OCR Text |
Show till Supplement DEMOKRATER! Rostea hela valsedeln sAdan Byten icke ett enda narnn med republikanerna; ty, kommen ihAg, att dsn demokra-tisk- a valsedeln ar hundra pro-cebattre an den republikanska. Kommen afven ibAg, att mn Utah skall blifva stat, mAste blifva de vinnande vid nastkommande val; tv det ar stridande emot sunda lornuf-te- t att tro, att en demokratisk president skall gdra ett republi-kansk- t nt territorium till stat. Allt-sA- : de som rosta den demokrati-skvalsedeln, rosta for Utahs upptagande till stat; de som rosta den republikanska valsedeln, rosta emot Utahs upptagande till stat; der hafven I hela a LSrdagen den 2 November 1895. en, tankar Skandinaver endast varda lefnad", och andA de omkring de aro sA gohalft pris. om skandiitaverna. da mormoner, dA de gomma sAdan ruttenhet ibland sig. loir ett par veckor sedan blef Landsman, rosten emot sAdan I Bikuhen for den 4 December en herre frdn Logan presenterad ruttenhet. 1890 fumes lbljandc stjcke: for lepublikanernas ordforande, Som kortelig berprt i forrige hr Geo. M. Cannon, af en nara Nr. gav vor Delegat til Kongres-sen- , anfdrvandt till Utah-BieHon. John T. Caine, en Hr Cannon ville ha att herrn Skundlnavlsktt demokratiska massmotet, s Banket i Cullen Hotel for frdn Logan skulle stumpa som i Central-komitAcre sarnt onsdags afton afholls A bland skandinaverna i Sanpete, demokratiska af bans Rcjfolge paa hans Tur men han kumle endast hohogqvarteret, var gifva den andre stSrsta samman-koms- t Tenitoiiet og politiska gjeunem nom half betalning, sade han. af Venner. Mr. Caine var natur-a- f skandiuaver som Herrn fran Logan frdgade: i rum de vigtigste Talere Hur Salt Lake egt City. mycket ar full betalning? Iind- bland andet: Femton dollars i veckan, LAngt fore den utsatta tiden for motels oppnande var den rymli-g- a skjpnt jeg ikke ivrer for sade hr Cannon. eller vil opflanime lokalen, som upplystes af Tack skall ni ha, sade herrn hundratals roda, hvita och blA maa jeg dog sige, Irdn Logan, "menjagtror inte t vi har et nobelt og stra'bsomt fy Id till trangsel glodlampor, jag bryr mig om det. med Folk iblandt os fra Skandina-vieti- . AhSrare. Hr lespektabla Herrn frdn Logan ar en af re- Jstn Hon. den ar. Utah-Korrespondent- 1. Caine's och himla med, n. Fol-ket- e nA-gons- in Klasse-dannels- e F. S. Ertman var aftonens sekreterare var hr H. M. Lund. A platformen herrarne P. VV. Madsen, F. S. Fernstrom, D. C. Dunbar, I. C. Thoresen ochj. A. Hoglund. Programmet var bra, men det hade varit battre om det foljts i ordning och ickc sonderbrAkats. De basta numren voro hr Alfred Nilssons deklamation, mrs C. Andersons och mrs M. Christys duett, miss Emma Jprgensens er hurtig voxet i Tal publikanernas basta talare, men vil udenTvivl sriart bliveen hr Cannon tyckte en skandinav sAdan som den ar. Der-fo- og i Landet. Jeg propo-nere- r var endast viird halfcen. demokrater, framdt till Stormagt en Toist for skandina-vern- e Der ser ni de republikanska neyer! i Utah, og deres opfordrer I Ildsten hela valsedeln styresmannens kanslor for skanOrdforer, Mr. C. M.Ni Isen til at dinaverna. De anse dem endast besvare satnme." for hal'ten sd goda, som de Hr C. M. Nulsen besvarede Vand republikanerna Litet om hemlndustrlens Toasten pd ett sutt, som lan- ryggen, landsman, och sluten der bdde honom och skandina-vern- a eder