en man e okAnd om nAgot, och fAtt en bba afslaea. fbrsia glngen .Jag vi al- beun-dand- sar-skil- d vensk-amerikane- att Jag vAnds hdest o. en tid, sAsom den vi lefva utl, dA lognens fader vandrar omkring i V6rl-demed hogburet hufvud och upptrA-de- r An sAsom notisui och literatdr, An sAsom redaktor, men fdruamligast ogenskap af telegrambyrA, Ar det inte underligt om en ohygglig mangd osanningar spridas omkring bland de lefvande slagtena, sA ait dea sa slutligen mAste kanna sig nervosa, konfysa och villrAdiga om hvad de skola tro. I en sAdan tid, mina vannor, mAste det kAnnas godt och trostefullt att komma bfver en fullt sann och klar lasning, vid hvllken den trottade kan finna lugn och hvila, och vid ujutandet af hvllken menniskan kan kanna sig fbrvissad om. att hon icke fAr nAgon ldgn cdler nAgot snedvridet oiler nAgot partimesslgt eller sekte-riskt- . eller nAgot dunkelt tiinkt eller med ett ord nAgot svinaktigt till lifs. I en sAdan tid menar jag, att lAsnin-geaf denna berattelse skall erka vAlgorande, ty har nodan sages icke ett ord, som icke ar den renu sannin-gen- , och hAr skrifves i dag Icke en prick, som inte Ar en verklighot. Det Ar Jag fArdig icke att hAlia a l om. ty det strider mot mina prinriper. Men svArja pAt kan Jag gora, om sA skulle a e an-de- derate. Se! Jag gjorde en gest, som mAtte ha varit en god illustration till det forakt jag erfor, dA Jag horde detta, och Rend forstod mig genast. Han tolkade min gest for offlceren: Ni ser en menniska fArd med att drunkna och nojer er med att skrika pA hjelp, utan att rdra er ur fllcken! Min kusin hade medan han talade kastat af sig rocken. Ni kunde inte en gAng komma pA den idfin att springa ned for hela trappan fbr att komma den dranknads till hjelp. Han hann knappt tala ut, fflrrAn han sprang vidare. I detsamma blef han emellertid bejdad af tvA matroser. Bln n tredje lAg rak lAng utstrAckt pA och ropade till de bAda andra: Jag ser honom, han hAller sig uppe. Ett par 6imtag till, al Ir han rad dad. Min kusin ville frAn trappan Atmln-Bton- e e rAcka den drunknande en hand, men matroserna kommo honom i forv&g. Stum, med tillbaka-hAJleandedrAgt, vAntad Jag nAgra sekunder. De tvA matroserna kommo Ater till synes, blrande den forolycka-demellan sig. Jag andades Atar fritt och skyndade emot dem. Nu kommo menniskor springande frAn alia kan-tede omringade dea rAddade och matroserna och forde dem mellan sig !n-byn. Renfi och jag blefvo qvar med offlceren. I balfmbrkret lyste hana anslgte hvltt och hans lemmar darrade. Men denna blekhet och Angslan blldade en sA utprAglad mots&ts till bans for fifrigt och till hans viljestar-kdrag, att Jag blef om mdjligt Annu mera upprord An jag var fdrut Jag gaf Rend en blick och min kusin gick genast fram till honom och sade med sitt ansigte tatt emot hans: Om ni varit besittning af mod och tapperhet, min herre, sA vore det icke i ord, jag skulle meddelat er dec kansla, ert uppfbrande inger mig. "Offlceren sAg pA mig med samma underliga blick, som gjorde att Jag frAn forsta bbrjan drogs emot honom fdr att Ater klnna mig tillbakastdtt Hans lAppar