OCR Text |
Show 'renuincratioiisafgit't: Losnummer: $1 per ftr. H:o 55. KEDAKTOR och OTTO RYDMAN. oronen, och frdn oronen till ax larne faller det i vdgiga, glesa lockar: en bena skiljcr hdret midt pd hufvudet, och hvardera halften ar struken dt sidan, sdsom modet ar i Nazareth. Hans'panna ar ren och klar, utan rynkor eller flackar; hans slata ansigte forskonas af en latt rodnad; nasan ar val det fylliga skagget ar af samma farg som hdret, ganska ljust och klufvet i midten. I hans blick skonjas klokbet och dppenhet, hans ogon aro bid med ohka ljusskiftningar. Han ar fdrlarlig, nar hau ban-na- Skulle val jag gora ndgot som skulle berofva mig Guds Ande eller min plats i kyrkan? Nej. IIAllct i Provo under konferensen I min ungdom, nar passionerna med Utah staf af Zion den ville gora sig gallande i mig, 21 April 1S9J. hos alia ynglingar, hade jag blifvit olaid, att den som sdg pi en qvinna till att begara henne, (Forts.) skulle forneka tron. Tanken Hur sorgligt ar det ej att se hade pd mig den verkan en menniska, sotn anvandt myc- harpd n Tal af GeotRe Q. Csnnon. sd-so- alt hvarje uppstigande oren for Gudsveik, ket af sina ldta sig forledas af ndgot och vageu, forlora karleken for Guds verk och sin plats i kyr-kaupphorande att arbeta for det forst efterstrafvade mdlet! Ar ndgot sorgligare an detta, dd det ar frdga om en person som vi alska? Vi sorja ofver For min del kanner vid tanken pd forskrackt jag mig att menniskor berofva sig lifvet, synbarligen man att kinse deraf. Men hvad ar val dock det ijemforelse med en otrohet och afvikande frdn rattfardighetens vag! For mig forefaller en persons dod genom sjelfmord mindre fasansfall an sjalens andliga dod. Mina syskon, det synes mig, att hufvudandamdlet med vdrt Tnedel vi he-li- ransaka oss, bortkastande med-brod- ns krigisk, och de radi-kal- a norrmannen jammerrop gjorde ett ytterst obehagligt Norska frdgan var verldsfreden en bisak, och blefvo det mdnga dylika fredsmoten till sd icke skada de ndgra andra fin fredsviijner-na- , k, buf-vudsa- Pjerde nordiska sondagsskole-motet- , s som gdtt af stapeln i och i gdr, har varit af stor-stbetydelse, och val vore, om man komme sd ldngt i vdrt land, att hvarje uppvaxande barn besokte en sondagsskola. lor-dag- a a ar-m- sd-da- n be-sok- i ri et sondagsskolan. Stock holms spdvcagns-kuska- er dt n, ag ar saker pd, att det knap-pas- t finnes en enda narvarande, som ej har kant med sig att han hellre skulle vilja do an forneka tron. Huval, det finres sddant som vi icke kunna gora och vara trofasta mot Guds verk. Det forsta ar att tala ilia emot Guds Sons prestadome. Detta ar ett af de sakraste bevis pd affall. sprdk-undervisning- utan att gora detta. Kiisti a (Forts. utseende. landernas skolor af behofvet pdkallad. Detta sarskildt hvad elementarskoloina betraffar. En student, utgdngen ur en af dessa, kan mojligen fora en ndgot sd nar hjelplig konversation pd tyska, men fdr honom tillsam-man- s med en fransman eller och han skall i de fiesta fall std der stum som en fisk. Helt och hdllet annorlunda staller sig forhdllandet med en student, som utgdtt ur den s. k. Palmgrenska elementarskolan i Stockholm. Vi kanna dtmin-ston- e ett par sddane, som nyli-ge- n aflade afgdnsexamen och aro i stdnd att fora en konversation pd sdval engel-skfranska och tyska. Men sd bedrifves ocksd undervisningen i Den denna skola praktiskt. praktiska sprdkundervisningen borde ha skankts vida storre uppmarksamhet d sjunde nordiska skolmotets program, an hvad nu var fallet. Men kaaske detta lilla fel afhjelpes vid nasta mote i Kristiania. Ofverhufvudtaget ar annars ingenting att anmarka. mcllan de skandinaviska nationerna tycksingalunda vara pd upphallningen, och, som man kunnat vanta, voro svenskarne Ndgon kan tycka sig ha orsak dertill pd grund af han anser de Om Kristi utseende har den i tadlade personerua ha handlat Montieal utkommande