OCR Text |
Show rt V ''J H:o 8. Den nordiska 5 2trg. der det vi gi framit i lifvet och och gjort forsoning, att vi skolg. icke lita dem hopas emot oss. tillmatas si som vi hafva gjort Om vi gora en granne eller det andra. Gud ar rattvis, af vira narmaste oratt, och han kan icke blunda fojr borde vi icke sli oss till ro forran maktmissbruk, mycket mindre vi hafva gjort det ratt igen med j uppratthilla det. den som vi fororattat, sak safh-m- a Derfore om nigon har blifvit qvinnan. Ljusa lockar, ogon blA, Rosenskinimer d& och dA UppA kinden. Lappar. som en mognad ros, Hy med liljans larg derhos. Hjertan, som af troliet brinna: SAdan ar en r ordisk qvinna. Hennes vaxt ar bog och smal. Hofvisk ar hon i sitt tal Uti sallskap. Kanske ar hon alltfor blvg Kysser endast uti smvg. Latt hon liar alt hjertan vinna. SAdan ar en nordisk qvinna. Tiogen ar hon sAsom guld Och mot hjertevannen huld, Sallan sviker. Henne ar af Toga vigt Allting annat, blott sin pligt. Gladtig skall man henne Anna, SAdan Ar en nordisk qvinna. Sysslan skoter hon med flit, Satter dertill all sin lit, Och ar huslig. Vinnes ej med lyx och glans Endast med en myrtenkrans... Modig som en sann hjeltinna. SAdan ar en nordisk qvinna. Makans pligter vet hon val, Lagger deri all sin sjal Uti hemmet. Delar maanens sorg och frojd it ni-go- n Fran skarne Bjorling och Kallstenius, ska och finska spriken, men det intervjuades af en medarbetare i gick inte. Nu miste siledes en Politiken, som bland annat svensktalande lira sig finska for sporde den verldsberomde pro- att fi anstalluing vid universi-tetefessor n och verldsomseglaren, men en finsktalande behof-ve- r Jlose i hvad han om trodde Nansens ej lara sig svenska. Industripalatset i Stockholm synordpolsfard. ncs bli till stor och verklignytta. fin-sk- a Ett afSveriges storsta jernbruk Vid Nansens namn log den gam-l- e SprdJcforblstring hos och adeln. laramna att i stort tillverka friherren godt under sina glas-ogo- Vid ridderskapet och adelns i finoch ridderskapet utbrast: verktyg efter nigra af de basta Jo, Nansen ir en stor vighals ska landtdagen sammantrade modellerna pi utstallningen. en forbaskadt duktig karl! haromdagen uppstod en Afsatt stadsflskal. For att Men, naturligtvis, till nordpolen debatt om hvilket sprik, han olagligen haktat handl. P. kommer som fir anvandas inom stindet. han icke. Det tror jag A. Johansson, han Hittills endast det svenska har hvarjemte alls icke!" ej gjort sig skyldig till grof virds-lashe- t Deremot trodde professor Nor- spriket anvandts, och det vack-t- e i ofrigt samt derfor allman uppmarksamlagt stor denskiold att Nansen skulle komstads-fiskali har oskicklighet dagen, ma med lifvet ur den vigsamma het, di den beryktade senatorn P. Kindbom i Kalmar farden, och att hans resa, afven Yrjo Koskinen vid en debatt om blifvit afsatt. ldnefdrminer om den komme att gi lingt pi folkskollarares finska det sidan om icke spriket. skulle nordpolen, Svenska kronprinsessans befinnande ar fortfarande icke vara betydelselos for vetenska-pen- . Sedan hr Y. K. slutat sitt tal, Ty.iorklarade N., Nanseu frigade landtmarskalken: finnes tillfredsstallande. Efter ankom-ste- n till Rom hade hon upp till ar en duktig karl ochen utmarkt det nigon, som ej fdrstir finska. Friherre von Born: ja, jag. d. 15 Febr. endast tvi ginger vetenskapsman. Han ar