darrade under den fdrnA melse RenA tillfogat honom. Ha eAnkte figonlocken som om han vel: dolja hur han led. Hans kinder kune lcke blifva blekare An de voro, me blodet vek lAngsamt frAn hans lAppa Emellertid svarade han lcke ett on Denna tystnad gjorde mig rasand' Jag vet inte hvllken fcAnsla, som fic fbreteget hos mig, fdrakt, vrede elk en obeskriflig lust att fA veta, hva som var anlednlngen till att denm stAtlige man var sA feg. I det jag ga honom en blick, som utan tvlfvel af speglade min djupa harm, sade Jag till Ren4: Du fdrspiller dltt knit, RenA! Denne herre Ar sAkert inte 1 besittning af sA mycket mod, att han ens vAgar rAcka dig sin hand. a Jag hade knappt uttalat dessa ord, forr An det kom en underlig beklAmnlcg fifver mig, som stegrades, nAr jag sAg hvilket intryck de gjorde pA mannen framfor mig. Med en stamm a, som Jag aldrig skall glomma, en stamma, som ljod likt en tillbaka-trAngsnyftning, sade han: Jag Ar icke feg, men nl Ar grym, min froken. Er hAftighet och forbitt-rin, tvingar mlg att berltta den som lngen skam Ar, men som nlstan blifvit det f6r mig, emedan Jog (Orr varit alltfflr stolt bfver min styr ka. Ingenting Ar mig svArare An att berAtta om min olycka, intet pinat mig mer An att behbfva vkeka er medlidande. Men ni har velat det NAvS.1. SA hdr dA min hemllghet Som IngeBlortKifTlcer 1 kriget har Jag vid sprAngningen af Verneuilbron fAtt bAda mina armar afslitna vid armbA gen. I min ftirtviflade maktloshet ha jag icke ers, for att bevisa er att inte Ar den usling nl tar mig for, k nat lyfta pA kappan for att visa er 4 na sorgliga arrorester. Det gick en rysning igenora mig, nar Jag horde detta, fortsatte froken Vau bert efter en pans, sedan hon sanlat sig efter sin rorelse, som hennes min-neframkallade. Hon mArkte icke. att hennes kusin komnilt fram till henne och lysaeat pA hennes historia. Mannen med' officerskappan var fdrsvunnen, innan Jag Atervunnit min fattning, Innan Jag fAtt be honom om forlAtelse. Jag skall aldrig fdrlAta mig sjelf lived jag gjort. Och det Ar Jag, som fir forsona brottet, sade RenA Dubrail pA sitt van-llgogenerade sitt. Ty sedan denna dag har min rackra kusin aldrig velat hbra talas om att bll min hustru. Hon kan hvarken farlAta sig sjelf eller mlg den orAttvisa oeh dea handling, hod sig ha begavt 1 sten-mure- hjel-pand- n e r, hAll-nin- a 1 hAn-full- hem-llghet- anr SnU-veD- 1 go till framlingen. Han Ar rAdd, sade Jag till Rend. Och RenA holl med mig. Min kusin och jag uppehbllo oss en afton, trots en vAldsam storm, nere vid hamnplren och betraktade de skummande boljonia, dA ett fortvifladt Angestrop fick oss att skyn-d- a fram till en trappa, som gick ned i vattnet. Der stod offlceren blek e som dbden. Med skAlfvande rost han At oss: Det foil en menniska 1 vattnet g belt hogt, bAsta formAga hArtill. Det gick en hel vecka utan I I fitor-trycklig- t e be-kan- Johannes och Daniel pAfordras. Dock forbehAller jag mig att bll trodd, ehuru Jag icke rattighet ar nAgon i;a. Inte var da heller sA godt A gS En haring kan en, fdrBtfts, igenom. bA' ha och mist a Men pratel och dA TIDTABELL. SAN