OCR Text |
Show SANNINGFRIHETCUDSFRUKTANRATTVISA Prenumerationsafgift: $2 per kr. LOsnummei: Salt Lake City, Utah, No. 8. Onsdagen den X For en tld sedan yttrade Det visade sig dock attdemokra Vi hafva terna vororepublikanarnebetyd-lig- t Cleveland: president The Correspondent Publ. Co. tariffreformen framfor oss.' Han underlagsna. Argumenterna Incorporated. s borde dA afven hafva tillagt, att voro helt och hAllet pA all blomstrfng synes vara bak-osida och ett stortantal TO ADVERTISERS! demokrater blefvo sakerligen oss, sager spetsigt en This paper is at present om fordelarne af read by over four thousand peostyrelseform. ple of the Swedish population in terri this city and surrounding 1 Cleveland har genom sin tory. As an advertising medium under fdrsta Aret among that portion ot the inlidsta for C. S. Variant habitants it is unexcelled. af sin regering lyckats nedtry-ckFor rates apply to publishers. hvetepriserna endast 12c per buVarian representerar hemindu-strien- . shel, men han kommer nog att Rosta for honom. gora battre bara han blir van. En rost for Varian ar en rost Published by n republi-kanarne- m bytes-tidnin- g. a 1 Korrespondenten utkommer 1 g&ng i veckan ocli kostar per kr . ,.$2.00 . 1.00 V4&r .60 ykx Betalning, dA den sanies med posten, bor ske medelstPostoffice Money Order, Bank-chec- k eller Express Money Order. Ar icke n&got af dessa satt kan betalningen sandas i Lagg icke lost silfver i bref, emedan det latt kan ata sig igenom, Skrif namn och address tydligt, p& det feltagelser m& nndg&s. Alia bref och penmngforsandelser bora addresseras till: Korrespondenten S. F. T. ar Flera demokrater i New York soka i dessa dagar en forening i syfte den organi-ser- a att regc-ringe- be-kam- - Tammany-ligan- . korrupta En tidning i t New Eng- land gifver dem det visa rAdet att for detta andamAl forenasigmed Valet den 4de Januari 1894. det republikanska partiet. Vi lefva i Onkel Sams krigshdr Galena Block, Room 12, 25,000 man, hvaraf Comer of State- - and Second South tvA femtedelar aro rter Salt Lake City, Ukjnotnin rak-na- r 10,000 katoli-A- f Forenta StBternas hela struer$;mangd, 70 millioner, aro AXEL H. STEELE, Redaktor och Business Manager. 10 millioner eller PA Tinterhimlen stjemorna stamt mote Och mAnens strAlar skimra ofver snon. Det suckar tungtifuruskogens skote, En andehviskning susar ofvf r sjon. Men snart i oster purpras dagens strim- - na, Det kato-like- r. 15. Att katolikerna aro det galler feta sysslor, kanner vi till, men att krigsha-re- n ar s 5 katolsk, torde for mAn-g- a vara en ofverraskande nyhet. Sv.J-Tr- . -- t- Fe amerikanska na nnga Arets forstlingstrimma 1-- 7 ona sig, Nyarpbon. Utahs arbetare. Rosta mot det parti som foror-sakfattigdom och nod. Motarbeta de forderfliga afsig-tern- a n af den demokratiska och rosta for C.S. Varian- for -- t- qvinnor- allt mera blifva for hvarje Ar ett tidehvarf, som ar uppfyldt af de mest hArresande handelser. Demokraterna, med Cleveland som bane'rforare, hAl-l- a pA att helt och hAllet uthung-r- a och fdrslafva amerikas THar och driftiga medborgare. Om icke nAgonting snart gores for att hindra dem i deras afsky-vard- a uppsAt,ar det fara for att vi hari Amerikainomkort kommer i samma stallning som Rysslands millioner. At Clevelands kan man tydligen se, att det ar hans afsigt attomska-p- a P'orenta staterna till ett Ryssland med honom tillsjelfher-skare- . Han jagar, fiskar och hand-lingssa- tt oberoende, och statistiken visar, lefver krasliga i Hvttahnsetutan att ofver 3,000,000, af dem sjelf-v- a att det ringaste bry sig om de forvarfva sig sitt lifsuppehal-le- . millioner menniskor inomlandet, TvA tusen lem hundra aro som frysa och svalta. Han har praktiserande lakare, 6,000 sko-t- afven hitintills, med sin vanliga postkontor, 275predikaevan-gelium- , bulldogsnatur, motsat" sig