OCR Text |
Show Oil'll I J Frnoiiirtloiiafrft: II per Hr. lAtnaranm: REDAKTOR och EGARE: H:o 2. 5vebctgcn ben 8 1 OTTO RYDMAN, 3cutuari 1904- Kontor: 266 State Street, Salt Lake City, Utah. - 1 ft Maft. 5 4 ( abc-boke- h ytt-rad- e kyrkas presterskap ej vidare Israels insamling och n a ar a t, and-ligtso- statsin-stitutio- n e gi pAyr-kade- okun-nighete- i ge-stal- un-g- a n a J r, tia-sta- u e som-rnare- n i hun-drud- mArra-dere- e n e och det bjelper Kiirande vAra kyrkliga aukto riteters hAllning emot pressens yttrandefrihet, sA veta vi att det ar intet somde hata sA grundligt som denna friliet, d A den beror deras egna yttranden och handlin-gar- . Den kyrkomedlem, som yttru sig ofiirdelaktigt om nAgon afvArt presterskap, sak gamma hur birattigadt yttrnn-de- t kan vara, han fAr snart veta hvar David kopte olet, om yttrandet gjorts t Den kyrkliga ransak-ningemot redaktor Kydman har Adagalagt, att den storsta en kyrkomedlem kan begA, syd i vArt presterskaps ogon, ar att vara en fri borgare, som yttrar sig fritt och rapporterar hvad som sages och gores i Zlor,. Detta u har blifvit ptofvadt och i de olika kyrkliga stad-fastadom-stolarn- e anda upp till den hog-stdomstolen, sA harutinnan gjilla inga invandningar eller fdr nekanden. Hafva dA nAgra eftergifter fdr tidens kraf eller nAgra jindr ingar a i de kyrkliga n tidin-traffad- e upp-tradd- opp-nade- som Opera Comique i iari, fdrsedd med alia nu tidens till stor dan han afgAtt med seger. liOi-ioti- ocb skydds-anstalte- r till forekommande af Ocb i Det irldndska apr&ket ar, likval ned och under dess kant e niista bgonbhck ett eldbat citver pubhken. Omkringl,300 iuriittning, icke, att det hoga ru-sad- i i'ri.sk om en notkdrna. presterskapet pA hemliga viigar ut L)en basta lekommendation lor annu fdrkunaar att lilran iir personer befunno sig i teatern en medicin ar, hvad de tanka derratt, men att vi iiro tvungua af och ofver sex hundra at dessa om sum hafva nyttjat den. Lr. voro om nAgra minuter lik, som-lig- a Peter's Kuriko iir trkand lor att de "otrogna att lorneka polybranda, andra qvafla och vara cn blodmedieiu af lorsta gamien. Och tiink hvilken eftergift som i dessa dagar gores af andra Ater klamda eller trampa-d- e rang; la mcdiciner kunna miita till dodsiden forfiirhga trang-sel- sig dermed, och ingen ofveigAr vArt presterskap infor landets dA en hvar kampade fiir den. Las dA i man kongress Washington, loljande href frAn Emil i riiddning. egcu Aberopar sig pA att en apostel Aubrey, 931 Washington St., Strax efter elilcns utbrott kyrkan, Reed Smoot, alls icke iir Det talar fiir sig en explosion som spriing Lynn, Mass. polygamist, och derfor ej bor Dr. Deter sjelfi: Fahrney, Chi de taket. att fA sate och stiimma i III. onskar delgitva Jag Nlanga blefvo dbdade genom cago, senatyn sAsom senator frAn det vAr eifarenhet med Eder Edcr spdl-ro- r af och andra regu glas iaviskt Utah. Ett svensk-skaud- i ofver publt-ke- n Kuriko. Jag tror, att min husom instortade Utah-tidningsorgan, ten, vid denna explosion, som in- stru skulle hafva varit ddd i dag, som pAstAs vara utgitvet .if kyrti iiffade genom antandmng at om lion icke bade brukat Edert kan under leduingaf den cue bottmedel. lnnan hon borjade till kyrkans president, teateras gasbehAllare. intaga detamma, var hon JtZnliyt tneddelande ft An namligen rAdgifvaren Anthon II. sjuk ocb lidande. HenDowies hustru, hvilken for Lund, gAr sA lAngt som att totter ocb lemmar ries hander, befinner sig i London, voro att ingen kan ens bevisa, lbrskrackligt svullna, men