PEDRO, der qvaldc me' kantanka. NA. allting har en oi h nu bar ja en lAnglig tid hatt logn och trtfnad och trodde att mina prufuingar va olv erstflndr.a Men dt va' sA skain heller. Nu har hoa kreperat och sAda-nbckommei ta' tatt. for har galier da pengar. Sant svider bA i sjal A Men da allra. allra varsta a pong. att niir du Dai, jel. kornmer A pekar pA en ljusponkt i detta stora elandet och talai cm. att ja' kan salja kottet te' stadhnai A kurfmakare, sA har Ja, staekars toit'oljde man, alia redan gAtt oh graft le-- hela kuiallct! Oc'i Jo! aur.es sleg upji och slet sig i hfii t ot h bet ihop tanderna och spar-l.adsniider ena triiskon emot den sto stenen. som vi sutto uppA :l jiii.lfa-.tAt skam har kunnat forvilla mitt fornult sA. att jag inte kom att tanka pA att kottet dugtie salja te Mitt eviga svin och min studsbor! lordom la lar o h traskalle! Ta en take i h kiA mej gul a blA, fdr dA lortjiiar j.iv! vralade Johannes och vi'le intr ta' nag. n sum heist trosl Innan Danjel sa Hvar liar du graft ner kottet? Kai si.e en kunde giafva opp'et A skol-a- t val A llot'sii tlll'et. DA han ot t grand: Du ar en engel. Danjel, sAnd af Kottet li gger lier koa lA.g ojd. v' iiocr! Kom med! sa' han. Och sA tftade vi ner At kohagen. tagandes spadar med oss Der visade Johannes platseii, hvarest kottet var nergraft ah pAlen, som hon rannt emot och tatt in i hjertat. Det var i hagens vest rn kant, der gardesgArden skiljde Danjels oi h Johannes egor frAn GardesgArden var uAlig, sA Jag takade p:iga: N'i iar alii ansa hagnaden hAr ett graiiu. gn'duir. hvilka i!a nu a utA er, ska h.Hla freil pA denna platsen. Johaiim s vaknad.e till oeh det var ami om han fAtt en sAdan der fix bid, ofvi-rc.in- LOS ANGELES & SALT LAKE R. CO. a TAG AFGA: FrAn Oregon Short Liue stationen Salt Lake City; Till Provo, LeM, KhirfieM och Mereur, Bt&eodei fftrbmdelwe i Nepiu med hHujyet dll Mantl ocb m?l ... lauligifHude stationer Till (JarfieM Beach, Tfioele, htockioo. Mam ii oth. Lnreka tch Hilvar ( ity (via Leamiug- O tou catoff ) Till Provo, American Fork, Luhi, Juab, Milford, Fneco, r $I.JT1 Q.nn tJJ fI.JTi e alientoa och meiianiiktfHnde ataUouer e C.JTl 0.V-- TAG ANKOMMA: Krfta Provo, American Fork, Milford, Frisco, alien tee och niellanliggande Juab, Lhi, (. atationer O . I. ill FrAn Provo, lxdii, Fairfield, Mereur och stationer vid iSau- - CL , O C .. pete Fr&n Silver ('ity. Mammoth, Eureka. iMock tou, Tooele och O.OU Uarheld Beach ... TAG GA ALLA DAGAK. i Direkt e med dietnkt i sftdra Ltah och Nevada e.m alia grnf dilijreiii-fnrbindela- Biljettkontor: 201 Main Street. Telefon 250. e Fflr nirmare ouderratteU'r l6Ve eller till ekrifve man etion&aDter& halt l&ke Route" eller J. L. Moore. ( oimercial Agent. E W. OILLKTT AUmAn Pa&aagerare-Agent- , - socialistisk fortroendeman, ej heller nAgon stdrre arbetsgifvare. Frid vare fdr resten bfver dcssa bA da stridande p&rter! Och uAd af Kata vArom moder! Efter desse allvarliga betraktelser, skola vl alltsA gifva oss in pA de stora trbstefulla sannlngarna. hvar-andra- Johannes 1 Snufvebo hade rnistat en ko, en liten rasande bra