OCR Text |
Show h Pcct XIawriity H:o HO. jpa affarsverksamheten, och dec s fordras ganska mycket af Ande for dem att bevara sitt sinne i sidant tillstind att Ilerren kan erkanna dem. Mina Tal af George Q. Cannon. Ildllet i tabernaklct i Provo den 14 Janunri Her-ren- son-dage- n 1894. o (Forts.) Litom oss omvanda oss frin vira synder under virt dagliga lif pi det de icke mi hopa sig emot oss. Litom oss si lefva, att vi kunna se vira syskon i ogonen och kanna med oss sjelf-va- , att vi icke hafva gjort deni nigon oratt. Om yi hafva gjort oratt, litom ossbekannadet och dem derfor forlitelse af om bedja vi fororattat; di kunna vi oeh bedja Gud oss till vanda erkatna oss och utstryka vira synder, s att de icke skola komma upp emot oss. Om vi ho-no- m i gora silunda, skall virt lif vara lyckligt och fridfullt, och vi sko- syskon, varen icke missmodiga Liten icke morker och bitternet intranga i edert hjerta. Jag vill gifva eder ett kannetecken, bvar-p- i I kunnen veta, om den anda I hafven ar af ratta slaget. Guds Ande bringar gladje, ljus och god kansla. Nar heist I kannen eder missmodiga och betryckta, det ar for beging-n- a synder, kunnen I veta att det icke ar Guds Ande som verkar det i eder. Strid deremot och drif det bort ifiiu eder. Guds Ande medfor hopp, men icke sinnesbetryck. Vi bora bedja om hopp, om vi icke hafva sidant. Det ar en Guds gifva. Likasi ar tron. Tro, hopp och karlek aro de egenskaper.vi bora efterstrafva och derigenom kan na oss glada och tillfreds. Gud ar med oss och skall icke ofver-gifv- la sprida lycka omkring oss. Vira barn skola piverkas deraf och soka gora sisotn vi. Om oss. Hafva vi icke gjort foraldrar inpregla rattskansla i sina barn, skola dessa saga, di oratt, hafva vi intet att vara de frestas till att gora oratt: sorgmodiga ofver. Litom oss Min far och mor skulle icke go- derfor modigtbarabordorna och ra det, och derfJr vill jag ej hel- trosta pi' Guds kraft for yirt ler gora det. Vi genomgi for narvarande Jag framhiller ofta for mina barn huru mina foraldrargjorde. profningar af annat slag an forr; Tron I att vira barn skola go- men vi skola befrias derifrin vi blifvit befriadefrin andra, ra si om oss? Ja, om vi gora det lofvar sijag eder. Oaktadtdet ratt, skola de beratta det for kan forefalla morkt, vet jag, att na barn. Pi si satt skall Gud vid och att han ar rodret fostras i landet. skall till det basta. allt styra Jag blef i gir angenamt berord Det enda han begar af ossar, att afen bandelse, som intraffade. a e. lik-so- ratt-fardigh- m et En pei son hade blifvit invecklad i penmngtringmil pi ett satt, som hotade hans goda namn. En af hans kottslige broder sade di: Jag och hans andra syskon pitaga oss att klarera detta, om det si skall taga oss aldrig det att gora det, ty vi vilja icke hafva virt namn forderfvadt. Jag beundrade detta, och jag skulle onska att en si stark hederskan-sl- a blefve allmant gallande, att vi kunde saga: Jag vill icke r gora oratt. Jag hor till en Sladdersjukan. familj. Min fader gaf mig ett aktadt namn, och jag vill icke En morallsk betraktelse. tillita att detta namnblir forak-tad- t o i Israel, si vidt jagkan hjel-p- a det. Denna tanke borde vi-r- a Sladdersjukan! Hvad ar det barn hafva. Jag sager eder, for en sjukdom? torde kanske att om en gosse ser sin fader va- nigon friga. I fall nigon ra oarlig och taga fordel af s skulle finnas med si ringa ovetenhet vid forsaljandet erfarenhet, att han icke vet hvad af en hast eller annan egendom, som menas med sladdersjukan, forstir gossen detta och det gor vilja vi gerna sti honom till pi honom ett intryck som han tjenst och lemna en liten beskrif-ninaldrig skall glomma, och det kan pi densamma. latt leda honom till att gora pi Sladdersjukan ar en gammal samma satt. Om en fader gir sjukdom, ty det har sakerligen i alia tider varit si, att hvarest pi oratta vagar, om han ar i sitt moraliska uppforan-de- , tvi eller tre menniskor varit om han ar vresig eller gor det forsamlade, si namligen, att de ena eller det andra, har detta tvi kommit i tillfalleatt tala om en forfarande verkan