tidnin-genyli-ge- n Semaine Reiigieuse oratt; men ldt mig saga, af ldng erfarenhet och iakttagelse, att oflfentliggjort ett egendom-lig- t i eller medlem dokument, hog kyrkan, ingen cgnadt att gora a slut ddra-gde utan som det att kan diskussioner, pd gora ldg, och of-t-a den kretsar tidt Allsmaktigcs misshag kyrkliga sig blifvit forda allt sedan eller utan att bedrofva Guds Ande. kyrkans forsta De som hafra ingdtt pd heliga sekel. Den allmannaste legenden gor rum hafva gjort forbund, hvilka aro heliga infer Gud och deras af Kristus det vackraste af medsyskon, att ej tala emot menniskors barn, som det Guds son. Det ofvan natn-dHerrens smorda. Jag har ej ratt Woodom det nu ar dokumentet att gora det; president den ibland storste akta synes gifva denna legend ruff, som ar oss emedan han f Herren blit-v- it stod. Det lyder: vald att bdila nyeklarne till Publius Lentulus till romerska den narvarande bushdllningen, senaten! har ej ratt att gora det; ingen I dessa tider har framtradt sista dagarnes helig kan gora och lefver an i dag midt ibland det utan att bedrofva Guds An- oss en man af syllsynt dygd, de och formd honom att draga som hans larjungar kalla Guds sig undan. Betanken I detta, son. Han botar sjuka och uppvac-ke- r mina syskon, nar I genom vrede eller andra orsaker aren frestade doda. Ilan ar val skapad till att tala ondt om edra brodcr och fortjenar uppmarksamhet. och systrar? Om I endast tank-te- Hans ansigte ar sddant, att de, som betrakta honom, kunna sd pd loljderna af giltiga ar jag saker pd att I val alska som bata honom. i verlden. Hans hdr har en blond, ren de basta vardar skullen tygla eder tunga och ej Om det sd kallade fredsmotet farg, ar tatt dtsittande anda till gora dylika uttalanden. n in-o- m der-stadc- an-sto- d a a, Van-skape- n n, s, n 6 2lrg. f5r-far- a upp-gifve- 2lmcrifanytt. icke! bru-kardan- O med sina pengar, som dem Diskussionen var lietsig, for att icke saga naturligtvis rattighet att cent. s Hall i sodra delen af Idaho, i indianbyrdns senaste bast synes, ehuru man ej kan rapport bestd af 441 personer. underldta att tycka, att det va- Deras atam har varit stadd i rit bra mycket forstdndigare, stadig forminskning. De hafva om de skankt pengarne till de ingen hdg for industri, men aro E. L. skicklige jagare. Om jagten ar fattiga. ddlig, mdste de uteslutande bero af de medel forbundsregeringefi bestdr dem. For ofrigt aro de kraftiga och intelligent menniskor. Nast intill dem bo Indian-- o rol Ujh elernn. En med hvilka de del oroligheter ha, sdsom forut ofta legat i strid. berattadt, forekommit mellan Indianernas hela antal i For-er.t- a itidianer och hvita pd gransen staterna ar for narvarande mellan Idaho och Wyoming, men omkring 247,000. Af dessa ar hufvudorsaken dertill har varit det ungefar tvd tredjedelar, som de hvite. fdrsorja sig sjelfva; 35,000 lefEnligt ett fordrag med va utom reservationerna och af dr 18G8 hafskatt likasom ofriga af s va ratt att befo'kning. jaga i de ouppodlade trakterna, nar vildt finnes och sd lange fred-lig- a l)e svenska arbetarne I d fdrhdllanden ldda Amerika, skrifver en svensk socialist P. Eimgren, som nylimellan de hvite och rodskinuen. gen genomrest landet, hafva icke Men nar de nu i sommar ville vaknat till klassmedvetande. De fosterlands-karlc- k begagna sig af denna ratt kom-m- tala fortfarande om och om karlek till Ameri-ka- s de i konflikt med Wyomings af ett randigt bolstervar lagskipande myndigheter. Unblefvo en strid der dylik ndgra sydda afskyvarda flagga. Att indianer nyligen mordade af en hela verlden ar arbetarens fosterland inse de icke och att jndngd hvita. Det var ett flagga dr den blod-rod- a massmord utan orsak. de icke. lorstd a flaggan Att aro mycket fbrbittradeharofver.kan De nu modern puflarmarna val inpen undra pd. Icke heller aro iugaluuda ett nytt mod, att de skulle vilja gora proces-seman kan se af en gatnmal