OCR Text |
Show 4 Benen. Korrespondenten, OTTO RYDMAN & CO., iltkommcr med Atta sidor hvarje onsdag, $ 2.00 bch kostar per Ar sandes tried posten, Betalning, bor ske medels t Tosto dice Money Order' , dA den eller Union Pacific Express " Money Order." Aricke nAgot afdcssa siitt anvandbart, kan betalningen sandas ii registreradt bref. Lagg icke lost silfver bref, emedan detlattkan'atasigigenom'. Postal notes" bora icke sandas, i registreradt bref, emedan de firo betalbara till hvem sum heist. Den som sander postal note" i lost bref sA pA egen sam-mansa- mi-nute- Batik-check- gora hvarafskelettet ar Tro i med vppenba-rtls- e iiro orsaken till den sam-linsom egt rum i dessa ytter-st- a dagar. Tag dessa gdfvor bort, och de heliga skola biifva sdsom de, hvilka iiro utan ljus och hvilka famla i mbrker efter kunskap om Gud och hans afslg-ter- . Men med den upplysning Ilerren har gifvit sina barn, kun-n- a de med liitthet intaga fram-strummet bland dem som religiosa Hmnen. fo-eni- ng tt iir 1G2. Musklerna iiro omkring 500, tarmarnes liingd utgbr 32 fet och blodets vigtlios en fullvuxen person ofverstiger 30 skdlpund och utgbr vanligt-vi- s en femtedel af hela kroppens vigt. Iljertat iir sex turn ldngt, 9 turn i diameter, sldr 70 slag i 4,700 slag i timmen, 100,-80pd dagen, 40,772,000 pd dret och 2,505,440,000 pd 70 dr. Vid hvarje slag utpressas 18 ort blod, sdledes 1,260 i minuten och 7 tons pd dagen. Inom tre minuter pnsserar all t blodet i krop-pegenom hjertat och detta lilla organ lyfter genom sin stiindiga verksamhet en vigt af 370,700,-20- 0 tons under en menniskas lifs-ti- Egare och utgifv are: mA g, n, 0 risk. a Det gjorde. n Skrif nanin och address tydligt, pA det feltagelser mA undgAs. bora Alla bref och iienningforsandelser addresscras till: Korrespondenten, 141 E. First South Street, Den 12 August I 1H91. an-deta- Sjelf belt ersktt I ng. Det forsta steget till 0 12,-00- 0 erhdllan-d- e af ett jemt sinne ar en bestiin-diuppmarksamhet pd sig sjelf och en oafldtbg vaksamhet pd, att man vid intet tillfalle af haftiga sinnesrorel-se- r oeh att, hiinda hvad som heist, man standigt fbrblifver kallblodig. Den, som vunnit denna uppnilirksamhet pd sig sjelf, denna fasta vilja att aldrig forlora sin fattning, han har redan till haiften segrat. Oeh i sanning, stor ar menniskans hon kan med fast foresats g bfver-valdig- nii-sta- as g fbr-mdg- a; och standig uppmarksamhet fid ett beundransviirdt siitt fbriin-dr- a g sig; anden, som hos vanliga menniskor oftast ar kroppens slaf, kan genom sin makt fordel-aktiomskapa kroppens gt ona-turlig- bojelser. a Endast den, som beherskar sig sjelf, kan beherska andra. Ett sinne, som aldrig genom ndgra 1 yttre ofordelaktiga intryck stores i sitt stilla lugn, bedomer all-ti- d Krigsmoln ofver Sverige. betanksammareoch riktigare a sdviil medmenniskorshandlingar Amerikanska tidningar som hiindelsemas iindamdl. Den, fbljande telegrafiska afsiindt frdn Stockholm som eger en sddan sjalskraft, han ar vis, och hans saktmod den 30 Juli: Sti'unningen j Sverige gdr allt uppviicker vordnad, ja ofta Den dter, hvilkens g mer och mer vjt pd att kraftiga ar ombytligt, ar sig hvar-ke- n mdtt och steg bora vidtagas lik i sina omdomen eller sina gent emot Nprge, alldenstund gerningar. Ilan motsager ofta agitationen i detta land synes sig sjelf, forlorar aktningen for vara dikterad af hatmotfbrenin-ge- n och af fbrkiirlek for Dansig sjelf och med riitta afven mark, hvilket dterigen pekar aktning. Derfiir mot beherska dig sjelf! Ryssland. Man anser orini-lig- t Handla aldrig, om du kiinner att begiirdt att den svenska dina kiinslor borja uppbrusa; tig kronan eller den svenska riksda eller viig dina ord, om gliidje el- gen skall gbra flora eftergifter. ler smiirta, fruktan