OCR Text |
Show itrenumerationsafgift: Losnumniei $1 per &r. REDAKTOR H:o 6 och EGARE: OTTO RYDMAN. nmalan. Korrespondenten eller, tidningen hddanefter att benamnas, sA-so- m kom-me- r en, anmiikr sig harmed till svenskarne i Utah och andra platser, der yttersta dagarnes heliga bo, saint till alia, som intressera sig lor vArt beryktade folks, mormonerna , gorande och lAtande. Harmed ar tidningens hufvud-saklig- a verksamhet och mAl men dcssutom kommtr hon att innehAlla hvarjehanda nyheter, meddclanden och ut vald lasning lor h&de ung och gammal, foljetong med mera, sA att hon kan lampa sig lor hvil-kesom heist som icke rent ai ar intagen af osliickligt hat mot de i mycket annu orlitt bedom-d- a yttersta dagarnes heliga. Tidningens valsprAk ar: San-ninfnhet, gudsfruktan och an-gifve- t; n g, namda bud tyckes de hafva bibebAllit fiAn generation till generation, och den var annu rAdande bland dem, dA Kristus var pA jorden; ty vi lasa i Lukas 10 kap., 2537 v., att en lagklok bland judarne frAgade Jesus hvad han skulle gora for att fA evinnerligt lif, och Jesus svarade houom bland annat: du skall alska din nasta sAsom dig DA frAgade hononi den sjelf. lagkloke: Hvilken ar dA min nasta? Jesus svarade honom med foljande harliga liknelse: En man for ned af Jerusalem till Jericho, och kom i rofvare-handech de kladde af honom och sargade honom, och gingo bort och lato honom ligga half-doSA hande sig att en prest for ned At samma vagen; och dA han fick se honom, gick han honom forbi. Sammalunda ock en levit, dA han kom till densamma platsen, gick han fram och sSg pA honom; och gick sedan sin vag. Men en Samaritan reste samma vagen, och kom till honom; och nar han sAg honom, varkunnnde han sig ofver ho nom; och han gick till honom r; d. rattvisa. VAr uppriktiga straf-va-n skall vara att gora tidningen detta valsprAk vardig och alltid soka undvika att gifva vAra medmenniskor orsak till och forbard hans sAr, och got kalla oss trAngbro-stad- att rattvist c olja och vin deri; och lade honom pA sitt ok, och forde honom till Prenmnerationsvilkor: herberget, och skotte honom. Den andra dagen for han De, som prenumercra pA tidoch tog fram tvA pennin-ganingen, anmodas vanligast att och gaf varden, och sade inbetala sin prenumerations-afgif- t Skot honom, och till honom: i fdrskott, om det sA icke mer kostar du hvad pA honom, blir for mer an tvA eller tre eller ofordragsamma. der-ifrA- r, mA-nad- er villjagbetaladig, nar jag Hvilken af dessa tre synes dig nu hafva varit hans nasta, som i rofvarehander kom-me- n kom-merige- At gAngen. Tidningen kostar: FOr Halft tielt ar $ l.oo, n. Den lagkloke svaraDen som beviste honom var? ar 50 cts, de: 8 IITars (Eorsbagcn ben DA sade Jesus barmhertighet. 3 manader 30 cts, till honom: GA,och gor du De som aro skyldiga, bed jas uppgora sin skvld sA snart de Samaritanen frAgade icke den kunna. om han var Salidande sam-malede- s. mannen, All prenumeration, som blifvit farise eller publikan; betald utofver den 1 sistlidne maritan, i nonom endast en han sAg Januari, galler for dubbel tid i behof om hjelp, och frAn namda dato. han forsinkade sin resa och gaf Salt Lake City, 1 Febr. 1894. honom all den hjelp, hans tid och Utgifvaren. penningar kunde Astadkomma, utan att frAga om ersattning. Hvilken ar min nasta? Alla Hvitken ir min nSsta? menniskor, utan undantag, ty vi aro alle Guds soner och dott-raA n.) af Den som tror att endast (For O hans trosbroder aro hans nasta I 3 Moseboks 19 kapitel och och att han endast och allenast 18 vers sager Herren genom Mo- bor alska och gora godt mot Du skall alska dem och icke andra, han svafvar ses till sitt folk: dm nasta sAsom dig sjelf; ty jag i samma villfarelse som judarne pA Kristi tid och forstAr icke ar Herren. Har se vi, att Herren borjade Kristi lardom. ty han sager i Om I alsken tidigt lara sitt folk att de skulle Matt. 5: 4648: alska sin nasta. DA ofvannam-d- a dem som eder alska, hvad fAn I bud gafs till Israels barn voro for Ion? Gora ock icke de publi-kane- r det