OCR Text |
Show TUCHisr- - REDAKTOR och EGARE: H:o 6. En ny evangel)! Predikan OTTO RYDMAN. tro icke pA dem. Om nAgon genom tro, erhAller en vfilsignelse af detta slag, gora de sA kal ade kristna narr deraf. Det finnes en del folk, som hafva fAtt fast pA fMning. af aldste Chas. W. Penrose i tabernaklet. den 24 Nor. ' 1901. o Salt-sjSstade- n, nAgot af sanningen om gAfva. men de blifva till Atloje for sin. tro pA (Forts ) jgjorda denna gAfva Och dock ar den I denn a tids&lder, som bar att gAfvan en af de ffirnamsta uppvisa s& mycket fram&tskri-dand- e pA den kristna religio-nei allt annat, borde man '' Denna gAfva utlofvades af val ock hafva framAtskridande i Kristus till de troende. Hfir religionen. Vi borde veta n&got bvad Jesus sade, dA han utsande om v&r Fader, fr&n bvilken vi sina apostlar, sAsom vi finna kommit; nAgot om Herren Jesus af Markus: Kristus, bvilken vl betrakta s GAn ut i bela verlden ocb vAr Fralsare; nAgot om vArt evangelium for bela ska slagtskap med dem och tried pelsen. Den som tror och blifver d6pt, bvarandra; nAgot om vArt iore ban skall varda fralst, men den i vAr innan ande gAende, ingick som icke tror, ban skall varda om framtiden, fdrdomd. kroppen; nAgot mot hvilken vi basta; nAgot om Men dem som tro skola dessa det stAlle till bvilket vi skola tecken Atfolja: (Mfirken vfil, att komma nar vi lemna kroppen; dessa tecken voro ej blott for nAgot om de fdrhAllanden som apostlarne, utan for "dem som tro"): I mitt namn skola de v&nta oss i evigbeten. onde andar, de skola tala Huru mycket framAtskridande med tiya tungor; finnes i dessa saker? Intet Ocb ormar skola de bfira, ocb om det kan intet vara, ty nutidens de dricka nAgot som fir dddande religionslArare fist a sin f5rtr8-sta- n skall det icke skada dem; pA sjutill sina Asigter om en dOd ka skola de Ifigga bfiaderna, ocb de skola blifva bok. De hafva intet annat; de ci 16: 15, 18 ) helbregda.(Mar fftrv&nta intet annat. De Aro Detta fir Jesu Kristi ldfte till icke ense sinsemellan r5rande dem som tro, om I icke tro detta den boken, de ftirstA benne icke, sA tron I icke pA Kristus. ej heller s5ka de efter att fA den (Forts.) Ande som profeterna voro under inflytelse utaf. Sannt nog, de tala om den Helige Ande, men BARNETS FRAGA. nar man gAr dem nlra inpA t, Efter vicomte de Girel, finner man snart att de ej tro pA den Helike Ande, ty den S&g mig, fader, du som mycket vet, Hvad du snabbast sAgf samma ar uppenbarelsens Ande. Ar det stjernans ljusa h&rligbet, Den fir det medel genom bvilket Eller vind ocb v&g? Fadern och sonen uppenbara saker ocb ting for mfinniskorna. Ar det skyn som gvfifvar luftig f&rd; Den fir bvad Kristus lofvade, dA Eller l&rkans flykt; Eller drfimmen, som i andens verld, ban sade: Sitt palate har byggt?" "Men nfir ban, sanningens Ande, kommer, skall han leda eder till bela sanaingen, ty ban skall Ar det elden, eller blhct som gnyr' Ar det dfidens strid; icke tala af sig sjelf, utan allt Kanske sanden som i hviiflar yr; hvad ban bar bort, det skall han Eller ungdomstid? tala, ocb det kommande skall hanfdrkunnaeder."