kort med de samvetslose i staden Dedham i forordning skurkar, som sd kallblodigt Massachusetts frdn 1693. mdrdadc deras stamforvandter. Det forordning sager: De hvite gora emellertid ett man och harmed qvinforbjudes forfarligt vasen afsig, och detta nor att Idta forfardiga armar af har foranledt fdrbundsregerin-ge- n mer an en half alns vidd. Dess-utoatt ditsanda trupper. forordnas harmed vidare, ar naturligtvis, att ett att alia plagg, hvilkas armvldd blodigt kravall skall uppstd, ef- ofverstiger detta m&tt, ter hvilket man skall frdntaga skola till undvikande af genast straff de stackars rddskinnen deras andras. goda land for att visa bort dem till ndgon vrd i verlden. Ilittills En fasansfull handelse har dock cj ndgon samttan-drabbnintidigt pd morgonen den 16 dennes i Gumery hotell i Denegt rum, utan ha begifvit sig tillbaka ver, Colo. En dngpanna i till sin reservation, val inseende exploderade och att en strid med trupperna forvandlade det 5 vdningar ho-g- a skulle dstadkomma sakert huset till en ruinhog. Emelfor dem sjelfva. ian 40 och 60 resande bodde pi Och dock ar hela Amerika hotellet. Strax derpd uppstod indianernas rattma-tig- a eld ibland spillrorna, hvilken ej land. De hvite hafva kunde slackas forran kl. 8 pd berofvat morgonen Olyckshandelsen, som deras egendom och hanvi-sa- t orsakades af att masklnisten dem vissa reservationer att slagit kallt vatten i dngpannan, lefva pd. kralde 14 menniskolif, hvarjemte Det var ju ock naturligt att sd 7 saknas och 6 aro sdrade. skulle gd. Det stora, fruktbara En hogrest svensk ar August landet behofde helt andra inbyg-gare- , som arbetar hos Anderson, som kunde odla del och Co. i Superior, Wis. Coal Lehigh a draga nytta deraf, hvilket till landet for tre Han kom hit icke voro maktiga till. dr sedan, ar 25 dr gammal, 7 En foljd af de hvites intrdng fot G turn ldng och vager 330 pd amerikanskt omrdde har Han tors knappt visa emellertid varit att indianerna pounds. i staden, sddant sig pd gatorna nastan utrotats. Det finnes icke uppseende vacker han. Han har mdnga qvar. af en krogvard varit erbjuden $5 om dagen, om han bara ville sitta i dennes lokal, men hau g detta med forakt och sager, att han icke kommer att sld mynt pd sin ovanliga kropps-storle- k sd lange han med arbete kan forsorja sig. Anderson bor bos en svensk familj och skulk trifvas an battre an han gor, om bara icke dorroppningarne vort sd ldga. de fullstandig jiarodi pd sitt namn. a sar-skil- vilja. utta-lande- att det var en at a e . val sagas, be-ta- la lan-det- Bannock-indianern- a grans-traktern- a o kall-blodi- r. Bannock-indiancrn- fore-satse- n allt som kan hindra oss frdn att skdda in i vdr egen sjal s d som Gud och euglurne se densamma. Med denna kansla ofvervaldi-gandi oss skulle vi motas och, sedan vi fclifvit renade och helgade genom kraft, begifva oss hem under denna infiytelse med ett fast beslut att med Guds hjelp vara trofasta intill anden, omvanda oss frdn vdra synder och bringa vdr sjal till lvdnad under Guds An-de- tnd Salt Lake City, Utah. Sverige behofver utan tvifvel en som kan ndgot an-nhonom sett har skratta," generation, Ingen an gd pd varietcer och dric-kmen ofta har man sett honom falla tdrar. Han ar val vaxt, punsch. Sondagsskolan en god ungdem, det bar sin kropp hogrest; hans vill om man icke har som och hander aro sd skona, saga vid sd att man har noje af att betrakta mycket annat skjuter ofdem. Hans stamma ar djup. ver mdlet, utan g5r undervisHan talar foga. Han ar blyg-sa- ningen i skolan kortoch latt och Han ar med ett ord sd intressant, med andra ord att ungdomen, som t. ex. i vacker som en man kan vara. Han kallas Jesus, Marias son. England och Amerika,med gliid-j- e och ej med ledsnad motser de unga, hvilka ej hafva Fran StGCkholms Irorisont.