till demokraterna, ty de beskyddande. till stor heder, och han icke endast lara, men praktisera blcf ofta afbiutcn af den ena jemlikhet, fiihet och broderskap. efter den andra. Fdljande ar ett utdrag in ett appladen hr Ileber M. Wells Hvad aro breffrAn vAr gatnle van och skandir.averna? om Ilai tankar 'Fyrbaken pa villovSgar. professor O. Cedcr-itro- ni dem? hurt ndgonsin i Pelican Point: san-ninge- n gA att De r, miss Penroses deklamation, lilla Jennie Conrads vackra upptradande, samt miss Judith solo, re Skandinarer, r listen pd Att Fyrbdken under sin kor-t- Andersons underbart skona republikanernas Platform hr Caine! sAng. talas om beskyddandet af lefnad aldrig varit riktigt Talarne voro hr D. C. Dunbar, Ilvilken herrlig ting men stiindigt pratat i hr I. C. Thoresen, samt domare a om det bara vore sanning. det erkannes af flertalet 0. W. Powers, och deras tal vo-r- o n de sattet att beskydda af skandinaviska republikafulla af lifgifvande kraft och Dd J rostrn for konstltu-tionen- s nerna. pA, ar attgA till skoma-karen- , sunda argumenter. Talarne antayaude, sd stryk Isistanunuet af FyrbAken dd man skall ha skodon; ofta af den ena applAden till skraddaren, dA man skall ha at ordet VO pd valsedeln. eller "Irrblosset finnes Ater den efter den andra. der resolutionen, men denna klader; till snickaren, dd man Det fortjenar att omnamnas, skall ha sangar oeh stolar. Men gAng litet rnera grammatikalisk. att oaktadt nrenniskomassan ti Utah-Bie- n. Sista gAng kritiserade vi en- var republikanerna vilja inte gora ofantligt stor, rAdde den det. dast ofversattningen, denna storsta ordning vi nAgonsin sett Hemma ar bar. Med hemin-dustr- i skola vi taga kommenta-riern- i ett I andra orh sista numret af gAng politiskt mote. inenas den plats eller stad Utah-Bieunder behandling. Hr P. Wr. Madsen fortjenar Christenfrdgar hr i hvilken man bor. Vi re-- a inte FyrbAken sager: for tack det han bestred omkost-nade- n till Omaha for att fdvdra tander sen: Har republikanerna gjort "Vi rAda vAra demokratiska for pianot. t godt for Utah?" Ilan vanner att ej blanda kyrkan in i I det hela utdragna. Icke en bland tio af med denna taget var motet en frdga sjelf Utahs fabrikanter har haft ndgon sina affarer. politiska fullstandig och glimrande sucoid. LVi million hem Hvem framgAng. Uet ar icke ndgon foljande ar det som blandar kyr- cess. a till otdrmognc jordbru- kan i stor konst att gora en tandpeta-re- ; politiken om icke republiDetta dr ett demokratiskt Enlivav kare! vet, att hela men hvem vill kopa den? Se har hvad presiden-tea- , kanerna? dr! r qvin-noUtahs folkmangd, man, Beskydd! O, hur underbart for skandinaviska motena och barn inberaknade, upp-gd- r det icke! Ilvem skall beskyd-das- , Edlefsen (republikan) i Loherr skandina-visk- e knappast till en fjerdedels och hvem skall gora det? gan sace sistlidne sondag A ett Ildlsning till VAra jordbrukare kunna torse million. Alltsd har republika- religiost mote derstades: ka ndida ten for r Adman nerna, enligt hr Christensens oss med flask; men Broder och systrar, jag tac-ka- r frAn forsta precinctet: qvin-n- a man, hvaije gifvit kom-me- r om som det e Ileiren for det jag i dag kan Och vill du bli rAdman vid tycka battre och barn i Utah fvra hem frdn Armour Co. i Chicago. till alltid val, att varit eder, jag hvardera. Yifdimoda hr Chris-tenst- saga Sebastian