OCR Text |
Show REDAKTOR och K:o 5. EG ARE: 5rcbcigctt ben J6 OTTO RYDMAN. Jnmalan, februari 894- - Korrespondenten eller, tidningen hadaneftcr att benamnas, m Den ene varder gifvet af Anden att forratta heliga handlingar, oc'h de komma frAn den samme Det Annes Atskilliga tala om visdom; den andre tala som stA i samband med evange- GJden. dessa gAfvor tillde-las- ; om forstAnd, af samme Ande. lii sa,tt, hvarpA lara, samt att genom detta men det ar den samme En annan tron, af samme Ande; som verkar allt i allt, och en annan helbregda-gAfva- , af Atergifvande alia gAfvor, valsigoch som at nelser tilldelas under-ligmenniskorna forme-deikrafter, Ande. En egdes df samme annan Guds for deras nytta. i ; de en aro annan troende forna Ande, dagar, ting gora; SiJ se, formedelst Guds Andear en annan att Atskilja atven for de troende tillgangliga dci en gifvet att tala visdom en annan mAngahanda i denna tid. VAra missionarers oAf; en annan tungomAls arbete har varit, att uppvacka Fn annan att taia ivunskw. Men allt detta verkar densam-m- menskligheten till insigt om des oil' formedelst den samme Ande; a ene Anden. delande livarjom sa vigtiga sanningar och Y annan, utomordentlig stor sitt, sAsom honom tackes. den gamla tron, som trMoch en annan gAfvorna till Ty sAsom en lekamen ar, och utdog, hvilket fororsakade att a1!' helbregda, formedelst den samme Anden; hafver dock mAnga lemmar; men dessa gAfvor icke langre blefvo Och Ater en annan, att kunna alia lemtnar af en lekamen, de aro mAnga, aro de dock till Annandes hos dem som for- utfora kraftiga underverk. Och Ater en annan, att kunna en lekamen; sammalunda ock kunnade sig vara Guds Sons om allting; Kristus. profetera De efterfoljare. kraftigaste Och Ater en annan, att kunna Ty vi aro uli en Ande alia dop-t- a hafva afgffvits i detta se till en lekamen, ehvad vi aro englar och tjenande andar; for amne alt ofvertyga menni-skoru- a Och Ater en annan, alia slags judar eller greker, tjenare eller r pro-fetia- an-da- r; anmaler sig harmed till svenskarne i Utah och andra platser, der yttersta dagarnes heliga bo, samt till alia, som intressera sig for vdrt beryktade folks, mormonerna" , gdrande och Idtande. Harmed ar tidningens hufvud-sakligverksamhet och mdl men dessutom kommir hon att innehdlla hvarjehanda nyheter, medddanden och ut raid lasning for bdde ung och ganimal, foljetong med mera, sd att hon kan lampa sig lor hvil-kesom heist som icke rent ai ar intagen af oslackligt hat mot de i mycket annu oratt bcdom-d- a ytiersta dagarnes heliga. Tidningens valsprdk ar: a an-gifve- t; n San-nin- g, fnhet, gudsfruktan och rattvisa. Vdr uppriktiga striif van skall vara att gora tidningen detta valsprdk vardig och alltid soka undvika att gifva vdra medmenniskor orsak till att rattvist k alia oss De, t tid- som prenumercra pd anmodas vanligast att sin inbetala prenumerations-afgif- t i forskott, om det sd icke bhf.for mer an tvd eller tre dt gdngen. Tvd eller tre cken kunna utan risk invecklas i ettstycke papper eller insys mellan ett par och sandas i vanligt brei med 2 cts frimarke. Tidningen kostar: md-nad- er tyg-lapp- ar $ l.oo, hell For ar 50 cts, Halft 3 manader 30 cts. som aro skyldiga, bedjas vppgora sin skuld sd snart de kunna. All prenumeration, som blifvit betald utofver den 1 sistlidne Januari, galler for dubbel tid frdn namda dato. Salt Lake City, 1 Febr. 1894. De Utgifvaren. Andliga Predikan Q. af gafvor. Apostel George Cannon i tadernaklet i Saltsjostaden sondagen den 26 Nov. 1893. Om de andliga gAfvorna vill jag, kare broder, icke dolja for eder. I veten, att I hafven varit hed-ning- ar och gAtt till de stumma afgudar, efter som I forforde vo-re- n. gor jag eder veterligt, genom Guds Ande forbannar Jesus; och ingen talar, kan kalla Jesus en Herre, utan genom den Helige Ande. att ingen, jsom GAfvorna aro men Anden mAngahanda; ar en. Och embeten aro mAngahanda; men Herren aren. Och krafteina aro mAngahanda; men Gud ar en, som allt verkar i alia. Uti hvar och en bevisa sig gAfvor till gagn3. l; e Ater-upplifv- an-doe- k vitt-nesbo- rd om, att dessa