att Smoot tror pA polygami. har Elias II for afsigt att trots nu bar boil utmarkt god belsa. liar aposteln dA blifvit apostat? sin misslyckade mission till New Hon kiinucr det, som om hon Eller skall det forstA- -' sAlunda, York inom kort fdretagaett nytt icke mera kunde f'irestA huset att numera iir det ej Dehofligt a t stort korstAg, cch detta skul- utan botemedlet. ens tro pA polygami, mycket le icke inskranka sig till den atnc I'raga icke efter Dr. Peters mindre lefva deri, fdr att vara en rikanska metropolen, utan skul'e Kuriko pfl apotekjden saljes icke till London. utstriickas i fdr eller att kyrkan apostel der, utan endast genom lokal-agenitio i ha lar Dowie den fartyg, forhyrt uppnA hdgsta saligheten eller pA platser, der inhvartdera i stAnd att frakta gen sAdan hnnes, den celestiala verlden? duekt frAn Svare den, soin har myndig-he- t 1.000 passagerare; efter sin nya fabrikanten, L)r. Ieter F'ahrney, och preitaddme dertill sejourdc-s- i New Yotk amnar han 112 114 So. Hoyne Ave , Chicafai tyg forsla sin Ilela saken iir, att vAr kyrkas med 111 citver Atlanten till Lon go, fdr-nek- i en tidning. ned-bran- handlingarna as I rAd-gifvar- eu be-stan- niir-varand- for-ntka- , e er gjorts af vArt presterskap? J a, mAnga! Ty de hafva dor till varit nodda och tvungna! Dland de eftergilter som gjorts, presterskap har intet att heroin kunna vi iiamna alskalTandet of ma sig af framfor andra kyi kors det idcliga omdopandet, emedan i frAga om eftergifter och tdran-dringaDet ar mdjligt fdr den delta till slut blel ett allmant for vArt samlund. Eu annan cna manniskan sAval som fdr ! r. At-loj- e a don, hvarest han och bans skola predika omvanda den britiska millioner syudure. kors-lAgsarm- e tiotu-senu- e och soka verldsta-den- s Yon Yonson' ar i antAgau-d- e oeh hit kommer i medio af denna mAnad. ! o ifB tmowsm '1 n vA-g- isyn-nerhe- ta 2Imeri Faulty tt. aktenskapliga otrogha. e g; a a for-sd- i ligger den sAsom kaudt. ett nastan dodt olyckor. nu i ruiner Vid fdiestallning tungomal. Det har dock borjat niimda dag korn en elektrisk le studeras med ifver af den irland-sk- a i kontakt med feenerierna ungdomen bAde i Irland och mAnga al vArt presterskap annu i Genast dessa och antandes. liar landet. Det upplystes i de sin vid denna storsta afgud, gals qvar asbestos nedsanka order att irlandska Chicago cj vinnornas polygamien, men tidningspressen National League i Chicago, och folkupplysningen hafva gjort rid An till forekom rnande af eldens att det yngre sliigtet inom kyr- spridande till salongen, Denna att irlandska spraket nu studekan med motvilja betraktar dea-n- ridA fastnade dA den kom haif-viig- s ras i icke mindre an 2,500 skolor. lye-kat- s afvi-kels- i r, r, n stats-lagstiltnin- till-sat- missioned, sadevid af vAr kyrkas missions-hu- s i Kopenhamn, Danmark, att man hade till afsijt att uppbyg-g- a ett Zion ratt der! Kan man tiinka sig nAgon storre forandring i upptradandet? Den storsta eftergift, som vAr kyrkas pieterskap, dertill nodt och tvunget, mAst gora, ar dock rorande polygamien. En ofel-baaf Gud sjelf uppenbarad lara har mAst slopas for att vi skola vara den verldsliga lagen underdAniga. Visserbgen hanga a tiden-kra- ns skan-rdinavis- sko-lau- s bvarigenom denna in afstAnd frAn kulturen eller att stitution tormcnats vara ofelbart eftergifter och fdrandringar och olbianderligt i siaa minsta gora som f pAtvingat henne? detaljcr lastslagen lor evardeliga tider. Ur denna synpunkt miste Eller bar lienncs presterskap varit vanligt sinnadt till