vare oss nddig. till kyrkans presidentskap Men faller igenom i brist uppA lydig mcnar Utah, ty det dr Bomolja, starkelse och talg. tal; ja, i alia ting, till och med i nastkommande val som Utah, O, du store Lars BetBeskydd! den nuvarande politiska krisen. SA sitt ej pA trappan tills hanen I'yra hem hvardera! ter! Om en man icke beskyddar galler. han gal, Nu, herrar republikanare, ar Fetter! Om hr ChriMilde Lats icke detta att blanda sig sjelf, hvem skall dd gora det? And heavens i the at night. watch kyrkan En raf bad en gAng en trana om stensen tior att ndgon ar sd politiken? Ilvarfor har n att sticka hufvudet in i hans gap dum att bita pd den kroken, dd tegat med alia .dessa och draga ut ett ben, som han bcklnga vi honom. Dess redaktor I samma artikcl talas om The tilldragelser? sade hade fastnat i hans lials, vi hafva att hvad vet, allt Desert Act, The Timber Act och den dunima tranan var iir sanning. Dess redaktor och The Ilomstead Act. villig att agera doktor. Sd bar tegat derfore, att han betje. oss saga ett par ord om snart tranan hade stuckit in sitt nar sig af samma spetsfundiga IIoniestead-lagcn- . Om en fat-tihufvud irafvens mun,sd slog raf-vesom C. C. A. Christensen i man iitiskar att upptaga ett knep, igen sin tuggmaskin och bet och biskop Larsen stycke land, som han tror vara och Edef-e- n i hufvudet af tranan. (Trana Logan, namligen, till Akerbiuk, och han pd engelska: crane. Icke Chailes tjenligt att pA omvagar soka inbilla till en rik man och lit der ho Crane; hans vinner bita nog huf- gdr folk, att det iir presidentskapets nora bjelpa sig att fd ndgra red dnskan, att man vudet af honom.) bor rosta for hast och vagn och ndgot Jag skall rosta pd Thatcher skaper, republikanerna. i de fiesta till Rawlins, Caine o. s. v., ty jus: utsade,sd far han Kyikans presidentskap forbju-de- r Om du vill fallen dc svar: lbljai kanner dem alia, pA det straugaste sAdana Min mission ar att tala san- gifva mig hallten af landet niir och har oppet du fdr lasttbrcf pd dtt, sd skall hantydningar ning och tyda allt till det biv ' det for bedrageri, att de Dctta ar den samsta mission j a jag Idia dig ha ett iar hundn onska folket att rosta pA mot-tagGuds grona men det luo dollars." Om den fattige jid; tillbudet, och gAr till verbs Vidare fallit i min lott, och jag ar ndjd siiger FyrbAken: och 3. HAYWARD, upptager 100 acres land, sd dermed. Hvad vAra demokratiska HARRY fdr han fdr allt sitt slit endast vanner menu med detta, lemna kanditat for rAdman frAn 3:dje SO acres; och ni'.r sd tiden komvi At er.hvar att doma for sig precinctet, kom till Salt Lake OfvanstAende gdr ut pd att vi mer att han skall proof up, sd Det var troligen ej de sjelf. City frAn England, dA han var sa, att det enda tullskydd Utah ar han mestadtls i den stallning, en liten gosse. Vid ung Alder kodemokraternas egen behofver. ar att folket skall att han mdste pantsatta resfen hos firpa de vator som tillverkas bar af landet tor alt fd pengar till resolution, som antogs, ty vi kom han i snickar-lar- a L Arm& hafva or t den forr, namligen dA man Taylor, Romney hemma, och icke vara sd ange-lage- t att med. Sd ar htla proof up" de liberala stiedo mot folkets strong, hvarest han genom ordom att fd det som tillvcr hans dom och fern drs egei dA vi nu se att vAra och flit tjente sig upp till kas i Staterna. Om de pennin i kapitalisternas vdld. 