hvaroch endast i staden New droppe, je lagforslag, sommojligenkunde York andA! forsorja 25,000 qvinnor forbattra stallningen i landet, Men lAt den spegla klart din sol Sv.J-Tr- . sin a m an . O kom med ljus, du unga dag, som randas, upphjelpa aflarerna och gifva Till vissna vandrare i jordens natt; tillfalle till arbetsfor-tjenst- I templets klockor ringes in med bon. I hvardagssorlel s tusen stammor tiga, I helig andakt berg och dalar stA; Ur varma menskohjertan suckar stiga Med tempelklangen stilla mot det blA. 0 Du, som hvalfver ver'.darne deroppe, 1 rymdens verldshaf Sr v&rt klot en A a t. -- BlAs upp din flamma i hvart brost, som an das Den glod,som flSmtar bafvande och matt! PA strandlost haf oss tviflets stormar slunga, LAt dina varma vAgor mildt oss gunga Till ankargrunden, som din Herre satt! President Cleveland har sAdant parti och en sAdan sitt eget satt vid fyllandet afvig Ett president kan aldrig vanta att tiga embeten. Han har mer an erhAlla kunniga och frihetsal en gAng visat, att den fattige skande mannen har f5 utsigter atterhAl-l- a nAgot embete ur hans hand. 0 kommedfrid! Lys helg kring jordens De stormrika blifva derimot jemt lAnder! i osterled. Se svarta Askmoln gA ihAgkomna, och det utan att FrAn svarden lossa blodbestankta han- bedja derom. Exempel derpA der, hafva vi i Van Alen, Mac Veagh Din hvita fana ofver verld n bred! m. fl. En fattig men uppburen fridens tempel skilda folk forsamla. mr Lawler, begarde temokrat, Fjnlar. for mAnga mAnader sedan att blifva utnamd till postmastare i Harda tider. C&ieago, och hans begaran af 60,000 medborga-re- , Det ar hArda tider. men det hjelpte intet. Syss-laMAngen finns, som lider gick till en rik tysk tidnings-man- , Brist pA hus och mat. och Lawler ar an sA lange mina vannet, Skalet, Ar, som alia kanner, ute pA bar backe. Cleveland och hans gnat. Ilemlandet. honom For att snasa, n Och hans parti qrasa, Rost for Varian. Ty om demokraten Valjes, blifver maten SvAr af fA minsai n. j Mstlldne Lordags afton hade republikanare personersunderstod. Ty genomatt understodja det.stjelpa Den enda de endast sig sjelfva. vagen att bjuda en sAdan regering och ett sAdant parti spetsen ar att vid valurnan rosta den republikanska valsedeln. Hvar je nederlag som det demokratiska partiet lider, hvarhelst det an mA vara i landet, ar en napst for deras illgerilingar. Hvarje i derfore borde Utah medborgare vid valet den 4de Januari, rosta den republikanska valsedeln och dymedelst inlagga en protest mot Clevelands regering och hans parti. Lefver han i "suset, Skrattar At vAr nod. Bora vi ej hamnas? Bor han icke tamjas. Denna slafspatron, Som for att forv&rfva, Hotar att forderfTa Hela vAr nation. Broder Nels. Januari 1894. c ra 4 Arg. ning har kostadt det amerikan- stA hvarfore resa dA icke i stallet tigheter. Detta derfore att ska; folket oerhorda summor. 100,000 amerikanska arbetare mokraterna beherska hela de- natio-nalregeringe- n. I&telsema om livad som i fram-,- . Arligen till det frihandlande EngOm republika-narn-e den kommer att goras afde i. land och forbattra sina vilkor? deremot segra vid valet kraterna har totalt forlamat lan Hvad som f. n. isynnerhet foror-saka- r den 4de dennes, sA pAstA de, att de dAliga tiderna ar icke sAval dts affarsstallning och fororsa-k4- t kongressen som presiden-te- n det storsta elande. hvad demokraterna redan gjort sksll vagra Utanstatsrattig-het- . lIvad'skola vAra medborgare utan det ar hvad de hata att goOm detta skulle vara 4de Januari. Skola de ra. VAra fabrikanter, som fruk-tsA Adagalagger det graIjden f att demokraterna skola jnva a Varian och derigenom hur endast orattvist och nipsa det demokratiska partiet sina frihandelside'er hersklystet det demokratiska eRer skola de invalja Hall och hafva upphort att tillverka va- partiet ar. Vi