samma? Om I hafven de pA vandring i oknen frAn lan-deeder forlofvade det vanliga mot edra broder Egypten till n och antagligen voro inga allenast, hvad besynnerligt 6A de icke ock ? I? Gora framlingar ibland dem, alltsA fordenskull Varen hade de inga andra attutofva sAsom eder himmelske som an mot dem, befallningeu voroafsamma tro, Asigter och Fader fullkomlig ar. Och huru harkomst som de sjellva. DA fullkomlig ar Fadern haruti? Israels barn sedermera inkommo Jesus svarar sjelf: ty han (Fai det forlofvade landet och fingo dern) lAter sin sol uppgA ofver fotfaste der, utvisar historien en onda och goda, och lAter regna nastan oafbruten kedja af orlig ofver rattfardiga ochjjorattfardi-ga- . Hvad kan vara tydligare med andra nationer.och till foljd deraf uppstod hat till deras Sen- an detta? Om en menniska r dig och ar din ovan, forglSm der; icke underligt derfore, att sin du for dock den icke, att hon ar din nade endast ansAgo och Kristus sager: Alsken tro deras af sta, egen nasta, som var edra ovanner, valsignen dem och nation. eder bannn,och goren val Denna deras uppfattning af som med-mennis- ka r. t, go-re- publi-kaner- full-komlig- e, ha-ta- mot dem som eder hata; bedjen fdr dem som gora ederskada och forfdlja eder; och Paulus sager i episteln till romarne, 12 kap. 24 S. 2nd Bast Street , 1894- - utan attr,bli observerad, bega sA lAngt. Har har han ju ingensig ofver den praktiga Anitschko ting att gora. bron mtd dess fyra beromda God natt, min van. God natt, eders nAd. hasttamjargrupper och bort till Troijtski Iereuisk, der spArvag-narna-, Tidigt pAfciljande margon blef 20 o. 21 v.: "Om din ovan hung-rar- , som gA emellan Amirali-tete- t sA gif honom mat; torstar sA och nar honom dricka; han, gif e ha silt motespAr. du det gor, sA forsamlar du kol pA hans hufvud. LAt liar steg kejsaren upp och sat-t- e sig inue i vagnen, utan att bli dig icke ofvervunnen varda af svArt skaffa arbetstid att ar det onda; utan ofvervinn det onigenkand. De ofriga passagerai arbetare till attfoietaga ne lade nog marke till den da med det goda. grofbygde oflicern och sAledes Varrneu sAsom Here har dem af ej, uttalade sin forvA-ninSolljusets inverkan pa hudtn. man foi r antog, nAgot inflytanofver hans markvardigalik-he- t de pA hudtorAndringarne. Yilja med kejsaren, men ingen af Det ar en kand sakattsolljuset vi nu se nAgot af de praktiska dem kunde pA allvar tanka sig, utofvar ett starkt inflytande pA i menniskans hud. Menniskor, resultat, till hvilka man kommit att det var sjelfherskaren egen dessa undersokningar, hog person, som stigit upp bland som aro vana att vistas i fria genom den process som dem och satt der som de andra vi, att upptacka luften, ha en annan hudfarg an vi kalla solbranna ar en utomor-dentlig- t oeh lade sin femkopek i konduk-toren- s stadsborna, denbrunaktigafarg-ton- , andamAlsenlig anord-ninsmutsiga nafve som vi i dagligt tal kalla for af naturen; harigenom skyd-daPA torget utantor solbranna. Denna brunaktiga den mimligen huden frAn att steg kejsaren at for att farg ar i regeln jemt fordelad of- blifva skAllad solens strAlar. fortsatta vagen med AngspAr-vagneaf ver de delar, som aroomedelbart icke s och efter en qvarts utsatta for solljusets inverkan Solbranda menniskor blifvasAsom kom han lyckligt och fard med en skarp grans der kladerna angripna af hudutslag, med fin och omtAlig val ut till glasbruket, der hans stadsbor borja tacka kroppen. hud. ankomst vackte forfarlig a Denna bruna farg ar det i Kopenhamn Finsen Professor resultatet af solens inveri Kejsaren besAg bruket i alia kan. Den uppstAr sA smAning-o- har sista haftet af Hospitals-tidetddess meddelat ett enskildheter, stannade der i ganska och hAller i sig lange. som han en hel timmes tid och begaf sig angden-cfEmellertid kan huden ocksA U'efligt iorsok, den saken gjort.. derpA hem igen samma vag, han forhAlla sig pA ett annat satt For att efterlikna negrernas kommit. gent emot solstr Alarnes inverkan, svarta hudfarg mAlade han med I Anitschko vpalatset hade man