pi den tiedje, der har alltid sladderhans barn. Sammalundai friga sjukan varit midt ibland dem. om modern; hon har lika mj'cket Sjukdomen ar afven ytterst inflytande i sin krets som fadern. smittosam och svir att utrota, Mina syskon, jag betraktar derfor har den ocksi fortplantat vir religion som en praktisk re- sig bland menskligheten frin de ligion, och vi bora gora 1ruk aldsta tider. Desssmittosamhet deraf i virt dagliga goi ande och tycks bekrafta sig deraf, att di litande. Nar jag talar till eder nigon af sjukdomen angripen silunda, talar jag ocksi till mig kommer i beroring med andra, sjelf och soker draga fordel deraf, angripas afven de deraf. Hvad ty jag anser mig behofva det i som i synnernet fitt ord for ait min plats lika mycket som I uti beframja sjukdomen hos Evas eder. Yi genomgi nu hirda dottrar och gora den ytterst med hotas elakartad aro de s. k. kafferepen. Minga den af Men icke blott bland det tacka knapunderging pi grund ar-ba- moj-ligtv- is an-dra- g lik-gilt- ig of-ta-st i in-ge- ofvergifvit och piettPortugisisktkrigs-skep- genomdrifva beslutet medrost-ofvervigsom det nu fordras for befordrats till sodra s skall kunna utan den ringaste tanke att , beslutet att der han sages hafva bifall. samt att spaka allt med utan presidentens sig med Amiral de Mello, tillagg for att kunna som amnar intaga hufvudstaden En neyerkonferen hollsi uppreta den det galde. rin landsidan. En del tningar Birmingham, Ala., for att a Men det varsta af allt for lafva forklarat upprolEglafslu-tad- t rorande frigan om ar, att de unga med sidamed da Gamas flykt; men till Afrika. Allmanna na exempel for ogonen af de e si s icke vara verkliga meningen bland de talare som snart afven falla offer for upptradde syntes vara, att de denna pestsmitta. Detta ar si som kunna, bora itervan-d- a Xlnyarn i industrials negrer mycket varre, som den gamla till Afrika, deras ursprung-lig- a tjenst. Under de senare iren sanningen afven galler i detta har hemland, och samla sig i en tunnel varit under anlagg-nin- g fall: Hvad menniskan vant sig frin Niagarafallen i anda-mi- l starka kolonier, som kunna blif-r-a vid i barndomen, liter hon icke af oberaknelig betydelse si val a att gora en del af deras af di hon gammal varder. for Afrikas som neggerrasens kraft fruktbarande for Arbetena dermed aro framtid. Bland de resolutioner JExemplet. nu i det narmaste afslutade, och som affattades var afven en, Ingen god gerning, intet godt harom att enar de hvite fort dagen afprofvades for och dragit fordel af hit exempel dor. Det lefver forevigt forsta negrerna gingen de tre stora iuom virt slagte. Under det vir deras arbete, borde de ocksi beta-l- a som tillsammans represen-ter- a forfaller och resekostnaden for dem vid dekroppshydda ej mindre an 3,300 hastkraf-ter- , lemna vira gerningar vandande till faderneslan-det- . draga genom utvexlingar ras iter ett outplinligt intryck och Det hander numera ej det i narheten af tunneln uppfor-d- a mindre antal af negrer sallan att tankeriktningen sjelfva pi stora pappersbrukets samt-lig- a och viljan hos kommande slag-tesodern till Afrika frin utvandra maskiner. Dappersbruket Tiden ar icke mataren af for bosatta att sig der. eges af Niagara Fall pappersbo-lag- , ett adelt verk, den kommande som till storsta delen bestir Fdryitade brdllopsgdster. tidsildern skall dela vir gladje. af a Ofver frin Chicago. kapitalister SOOpersoner bevistade harEn enda dvgdig handling har en aro konstruerade af om dagen ett judiskt brollop i gifvit en hel by, en hel stad, ett fransk professor E. Geyelin. Boston. Utaf dessa insjuknade helt folk en hogre lyftning dagen derpi omkring 30 perso-ne- r Lucanins snabbn resa. d Det basta en menniska under symptomer af forgift-nin- g Liniens berbmda snabbseg-lar- e ar hennes lyckliga och fororsakad af att mat gor 21.73 mil i timman i helgade tankar, hvilka, en ging i ett par gamla kopparkitt-lar- . bildade och praktiserade,utstrac-kQueenstown, 1G Mars 1894. sitt riktande inflytande unCunard-ingareder tusentals ir och frin slagte Ciyaretterna. Mot rokning Lucania, frin