(Joh.l6: 13.) Intet, barnet mitt, sA ljuft som ledt Detta fir bvad den Helige Ande Ro och hvila har. fir for. Nuval, den Helige Ande Mins dock hvad jag snabbast flykta sett, Det &r lyckans dar. " forfindrar sig ej, icke meraan Fadern ocb Sonen. Detta himmel-skljus for med sig himmelsk Fr&n kraft. Det npplyser mfinniskans Det sjfil. lyfter mfinniskan till bennes Ska pare, sA att hon kan meddela sig med Fadern, lira om bans vfigar, och hafva kraft skall helbreg-jdagorelse- kan-neteckne- n ra pre-dike- n ut-drif- ! lif-ve- (Bamla Horben. pA frfim-mand- vid sidan om en Nordenskiolds bvad de orafattande resultaten mdnniskor bara Inga voro nAgra betraffa, ocb nastan vid sidan af vargar. Nyligen vid ett sAgverk i Audres hvad djerf heten och tjensteman Ornskoldsvikstrakten uppe i angA. Det fir den Jockmock for att se till afverk-ninga- svenske upptacktsresanden dr som der egde rum. De Sven Hedin, som under flere Ar kommo dervid in i en stuga bor-t- a egnat sig At att utforska ocb i skogen. Der fanns endast en kartlagga Asiens vildaste trak-ter- , Han bAller pA att stadigt gammal gumma, ocb bon blef fA och se sakert ofver att synnerligen glad skapa sig ett bestAen-d- e r, folk; bennes man bade varit bor-t- a arbete fjorton dagar, ocb under denna tid bade bon ej sett nAgon mfinniska. De enda lef vande varelser, som varit synli-g- a 7 vid stugan hade varit vargar. pA i En mannhaftig hustru bar en arbetare i Grangfirders finnmark, Dalarne. Under den tid som jakt varit tillAten bar bon deltagit i bulvanskytte, dervid bon med bftssan stAtt i ko- jan och bennes berreocb mpp 4 Akt att firo barnen smA. nfir de hvad vi (firm A. Dsn resande stoppade tillbaka hfir, konduktfir, tag en cigarr. Tackar, det. mA jag gora. Och var god bebAll cigarr-fordralsAsom et American UlOST. If Daomar Nord. -- , . tvA nya Angare pA 10,000 tons, har nu qvinnofrAgan varit en som aro bestalda hos Alexander I Aratal 45 graders hold rAdde den fdr dagen, och striden for qvinnans frAga Stephens & Son i Glasgow, skola rfittigheter har k&mpats med kraft och 18 Mars pA morgonen vid levereras nasta vAr, den ena i ihardighet. Visserligen ha derunder i Norrbotten. Mars, den andra i Maj. Angar-n- r&dt olika intressen, olika st&mningar, skola kosta omkring och blanka hugg ha vexlats mellan de a 68 bambarn. En ledame. Men i trots af, eller hvardera. qvinliga i Elfsjosocken, Norr- 4,000,000 kronor kanske just till fdljd af dessa brytningar striden Aralltings fader, larde redan botten, har 68 bambarn. En af "Oscar II, som levererades af har qvinnordrelsen gAtt bennes dottrar fick 18, en annan samma varf, kostade omkring Herakleitos fram&t mot sitt m&l. raskt men den 4,500.000 kronor, 14 arfvingar. Fr&gar man: hvilket &r m&let? d& blifva n under en period, dA Full likstAllighet med svaren mAnga. hollos hogre. Af de senast Den senaste spionerihi-storle- n. Frihet i mannen, ropar en grupp. Nyligen har af krono-fogde- n bestalda tvA valdiga Angarna handling, en annan. Upplysning och i Lycksele anhAllits en bade endast den ena ursprungli-ge- utveckling, svara nAgra. Ja, de firo tilldelats det skotska varf-ve- varierande, inskrifterna pA fanorna, men person med militfiriskt utseende, af dem alia utmynnar i ordet: ett bekant stort danskt varf inneborden bvilken uppgaf sig vara ,norsk framAtskridande. Vid r gipsmakare. foretagen konkurrerade om leverans af Det har handt nAgra gAnger, att tala till mfinnen, men dA Aro kroppsvisitation upptackte man, den andra. Det danska varfvet annorlunda, dA lyder att mannen forde omsorgsfulla hade forst lemnat anbud om ett Johannes doparens: Bfittren likt varfan det skotska anteckningar, men voro dessa b5gre pris eder! och qvinnans kraf pA det manliga icke pA norska. utan pA ryska. vet, men beslot sedermera att gA slagtet&r Foradling! Ar qvinnan dA verkligen sjelf sA Anteckningarna tillvaratogos ned till samma pris som Alexanocb ofversfindes till utrikesdepar-temente- t der Stephens & Son. Anbudet att hon for egen del blott ka men forehfilla manom frAn tala kom det varfvet danska rfittigheter, for att ofversfittas. Hfir hon finnu fel brister? och nen hans en emellertid half