betvifla dock att derigenom Adagalagga att de ror for kommande behof, hvilket kongressen, afven om republika-narn- e aro belAtna med att blifva ar vanligt. De tillverka namli-gesegra, skall vAga att neka som slafvar samt att i Ar hvad de amna att salja Utahs upptagande i Unionen, nu de i verkligheten tycka om en sA- nasta Ar Fruktan for frihan- sedan vi uppfyldt alia de fordrin-gadan behandling. del har formAtt dem att stanga som kunna pAlaggas ett ett stort antal af sina fabrikei territorium for att erhAlla pA samma gAng som de upphort Ingen bor derfore Frihandelns foljder. att uppkopa rAmaterialier for af dessa ofvertalningsmedel lAta fabrikerna. Detta ar orsaken formA sig att rosta den demosA till att mAnga aibetare aro kratiska valsedeln. Utah blifver VAra demokrater tala sA myc-ke- t och att Utah i Ar icke helt sakert lika snart stat om om frihandel och pAstA, att sysslolosa kan dll. sin salja om vi hade frihandel sA skulle vi republikanarne afgA med segren som om denna skulle tillfalla delottadeiekono-miskalia blifva battre t mokraterna. afseende, emedan allting Frihandal i 1855. dA skulle blifva billigare. De tala dock icke om hvad sorts Var fUrsIgtiE. dessa skulle erhAlla, F6r att visa huru frihandels-systeminverkade pA Amerika som. producerade dessa billiga Ar dA Salt Lake Herald, demokra-terna- s 1855 demokraterna voro Det faller sig ganska tt Varor. organ, och domare Judds billiga 'varor mAste vid raakten, skola vi ofversatta en artikel baste som var ur van, har i sina spalter b5r-ja- t nodvandigtvis fororsaka billiga utdrag i 16 New den York Tribune upprifva gamla sAr, som det arbetsloner, ty tabrikanten kan mojligt salja sina varor for t. ex. anuari 1855 och som skildrar tagit ofver 30 Ar att laka. I en Det halften af det nu gallande priset stallningen i landet vid denna af sina artiklar sager den: och doct betala samma afloning tidspunkt: republikanska partiet har alltid tim-m- e vi I en hatat mormonkyrkan samt till sina arbetare. Frihandel lordags tillbragte A Chatham street. Vi detta under alia de Ar, hafva kommer derfore att fororsaka: till. Nu arbetar det funnits liknande aidrig sett nAgonting antingen upphorandet af all for att Ofver krafter alia af detta 1600 arbetslosa parti i Amerika, hvarigenom forut. s nai a nog alia vAra arbetare goras och hungrande personer bespisa-de- invalja en republikansk kandiI fdrsta hand ar Herald pA allmanhetens bekostnad. dat. hopplost sysslolosa, eller ocksA en emedan det republiSamma 1130 utdelades a lognare dag att vAra arbetaie tvingas attar-betA Stewarts sopp kanska partiet aldrig hatat morsoppa for samma loner som Euro-pa- s kok. Hjelpkommite'en A Duana monkyrkan, utan endast mot-sa- tt arbetare. mat sig mormonernas praktiseFrihandelnkantillampas, utan gatan utaelade samma dag i rande afpolygami. Samma sorts att skada, endast mellan sAdana till 2256 personer. Endast stater och riken, hvars befolk-nin- g Sjette wardet anlitade 6000 per- hat mot mormonkyrkan har afven af det demokratistA pA samma bildningsfond soner den allmanna barmhertig-heteska den 19 Januari. partiet. Emellertid har nu och dess vanor och behof for en Lordagen Liknande bevittnades handelser prestaddmet forbjudet mAnggif-te- t konfortabel existens Aro likarta-de- . och forsakrat att det vill Ofver och sAdana staden hela Vi veta allt for val, att vi i landets lagar. Kvrkan har scener bevitnas kunna hvarje Sverige erhollo mycket mindre PA samma gAng horavi dragit sig ur politiken, och i stalaflonlngar for vAra arbeten, an dag. vi erhAlla i Amerika, samt att vi, underriittelser om dAliga tider of- let for ett kvrkoparti bar af kyrkan delat sig i till foljd deraf, nodgades lefva ver hela landet. Arbetena hafva , tvenne fabrikerna aro stang-dapartier, republikanare mera ekonomiskt dcr an vi lefva afstannat, fartyg och hus