OCR Text |
Show den IB Juli 1891. 3ECorreBpondenten, onsdagen snart svingade sig mor Anna latt ett bortslarfvadt Man har talat och skrifvit sAl Den Ffir damerna. mycket om qvinnans mAnga fel och om orsakerna till att hon sA mycket uppassning, karakter. Qvinnans och harvid framkastat den huruvida Man har tvistat om, den ar naturligt-vi- s frAgvise qvinnan i intellektuel begAfning icke afven en karl hvarfor stAr lika hogt som mannen. LAt Eva en tjenstflicka. vara, att det ar blott ett fatal skaparen gaf Svaret ar latt att finna: lion med framtradt hvilka qvinnor, behofde icke nAgon. Adam kom en mera ofverlagsen begAfning strum-pa- , s aldrig till Eva med nAgon med ett skapande snillepA behofde som stoppas, eller och konstens omrAden som saknade si far det likvai medgifvas.att med en skjorta, med ett par eller nAgon knapp, vid qvinnan pa det hela taget som skulle handskar; lika grundlig undervisning gar sprackta Icke och det genast. lika langt som mannen . . . Om sys ihop, in foil sitta heller det honom att qvinnan ar svagare, da det gal-le- r och lasa tidningar till solen gick strangt logiskt tankande och ncd bakom lustgArden och sebearbetande af gifna uppgifter, 'FA ar ;hon deremot starkare och dan stracka pA sig och ropa: i dA kara battre rustad, nar det galler att vi aldrig supera afton, Eva? Han gjorde sjelf upp eld genom iaktagelse uppfatta eller under grytorna, ban tog sjelf med fantasien bearbeta det lion uppfattar lattare upp riklisorna, skalade pctatisen och gjorde for ofrigt allt hvad med sina sinnen an med sitt och hon bearbetar sin som AlAg hoom att gora. Han ban gafhSnsen uppfattning mera genom sin mjolkade korna, svinen och efter fantasi an med sin reflektion. mat, sAg sjelf hem kom till middagen aldrig Derfor uppfattar qvinnan snab-bar- e dA med dussin halft ett vanner, den arten an mannen ratta i och naturen af sAval de perso-ne- r man ej hade en matbit huset. som de foreteelser, hvilka Han blef aldrig ute till kl. 1 pA natten och fick derfor ingen mota henne i lifvet er frA-ga- n ur-sak- .... pA den stackars et li-t- en reli-gione- n. ft lakttaplseformaga. seger for k rinnosaken. Dogmen om den qvinliga er l, d talfcir-mAga- bort-tappa- d nykter menniska skulle kunnat karfva sAdana refflor? Men ni skall aldrig finna en drinkares locka utan dem. Han drar upp den om qvallarne och lemnar efter sig dessa spAr af sin ostadiga land. Hvad iir det val for i allt detta? ken s, Fetterson, .varade redaktoren, skulle der liar gA till 13 dollars, men jag har for prineip att sa mycket som mojligt uppmuntra skaldekonsten. Och med hansvn pappa i MellangArden sjelf in och hartill, tillade han, i det han En, som ej fick ro. sA fick mor Anna framsA mycket; skref nAgra siflfror pA ett papper, att man fick klart lor sig att nA- skall jag lAta det gA forjemnt 10 Ur svenska allmoge lifvet. got sattyg regerade pA Orelyc- dollars. o kan. Jag tackar, herr redaktdr, inte precis hvad jag det ar blef gub-beOch och det vAr beslutadt att Man hade fAtt men stan-na och skulle folja med dit Marken var gron Det betalas kontant, naturofver natten. Snart kom och traden hade ocksA kladt sig i ny, fin ljusgron vArdragt. man Ater till skAdeplatsen for ligtvis. Herr Fetterson tog upp en det ofvernaturliga fenomenet. Det var Beda i dag. Inte underligt dA, att mor An- Mor Anna gick Ater till hvila, temligen mager portmonna, tog na i Orelyckan gick sA krokryg-gi- och pappa i MellangArden skulle fram pengarne och lemr.ade dem! Var snail och namn Eigen-tin- g ute i sin tradgArdstappa. ligga pA sofifan under fonstret. om det har, sade redaktftren si Det var tyst en stund. Dock For hon holl pA att plantera lonor. Mor Anna hon har reda snart borjade det knacka och valvilligt, jag skulle minsann inpA sig hon, derfor vet hon att straxt derpA ropade gubbeti: Der te gora det for hvem som heist. Herr Petterson framforde sin nar det ar Beda dA skall man ar det! satta honor, sAvida man vill ha Mor Anna jemrade sig, men tacksamhet och rekommemlera-d- e sig. man horde ej hvad hon sade, ty nAgot rikligt om hosten. i tac-kfAror lade lion drog det dog bort nar hon drog Jorden, bonorna i dem, stack sen ner ofver hufvudet. Jag sprang upp frAn stoleS och dem till den forsta leden pA sitt Men pappa i MellangArden han gick otAlig omkring i rummet ptkfinger samt gjorde derefter hade fAtt fast i tillstallaren af A 1! KITE Iff, med en god portion bitteihet i allt