forsent. tirame DA mannen emellertid icke i sitt Cra ljudet af de sAnger, som sjongos kunde anbAllas sAsom ldsdrifva-re- , och mormors mor om, att De vdrnpliktiges u t van-d- r for mormor &r skapelsens kro a och ffir god slapptes han, berattar qvinnan En meddelare till Myr-hede- n a undan-tagsgumm- es varfs-prise- n t: qvin-no- uppma-ninge- n full-komli- -- Sollef-teAblade- t. in g. "Stock-bolms-Tidninge- pAstAr, Skidtd fling ska vl ha. Hfir- a bage-riarbetarn- Norr-kopin- g, lie-te- n in-fa- nn att rgAnga varnpliktige i dessa dagar utvandra pA falska betyg. Man lAnar piestbetyg och af annan varnplik-tig- , fBr hvilken ej hinder m6ter att utvandra. Legitimations handlingarna Atersandas efter framkomsten till det frammande landet. En svensk konduktor. Svenska Morgonbladet lamnar "P. W." (lektor Waldenstrom) fdljapde lilla skildriug ur verklig beten: En resande for med nattAg frAn Malm5 till Stockholm. Han var sjuk och behofde isomslag. Konduktoren skaffade is ocb bjelpte bonom hela natten med omslaget. TAgetvarframme i Stockholm Den resande steg ur vagnen Han tog upp tio kronor och rack-t- e kndukt8ren. Jag tackar for vfinligbeten svarade konduktoren, men vArt reglemente fOrbjuder oss taga emot drickspenningar. Men isen ar ni dock icke skyldig att bAlla mig. deras lif, dessa smA, som frAn sina e Ar blifva stfilda i undanskjutna, vr&arne, aldrig fA en glimt af k&rlek, om ej eii och annan forstulen smekning af fadern, och som sedan, s& fort de kunna gfira nytta, fA bokstafligen ikl&da Big en tjenares skepelset Men halfsysko-nen- , som v&xa upp i samma hem, ack, de Atnjuta en fimmaste ffir&ldravArd, ffir deras trefnad och glfidje kan ej gfiraa nog af en uppoffrande moder. Or&ttvisor firo en tung bfirda att bfira ffir mfi skuldror, och nfir sedan styfbarnen aom ful vuxna trfida ut i lif vet, d& firo bittra barndomsminnen om k&rleks.fishet och ffirfidmjukelser af alia slag frfin, som gro och bSra frukter. Hurudana? Och det fir verkligen samma qvinna, denna styfmoder och moder? Hur fir det mfljligt? Henne sjelf ffirefaller saken dock helt naturlig. Det har alltid varit henne en stfitesten, att maken varit gift en g&ng ffirut, och all stT&fvan gAr utpA att ur hans hjerta fullkomigt utplina minnet af den ffireta hustrun. Hvad komma styfbarnen mig vid, fi de ffida och kinder, sA har jag gjort min pligt. Jag har sA fullt upp att gfira ffir min Och v&nner och egen lilla filskling. bekanta sfiga helt urskuldande: Ja styfmor fir findA styfmor." Fins det d& ej hos denna qvinnan nAgot medvetande om det ansvar, hon ikl&der sig, d& hon ffirenar sig med en man, som eger barn frAn ffiregAende gifte? Nej, det fir svartsjuka och egoism, som a& ha fifverhand i hennes hjerta, att de goda k&nslorna ffirqv&fvas, och sagan om den elaka styfmodern den fir en af mensklighetens sorgligaste sanningar. Vore ej hfir ett verksamhetsf< ffir en sann qvinnororelse? Behfifdes ej hfir talet om moderlighet? Ar det icke hfir vfickande roster skulle lAta hfira orden: ffir&dling och ffirbfittring? Vore det icke framtidens qvinna v&rdigt vi drfimma ju sA stort om henne! att sfika blifva icke blott stor i kunskaper och beg&fning, utan en fidel qvinna, som ffirst&r b&de moderskapets hfighet och dess kraf. MA hon fullt kfinna ansvaret, icke blott ffir sina egna smA, utan fifven ffir dem, fifver hvilka hon blifvit satt i modern st&lle! MA hos henne medlidande v&cka till lif kfirlek till de omedvetna smA, som ffirlo-ra- t sitt ba.sta vfirn pfi jorden sin egen morl Ja, nog vore det mAlet stort ffir ett kommande qvinnoslfigte, att sfika sig sjelft, att forfindra ett skriande ondt