i det att, efter det huden i nAgra en tusch omkr. 2 turn bredstrim-m- a emellertid slagit alarm, och en fA timmar varit utsatt for ofver armen och uisat-t- hel liar af polisagenter hade i tvars ett smartsamt, mycket den dereftcr f5r starkt solljus. storsta hast skickats uttill glas starkt rodaktigt utslag uppstAr, DA han derefter tvattade fargen bruket for att pA vornadsfullt som kan ofvergA till inflammahudeu inunder hvit folja kejsaren till spArvag-netion af huden. PA detta satt af, visade sig den och det under att normal, indi-vidoch, nar han kommit fram verkar solen i synnerhet pA bAda sidor var rod, och efter till den, pA taga plats i densompas-sagerar- e som ej aro vana att vistas det var timmars ett lurlopp och Aka med till Anitsch-kovbropar i fria luften, sAledes sarskildt pA icke som af varit huden, stadsbor. MAnga af vAra lasa-re- , parti inflammeradt, un Allt gick naturligtvis lyckligt svartfargadt, lasarin-nor, vAra eller annu mera der det det att och fargade partiel val, och kejsaren skall ha vakanna sakerligen detta holl sig nonnalt. rit synnerligen belAten ofver, att forhAllandeaferfarenhet. Genom dessa undersokningar det omsider en gAng lyckats hoHuru kan det nu vara att ar i stAnd till att pAverka har vAr kannedom om solljusets nom att nAgot sA nar slippa de att stA under polisuppsigt. huden pA dessa olika satt? Forr inverkan pA huden under , Aren blifvit betydligt Men han har ej lAtit noja sig i tiden antog man att det var och resultatet haraf skall med ait dennaenstakagAng van-drvarmestrAlarne i solljuset, som ut pA egen hand. framkallade forandringarne i hu- blifva af stor praktisk betydelse i behandlingcn af vissa sjukdo-maNyligen gick han sent en qvall den, och i lAnga tider har man pA samma satt ut frAn sitt slott lAtit sig noja med detta antagan-de- . Gatschina. Men nyare undersokningar DA han promencrat en stund, Ryske czaren pa egen hand. i detta ainne ha gifvit vid han-de- n kom han till nAgra smA gator hAller att antagandet ej om den vanliga strAk-vagesidan dan-skAlexpA den Det ser ut, som om kejsar streck. I sista haftet af Der rAdde ett ohyggligt Medicinsk Aarsskrift har ander skulle ha fAtt smak for att man tagit sig emedan med-delrora sig lika otvunget i sitt eget morker, ofverlakare Axel Paulsen en for att ej tanda endaafde lyk-toland som i Danmark, i Kopende resultat, till hvilka som i stort antal aro ofver ljusets in- hamn och pA Fredensborg, nAalia gator och vagar flytande pA huden hittills ha got, som han kanske for ofrigt, Gatschina. i sitt hela som omkring han flardfri ar kommit. Den bekante specialisten i upptradande, alltid haft lust for, Kejsaren stannade och kunde drif-v-a i det ljus, som foil ut genom ett prof. Hebra, var den ehuru han hittills ej lyckats som se en gick sin vilja igenom gent emot krogfonster, figur, forste som bestamdt uttalade train och tillbaka med lAngsam-nta- , den Asigten att det icke kunde sin omgifning. taktfasta steg. Han gick vara solens varmestrAlar, som Sakert ar att de tvA man, geoch sAg, att det var en narmare och ofverste Tscherevin neral till solbranuan. voro orsaken i ha som sarskildt icke polissoldat. blott folk, Scheinkin, Han pAvisade att Kejsaren inlat sigi samtal med som utsatter sitt ansigte for uppdrag att bevaka kejsarens far-dahonom. s vid utan afven de som person hvarje steg, han vid i afven al!t luften aro fria annat an belAtna Sag inig, min van, hvarfor mycket lagre temperatur, ja till och med med, att han orjar frigora sig lyktorna inle aro tanda har? Polismastaren har gifvit vid frostvader, blifva bruna. frAn deras ledband. om, att de icke skola sAlunda fick Man traflar ju ocksA icke solNyligen kejsaren nAd. i trs och lust besok det eldare hos att tandas, branna aflagga ett bagare, utsom som stora kejserliga glasbruket, aro JasA, jag trodde, att det frAn liknande yrkesman i satta for lAngt starkare ligger en utkant af Petersburgs hogre ort gAtt ut befallning, att sodra del, alldeles i narheten af alia lyktor i Gatschina skola vaan