pressens naturligen hvarje kulturens frAn den strangt formulera yttrandeftiliet samt aldrig de kyrkolaran vara al ondo och kimlra nj'ormer pA skolaus hvarje lorsok att anpassa denna omrAde, etc.? lara till den rAdande civilisatio-- , neniannu hogte grad fdtdont-ligt- . Dessa IrAgor iiro verkliga pA hvilkas svar det Men dA nu kultuien, l trots af beror om vAr kyikan presterskap den 'gudomliga uppenbanlsen" har nAgon riitt att lot hafva sig och itrols al dennas ihardiga oeh publicera dylika saker och fdrsvarare, dock med en innebo-endnaturlags nddvandighct ting om nndift kyrkosamfund, gAr framAt, sA ar det ju ej sA liksom ville detta presterskap samycket att lorvAnas ofver den ga: "Sen lmr det lorsiggAr i frail vAra predikstolar ideligen verldetis kyrkor; men vi hafva upprepade vtklagan diver "tidens icke sAdant bland oss i nAgot Manniskoandens ondska", Kristi kyika!'' tillldrsigt till sina egna resurser och biuk dcral samt den pA ett Tjugu Ar efierltahs bebyggan-de- , godt arbete grundadc kiinslan al dA vAr kyrkas presterskap mamiiskovardet, en oskyldig hade fullstiindig kontroll i allt detta ar ju allting, bide andligt och svartan synd oeh gudlds forhaf-velsi verldsligt liar i Zion, befann sig kyrkans bgon. i Ej under dA.att ky i kan, i hvad skolundcrvisningen bedrofligt pA hentie ankommer, tar nfstAnd skick. Eu bveusk, N. Bourkers-son- , IrAn kulturen, och detta mer och skrifver derom foljande (Ar mer i mAn som denna framskri-der- , "1 de fiesta byar i Utah Och forvisso sir det icke de 1807): kyrkliga ladernas ftl, att hon ej stA skolorna tomnia bela oeh om vinteru anvandas qvarstAr pA eller AteigAtt till en annu efterblifnare stAudpunkt, de till danslnih! I byn Ephraim an den hon for narvarande in la- var under liela nutt vistande tier ger. NAgratfteigifier idea svenska kyrkan namnas har, der (iifver 2 Ar) icke en skolUirate, afikaffan let af djefvulsaf oaktadt byn Annas flera burn emellun 6 till 15 Ar, svarjelsm vid barndopet oeh upphalvandet af kontirmations-tvAnget- . som knappt kunna kiinna cn Eltergifteina ha viil i bokstaf, Der var nAgra de fiesta lull skett mid Uraskens som lorsiik-tblAstrumpa, tysta reservation: Tlartill iir lara nAgra smApysslingar att jag obdd och tvungen. ar Zi-o- a befor-drand- e mAls-ma- vAr pre-dik- r n fSrlossning, hvilket forr var ett mycket vigtigt prediko-iimne- . Ondt om plats ar det nu i Zion for nykomlingar (isynnerhet gamla och fattiga sAdana), ch dertill har man i de lander, der vAra missionarer verka, nastan stiindigt fdrebrAtt dcsa for det de drogo landets befolkniug bort. Mormo-nernDerfore heter det nu: onska att deras proselyter skola blifva boende i deras eget land, och rAda dem till det, o. s. v. Och en framstAende mis sionar, presidenten for den s friskole-systeme- att En annan eftergift fir, a Amerikannk nxjkterhet. utgifva Inotn Forenta Staterna bo fiir narvarande 30,000,000 mantii-skoeller en tredjedcl af bela inom omrAden.A hvil-k- a fiirsaljning af starka drveker ar fortijuden. I Maine, Kansas och North Dakota beror forbu-de- t mot starka drycker pA i alia de sningen.' ofriga pA Otiran vi anse oss hafva fAtt lokal lagstif tning. ett storre ljus uppenbaradt for Vrofeten" vinner. Under-gorareoss an andra hafva fAtt, sA bora Dowie har vunnit en vi dock forstA och erkiinna att ofver de af bans stor seger ingen manniska, vare sig hon som siikte foisatta kallas pAfve, president eller pro i konkurs. Sedan de honom fet, ar ofelbar! Det basta iir att u t red m an nen huntiit vara sanningsenliga och tilistA