eller vrede Norge var forritiden fbrenadt vill beherska dig! Yakta dig att, med Danmark, och bandet mel-lau dd dina kiinslor tiro haftiga, ti-g- a liorrmiin och danskar iir ledaren starkt. eller att fatta Denegentlige ndgot beslut, .foresatser, dd du iir hiinfbrd af af de norska nationalisterna iir gliidje eller vrede! Dd hiinryck-ninge- Bjornstjeme Bjbrnson. Konung n Oscar har vid flere tillfiillen ldtit fbrsvunnit, kommer i dess stiiile. Dd du hos dig fbrstd, att han iimnar hdlla sig marker ndgon sinnesfbriindring, belt och lidllet neutral emellan dd du kanner att ndgon fortry-tels- e Ryssland och Frankrike pd den hos dig uppldgar, eller att ena sidan, och trekejsarefbrbun-de- t d den andra. Dock har i missnoje och svdrmodighct icke du eller din sjdl iir Englands liberala att tidningar forstro-elsframkastais vinkar om att en digsjelf miiktig sbkdd fbrbindelse existerar for ditt sinne, gd till ndgon hemlig annan plats iin hvar du uppchdl-le- r emellan Tyskland och Sverige, dig vid dessa kiinslors instor-mand- e som gdr ut pd att Sverige skall pd dig! Foriindrade fbre-m- bistd Tyskland ihiindelse af krig, skola framkalla andra bilder och att Sverige i ersiittning der-lo- r skall fd igen Finland, om saint uppviicka andra tankar czaren fbrlorar. Det fordras och kiinslnr hos dig, du skall flirlorade din dteryinna jemvigt mera iin en forklaring i iynne och vandel, och de ord du for att utpldna intrycketjhcs derefter vttrar, de dtgiirdcr, du att detta rykte sak-na- r all grund. derefter vidtager, skola vara af beskaflenhet att bibehdlla ditt goda samvete och bespara dig I Tabernaklet. dnger eller blygsel. un-gefl- ir iime-hdllmed-deland- e, n. sin-nela- an-dr- as n iin-n- n dn-ger- om-hol- kallas mormonismen. Likasom Guds Ande har detta folk och rt nam-manfb- ledt det under sd mdnga skiltningar, sd skall den fortfarande valsigna det. Den styrker de heliges tro, uppehdller deras mod under infli-telse och gifver dem ocn bland menniskor till med niir det ser mbrkast ut. Det arsdlunda upp nbarelsens rbst som leder folket och Guds verk till seger. a prbf-ningarn- I)d vi vid Syracuse sett sin make. visa ett p$ Saras viignar har jag sjirungit. exempe! for alia och alltid vedergiilla ondt sd att fbtterna iiro slitna till med godt fbrattspeja ut om tiinka pd gulduret. Jo J0 men, konima hvar jag vill, sd )o det: Yi ska alia gd, till och med grandma. Dessa rappor-te- r iiro ej sd roliga fbr Sara att ' libra, emedan liennes hdrfliitor ej liira bli flirdiga fori iin den 24 Augusti och tandlilkaren bedt om tid till den fbrste September fbr att td liennes 32 tander flirdiga. Sdledes utan hopp, utan af verhlen forakthgen Gud om hjelp till veta att Guds friilsnings-pla- ar sd omfattande, alt n men-lisk- a, flic-korn- ld-t- )( den innesluter hela mcnskligheten, stdtt samband med och dd vi afven veta att er.dast Gud, hvilken de bekiinde var fd skola biifva evigt fbrdbmda, verldens skapare. De hade varit kunna vi med gliidje utropa: utestiingda frdn hans niirvaro. Ilurstorarej hans vishet och Intet meddelande hade kommit huru barmhertiga iiro ej hans till dem frdn honom. Den heliga planer! Talaren uppmanade dem som skrift, sd sade menniskorna, erhdllit kiinnedomen om hade allt hans oid, hela och man behbfde Gud, att vara trofasta. Om de alls icke viinta att hora ndgot nu dter vande sig till mbrkret, sedan de left i ljuset, blefve deras mer frdn Gud. Till verldens kungjorde profeten Jo- fordomelse i sanning stor. Om seph att det var menniskornas vi ldta oss ledas af Guds vilja, riitt ofverallt att kiinna Gud och skall han fortfarande fora oss mottaga meddelanden frdn ho- framdt, till dess vi hafva verldens fordomar och nom; att himlarne dter voro kom-ma blifvit erkiinda for vdr flit, iirlig-heoppnade; att englar kunde ned och trka bland mennigodhet och moralitet.