gAfvor tungomAl; Ande. kunna erhAllas genom lydnad for Och Ater en annan, uttydnin-geaf sprAk och alia slags olika evangelium, det Gud har uppen-baraI det jag framstAr for eder, tiiogomAl. Alla dessa gAfvor komma jag uppriktigt att blifva i som detta hafva h5rt De, Kristi Ande, och de tal, och tillit understodd af eder , invandnin-genden komma till atlmanhet i hvarje menniska sarmA blifva stAnd gjort pA det jag med ofverensstammande skildt, dessa blifvit att gAfvor att tala sAdant, som skall vara hans vilja. for alltid; att den kraft, till eder Oaktadt frie; och hafva alia druckit till en n on-sk- ar for-bo- n, An-de- t. for-medel- st uppbyggelse. vana att tala offentligi, framstAr jag aldrig utan att jag kanner min otillracklighet och en viss oformAga att undervisa mina Ahorare. Ingen kaniatte-ligegdra det utan vAr himmel-skFaders bistAnd genom hans Helige Ande. Sedan jag hitkom ha minatan-ka- r rort sig om detta kapitel i Pauli fdrsta brcf till korintierna och andra skrifvelser af liknande slag, som Annas i bocker, dem vi helignAlla. Hvad jag har upp-lasvar Pauli undervisning om andliga gAfvor till kyrkans eller gren i Korintus. skrifvelser Hans aro rika pA till dem, hvilka genom hans predikoverksamhetkommit a till tro pA evangelium, att och om de etterstrafva sig valsignelser, hvilka kanneteck-nad- e Jesu efterfoljare. Kristus sjelf sAval som hans apostlar sokte tydliggora for folket, huru vigtigt det var att antaga och efterkomma Guds Sons evangelium och dymedelst komma i narmare samband med Gud. Undergorande kraft och de kostligaste gAfvor utlofvades. Dessa gAtvor skulle Atnjutas at dem, som efterkommo evangelii foreskrifter. Herrens efterfoljare kannetecknades frAn det ofriga folket genom dessa andliga gAfvor. De gjorde icke tecken och under for att fA folk till att tro det de voro Herrens tjenare, icke desto mindre egde dedenna kraft och Adagalade den vid mAnga tillfallen. De uppmanade, vi hafva sett med Paulus, kyrkans medlemmar att uppriktigt efterstrafva dessa gAfvor, emedan de voro afsedda for och kunde erhAllas af de trogna. Fralsaren sade: Dessa tecken Han skola folja dem som tro. sade icke att de endast skulle folja hans sarskildt utvalde tjenare utan alia som trodde och forkunnade hans fralsande lara. Derfor Anna vi, att apostlaine Sfverallt der de verkade, larde de omvande,att dessa gAfvor kunde erhAllas genom tro. I vAr tid ha aldstena i Jesu Kristi kyrka af yttersta dagarAr nes heliga i nara sextio-fyr- a Gud har att Atergifvit vittnat, det eviga evangelium till jorden, och samtidigt dermed den frAn jorden borttagna myndigheten min n t, som mojliggjorde desamma i forna dagar, blifvit borttagen och att det endast vore bedrage-r- i att forsoka fA folk till att tro, det de nAgonsin mera skulle komma till att Annas. De hpqn gdra sAdana invandningarStrr? klara, att underverk och dylikt endast funnos till for det menni-skorn- a skulle fA tro pA Kristus och den af honom och hans jag onskar attfoimana alskadt broder, till att erinra, att han ar densamme i gAr, i dag och till evig tid, och Och ecer, mina art alia dessa ar vinn-lagg- m gAfvor, or,lviyfr jag har talat, hvilka aro ant&-ligaldrig skola afskaflfas sA a, ge som verlden stAr, eretisstammelse med skornas otro. Paulus. ar icke nodvandigt for mig namligen, att om att inlAta mig pA vidlyftiga ar- skulle harorn, ej heller ar det skulle komma, att de Han sAger den - d&gen afska0des, aftnen-niskorna- t, h de rAtt-f&frdig- T af-vik- er , var-der- bi-bel- d. kraft kunnenl kanna i allt. Allt det goda ar rattfardigt och sant; hvarfore intet godt san-uinge- t'ornekar Kristus, men bekanner honom. Och formedelst den Helige Andes kraft kunnen I veta att han ar; derfore formanar jag eder att icke forneka Guds kraft; ty e han verkar med kraft, med menniskornas tro, lika i dag, i morgon och till evig tid. Och Ater formanar jag eder, mina broder, att icke forneka ofverens-stammand- Guds gAfvor; (Forts.) n En vefenskaplig spiman. Hvem m gAtt Falb som det vAra hemgjorda vaderleksprofeter, namligen att hans spAdomar stundom slagit fel, men icke