New York, ankom hit klockan3i af dessa har en kraftig agitation till slagte. i Det ar frin smi, ijorden dag efter att ha gjort resan ofver piborjats California. Nyligen fron som de finaste vax-e- r Atlantiska oceanen pi 5 dagar, inhemtade uppgifter visa att 50 proceut af unga gossar och minuppspira, och det ar frin det 13 timmar och 11 minuter. ar 2,891 mil och 82 mil ga flickor i staten aro slafvar uninom oss dikterande samvetets Den der cigarettrdkning. maningar och den inom oss langre an Campania tillrygga-lad- e tillverk-ningefor som anvandes pi sin rekordbrytande tur. grundlagda pligttroheten som af cigaretter, innehiller Lucanias medeltalstid var finaste blommor karakterens i tiniman, ett rekord glycerin, saltpeter, molasses och mil 21.73 uppvuxit. som stir ouppliunnet af nigon opium. for-hasta- t, dt p si-ra- Bra-silie- n, for-en- at iverk-siitta- till-rackli- ofver-lagg- sam-hall- emi-gration- en al-dr- et sj-ne- v oer-hord- e, af sin tur-bine- r, Limliga bergning, tyckes sjukdomen vara bide mera allmant utbredd och mera svirartad, an der hvarest nariugsomsorgerna' mera taga menniskans tid och tankeverksamhet i ansprik. De symptom, som tillkannagif-va- , att en menniska ar angripen af sladdersjukan, aro at minga slag, men dock ganska latt Vi vilja har blott nam-n- a a. nigra af de tydligaste. Forst och framst visar sig hos den sjuke higloshet for arbete och en viss leda vid mera nyttig Ilartill sallar sysselsattning. sig en ovaubg lust till nastans hus, d. v. s. lust att gora besok hos grannar, vtnner o. d. Snart infinner sig en nastan oslacklig torst efier nyheter jemte en ledighet i tungan till meddela sidana. kunna att forandras afven hos Syn-formig- r, 5 n. I Tur-binern- fram-bring- Cu-nar- ar ko-ka- ts d. a n ned-lagd- a, to-ba- k, n ett fbrskrackligt ting synas sto-r- a och tvarti m, allt efter som det faller sig. Detta galler di blicken riktas pi en isyn-nerhe- t, menniskas fel och fortjenster. De minsta fel kunna di synas stora e som berg, och de storsta, fortjenster smi som de minsta sandkorn. Svirast af allt ar likval, att urskiljningsgif-vahos den smittade menniskan varde-fullast- n si sminingom forsloasanda att hon icke vet huru myc- der-ha- n, annan bit. Om den tagit den n En sjokapten anonserade efter nordligare kursen skulle 2 blifvit och timmar anmal-de en duglig lots. En man 15 minuter lagre till sokande som platsen. sig Det vilckte naturligtvis niyc-ke- n Kan-ne- r Kaptenen frigadedenne: gladje pi Chicago-kontordu alia klippor och di forestindaren, Mr. F. G. i floden? Ne ej, de kan ja just inte sa- Whiting, mottog telegrammet om Lucanias nya rekord. ga, svarade mannen. tillryggalagd for hvarje Jasi! Hur vigar du di var 481, 502, 516, 508, 110 dig som lots? sade kap- dag 13 timmarne 321 och de sista tenen i bister ton. vid denna irs-ti- d mil. For vara att Jo, herr kapten, jag vill saga dubbelt rekord detta ar eder hvad jag vet: Jag vet hvar (Chicag o Eveklipporna och tradstammarne ning Post). icke aro. Det dr not. verlds-rekorde- et trad-stamm- an-ma- la ket af egna tankar och hugs'kott hon iblandar, di hon skall med. dela, hvaraf hon hort af eller om andra menniskor. I sjukdomens hogsta stadium forlorar menniskan allt begrepp om, att hennes medmenniskors namn och rykte ega nigot varde. Att sliddersjukan istadkom-me- r skada bide for den sjuke sjelf och fdrsamhallet.ar ju klart Hvad den sladdersjuke sjelf skadar han sig forst ch framst derigenom, att den sedli-g- a kraften hos honom gradvis sjunker allt mer genom detta standiga jagtande efter att kunna upptacka, utsprida och nastans fel samt forringa hans fortjenster. En ilia anvand tid och forsum-mad- e pligter aro den vanliga foljden, hvilka bida aro egnade att undan for undan sanka menniskan i sedligt forderf. for-stor- in-tra- et hvarje forfluget ord, hvarje omdome, oftast sagdt andra fbrhillanden kunna afven verka ganska betydligt pi denna sjukdoms bideutbredning och styrka i sitt upptradande. I trakter, af naturen mera der menniskor slippa trala igen-kanlig- lagstadgandet, att det i regerin-gen- s skattkammare