- samma erfarenhet som de gam-l- e villen frdn och med nu och sd lange I lefven hafva den (Bref till att aldrig gora er skyldi-gtill ndgot sddant. Lemnen Stockholm den 12 Augusti. dem, hvilka gdra oratt mot Nordislm skolmotet. Herren. Han skall nog se till Med undantag af, hvad som att hans tjenare ej leda hans folk rorde slojd och handarbeten i in pd afvagar. Om edra eller medsystrar gora nd- skolorna, symes det migsom om, vid det afslutade nordiska got oratt, sd tala till dem derom skolmdtetjust harstades,al!tfor liten enskildt och resonnera med dem, den men tala ej ilia om dem eller sok uppmarksamhet skanktes undervisningen, att nedsatta deras inflytande praktiska med hansyn till sprdkens bland deras bekanta. Jag talar inlarande. Foredrag i favor af detta till dem som dnska vara hollos visser-ligetrofasta intill anden och ej falla dylik undervisning men dhordes med en lojhet ifrdn, ty sdsom en Herrens tjeoch likgiltighet, som alls icke nare sager jag eder att det ar envoro pd sin plats, och framkal dast en vag till fralsning och det lade endast foga diskussion. Och ar att hdlla Guds bud; ingen dock ar en forandring i menniska har ldfte om fralsning i de skandinavi-sk- a oss Guds Andes profiting och tanka pd foljderna af att tala ilia om Herrens smorda. Kan en sd oss af stor risk ndgon lopa som att forlora Guds Ande for en sd ddlig frojd som att tala ilia om och forklena vdra medsyskon? Nej, vi hvarken kunna eller bora gora det. Foljderna borde alltid framstd for vdr blick. Jag skulle onska att I alia, bdde unga och gamla - isynner-he- t fdlj-der- undtr-kast- ; r; sjelf-spillinga- sammantiadande ar att for-mad- on-ska- blef med detsamma qvafd, samma salt som eld qvafves pd med en strom kallt vatten. Jag tiinkte: Kan jag icke se pd en qvinna till att begara henne? Nej, sade det i mig, ty fSljderna i samtal ar han alskvard; stodo klara for mig sdsom de i omtalas Guds ord. Pd samma hans iakttagqjser aro lifliga, satt kan det dterhdlla oss, om ehuru han alltid forblir lugn. n, 39 S. Best Temple Strs rebagcit ben 50 2(ugu)ti (895. EGARE: 5 Med fd undantag kan man alltid skammas for dessa och kanske an mera for deras brdder konduktorerna. Bdda aro i de fiesta fall ohofliga. Enda skilnaden ar, att konduktorerna ha flera tillfallen att vara ohofliga an kuskarne. Det vore oratt att pdstd, det de icke sig af dessa tillfallen. Att kuskarne ickebry sig om att stanna vagnen, afven om plats finnes och man hofiigt vinkardt dem, ar ju en smdsak; att konduktorerna knufla och puffa folk inne i vagnen, ar ju likale-de- s icke sd mycket att fasta sig vid, men nar de, sdsom ofta hander, borja pd att ofverfisa folk med skallsord, blirsaken betank-ligare- . na-sta- n I all synnerhet aro fattiga qvinnor, som bara ett knyte och medgifves! gora litet dum-mfrdgor, utsatta for deras misshag. I allmanhet bemotes qvinnan obbfligt i detta forlof-vadland. Att hon fdr bara murbruk, borsta skodon och skfira vass for sin existens, kan ju icke hjelpas, men hon borde fd vara i fred for niisvisa spdr e vagnskonduktorer, dd bon sin afgift. och be-tal- ar Amnet ar rikt, det ar frestarde att ingd i detaljer, men md det vara nog sagdt, att en ohofligare an den Stockholm kan skryta af, torde man fd leta efter. Det vore val, om Stockholms spdrvags-aktiebolar ville soka inplanta hos sina de och konduktorer, att aro icke blott bolagets, utan ocksd allmanhetens tjenare. g ku-ska- Grilljannar. Tidningarne omtaladenyligen, huru en snobb d Norrkopings sommarrestaurant roade sig med att vattna blommor med champagne. Ett motstyeke har-til- l intrlflade i lordags i Berns, dd tvanne bdlde gardesofficerare tande sina cigarrer med hvar sin sA-so- m n Be-mal- m Me-ninge- n g indi-aner- en ne-derl- indi-anern- af-slo- Bannock ind:aner. Den storsta njutning, som icke Holding. rna, hvilkas medfor ndgon leda, ar, friskt Som bdda aro formbgra, ha reservation. befinner sig vid Fort tilistdnd, hvila efter arbetet. tioriksdaler-sedel- . Kripare. Bannck-india- m |