mjolkeko for resten, lAttfbdd och frisk och blank. Fast hon aldrig blifvit premierad. Och det skulle hon heller aldrig biilvit om hon rltt lefvat hundra Ar, fdr lion var Inte af Adel ras och hade for den skull Inga Adla och fornama sjukdo-masAsom tuberkler och dylikt, som en ko mAste ha nu fdr tiden, om hon skall komma in stambockerna och bli premierad och forevigad. Inte heller kunde hon skryta af sA mycket som ens den flyktigaste forbindelse med nAgon premierad niohuudrariks-dalerstjur- . 1 r 1 OFEGOF spopf. . LfPE (Tidtabell frAn och med 22 Nov. 1903.) TSg afg& frAn, och ankomma till, Salt Lake City sAsom foljer: kallnrt. dt AFGA din igAr, Danjel! DA Till Ogden och Oetern 6 00f.m, skull att stnfrarna legga sA, att Till Ogden, Botte, Portland, 8an Francisco o mellanligganle atationerlO 20 f .m kreatura kunna ktoka thjel sig pA dem. Till Ogden, alia Oatra pnnkter och DA A du sum ska' betala koa, skrek Ban Francieoo llOe.n Dii a gi-ir- a dm kali. Har ja bedt din ko springa pA min gardesgAr och rAnna mina storar i sej, kanske? lat Danjel. Men innan vi visste ordet af, hade Johannes fattat olyc ks broken och Hon var inte annat An en staekars holja iA den trostaren Danjel bondko, moder till en bondqviga och med slag pA slag. Och riitt hvad det tvenne smA bondstutar, som kastade var sA damp Danjel, och jag sprang sina bakparter och svansar mot skyn for att slippa bli stAmd till vittne, 1 i Snufvebo kalfhage. Men kon var fall det skulle bll rattegAng. Men lAn-g- e alia fall lika kAr och dyrbar for Johanhorde jag sniallarua och Danjels nes hjerta. Hon mjblkade kantanka Jemmer och veklagan. ibland sina sex kannor om dagen. Dagen efterAt traffade jag Johannes Nu var kon emellertid dc'id. Hon haI Enufvebo. Han sAg inte ut, som ora de frojdats i kohagen och sprungit han gAtt Igenom nagra svAt-profnin-gar- . omkring 1 yster gladje. Kanhanda hade ock tn brbms satt At hennes fina Danjel a' lngen oAfveri karl, utan bud. Hvem vet fdr ofrigt huru hon en rattskaffetis kresten a' han. Ja feck haft det eller hvad hon sprungit efter. hundra banko skadeersattning for Men pA morgonen hade hon legal ddd koa pA af hans felaktiga gArdes-gArd- ! grund med en gArdesgArdsstaf igenom hjer-tat- . Kon va' egentllgen inte vArd Hon hade tornat emot sAsom mer an hundra riksdaler, log Johannes houkonet sA ofta gor. En stand efter kom Danjel korandes VI hade alltsA pA qvallen gAtt ner mot sta'n. till Johannes i Snufvebo, jag och Dan Gaf du snAlvargcn ers&ttnlng for Jel Vraket och Nasse i Lillangen for koa, din dumbom? lat jag. att tala trostens ord till den arme Hva' skulle jag gora, nar han sto mannen. oiver mej med broken? Men huden A Mycket hade den staekars maanen Kottet ble mett, oeh nu ska jag ner A gAtt igenom och detta var iDgaiunda vanda A'et sta'n. DA sir Inte sA 111a det minsta. Stadsboarna ni, niir dA blef rengjordt. Johannes satt i solagAngen pA den betala bra for qvlgekiitt nu, just store stenen i kAlgArden vid Snufvebo Danjel och smackade At mAr-ren- . och var blek. Gussfre, Johannes! Hur stir dA Han fick nlttlfem bra kilot, hbrde teT jag se'n. SA hans