byggas icke och demokrater, hvilket haft till har. Det skulle nog kannas odrag-lig- t langre arbetare af alia fack aro oljd att det liberala partiet gjort om vi, sedan vi harstades utan arbete. Orsaken till detta sammaledes. Denna sakernas vandning har blifvit vana vid battre lefnads-- v Ar att vi sanda vAra penningar At skaffat som lill utlandet mormonkyrkan fortroen-d- e afloningar Ikor skulle tvingas att AtergA ibland har i till den magra kost och de smA dess arbetare lor klader, skor, n och hos nationalrege-ringeandra territoriet och allehanda tortjenster som bestods oss i Sve- jernvaror i Detta af ar kunde tillverkas Washington. rige. Och detta mAste nodvan- saker som som orsaken till att vi hafva goda utmen amerikanska arbetare, fA vi intraffa frihanom digtvis tiu icke kan tillverkas harstades sigter att erhAlla statsrattighe-ter- . del. Att derfore, som Herald Att vAra arbetare under det till foljd af det demokratiska fri Ater formA mormo-nern- a sokt gora, republikanska partiets styrelse handelssystemet. att samla sig under ett varit battre lottade an i nAgot Samma parti med samma ide' Vi ar att soka att fA de gam-l- a aronu vid makten. nu parti, annat land ar i ogonen fallande er aro med dA frihandel hotade stridigheterna mellan mormo-ne- r och bevisas ytterligare deraf att. liksom och icke mormoner Aterupp-repadaf de tusenden som Arligen besokt och stallningen bland vArt lands Detta ar mycket ofor-igtisina respektiva hemland, mAnga arbetare har till foljd deraf for och elakt af Salt Lake med afsigt att Ater bosatta sig narvarande blifvit den samma Herald. derstades,Atervandt till Amerika som Ar 1855. a n r, stats-rattighet- et na-ifitta- Ada-gala- gt por-tione- r Ada-galag- ts n At-ly- med-lemmar- da ne e. gt ROstbarattigade. VAra och demo- Om C. S. Varian Yaljes vid vaGuvernor West presiderade ofver let den 4de dennes, blir det eftcr valet telegraferadt motet. Talarne A den demokra-tisk- a till ostern att folket i Salt Lake sidan voro W. C. Hall, krater en disputation i theatern. mor-gone- Cleveland, fiskar, jagar, Gor som han behagar, Anser lagen dod. Och i hvita huset, 3 A n kandidat for Utahs City har protesterat mot det lagstiftande forsamling, profes- parti, som hotar att sor Paul och domare Powers. vAr industri och vAr foretagsam-het- , A den republikanska sidan e och detta kommer att hafva C. S. Varian, republika-narne- s stor verkan i Washington. Det ar har i dessa dalar som kandidat for Utahs upp-tradd- lag-stiftau- forsamling, C. E. Allen den stora silfver, bly och ull och domare Goodwin. Disputa-tione- n ar konsentrerad. For-r- a Arets demokratiska lagstift- var skarpochupplysande. proj-duktione- demokrater peka pA Eng- land sAsom ett exempel pA hvad frihandel kan Astadkomma. Det ar sant tt England eger stor national rikedom, Men huru ar stailninken bland dess arbetare? Vi vetal alia att den arytterst dAlig. Att stallningen bland vAra arbetare under den republi- Jlosta for C. Stat och palitik. S. Variant Varian representerar hemindu-strie- n. Ett af de ofvertalningsmedel, Rosta for honom. som demokraterna anvanda for En rost for Varian arenrost att FdrmA oss att rosta den de- for Utahs arbetare. mokratiska valsedeln ar Utahs Rosta mot det parti somforor-saka- r upptagande till stat. De pAstA fattigdom och nod. demokraterna i att handelse att varit kanska tetyrelseformen Motarbeta de forderfliga afsig-tern- a majori-tet erhAlliten ofvervagande af den demokratiska battre an bland Englands vid valet den 4de dennes, och rosta for C.S. Varian. arbetarei, Adagalagges annu mera dtraff att England Arligen kommer Utah med detsamma FRENUMERERA Pi eandt os ungefar 100,000 af sina och utan nAgra som heist blifver hedrad medstatsrat- - KO It 11 FS FOXI) E XT EX' ' arbetari som demokraterna pA- be-tydli- rege-ring- om-sve- p en |