destomindre och den underlige professorn pla-ga- r gA med emellanAt ar foremAl for Atloje af vetenskapsman, afundsjuka Af forsta oidningen: 30 au- gusti, 29 September, 20 februari, 21 mars, 1 augusti, 6 april, 21 januari, 5 maj, 28 oktober; af andra ordningen: 7 mars, 14 oktober, 20 april, 3 juli, 15 September, 13 november, 4 juni, 12 5 februari; af tredje ord16 ningen: augusti, 27 november, 19 maj, 7 juli, 27 december och naturligtvis, ha meteorologiska rubbningar ofta intraffat alldeles 18 juni. sA som han forutsagt. De svAra jordbafningarne A on Zante Koneten att fly ga npptakt. t. ex. af professorn. Storre delen af sin tid har han Den stora konsten att flyga egnat At stud'er af detta slag lar nu icke langre vara en och han har som man serljckats for raenniskan. En rysk hem-ligh- komma det for vanliga dodliga fordolda pA spAren. Redan 1870 kunde han forut-sag- a jordbafningar, och Falb kallades tio Ar senare till Agram for att lugna invAnarne, hvilka svafvade i standig fruktan, emedan haftiga jordskakningar der forekommit. Professorn forsak-rad- e dem, att endast en dag, den 16 December, var kritisk och de lugnade sig. Dagen kom och forflot utan att nAgot markvardigt intraffa-de- h et matematiker, vid namn Tscher-nofar den, som genom en hvari andlosa serier af matematiska formler och tekni-sk- a termer spelade en vigtig roll, f, fore-lasnin- g, bragt frAgan in i ett nytt skede. Kan har i tret tio Ar grubblat pA saken och under denna tid af sin omgifning ansetts, sAsom man sager, litet vriden. Forelasnin-ge- n egde rnm infor ryska tekni-sk- a allskapets sjunde sektion, hvars medlemmar mottogo fdrsta delen af forelasningen med Falbs anseende var i sta-i- ett litet sarkasliskt leende, vana fbnkande. Kort fore mid- - som de voro att litet emellanAt ye g det emellertid till sin lyssna till olika slags hbgsta hojd, ty en jordbafning intraffade, som var sA haftig,att vid narmare granskning den larde professorn nara nog visat sig icke hAlla streck. Men kastades ur sangen. sA smAningom borjade de blifva s Nu for hans rykte med intresserade af amnet, sA mycket hastighet ofver all verl- mer som forelasaren vid hvarje den. ny formel eller berakning uppmaAhorarne att soka pA allt nade Det kan vara pA sin plats att desamma. Med kullkasta satt har lemna en kortfattad e i handen ofullkomliga instru- penna pch papper sektionens ledamoter gifva ment man hittills anvandt vid V har icke hort talas om fdrra numret af Ktoo. denten.) Fbrut var Falb mest l,nR ty de aro mAnga, nom de kritiska dagar 9 e, gar elektri-citeten- redogo-relseford- e undersokningar om styrka och jordbafnin-gar- s stotarnes rikt-nin- De lorst begagnade af endast ett pappersark eller en med sot tackt glasskifva, Tschcrnoffratt, och vid lasnin-gen- s slut tackade man uppfinna-re- n pA det varmaste. Tschernoff framholl i sin att den princip, som lAge till grund for fAglames flygt, hithvarA en visare var anbragt. Den placerades sA, att vid intraf-fand- e tills varit en hemlighet, ty den luf-teminsta rubbning afjardy-tan- s tills nu vanliga Asigten, att bestam-mande motstAnd vore den lage streck drogos af visar-e- n faktorn.forklaradeTscher-nof- f A pappers&rket eller glasskif-van- . vara alldeles falsk och Alla konstgjorda Instrumentet, som kallades konstruerade enligt namda seismograf, var dock otillfreds-stalland- e mAste derfore misslyckas. och vetenskapsmannen teori, I Tschernoff, verklighcteu, sager borjade tanka pA att konstruera pA iner-tiesig flygandet grundar ett battre. Ett af de sAlunda princip, och han kommer konstruerade instrumenten af ett ur med en frAn det- genom en rad markliga och samma som pendel nedhangande berakningar, for hvilka icke kan i har en undersida hvars redogoras, till en boll, penna blifvit fastgjord. Vid jordsto-tarn- e formel, hvilken skulle vara det lemnade pennan aftryck A matematiska uttrycket for vinge. en pappersskifva och af liniernas olika langd och riktningar slot SAsom en illustration till sin man sig till jordstotarnes upptackt forevisade Tschernoff Det forbattrade in- en liten maskin, konstruerad