nings underseika Dowies stallning, blef tusen an bjittre gAnger detta, sattet for att med logn och undanflykter det klart, att 6akraste var att gifva soka komma ifrAn sanningen, fordringsegarne om dock forr eller senare skall Dowie tid, hvadan utrednings-manne- n afskedats och Dowie framstA tydlig och klar. Lyckli-g- a ledning af sitt Zion. vi, om vi dA iiro bland dem, Atertagit Dowie fdrband sig till att betala som sanningen gjort fria och 10 skulderna inom 90 af procent som ej hafva nAgot att lrukta af G mAna-deinom 25 dagar, procent sanningen! ytterbgaie 25 procent inom 9 manadcr och Aterstoden inom ett Ar, allt med 6 procents ranta. Harmed lorklaradesig fordrings-egaru- e uojda. Det sager sig sjelft Sex tmndra jjeraoner in underrattelse framkal-lad- e nebrunda. Chicago finastr, att denna jlibel i Zion och helsades storsta och nyraste teater med Anghvissling och psalmsAng i onsdags forra veckan. i fabrikerna. F'dljande afton holls PA mindre an tio minuters ett jubelmote i tabernaklet under en katas trof som nastan 4e tid, dA Dowie trotsar all beskrifning. Den nya tmimars i lula sin barlighet och s teatern New Iroquois, som och att det torklarade, fir nAgra veckor sedan, glans som nu ofver honom gAtt var byggd efter eanima monster ovader, de eller ej. r att fela, att sina egna ideer sdom Guds ofel bara ocb uppenbarade ord; och derfor, dA hon inser att hon icke kan fA Gud att genotndrifva hvad hon utgifvit sAsom bans befallningar, dA mAste hon bdja sig infor tidens kraf, som ar ei foljd af den allmanna folkupply- "beseglas lor evigheten till sina aflidne man, om dessa dott utan att vara troende, utan enkorrta skulle beseglas till nAgon god man i kyrkan. Delfa blef af president Woodruff forklaradt vara oratt och blef forandradt, sA att tromde enkor nu kunna blifva beseglade till sina aflidne man antingen dessa voro troen- d an-dr- den andra ndiing iir loljande: man hade till lor nAgra Ar sedan den regeln i vAra tempel att enkor ej skulle Ialdie tider med deras liigre lasa i men resnltatpn presterskap och och miiidre komplieerade kuhur dcraf voro mycket diliga. var pristen denendefdrsamlings-oee folkupplysningen. Apostel Willord Woodrufif lolklararen. Hvilken idyllisk ungefor samtidigt (den J.6 tid lor den "rena laran, fri IrAn Juli 1S65) under en predikau i I v&r kyrkas svenska tnissions-bla- sekteristisk konkurrens oeh en kritkerande Om vi skullc sanda tidningspress! Ephraim: "Nonistjarnan fdrekom-me- r Men andra tider inbroto. mission af vAra ynglingar, Jian ut pA en artikel, hvilkeu ar hemtad niskoandens stadigvarande for att predika evangelium om ur en tidning i Sverige (Sunds-val- ls att, trot de fromme sA visste de icke om han Jesus, Tidning) och afaedd a tt herdarnes iiriga varningar mot i New York, Liverpool, fodd var klandra det kyrkliga lormyndar-skape- t karlcken till denna verlden, gora Bethlehem. Amsterdameller i Uppfyllen Sverige; men artikeln allvarafdet budet: rAden och hence! ofver Det kan anforas, att under jorden kan med nastan lika stort bade till foljd behofvejt al nya namda tid var man midt uppe i upptagas sflsotn en samhallsorgan for tillgodoseen-dbesviirligheter, rattvis kritik ofver det kyrkliga afen tidsenlig folkupplysning; nybyggarlifvets men hvad skulleha varit naturli-gai deflestakrbt-nsom behof, ett kyrkan ej langre formyndarskapet an att ett folks ledare sorjt 11a. lander, och icke minst diver kunde fy OehsA uppkommo de tvanne lorst och framst fdr folkupplys-ningedylikt foraiyndarskap i Utah s3 och skoundervisuingen! viktiga