hopade silf-rAmiral llrasillen har i o ute pi sjelfva landsbygden bland en mycket gles befolkning. Vis-s- a hirdt for vinnande veto-be-la- far-ty- r, allt for i Kriyet . President Cleveland har det af kongressen antagna p rasar varst i smistader, kopin-gabyar o. s. v. I sin lindriga-st- e form upptrader hon vanligen gyn-nad- Inyen silfeermyntning Jlmcrifa'iiytt. ett nytt skede. som uppstitt och underhillits da Gama, som med tre krigs-skepskulle preglas till penningar i huru genom sladdersjukan. Ty belagrade Rio de Janeiros ochutslappas rorelsen. Detger flitiga och beskaftiga aro icke iamn,har tillsammans med sjut-ti- sig nu om silfvermannen aro dessa sladdersjuke att kringbara for andra gingen officerare sina g starka nog att n svir-artad- vi gora det som hans Helige Ande ingifver oss, och att vi for lita pi honom for utfallet. Jag beder Gud valsigna eder, mina syskon, och ingjuta i eder sin Helige Ande med dess gladje ech kraft, pi det yi mi gi fram-i- t steg for steg till dess vi iter-fora- s till Guds och hans Sons, Jesu Kristi, narvaro. Detta ar min odmjuka bon i hans namn, den angripne pi Amen. satt, si att smi of-ri- Hiad det samhalle lider, der sladdersjukan rasar, ar for val bekapt att har behofva mycket vidrbras. Kandt ar huru mycket oenighet, fiendskap och hat, konet at denna sjukdom gangse. Det otacka konet synes afven stundom vara ylterst mottag-lig- t for smittan, hvilket bevisas detaf, att individer kunna finnas, som aro si ilia angripna, att bot tycks vara mojlig. Att denna sjukdom ar utbredd bland alia folk, ar mycket troligt; men mest tycks den dock vara ping-ba- r bland de civiliserade folken. Bland dem ar han tyvarr ytterst e allman. Koleran och andra epidemier harja vanligt-vi- s mest i stora, folkrika stader, men med sladdersjukan ar det ett motsatt forhillande. Hon a Kaptenens utsccnde forandra-des- , lcende sade han: och Det ar nog. Du skall bli min lots. Det ar icke hufvudsaken for oss att kanna till alia faror, som lura vid vir vag. Den unge mannen behofver icke veta hvar alia spelhelvefen, krogar och bordel-le- r aro for att undgi dem. Den, som forstir att styra kurs pi de stallen. der dessa och andra snaror icke finnas, han forer sip lifsbit sakrast till den onska-dhamnen. dy-lik- a llos generalpostst yrelsen i Washington inger den allt mer sig hopande mangden bref i the dead letter office stora hekym-mer- . Der samlas naml. alia s. k. obestallbara forsandelser, som till foljd af felaktig eller ofullstan-diadress ej kunnat befordras eller ej kommit adressaten till g Oinfattande befdstnings-arbete- n foretagas afengelsman-e- n Esquimault i British Columbia. Ett anslag af $5,000,000 har for andamilet beviljats. Arbetena komma att pigi under tvi irs tid, och den storsta iakttages, si att i et mitte blifva Den smala mellan Esquimault och ej kind af obehoriga. halfon Victoria Harbors skall goras si godt som ointaglig sival frin land- - som sjdsidan. Stora brun-na- r grafvasder pi nigot afstind frin hvarandra.I dem anbringas svira kanoner, hvilka medels hissar kunna hojas och sankas. Forbindelsen mellan batterierna och fdri iden mdjliggores genom tunnlar grafda djupt nere i jor-deEtt detachement om 75 man af Royal Marine Artillery passerade i forra veckan Montreal pi vag till Esquimault. . n. handa. For att rida bot har-fd- r amnar poststyrelsen i hvarje Ju mer postlokal gora ett anslag, deri sitt eget nfigon viinder blicken in&t mot lijerta, dess mindre skall han finna sig hflgad att ot'verskatta sitt eget varde i fbrhftllande till andras. korrespondenter uppmanas i bref-vet- s venstra horn skrifva eller Liksom varmen nbdvandigt hor till stiimpla sitt namn och adress, elden, s& mAste ock tro och karlek vara di brefvet, i handelse adressaten tillsamman, de kunna icke skdjas fr&n ej pitriiffas, kan iterkomma till livarandra. En eld utan varme ar cn jllritisfca fiottan skall med ittanyakrigsfartyg afsandaren, utan att behofva m&lad eld, och en tro utan karlek ar en ti1 en kostnad af 33 mill.dollars. hamna bland the dead letters. m&lad, en ddd tro. e for-stjirk- I o |