norr-mavand barndomen frin att Landtmarskalken: vill hr Yrjo kunnat lemna sangen. Hennes och randtera han vet bitar hvad Koskinen vara af den godheten svaghetstillstind fordrade den is i vill Om hans saga. fartyg att korthet Sfversatta sitt sorgfalligaste vird. fastnar i isen, si tillgriper han Arf frdn Kina Kyrkovar- - bitarne, och skSter dem nog si i Men det ville hr Y. K. icke. den J. Svensson i Tinno, Jonko- - isen, att han icke sjunker. Det Ilan ansig att, i fall stindet en ofversattning, det var pings lan, fir i dess dagar lyfta finns naturligtvis alltid faror unre-aftanesiska der en att soka nigon annan men som sidan tvunget 30,000 kr., resa, jag litar (Bamla Horbctt. t, Hill-utstdllning- en huru ringa han mi vara. fortryckt, mi han fortrosta pi kanna den beloning som Gud och lemna det till honoru. Gud har i beredskap for sina a Detta kunna vi alia gora med barn. Jag tanker ofta pi fullkomlig trygghet, ty Gud va-kofver oss. Han ar icke lknelsen, som Jesus gaf om den rike mannen och Lazarus. Den Han ar icke bortrest; rike mannen forvantade aldrig han ar icke dof; utan han ar den att den fattige, forfallne tigga-en- , lefvande Guden, som hor och som satt och uppsamlade de besvarar sina barns boner nar smulor hvilke folio frin den ri- dessa uppsandas till honom i tes bord, var en himlens arfvin-ge- . odmjukhet och uppriktighet. Vi Den rike egde allt hvad han behofva icke trator, ej heller eunde onska sig har pi jorden( vi finna fel med prestado-me- t och i sitt ofverflod offrade han eller kyrkans organisation icke ens en tanke it den fattige. eller snafva och falla for det vi Men doden kom och han fordes kanna med oss sjelfva, att vi af till pinorummet, under det den en eller annan hafva blifvit for. orattade. Allt hvad vi behofva fattige, som var si ringa och i den rikes ogon, fordes gora ar att bevaraftss sjelfva pi till Abrahams skote, och det blef den ratta vagen, att vi kunna haftill den rike sagdt: Min son, va ett godt samvete och hafva tank uppi, att du hade godt medvetande derom, att Gud har du lefde, och Lazarus hade forlitit oss vira synder och sti deremot ondt; men nu har han infor hans blickar utan fordomel-se- . Och Ar med sin lott forndjd. Mer och mer ses dock forsvinna Di kunna vi tryggt lemna lugnad, och du pinas. Typen af en nordisk qvinna. resten Det finnes mingen ringa och it honom, vetandqatt obemarkt.DersoiLsom Gud." al- - La-- ekall "fngen mordet hans sonfwis- tal. skar. Det finnes ock. tnibgabe- girva oss upprattelse lsin egCnfn,t,g en har Tal af George Q. Gannon. D. Johansson. Ett Nyligen A. Jlryderi, sionaren i tid. Midt Detta y ttrande gaf anledning bestamda profningar markta, som i sin hogfard tro, norsk tjugoirig ynglingdagarna liknande till tillfallit har en langre debatt, hvarunder i och elden midt eller belopp sorg, djupet att allt ar val med dem och att borg-girdeigenom posterat troget frih. O. efter pi missionaren F. von Born betecknade hr de kunna gora som de vilja, men skall han vara med oss pi var Hkllet i tabernaklet i Provo i k. slottet i Stockholm i Wickholm. Yrjo Koskinens upptradande de skola finna att en dag kom-me- r h5gra sida och den Yenstra, till den 14 Januari fi traffa konungen, och som ogrannlaga och att hopp som en och oss att starka oss, stodja 1894. di de, sival som alia andra, mellan Malind han har flera