'Vi dcinokiatiska vanner strida un- ning DA han fAtt samladt farmanbehAllas kunde som hemma, gar derldie det pAstAendet. att der samma hufvud som de libe- ett litet kapital.anlade han i sandas till Staterna for varor, gdra n ar till storre "Homes rals gjorde, kunna vi ej annat med nAgra andra The dd skulle har icke vara ndgon Idr de like, an fdr de fatfjrdel brist pd arbete. Hog tull kan torviiiua, ty det ar hufvudet som Salt Lake Building & Manufaci cht skick den for niirva tige, icke lorbiittra omstandigheterna talar, och detta hufvud har all- turing Company. Herr Hayrande iir uti. i Utah, ty de utliindska varor tid varit kandl" o s. v. ward ar for narvarande presiOm icke delta iir att sila mygg dent for namda firma, och har som inforas till Utah, aro sd fd, att de icke kunna raknas for nd Hr Clni-- ti tisen talar ocksd om och swilja kameler, dA veta vi nastan uteslutande endast haft got. och de borde vara billiga. de stoia fi amsteg som sockerfa-brike- icke hvad dttta uttryck betyder; skandinaviska snickare A sin sto-r- a i Hvad det hela hanger pA iir fabrik. Under ett samtal med Lhi gjort si dan den un- tv hiilticn al den skandinaviska DA folket har godt lades. Delta ar sannt; men hr republikanska f. oss yttrade han: Jag har arbe-ta- t ligan aro d. om pengar, ar det alltidgodt om Clnisu risen gldrnde att beriitta Dess piesident, tillsammans med skandinaeller A dd sina sillrct ter arbete. Den dagen ldsaie, att tvd tredjeuelar ofverhufvud, ar en f d. liberal, ver i mAnga Ar och har alltid i blifver infordt myntfoten, den afaktiirna i niimda fabiik eges eu tnornionhatare af varstaslag. funnit dem vara skickliga och Hr Haydagen blifver penningomsattnin-ge- n af demokrater. Alltsd kunna re- Den tie gick den 31 Maj 1S95 upp pAlitliga arbetare. storre; men detta kommer publikanerna icke tillegna sig till grand jury n bar i staden och ward ar 44 Ar gammal.sarat har icke att ske genom republikaner- iiran fdr anlaggandet af niimda svor ut en anklagelsemot broder en ren och flackfri karaktar. Rofabrik. John Beck JBr uiaglig samman- - sten pA honom, landsman! na, ty de iiro emot fritt ilfver. a hem-industrie- va-ke- n, natt-mdssa- n, Be lilt! Kn-d- hemin-dustrie- ban tog en glimrande examen. till Utah Vid tillbakakomsten sina bopAlar i Ogden necLloghan och gick i kompani med advokat C. C. Richards, som nu ar sekreterare for Utah. Hr Rolapp var mycket anlitad pA grund af sin skicklighet och hanspraktik vax-tmed hvarje dag, men det oaktadt uppgaf han sin verksam-he- t som advokat for att, pA ROLAPP. sA-g- a. I HENRY H. ord-forand- af-brot- a Det ar med gladje att vi se, att vAr gamla van Henry II Rolapp i Ogden, af demokratiska parti- - et blifvit nominerad till domare i andra rattsdistriktet, inbefat-tand- e e countierna WTeber, Davis Han ar den enda skandinav, som finnes pA de tvA valsedlarne for ett sAdant embe-te- ; och vi hoppas, det alia skandinaver, oafsedt hvilket parti de tillhora, skola rosta pA honom; icke endast derfore att han ar skandinav, men pA grund af att han ar en mycket skicklig advo-kaen aktad och rattskaffens man, samt i Atnjutande af folkets aktning och fortroende. Hr Rolapp reste frAn Kopen-ham- n Ar 1878, och ankom till detta land som en fattig emigrant. Han arbetade i nAgon tid for en handeDfirma och sam-lad- e genom hArdt arbete sA