till godt och derigenom om det Ar mfijligt sprida ett forsoningens ljus fifver hvad qvinnan brutit frAn tidernas bfirjan. (Ur Idun.) tidi-gast- ett minne af mig! sfill-synt- a stycken efter hvarandra. styfmor, och r, tian. Se fA kunna ej ha nAgra ffiratfattade ffirdo-mautan skulle nog snart kunna i barnslig tillit vfinda sig till den, som af egen fri vil ja lofvat at vara dem i modern hon blott ville lAta dem st&lle, om komma! Men nej, der finnes intet rum ffir dem i hennes hjertal Och huru blir mid-jiomm- andinavian e Reglementet AlSgger oss pligter i faderns hus, hvilka det varit bitrada de rtsande i allt, hennes lust och glfidje att fylla. Oftast Tackar, men det f5rbjuder min tjensteplikt. namn bland samtideus stora De skildes At med ett bandslag, f5r Han vetenskapsman. gor Asien hvad David Livingstone ty det tog konduktdren emot. Det finnes ett enda land pA och Henry M. Stanley gjorde for jorden der en sAdan hfindelse fir Afrika. Han ar nu pA vfig hem till Sve- mdjlig, och det ar Sverige. Men bvad bette konduktoren? rige, der ban af alia klasser bfil-sa- s vfilkommen med stor entu-sias- Ja, jag skulle sfiga bans namn, om ban vore allena, men nu bar Dr. Hedin fir att Atervfinta till han sA mAnga likar, att de, som icke likna honom, utgora Stockholm till instundande undantag. Nfirdu darffir pA jernvAgen i Sverige m5ter en . Det forenede Dampsklbs-telska- bs konduktfir, sA tfink: York-rou- te , New Det var sfikeriigen den der. e. 7-1- 13 2 Salt Lake City, Utah. En svensk vetenekapens Isen tillh5rde jernvagen.ocb " Det d&llga ffirhAUandet mellan sty fmol gar, att hfirom dagen bittades i en torsk, som tillsammans med storman. Sverige bAller pA att lor den skall jag icke ba betalt. och styfbarn kan ju fifven bero pA de en mangd andra fiskar sfintsfrAn fA annu en af destora stjamorna Men det hor icke till eder senare, men d& ha dessa i de fiesta fall som fullvuxna nfidgats att se en Trondbjem till Norrk5ping, en pA upptackternas himmel, en tjenst att vara sjuksk5terska qvinna intaga en filskad modern sten, som vagde 2 Ya bektogram. stjerna, som fortjenar att stallas for intet. plats och fildsta dottern afstA frAn de nAgra af smAsko-lan- s skyddas for om dagen bade bans stigar. Detta Hjorden i Under orolig-heterngossar Hernosand anord-na- t fir den Ande som Kristus utlof-vad- villomeningar. i Goteborg, som slotos skidtfifiing ute i GAdeAsta-den- . Men bvar finnes den i dag? Forsta priset utgjordes af med polismastarens stenande, Hvar fir dess kannetecken bland en bulle, andra af en ock br Sjostedt, mfinniskorna i dag? Uti l'sta upptradde fortroendeman frAn skorpa ocbtredje af en sockerbit Korentierbrefvets 12 kapitellfisa Stockholm, pA ett m5te och vi: En oxhandel. Den 18 Mars i Goteborg att "Men At hvar ocb en gifves en kreaturshandlare intrfidde Ifisa icke nAgon annan tidning Andens uppenbarelse till gagn. frAn LinkopingpAengArd i Ty At en gifves genom Anden fin den socialistiska "Ny Tid", der en karl stod i nar att tala visbet, At en annan att "emedan bogst fA arbetare torde af ett par ozar, hvilka funno tala kunskap efter samme Ande, vara sA pass upplysta, att de At en annan tro genom samme fdrstode att bilda 6ig ett riktigt nAd for kreaturshandlarens 6gon. Ande, At en annan gAfvorna att Hvad kosta oxarna? spor-d- e bota sjuka genom samme Ande, omdome, om de laste fifven anmannen. ban At en annan kraftverkningar, dra tidningar!" 