ginger anhillit om olaglighet. Gent emot detta Angfdrja skola blifva domda for sina ger- leda oss till seger, si lange vi och Kopenhamn. Kungliga audiens, men denna har nekats af nigra, att enligt !6R. och tjena honom fortrosta undi skall Intet kottet. pi har (Forts.) ningar honom, di han uppgifvit sitt 0. skulle landets officiela sprik bemyndigat majestat INNEHALL: Tillkommaude beloning. gi Jehovas higkomst. Ingen honom af hela virt hjerta. Detta att med Malmo arende vara att tala med konun- fi anvandas, och finskan vore en hos denne ar Hvar och en efter sina gerningar. Inharlig lif egenskap i och virt kanskylas: stad styrelsen for de danska gen om Johannes uppenbarelse-bok- . detta likaval som svenskan. Hr SAsom I utmaten At andra, skall eder landling Gud. Denna han som vir religion vi som tet Han uppgifver sig hafva v. Born forklarade sig skola till ord, statsbanorna traffa definitiv tillmAtas. nigonsin yttrat FramgAng mAste vara ISrbunden med rattvisa. Ingen kan orattvist eller i onda afsigter, har undervisat oss uti, gifver oss e resan frin Norge en- nasta plenum ivagabrin-ganduppgorelse foretagit g angiende en ging stA till upptaga ett gora oratt utan art skall forgatas eller utstrykas detta hopp, och vi veta att det Silken forlAtelse. e dast i ansvar derfor. af en ifrigasatt de.ta syfte. Den unge till andring af namnda Oud icke utan grund. Det ar ett Den rike tnannen och Lazarus, e ar med mindre vi hafva erhillit mellan Malmo och mannen ger tydligt intryck af alskar mAngea af de ringa. hopp, som ar bygdt pi evir.aer-li- g Kopenhamn samt att derfor. Kyrkans ingen kan straffadt gora e gi i for att hafva blifvit rubbad till sina Som afven sekreteraren och evinnerlig ratt-vis- a for dertill. sanning gAr Hogfard karleks-fullsig skyldig dearbe-ten- , sinnen. som forestir hotell Zion om folket, Han bor utforandeaf och lattning hr ofversatta Dea att fall. Yrjo barmhertige vir Guds egenskaper. skall fA barmheriigket och karlek. lar ingen rattighet att vara som det skulle iligga sven- och fortar ingen annan foda an fick hr v. Born yttrande, De icke for Gud blundar (Forts.) nAgot. ska staten att verkstalla och brod och vatten, som han sager, tmellertid fortfarande svafva i grymt eller orattvist. Det kan fortryckta skola erhAUa upprattelse. sin hAlla icke fordel af Allt hvad vi behofva gora ar att lvilka beraknats kosta 35,000 for att kunna spara sina pennin-ga- r okunnighet om detsammas myndighet taga oss pA den ratta vagen. Herren skall utan att det skall sti till ansvar ch hafva sitt logis till dess cronor. TArt hopp ar leda oss till mAlet. (f Yagledaren ar namnet pi heller de kunna och derfdr. tolf rattvisa. kan han fi traffa konungen, di pA Ej ganning bygdt en mycket intressant skrift, som som ej ar En jernvagsplan, de stor fastan hafva han hoppas att konungen skall kom till virt kontor for flera ung, men under nigra ir hvilat, Jag har hort mingafrigor om apostlarne, helhonom att utreda, hvad Fdr landtbrukare. Under ej den beloning vi skola erbS.lla di myndighet, gora silunda; veckor sedan. Bland annat nu iter upptagits, i det att hjelpa lar heller ler han sjelf finner for dunkelt i rubriken Nigra af mina miss-ta- g stafspresidenterna; ej vi hafva slutat detta lifvet. Here den en mycket rin Jonkoping underhandlingar heller skrifver en landtbrukare ren har sagt