mycket penningar, att han kunde en kurs i lagfarenhet vid akademien i Ann Arbor, hvarest och Morgan. entragna begaran, ofvertaga styrelsen af Utah Loan andTrust Company Bank och anskont' namda stad har mAnga dugtiga demokratiska advokater, sA enades i Ogden; de alia uti att' tillbjuda honom nominationen for ofvannam 'a domareembete, ty de kande hans t, rattskaflenhet, och foljden var, att han i the Judical Conven- tion blef enstammigt vald till kandidat for namda syssla. Hr Rolapp skall utan tvifvel vid kommande val af folket blif-v-a vald med stor majoritet, men Yi anmoda, det oaktadt, alia skandinaver att alia som en man A . rosta pA honom. n ar 1A-t- fliisk-atar- e kom-mand- n Fyr-bAke- an-fo- rt ge-na- LA-to- m g n Utah-Bien- , for-klar- EDWARD L. SLOAN, demokratiska valsedeln for City Recorder, ar son till E. L. Sloan, en af grundlaggarne af "Salt Lake Herald, och ar fodd har i staden Ar 1863. Han ar for narvarande forenad kandidat pA den med lagfirman Jones & Schroeder. Han ar en mycket intelligent och fortrafflig ung man. MAnga republikaner amna rosta pA honom. Gack du och gor sammaledes! repu-bhkaner- er skan-dinavisk- rjr-be- e te jTaiJ-rv.'"Oc- h fdr-enin- tcad-loge- n Osca r gaf i gAr afton, i republikanska en torestallning visande huru det gick till dA republikanerna Ar 1894 trollade oiagliga roster ned i valurnorna. Troll kon stud ren Elia son skan-dinavis- mass-m5te- ka t, Stor sjoolyeka. Tyska ingaren Emma sammanstiitte den 14 okt. med franska barken utanfor PaciAque" Bpuin Head, England, och det franska fartyget gick Inom 15 minuter efter till botten. Tolf personer af Pacifiques besaltning, Inberiiknadt Emkaptenen och lotsen drunknade. ma blef svirt skadad. n Odjur i nienniskohatnn. En vid namn Gaetanor Stomoli har qvinna Den nya oceankabeln. Sirax ef- har om dagen arresterata ICatanlo, Sicl-liefran-ske ter karorarnes oppnande kommer anklagelse for att hafva med pi handelsminisicrn atl framlagga ett fosfor forglftat 23 barn. Hon har forslag till ratificerande af kontraktet samt sSger sig hafva gjort det for for laggandet af en ny kabel friln Brest att hamnas, eniir tvi af barn till New York nred bllinier till Yestindl-e- n blifvit fdrtro'lade. Enhennesegna retad folkbop och Brasilien. sokte lyncha detta odiur 1 mennlsko-hamoch man lyckades endast med DJ tyska Vive la France! och kejsarinnan den 17 okt. voro moda radda henne. pi besiik i Metz och skulle begifva sig Kaskrig 1 Osterrike. I Agram till katedralen, ropade nigon fria ett utbrdt den 15 oku oroligbeter med an-- 1 fonster: Vive la France". Flere hiikt-ningdnlng af ovanskapen mellan Berber och hafva fdrctaglts med anledning kroater. De senare gjorde ett forsok att af denna demonstration. nedtaga den serbiska flaggan fria olika Morilad enibetsman. Den 16 okt. byggnader och tumult foljde. GeDdar-mern- a m.'.sie med piskrnfvade bajonet-t-- r blef M. Boiqne, chef for vattenverket sklncra folkmassan. Utom dot att Brussel, Belgien, .mnrdad i Avenue Louise af en afskedad arbetare. Morda-resiaden hr htifvudstad fdr provlnserna blef genast haktad och fordes till Kroat.en och Slivonlen ar den afven sa-tfor Hera 'eminarier oeh gymnasler, fangelset Saint Gilles, hvarest han en sin och d osam mas alum ner utgora en gan-sk- a stund efterit beglck sjelfmord oelL orolig del af befolknlngea. n, et-ka- nt kej-sare- ar 1 n 1 |