400 At en annan profetia, Aten annan kronor, svarade denne DA At bedfimande af andar. en anen raskt och bestfimdt. Skamllgt bedrdgeri. nan Atskilliga slags talande med torsk, som kfipts pA fisktorget i Kreatursbandlaren fann priset tungor, At en annan uttydningen Falun, skars upp, befanns magen billigt ocb 5fverrfickte mannen af det med tungor talade. Men allt detta verkar den ene innesluta icke mindre fin fyra 4 "hundralappar" med hvilka afdunstade. snarast och samme Anden, utdelande At stora stenar tillsammans vfigan denne bvar ocb en sitt, sAsom ban vill. de 850 gram. Fisken bade kopts Knappt hade "sfiljaren" gAtt, Ty likasom kroppen fir en ocb frAn firman Meurling, Nybelin & forrfin ozarnas rfitte egare har mAnga lemmar, men alia C:o i sig, och han behdll natur G5teborg, som troligen im lemmarna i kroppen, fastan dc frAn varan Norge. ligtvis sina ozar, till mycken for firo mAnga, Aro en kropp, sA fir porterat hfir Att det ock med Kristus. ffireligger bedrfigeri fir smfidelse for kfiparen. (Verser-n- a 2.) Den smarte sfiljaren bar sedan desto pAtagllgare, dA liknande Dessa gAfvor finnas icke bland r5n gjorts fifven annorstades pAtrfiffats, men ban nekar fSr mfinniskorna nu tilldags, ocb de SA omtalar NorrkOpings Tidnin alltibop. att vandra Koator: 266 State Street, $rebctjen ben J8 2Ipril H902. ffir denna verlden? Behfifver hon icke L&kare, lfik lyssna till uppmaningen: dig sjelf? Det fir ju en sedan gamla tider erkfind sanning, att det fir ffirst som moder en qvinna nAr sin fulla storhet och att detta kail skfinker henne de skonaste, men ocksA de ansvarsfuliaste af alia pligter. Moderskarleken fir ju ock-- nedlagd i hvarje qvinnohjerta och aktas sA hogt, e att den till och med fAtt blifva en ffir Guds k&rlek till menmskorna. Skulle en qvinna kunna ffirgfita sitt barn, sA att hon icke ffirbarmar sig fifver sitt lifs son? Och, om hon fin ffirgfiter, A vill jag dock icke ffirgfita dig. Och det bfista, renaste, alia tiders skalder besjungit, har varit denna allt uppoff-randi sjfilsforsakelse ouppn&dda Men fifven solen har ju flue liar, och hur bemfingd fir ej denna k&rlek med egoism, hur uttr&nger ej k&nslan for det egna barnet medvetandet om andra pligter och ansvarl Den ar gammal, sagan om den elaka styfmodern, derom bfira h&fderna och historien mAnga blodiga vittnesbfird. Och i det enskildas tysta verld, hvem kan rfikna alia de tArar, lidanden och ffirfidmjukelser, som en styfmor ffiror sakat de barn, hvilka blifvit lemnade i hennes vArd? Hur ffirffirande stort Ar ej antalet unge man, som kommit pA lastens och brottets vfigar, derfor att de sA tidigt drefvos frAn hemmet genom sin styfmors illvilja, oefy hur ofindligt mAnga firo ej de unga qvjpnor, som mAste ut och arbeta bland fr&mlingar, ty de kunna eller ffiej stqnns Uipjrype der styfmodern r&deif for-bfitt- ra A grad-mfitar- e, ALLMANNYTTIGT. Att fortaga den obehagliga smaken pA nya tennk&rl. Ett rfidglfidgadt kol ska-ka- s vfil i kfirlet, som sedan tv&ttas vfil med varmt vatten. Om sA erfordras, upprepas detta flera gAnger, men hvarje gAng tages nytt kol. Ett annat sfitt fir att urkoka kfirlet med litet pottaska upplfist i vatten, hvarefter det tvfittas vfil och sedan urkokas med rent vatten. den obehagliga lukten pA FfiremAlen bestrfis tunnt pA bAda sidor med benmjfil och fA stA Attfdrtaga 36 timmar i en temperatur af 120175 grader Fahr. Lukten ffirsvin-ne- r dermed h&rigenom och Aterkommer icke vidare. fir Att f&sta gen pd halfytlna tyger, Dessa tyger hafva stor ben&genhet att f&rga ifrAn sig fifven sedan de blifvit gamla, men detta kan ffirekommas, om de efter sista ffirgningen (af bomullen) blfitas nAgra minuter i ljumt vatten till-sa- tt med litet vanligt, ffirut upplfist snickarlim och sedan torkas hastigt samt strykas eller presses. Till 2580 lbe tyg tages 1 lb lim. |