oss tydligen att hogridsmedlemmarne, ej skildring om en gam-ma- l inledts med Boris rorande en De kunna icke utan den ledsnade i Skdrdemannen: biskoparne. unge Slutligen komma fdljande skall Menniskones Son lakares uppfinning ochfram-stalle- r oana mellan bida namdastader. fordel af norrmannen att ansvarsskyldighet in min majs i en gamMaldags lade taga forgafves Jag i sin Faders harlighet med sina pi resultaterne af ett helt lifs Man har tankt sig, att jernvi-ge- n och e bygd embeten sina och sidant ria. Mossen kommo in der efmajs gora pi borggirdea englar, och gifva hvar och en studium med att finna ett skulle dragassoderom Asun-de- n postera och forstorde mAnga bushels. Jag icke vill Gud som Gud erkanner. for sedan nigra dagar ter hans gerningar. I forsta och traffa Boris mot minga af menniskans dA rian med jerntrAdsduk, Ingen e under uppgift att han af Forbundets bok itergif-ve- s och skall icke bifalla nigot oratt pligor och sjukdomar.resultater sedan fbrstorts. i har Ililla majs antagligen n resa hem. Till som gores af en apostel eller e min utsadesmajs pA Herrens ord silunda: kiingde Jag i den Dr. Till sin skulle som red. nidde hSjdpunkt Jonkoping ofversta presideutska-pet- . af det i vagnsboden. ofver komskall Herren den dagen, di i Sorges storsta ahepp. Mossen fin gotaksparrarne Han kan det icke, ty det ar Peters Kuriko, och i bladet fastes gi in narheten af Taberg. Hela korn pA det oeh Ato det, ma och gifva hvarje menniska afven uppmarksamhet pi, att banlangden stortingsman-ne- sittande pA Boris Jonkoping Skeppsredaren, hans mot sparrarne. En dag tog jag stridande egenskaper. och efter hennes gerningar, Chr. Mickelsen har i dessa en bekant till vagnsboden for att visa naranda lakemedel icke saljes af berakuas till omkring 5 mill. En person kan tanka som si: menniska sisom n honom hvarje mitt fina utsade, meu jag blef it apotekare, utan med hjelp af Sisom kandt pigir byggan-de- t dagar med den engelska A bAde mina och majsens skamsen Jag ar e framstiende man; jag lokalagenter. hon har utmatit till sin nasta Swan & Hunter af jernvag mellan Boris och en innehar hvad den sistniimda hangde barskal-la- d hog plats; ty gor tankt tvif-vehar harpi mycket Dr. Peters Kuriko ar utan Blir dertill banan Wallsend i Tyne ingitt kontrakt l Goteborg. Jag k varest vantat att ft se der, under senaste tiden. Vi skola det hur jag bemoter dessa ringa om byggandet af en ny stilin-gar- e och kunna visa en jag en utmarkt medicin, hvilket mellan Jonkoping och Boris gyllenc, knippa i samma stund sti till ansvar infor vir Guds menniskor? Menlemnar de enstammiga intygen frin de kommer banlinien i kolfvar. Efter den betan band jag 5,500 ton, hvilken skall pi Gud domstol for hvad vi hafva gjort han tanker si, talrika kunderna tillfullo bekraf-tar- . sin helhet att blifva en stark utrustas for vanlig fraktfart pi fast majsen vid jerntrAdar och det e vi icke Hafva undan-flykt it sig sjelf. den. i kottet. Det finnes ingen medtaflare till statsbanan me- Kina och Ostindien. Angaren planterade ut en vacker liten Jag derifrin. Man kan ha sett exempel harpi? Hafva vi i den llan det att sandes gratis till J onkoping och Goteborg, som blir Norges storsta, Vagledaren Ar sedan. HTartenda trad lor som icke lifhuru oratt sett sidana, fra mging i sina planer har i som uppgifva namn och gir i en