forlust blef Inte sA StAr te? Hur kan da stA te, nAr t sa han lialsbrytande. Ty kon a doer orh nAr da a' ett stort hA! att en har kunnat lura i huden efter den forbam-Kad- c stocken koki'itt, som legat jorden ett som rann in henne! murrado Johan- dygn. i stadsboarna sAsom ungt qvlg nes. Och lApparna skitlfde pA honom. kott, da' medvetandet ar vArdt ett par Nasse rackte fram sin snusdosa tiog riksdaler och life te'. Men Johannes tlttade inte ens At lien Ja, go' vanner. folk &' illbattiga ne, sA vi begrepo, att han var aildclea r.iot hvarandra har tiden fdrbi. En lAng stumi sutto vi tysts Det ar bund pA hund, sa pojken, och grunnade pA huru vi skulle kunn satte hundskirinshattan pA far sin. trosta honom. Thure S. Men kottet duger viil alia fall! Dfifiiet kan Icke botas w sa slutligen Dar.jel i Vraket. d& do j kunna nA dun ci lok il.i utA Veil du ata blAsiragdt kbtt d'dn af 1V.1t. I.t fifin-- Vihitt ett Mitt attangrlput kurun dAfiii-toth d'd medeL ett djur som lugget en hel sommar-var- I)iifht f6rort.ik.iS r ufjihm!ett upphetaadt tlMAnd af I I'Hisliinnan entachfuka rAret. NAr detta da', ostucket och ooppnadt? fra-t- rr biifvir infl.unniHr it marker Ni ett skorrande Johannes. Ijud ellr fAr on dA! g hdreel, och nar rrtrt bllfver och hAllet tftppt, ftr dftfhet fOljden; om Inte just da'! Men de locks som iiclt upphtenlngen lcke kan afl&genaa, och rOre'. &tnrf& sitt nortiiHla tillflt&nd, vili hflrseln vara om stadsborna eller korfmakarna inte borta fnr alltid Nio utaf tio fall frambnllaa af A vore fdr go'a te art bciala't taia da! k.itarr, som ej &r annat &n ett uppheteadt tiilatAod af elemhlnnorna. menade Danjel. VI viil gifva fiOO fflr hvarje fall af ditfhet Vid de orden sjonk Johannes Annu (fftrorsakadt af katurr), aom ej knn knreras mod Cure. Skrtf eftr Catarrh Balls mera tlllhopa och blef Annu blekare. fritt. F. J. Cheney A Co., Toledo, ( ff" SAljee hoff BHtk.ire, 7fc. Han satt en stund och stonade orh Balls Fanillj Pills Aro de frAste som om hjertat var pft vag att krevera i honom. Sa tog han liksom 1 vredesmod hattan af sig. dangle henne lAngt bort och sa': Gn' vet hva' jag har forsynnat mej, eftersom jag ska' va' utsatt for den ena olyckan djadrigare an den andra. Forst hftr.gde far min sej, nar Scandina Line afgA Jag exerade bevaring, for da att jag nf frAn Skundinavien direkt till New York var borta dA arbetet ble' efter. A da i Mars mAn.nl, och 4 fyraj i April var inte grannt. Sen skenade hasten, mftnad. Bland dessa (sager tiro de nya lO.OOo som ni mins, for mej A mor min, nAr tons dubhelpropellcrAngarne "United vi kbrde frAn Skrikebo auktion och States, "llcliig Olav och "Oscar II". MAnga fttervandande landsman, som gumstarkarn slog emot grindstolpen rcste hem med skola ve Genafa sA att ho' dog innan qval- antagligen Atcrvanda med dessa bAtar, len. DA va' just inte varkert da hel- och om du skall sanda efter nAgor, slagt-insA 1A de ler. Sen gefte jag mej ratt skaiiga godt ressallsknp, om biljet-ternSeandinavidn-America'Alvuret och rikt och trodde. att jag Line. kopas med . gAtt igenora det Jag skulle utA motgAn-garbor-jad- e 1 a 1 