- Vi skorna; att vagen mellan Fadern hafva sdsom ett folk bnrkan att och hans fallaa skapnader dter konima framdt. Vi viinta icke blifvit tillgiinglig, sd att menn- att alltid vara ett undertryckt utan skola vinna menniiskorna kunde lara sig den g folk, erhdl-la skornas evkannande; de skola de borde taga for att Guds ndd. Det var sanningen fbrstd att vdr jordiska mission Joseph Smith fbrkunnade, som iir att hjelpa vdra medmenni-sko- r och icke att skada dem pd omedelbarligen ledde mdnga till att undersoka den miirkliga minsta siitt. Derfiir iir det deras liira som han och andragingo ut pligt att fortgd i det som Gud a att forkunna. De fbrkunnade, har uppenbarat till dem och viliinnu erhdlla mera ville som att att alia ljus gbra Guds ja eller, med andra ord, anamma och kunskap. Det iir de heliges pligt att skaf-f-a de liirdomar de fbrkunnade, skulle veta for sig sjelfva, om Gud sina barn undervisning, deras fbrstdndsgdfvor och lefde, om han hade talat och om dem mer upplyste an ndSmith var hans Joseph profet gbra eller icke. Mdnga lyssnade till got annat folk. dessa rdd och fingo vittnesbord i Till slut uppmanade talaren sitt hjerta om sanningen af n till kiirlek och viilvilja, hvarmed och detta fororsakade att de kunna vinna mennisKornas detta verk gick siikert framdt hjertan. Md de gbra godt, dd och i sd hog grad stadfdste de de forfoljas, och icke vedergiilla helige, att de under alia besvar-lighet- ondt med ondt. Dd de helige bortdrifvits frdn och prbfningar Barit till detsamma. sina hem, kommo de till desa Detfa ar trogna de af heliges styrka dalar, och somliga af dem som hemligheten i dag, hemligheten af aldstenas varit med om att bortdnfva framgdng hvarthelst de begifv a dem, kommo sedan bland dem sig. pd genomresa till Californien. a n, fbr-vdni- bfver-vunn- it t, - rikt-nin- so-k- la lii-ra- er Mdnga hafva profvat aldstenas ord; de hafva profvat Gud och hans ord; de hafva erhdllit vittnesbordet och veta, att detta ar Guds Sons evangelium, och oaktadt de md genomgd mdnga besvarligheter och d eras tro md hdrdt piofvas genom sarskilda forhdllanden, ar dock vissheten inneboende hos dem om profeten Joseph Smiths himmelska mission och den slutliga segern af Oaktadt de forut deltagit i de heliges rdnande, blefvo de dock viil bemotta, ja mdnga togo sd att siiga brodet ur sin egen mnn och gdfvo dem. Detta slags kiirlek bora de helige ddagalagga mot sina medmenniskor och visa, att de iiro valgorare. De heliges mission ar att gagna hela verl-deoch icke endast sig sjelfva. Mdtte de helige alltid soka der-igeno- m mensk-lighete- n a Salt Lake den 10 Augusti 1891. Friherre afSpetskb! Kiira farbror! Jagriktigt eder. Mi fbljer med tiden, kan det jag godt fbrstd, ty tiden iir galcn, och sd ti cker jag ni iir, dd ni i fbrra numret af Korrespondenten kallar hundtankar gra-tuler- for ar Tandpetare. Kanskejagiir dum som go r den anmiirkningen, men Ddl sade mej att ni varto-kig- . Far min liirde mig att tandpetare voro de stickor som voro stiilda i ett glas pd farbror Pers kalasbord. Den der utflygten, som eger rum den 21:ste Augusti, hade jag ocn min Sara tiinkt att of vervara; for ni vet nog, att ett guldur pd 25 dollars iirejsmd-saker, Sara min, som sett sina sjutton somrar, haren figur har stdtlig som en furstinnas och bufvud bcsti'undt som en docka; har kinder, jadet rbdaiirsdrodt, det hvita iir sd hvitt, sd att vore det sanntsom Sara Piste for mig, att Korrespondenten blott hade ett dussin prenumcranter, oeh ingen mer iin dedeltogo i exkursio-neden 21, och elfva af dem voro herrar, den tolfte vore Sara, dd vet jag nog hvems uret n hopp! Det siiges af somliga, att Salt Lake City har den vackraste da men, af andra igen att Ogden