ling krok i nordvest till till och med ar 1,000 ton storre lefde och fyra alia, men nar snAn smalt trifdes, och i inbillade vet utan att taga i ofvervagan-d- e gjort sin hogfard adress till Dr. Peter Fahrney, Falkoping och sedan sydvest till an nigot nuvarande norskt farvAr, upptAcktcjag att tretton det ratta eller oratta i desam-ma- . oitkomlighet, fallit om och af mina vackraste trad afskalats tattvid 112 & 114 So. Hoyne Ave., Chi Goteborg, under det den nya tygGudsAnde samt blifvit lem-na- d af gnagare. Jag omplanterade jorden 111. vester-ukommer t att Minga tanka, att blott de cago, gi fakt n de tvd sprdkens land. En trAden och band tjarpnpper kring sjelfva? Och skall icke sig it gor foretaganden, till lyckasisina Goteborg. i FinfrAn marken och tv A fot djupt. Inga utkommit har till nasta ini detta forordnirig det ar fortgi? Jo, det mindre till saken om trAd blefvo sedan gnagda. mildt mr stillar vrede. Professor Xordenskiolds land enligt hvilken sisom ratt eller ej. Men den som si varon; och vi skola erhilla det FruEtt Jag brukade kasta ut godseln ur stal-lMissnojd: for larareplats om Nansens nordpols. tanke med hvilket vi mata it vi mitt komma att en skall och lat solen och stiomma ued Du tycktes alltid lia godt om pengar, ging gor, fordras kannedom om pA den. PA det visetregnet Professor ra fiird. Nordenskiold, medmenniskor,likasakertsom eder forlorade vi oss. innan jag en gifte djupt ingra det, ty jag sager kun-ne- n Denna fordran storprocent af den goda qvaliteten af i dagarne som haffinska vi Om det. Gud har att Kopenspriket. I Karleksfull: sagt Hr gastat att som en Guds tjenare, denna den basta godsel. Sedan byggde Det sAg endast sA ut; jag hade i sjelf- hamn for att soka upplysningar fans forut endast i friga om icke gora oratt, utan att I va varit barmhertiga, vansalla, ett nytt stall och upplorde en och i jag litet." verket va hos personer, som sysslat med teologiska ganska juridiska misten forr eller senare forsona hjelpsamma och karleksfulla, under det, sA att jag kundc ha du sade Men vantade du att att lorhil-landenmig, a fakulteterna. handel pi Gronland, om skall det blifva oss itergaldadt; helt och billet tackt. Nu det. Ingen kan undgi vir godseln blifva rik. i de trakter der man De svensksinnade vid univer-sitete- t min Faders rattvisa. Derfor men om vi icke hafva varit detta, jag det, som brukade lacka bort van. ar vi har ju Jag rik, Jag att samma vilkor och sila ned i jorden under deu gamla kan vi vara forvissade om, nit dig. vanta att kunna mojligtvis begarde vi sig erhilla att ar detafstorvigt de ldrsvunna arktiska for- - skulle stipuleras for bide sven- - godselstackeu. for vira synderallt un med mindre vi hafva battrat osB Hon lugnade sig. Vi tro-iast- ai sof-vand- e. egen-domli- g j. be-h5f- an-viin- rd n, ytt-rand- me-da- n e? on-ska- i o-- arf-vingar- n son-dage- n an-ford- es for-sla- ingfarje-forbindels- pa-ragr- for-itels- Makt-misshru- presi-dentska- p, vag-rad- i e Kos-cine- ns . bety-dels- e. under-hilland- lem-nad- lake-med- el ho-telle- ka-pitl- et Svenljun-ga-jernvage- t, n am-nad- ni-go- stjel-karn- n ut-ma- ta skepps-byggarfirma- vag-na- r, d, glan-sand- e ho-no- m rad-dad- trad-gAr- for-lor- A at I stam-mc- . kom-petenspr- of vidun-iversitet- et ct la-ra- re joid-vAnin- him-melsk- e inbe-spara- pi-traf- jorlitelse I fa g |