TUI Ogden, Cache Valley och aUa Oet- ra pnnkter TiU Ogden, Cache Valley, Botte, Portland, Ban Franciaoo och melXanlig' gande stationer ANKOMMA: Frftn Ogden, Ban Francieoo, Portland, Bpokane och Botte Ogden och mellanliggande Fr&n 5 45.e,m. e.m. 11 45 8 $0 f.m. sta- 9 10 f.m. tioner Fr&u Cache Valley, Ogden och Oetern 11 55,f.m Fr&n alia Ostra pnnkter, Ban Francisco och Ogden e.m. 4 06 Fr&n Ogden, Cache Valley, Batte och Ban Francisco Portland, 6 55em. liiijettkonlor: 201 Main Street. Telefon nr 250. l)en enda hana, som i forening med Union Pacific-JerDvaire- u har ffeuoma&ende bill; in an. paiataaofraffuar. Njaste fOrljattrade tanatra,-nar- . Fria hvilttulmauar. Elegants daKvagnar, T. M SCHUMACHER, verkst. trafikebef. D. E. BURLEY, Gencralagent for pasia-geraroch . D. S. SPENCER,' verkst. V. H. BANCROFT, Vice allman forestAndare generalagent. president och 1 Tidtabell for Salt Lake City. tAg afgA: 1 gen-miild- e 1 1 1 1 bA-t- n. 4 ansiare n Dr. Men som nl minns gick det stollet mA geftet ocksA. ble' toseter efter drAngen och drSigen efter henne, och nAr jag klAdde upp och formana-ddem, sA passade dom sen sin tl ft lomde ifrAn mej A drftsade A te' Ameri- - lm Anti Pain Pills. t och Rftknrt bo'f'medel fftr sjuk ocn hufvudA)k, tyggv&rk, ma.'pl&gor, neu dgl, nervoeliet, r tlighet, sfliunlOKhrt, renmat an., i i!:iik. InnchAlier j opium e!ltr morftn ocb ntlfnr e j n&ra obebagllga efterverknlngar, 2.r :.?! fftr W F&shos apotek.ire, eller e&ndcs a? e'll. MILF.S MhBICAX JO.. XncLana. Hthi-tig- rvftt Till , Provo, Heber, Manti, Salma, Richfield, o. mellanl. stationer 8.00 f , Till Park City 8:15 fm Till Grand Junction, Denver och cistern 8:20 fm Till Ogden och vestern 10:50 f m Till Ogden och vestern 1:45 etn Till Provo, Grand Junction och ostern 3:15 era Till Eureka. Provo, Payson och 5:0C cm mellanliggande stationer Till Ogden och mellanliggande stationer 6:05 cm Till Provo, Grand Junction och ostern 8:05 era Till Ogden och vestern 12:10 f m Bin-hnm- Ma-rysva- TAG ANKOMMA: FrAn Ogden och vestern 3.20 f m Fr&n Ogden och mellanliggande stationer 9.05 fm Fr&n Eureka. Provo, Payson och alia mellanl. stationer... 10;00f m Fr&n Provo, Grand function ocb cistern 10:40 fra F'r&n Provo, Grand unction l:45eni och cistern Fr&n Ogden och vestern 3.05 5:15 e m Park City e m Fr&n Bingham, Provo, Heber Mi nti, Marysvale och alia mellanliggande stationer 6:00 e u. Fr&n Ogden och vestern 7.55 e tn F'r&n Provo, Grand Junction och cister 11. C9 e m Den enda batia. p& hvilken finnes Pullmans palatssofvagnar genom Salt Lake City till San Francisco, Salt Lake City till Denver och till Kansas City och Chicago via Colorado. F'r&n r Gcnomg&endc transit- - och till Kansas City, Chicago och familje-sof-vagna- Boston utan ombvte. Yagnar med hvilstolar till fritt begag-nandmellan Salt Lake och Denver. e Jiiljettkoutor: lO.'l IP. Dooly Block. 2nd South Str. Telefon 205 I. A. BENTON, Allman Passagerare Agent: Edra gamla Symaskiner och VSgpr. Alla slags dylika reparationer 1. Hohnstrom, goras af 124 E. 8th South. Underrattelse h ett postkort bringar honom till edert hem. |