harden, afen tredje att Saiidy harden. Jag blifver rasande dd jag hbr detta nonsens. Anskont Sara fyllt sina 55 dr, behbfver jag viil ej siiga hur mdnga som-- . rar hon sett ofver sjutton, och har hor. fdtt sitt hdr, sina tiinder och sin konstgjorda fot putsad sd iir hon den vackraste af alia. Ja. hon mdste ha sina hdrfliitor och sina tiinder i riitt tid, och med excursionen komma vi, och vid Syracuse mbtas vi. Men, farbror, ni skrifver afven om loekbete och fiskc, men ni talar viil blott i liknelser? En frdga till: Ni som iir lienima i allting, siig mig, iir der ndgon skilnad pd farise' och liberal, pd e publican och republican, pd och demokrat? Nu slutar jag mitt bref till er, farbror, med det forbelidll, att ni inte ldter Korrespondentens tidningssme-tar- e fd fatt iet, for dd kommer der tio tusen fler lustresande till Syracuse, om ej fbr annat, sd blott for att se min Sara, och om alia dessa bliga pd henne, sd hander det att vi bli syn-dar- vdt-ogd- Eder brorson G. W. H. Hodges, blefve. Redaktiiren af Korrespondenten har med posten siindt dessa nummer af sin tidning, som innehdlla annonsen om denna lust-resbdde bster och vester, och norr, med sd stora svar-t- a bokstiifvcr, att den som cj ser dem, sd kan han falla ofver dem; ty vet ni,' Sara sade, att de iiro stora som grindstolpar. iir ett skrik och stoj bland skandinaverna frdn Provo till Ogden, frdn Evanston till Logan: 17 ska' alia gd. Vi ska' alia gd!" unga lor att vinna kloc-k- a och fiol, gainla for att visa att de ha ocksd rum. En e sade att han vilP hdlla vad om 100 (iollars, att Saitsjbn skuile iibja sig 5 fot pd stranden under tiden som excursionen den 21 ligger och svalkar sig i a en sd stor excursion som blifver den 21:ste har aldrig a, sii-d- er O Commercial mercial den-samm- Stre-.- tandlAkare. Block, Hot-c-l af Comocn Second South. Tander utdragas smiirtfritt. Tiinder utan pidt en specialitet. Emedan en stor de! af mitt arbete enligt forut trafifade ofverenskom-melser- , a omliedes kumler komma och mig pA forhand. Tag elevatorr, och begar "Room 76. SAMUEL ef forstd-sigpdar- a. C. B&GKMAH, llleck- - oeh koppurslugn re.. 154 S. Sixth West Street. Utfor allt slags block- - och kop parslagar arbete, sdsom och reperationer takrlin-nor,taktackni- LIK TOR XA It IV undgds -- genom att anvanda (SK03303V tillverkade af Robinson Brothers, 49 West First South Street. SOLIDA VAR0R och TAGA PRISER. ja dl ry-sk- a icke-oflici- 1 Keferat ofver Abraham II. Cannons tal i so tiling's, den 9 A ug. l'tt underverk. lefva i underverkens.l id siiges O det, ocn det med riitta. Framdt Talaren yttrade a t det var de iir tidens Ibsen, och framdt rusar man utan att gifva sig tid att se lleliges pligt att med sina boner tillbaka pd tlydda tider och dess understodja de som framstode att tala. Ilvarje iildste borde storveik. Allting nytikallas och hvar och en skyndar vara ledd af inspirationens rost att in'niimta sd noggrann kiinne-do- eller den Ilelige Ande, som spri-dc- r som mbjligt om detta nya ljus ibland oss. Herrens Ande tie men uaderverk bringar fred till dem som nnderverk, n for bgo-neliafva vi som mottaga den, och vi borde veta, stiindigt vi att dot iir pd uppenbaielsens blilva oss sd fortrogna att upphbra aft betrakta deni som klippa Gud har uppriittat sin s kyrka. Om vi berbfvadcs underverk, och detta iir just och den med det nu'irkviirdiga-st- e rbst Ilelige af alia skapnrens underverk, Andes inspiration, skulle det icke Vi m et menniskokroppen, hvars vi sd litetreilektera Fore den tiden hade fbrflutit sedan men-niskom- Lungorna innehdlla under vanliga fdrhdllanden 1 gallons luft och om man beriiknar 1,050 i timmen, sd blir detta gallons i timmen eller pd dagen. Luftcellerna pd lungornas yta intaga en plats af n 20,000 