folkupplysuingsorgancn: utof-valAngt som sAdant kunnat och tblkskolan. Genom tidningspiesscn Woodruffs och andras trots de allmanna amerikan-sk- Den forra custerar i allmanhet ord skedde ett uppvaknande, att fria fdrfattningarna. som privatforetagoch har sAsom I artikeln sages bland annat: sAdant under tryckfrihetslagens man mAste gora nAgot allvar at men i stallet Samhallet iir en organism och hagn kunnat arbeta med en sjelf-st- : skolundervisningen; mliglict, hvars betydelse for for att iufora det i alia andra de-lhar loljaktligen i likhet med Ii illssai. ochkulturutvecklingen af Amerika rAdande organismer under tidernas kan Olverskattas. nappeligm 9kaffat siirskilda underhAllet af den allorgan Den lopp sig seuare, folkskolan, deremot tor sina olika behof sSviil i manna beskattningen, satte man blefsA godt som geuast mater iell t hanseende. men ej en sjelfstandig i gAng ett system, enligt hvilket Intet bland dessa organ liar sAdan, utan i likhet med de lor-u- t foraldrar miste betala en viss spelatenmera ingripande roll i befintliga, for ambetsraanna-utbildningef5r som sandes barn hvarje afgift folkens historia jin det embete, afsedda skolorna till skolorna. I'dljden haraf blel som omhiinderbaft den officiella stalld under kyrkans ofverinseen-de- . vArden af samhallets religidsa att de fattiges barn fingo gA nadesi utofvare angelagesheter, stan utan undervisning. Detta Att kyrkans makt ofver skolan chA au ha gAtt under namn af och ar al. hipdcrlig system, detta satt att "taga ej af trollkarlar, besvarjare, blotman, anbland nafur, stAnd frAn kulturen, var aanu framgAr munkar eller praster. nat dcraf, att sA godt som hvar- rAdande till fdr blott 15 Arsedan Andra samhiillsinrattningar, initiativ till reformer pA eller Ar 18S8, dA vi bade den sto-rbvilka ju hulvudsakligen varit je omrAde frAn annat afsedda lor tillgodogorande af hAllaaden utgAr lyckan att komma till Zion, styrande myndighe- verldsliga behol och syften.sA-sooch de som hafva varit har seOch icke tens. blott det, regering, rid, riitts vasen utan denbrSkdel af d onskemAI, dan dess, kanske erinra sig med m. m., hafva tldt och ofta under-gAt- t som kommer stiara-rlorverkligas, hvilken haftighet vAra kyrkliga foriindi ingar i sylte af till stAnd i trots af an i foljd auktoriteter motsatte sig en till rAdande tidslorhAI-landen- , af myndigbeternas Atgarder. det vill i a ImanLet taget det Rystemet eller en t sag: till den stigande kultuien. forandring till det fria skoDyste-me- t, Dessa inrattningar verka namli-geSom siigdt, artikeln ar afsedd s hvilket system ifrlgt inom ett omrAde, der att klandra det kyrkliga formy af inflyttade medborgare och vidskepelsen ej Sverige, och eger frAn ostern. Det fria skolsystc-me- t frAnkanna manniskoanderi obestridligen i detta afseende sitt dess ratt att fritt ordna och bltf, trots allt det kyrkliga efter fulla berattigande. Men dA den forhAllandena motstAndet, infdrdt, och vi haf princip Atergilves som cu riktig godbit va nu med de basta skolor i Annorluuda 1'orhAller det sig al vAr kyrkas (Jesu Kristi kyrka a Amerika nAgot som vAra med statsreligions-institutioneu- , al yttersta dagarnas heliges) missionartr nustundom skry-tdet vill sjiga kyrkan, bvars svenska missionsblad, sA kan i sktkia land och under skil-dofver; men de veta dA kanske tider Sberopat den gudomli-g- nunlrAga: Har dA vAr kyika icke, att dessa skolor blefvo os uppeubarelsen" och "inspira-tionen- , varit alldeles fri frAn att taga pAtvingadc af de sA kallade Var kyrkas W 4 ' , . |