solens. Han ra tanda efter morkrets inbrott. Man mAste derfor antaga att Det vet jag ingenting om, ers det ar de kemiska strAlarne i sol- beslot att bege sig af dit ut nAd. forandrinen som som framkalla vanligsimpel dcidlig ljuset, " Men om kejsaren nu en gAng garne i huden. Och att detta i stallet for mellan dubbla led kotnma hit och finge se, skulle kossacker. och antagande ar riktigt,arbevisadt soldater, poliser inte gjort, som han man s Han att lemnade alltsA genom den elektriska belysnin-geninverkan pA huden. Detta ej genom den val Ack nej, ers nAd, det ar ingen keutan gerikt sardeles som ar pA liufvudingAngeu ljus, miska strAlar, framkallar namli- - nom en liten bakdorr, kom ut, fara for. Kejsaren kommer icke glo-daad- Alexander-Nevski-klo-stre- t, d svess-ninge- n. hog-vaxt- e, g g r Nikolai-sta-tione- n n, tim-me- upp-stAndels- e. nor-mal- e m e sol-ljuse- e af-stA- n er n. obe-haglig- a sol-ljus- et un-da- n vid-gad- a r. a at r, upp-sattap- bud-sjukdom- sol-varme- n, ta-ge- r, 1 varine-utstrAlnin- g Aiexar.der-Ncvski-klostre- t. all-del- Anitsch-kovpalats- be-fal- et 5 5 2trg. Salt Lake City, Utah gen en stark imflammation af huden. Denna formligen skAllas, liksom stadsbornas hud skAllas dd den utsattes fljr for starkt solljus. I verkstader, der man arbetar metall och foretager elektriska s vessningar, augripas arbetarnes hud till den grad, att det till och med med hoga loner och forkor-ta- : t? emellertid polismastaren uppkal-la- d till kejsaren for att mottaga en allerhogsta, men allt utom allernAdigaste skrapa, och nu aro alia lyktor tawda och putsa-de- , sA att de skina som solen. Det skulle spridas icke sA litet meia ljus ofver landet. om kejsaren ofta med egna ogon kunde fA tillfalle att se, hur mdrkt der ar. Fotoyroferiny d hafsbott- nen svsselsatter for narvarande en Iransman vid riamn Louis Bauton! Saken crbjod foist stora svArigheter, ty ljuset der nere ar sA svagt, att det behdfdes en mycket lAng expositionstid, den ringaste krusning af vattenytan Astadkommer i skuggorna, som alldeles forderfva bilden. Hr Bauton fann det derfor nodvandigt att taga ogonblicksfotografier, och konstruerade derfor en lykta, med hvilken han under vattnet kan Astadkomma magnesium-blixtaNu stiger han sjelf forst ned i dykardragt och utvaljer en lamplig vy, derpA hissas appara--te- n ned och han tager fotogra-fieat dessa submarina bilder lara vara utonu Hr Bauton ordentligt vackra. tror, att man skall kunna apparater, hvilka kunna nedsankas, och taga bilder pA djup, dit ingen dykare kan me-da- r. foran-dring- ar r. n. At.-killig- a kon-strue- ra tranga ned. JJen socialist is La sat sen om lika arbetslon for alia har under nAgra mAnader prak-tiskt Mannheim i Stadcns myndig-hete- r gAfvo namligen vika for det socialistiska ai bctarelorbun-det- s begaran och fbrordnade, att den arbetslon, som tillkom sta-dearbetare, skulle fordelas lika mellan dem alia. SA var det forra vintern; men sistlidne november l'ranistallde forbundet en ny fordran, namligen om en minimallon af tvA mark och trettio pfennig. beviljade en hojning for kollektivackordet. Trots allt detta har antaletar-betslossom anmalt sig till allt mer minskats. I november anmalde sig 450, men nu arbeta endast fyratio. PA ett allmant mote harom dagen fingo vederborande veta orsaken, och denna var, att hela det kollektiva systemet med lika loner forklarades vara orAttvist och outhardligt. Det hade att de flitige arbetarne voro ett fAtal mot de latiingar, som fbrstodo att lAtsas arbeta och sAlunda drogo samma Ion som de andra, hvilka harigenom nodgades arbeta dess mera for att tjena brodet At de lata. Den beromda solidaritetskan-sla- n hade icke visat sig, och vill langre vara med om ingen e detta orattvisa system, som De forsamlade lattjan. besloto anhAlla hos myndigheterna om en AtergAng till det gamla systemet, med smarre, fria arbetsgrupper, inoro hvilka lonen fordelas allt efter flit och arbetsduglighct. profvats i lyskland. ns Myn-digheter- na e, ar-bet- e, vi-sa- ts, gyn-nad- ne |