qvadrattum, hvilket motsvarar ytmdttet pd ett golf, som iir 12 foL i fyrkant. Hjemans vigt hos en fullviixt man beriiknas till 3 skdlpund 20 ort, och hos en qvinna till 2 skdlpund 30 ort. Nerverna, som alia std i bero-rinmed hjernan direkt eller medelst ryggmiirgen, bfverstiga till antal 10,000,000. Hadytan utgbr 2,000 qvadrattum och atmosferens tryckning derpd omkring 15 skdlpund pd hvarje turn, efter hvilkens beriik-ninen medelstor person iir en tryckning af 140,-00- 0 pund. Td hvarje qvadrattum fumes 3,500 porer och dessa porers liingd (sammanriiknad ofver hela kroppsytan) utgbr 45 engelska mil. 1,-20- var ett fbrunderligt Joseph Smith hvad s jm IP Aug. 1S91. att i Salt Lake City, Utah. ofver. ciox Korrespondenten, Onsdagcn uppen-barelsen- drbja liinge att upplbsa de sista dagarnes heliges samfund, som iir i dessa dalar. 290 295 Det ldter sig icke gbra, brummade advoka-teoch kldddesig bakom brat, man har lolvat mig fyra hundra pund, omjaghdller henne dold tills den kommer, som skall legitemera sig som den riitte, till hvem hon dd utlemnas. Hvem har gifvit er detta lofte? En iirevbrdig man, som nu dessviirre iir dbd, och som ofta iirade mig med uppdrag, hvilka alltid blefvo prompt betalade. Men for att ni icke skall tro, att jag vill inbilla er ndgot, sd las s sjelf. Detta href fick jag ndgra vcckor fore n fro-ken- ankomst. Han hade dter bokat om bland sina papper, dragit ett breffram, och nu riickte han Thomas det, hvilken hastigt liiste: Hr Milton. Yill ni vara sd god att straxt hyra en liten och afsides liggandc vdning i Dublin. I niista vecka bringar jag er tviinne damer, af hvilka den ena ar af hog bord; de skola bo der. Ni kanner mig tillrackligt val for att veta, att ni fdr edra pengar i riitt tid; damerna biifva i Dublin, intill jag kommer och hemtar dem, eller i mitt stiiile en ung man, som skall legitemera sig som Charles Dortshirc. I denne unge mans namn lofvar jag er, och gdr sjelf i borgen for detta loftes uppfyllande, fyra hundra guine'er, niir den er betrodda panten iir utlemnad; mfn ni mdste forbinda er till obrottslig tystnaffl. Dd den ena damens tillstand fordrar den stbrstja omsorg, mdste jag forut bed-j- a er om att sorjm for en skicklig liikare, som i hiindelse af behojf strax kan vara vid handen. Allt det ofriga nrntligt. t 1 Aktningsfullt: Schmidts, prest i Farwinghouse. IIon lefver och tanker kiirleksfullt pd er. Kanner ni er nog stark, froken, till att liisa ett-bre- Frdn licnne, frdn henne? O, fort! Jag har kunna t biira gliidjen att hora hennes namn igen,, jag iir stark stark! Thomas riickte henne brefvet. lion oppnade det hastigt och liiste. IIvad! utbrot hon redan efter de forsta hon har lemnat mig, iir idngt borta i ett ra-dern- a, lriimmar.de land? Nej, frbken, det Anns ej langre grund att dolja ndgot lor er; hon har icke antriidt den resa, som var i frdga, hon Anns i niirheten af Dublin; jag ber er, liis Ingnt brefvet till slut. Emilie liiste. Tdrarne strbmmadc ned ofver hennes kinder; iindtligcn kom hon till slutet. 'liennes hander darrade. och bokstiifverna syntes som en oredig massa fbr hennes bgon. Dd hon slutat, sprang hon hiiftigt upp, grep skarpriitta-ren- s hand och sade med darrande rbst: Min fader iir liiir? Sd kan jag icke liingre stanna i landct. Tyst, tvst, bad Thomas och sdg mot dorren, det linns kanske lyssnare i niirheten. Emilie fortfor hviskande: Jag tror icke den man, i hvars hander mitt bde han iir girig! Girighet och trohet kunna icke gd hand i hand. Jag vill licit och hdllet anflirtro mig till er, min heric. I)ct gliider mig att ni genomskddar advoka-ten- ; endast hans egen flordel har formdtt honom att visa er de tjenstcr han gjort; vid tillfalle skul-lhan af sainma skiil flirrdda er. Thomas meddelade henne nu det saratal, hau e f |