enstrumentet visade dock endast ligt inertiens princip, sAdan de hoiisontala rorelserna och ej denna formulerats af honom. Maskinen sattes pA den ena skA-le- n de perpendikulara. till en vAg, medan ett De senares AskAdliggorande antal vigter placerades har japanesenjprofessor S. Sekiya andra den vAgskAlen. Deref-te- r aran af. Han uppfann ett in- pA mekanismen inuti masattes strument, bestAende hufvudsak-ligei af en smal koppartrAd.som skinen rorelse, hvarvid till alia narvarandes forvAning maskinen angifver icke allenast jordytans bk-- lattare och den l, hojning eller sankning vid jord- genastA hvilken densamma var bafningar, utan afven registre-ra- r staid, hojde sig utan att vigter-n- a den tidsladgd fenomenet A motsatta sidan okades. Med leduingaf instrumenten I Petersburg har saken vackt utfora de vetenskapliga spAman-neoch sedan sina berakningar.hvil-ka- , det storsta uppseende, matematici amna tburu af mAnga forlojligade, tcoriens riktighet. Afven profva redan blifvit till nytta for mensk. till vanligt olardt folk har intres-se- t ligheten. for saken spridt sig, och ett De kritiska dagarneunderl894 nytt ordstafharuppstAlt:Snart vi flyga. Aro, enligt Falb; fore-lasni- ns vilse-ledand- e. vin-ga- r, ns be-sto- d mot-svaran- n f Rudolf Falb i Wien? Under den ahra senaste tiden har prof. Falb blifvit annu mera omtalad An vauligt, enar han nyligen forut-sag- t att jorden skall rhop med en komet om cirka (se under-stundo- mA-st- s gument det vara pA grund min afsigt. Nog af, om dessa sktflle vantro. Det ej gAfvor voro nodvandiga for att ha sin grund uti ovilja frAm? Gud ofvertyga verlden att Jesus var ty han ar, sAsom det stAr iskrif-veKristus och att hans lara var densamme frn evigliet till vagen .till salighet, om detta var evighet. Hans handlingssatt nodvandigt i apostlarnes dagar, mot menniskorna ar detsamma. dA ar det ocksA nodvandigt nu; Om de narma sig honom med tro hednin-garAnnes , det lika mAnga ty oci antaga hans evangelium, ar lika mAnga otroende och hip af sina loften forpligtigad nastan lika mAnga som forneka all gifva dem samma valsignel-seocicke gora Atskilnad pA attjesusar Kristus nu som pA den tiden, nar man tager i sip barn, ty om han gjorde den lilla del af verlden detta skulle han icke vara som dA var kand. Om det var Rattvisa ar en af hans nodvandigt att dessa gAfvor egenskaper, som han aldrig skulle Annas till for menniskor-na- s ifrAn. Han gifvef sina ofvertygande om sanningen, bArn gAfvor och valsignelser i dA ar det nodvandigt att de ofverensstAmmelse med deras framdeles Annas till sA lange det tro. Till en gifver han ett, till Annes vantroende folkstammar. en annan ett annat. De andliga Det var en helt annan orsak, gAfvorna gifvas af honom for som gjorde, att dessa gAfvor hans folks fullkomliggorande. upphorde. For att visa,, hvad Vj aro i denna jammerdal de yttersta dagarnes heliga tansA att saga, frAn hans ka harom, skall jag taga mig narvaro och en sloja upphangd den frihet, att upplasa nAgot mellan honom och oss; derfor frAn en annan bok, som vi a utdelar han dessa gAfvor, pA det och helighAlla likasom att de, som hafva tro pA hans Vi lasa i 10 kapitlet af loften och hAlla hans bud mA Moroni bok, som Annes i Mor- kraftiggoras till att ratteligen mons bok: vandra infor hans Asyn under Och formedelst den Helige det de aro i detta jordiska Andes har ju visserligen flygma-skinsuppfinnar- - An Det Det hviikas-befak-nin- Har hafva vi en annan profet som till det folk, han skref.till, gifver samma vittnesbord- Som apostlar upprattade kyrkan, Paulus, nastan med samma ord, och att sedan andamAlet med de- ty bAda skrefvo ledda af den samma blifvit uppfyldt, de icke Guds Ande. Men profetenMo--ron- i vidare behofdes, utan afskaffa-des- . utlagger amnet annniydli-gar- e for-samli- lik-so- Jag skall upplasa en del af 12 kapitlet ur Pauli ' fdrsta epistel till korintierna: DerfSr tun-gomA- e trdngbro-Si.adc.cll- r ofordragsamma. Pren u m era tionsvil kor: ningen, n, st a kom-me- 5 2lrg Salt Lake City, Utah. Gu-de- sd-so- o 24 S. 2nd East Street, va-ra- r. n vAg-skA- de |