klappadt och klart. hela denna betiinkliga sak, och Kon traktor (' Iitffitidsftr Hon sAg sA fornojd ut, gum-ma- den befanns vara ett bevingadt hjertat. t, Det ar ovardigt af er, fastan hon blifvit euka i ting som troligen foljt med mor Utfor allt som hoi till och Rituiugar Holmes, sade jag. Jag skulle al- vinter. Men det var ju natur- - Anna in efter bonplanteringen. erh Allas utan arvo-dforne-dra ni ville ha Det var en ollonborre. trott, att ligt hon sorjde sin Kalle. drig De basta rekommendationer er derhan. Ni har gjort Annars sopo de just inte sA god frAn Acre af stadens framste af--. om min olycklige kAl ihop nAgon gAng. Ty tvA hVlick in.det! farsman kunna foretes. brors historia, och nu pAstAr ni stora fA inte gerr.a rum i en liteny Adrrss: P. 0. Box 21 ' att ni slutit er till denna ikun-ska- pAse, brukar man saga. ( IiOfitnd: No. 3 Post Avenur,. id.) Kalle i Orelyckan han ville att pA ett eller annat faMa-stisk- t between 4th and 5h So th on A satt. Ni kan icke bejftira, qvinnan skulle vara sin man West Temple Street. Men mor Anna h Hvad skulle ni vilja ge for SALT LAKE CITY, - - UTAH. jagskall tro, att ni last all codetta i hans gamla klocka! Ifet ar holl strangt pA qvinnans jemlie-lie- t det har? frAgade en person, i det med mannen, ja kanske tyc han kief in pA redaktionsbyrAn ovanligt och, rent ut sagdjt, det i har nAgot af charlataneri sig. te hon att hon var litet for m;r och lade ett par skrifna pappers-arKare doktor, sade han hjert-lig- ocksA. Och deri hade hon pA redaktoiens bord. ratt; Atminstone nar qet P.edaktoren tog dem helt nonjag ber cr forlAta mig,' DA jag betraktade hela saken som sAsom nu. var frAgan om att chalant och tittade pA dem. ett abstrakt problem, glomde jag plantera honor. Hm! Det tycks vara poesi, hur personligt och plAgsamt det Snart hade mor Anna slutat inte sant? sade han. sW N. mAste vara for er. Men jag sitt arbete. Jo, det ar ett poem, som Det var afton. Gutnman lAg jag har kallat Tankar pA er, att jag aldrig ens Railway, visste, att ni hade en bror, forr nu och ratade rygg i sin egen stora tvAmanssang. SA inte vanan ni rackte mig klockan. Det var det jag tyckte. Hur i allt underbarts namn tade hon nAgot besok Atminsto-n- e Hvad var det ni frAgade mig om? letade ni dA ut dessa fakta? De vid den tiden. Annars nar Hvad skulle ni vilja ge mig BllEDSPAlllG. tro-stkom vaninna t5r aro fullstandigt riktiga i alia att for det? nAgon sA det henne, Hvad tycker ni det kan vara syntes nog att Ah, det var tur! Jag kunde Anna sorjdeiKalle, ty hon grat vardt? TIDTABELL endast saga, hvad som var det sitt stora lAngrandiga forklade Hm, det tog fyra timinar (Br att skrifva det. Jag satt uppe troligaste. Jag van tade icke alls alldeles vAtt. frAn och med att vara sA exakt. Nog sa madam pA Haga till hela natten i gAr och knopade passageraretAgen 1 JhII 1SD1. Men det var icke bara Maja i MellangArden att mor med det, och en cirka 10 dollars Anna bara lipade for syns skull. tycker jag inte ar for mycket. Nej, nej, jag gissar aldrig. Men det sade hon lyckiigtvis inte Har ni reda pA, herr.,,,,, sA mor Anna horde det. Det fir en gemen vana, som Mitt namn ar Fetterson Mor Anna vantade som sagdt Salomon Fetterson, TvA t och den logiska formAgan. Hvad som tyckes er besynnerligt ingen frammaude; derfor blef hon ett s. forefaller endast sA, derfor att ni litet storogd nar det borjade Jag tackar. IlarniredapA, icke foljer min tankegAng eller kpacka pAfonsterrutan fyra, fem herr Fetterson, att John Milton ger akt pA de obctjdliga fakta, lAngsamma, kraftiga slag. SA sAlde Det forloradc paiadiset t. for hvaraf man kan draga vidstrack-t- a hon mAste titta ut genom en tredjedel 75 dollars Till Men ingen syntes. Hon kontant och resten pA sex slutsatser. exempcl, jag . borjade med att saga, att enjiror trodde nog att lien hort fel. Men var oordentlig. Om ni gen akt Men hon fick inte vanta lange Har ni reda pA att Robert pA tiedre delcn af det der urfodra-let- , forran det knackade pA nytt, och sA skall ni finna, att det icke sA hordes ett en gAng forsbkte salja Burns forargadt Nu mAste naturligtvis Tam O'Shanter for eu kostyra Vcstgdcnde tA endast ar buckligt pA tvA stalled, utan ocksA alldeles nott och gumman upp och ut for att se. som var vard omkring 12 dolFr. Denver rispadt genom vanan att bara Hur hon sAg, inte kunde hon se lars. Colo. Springs.. sAsom nAn sA det var nog andra hArda fbremAl, Nej, jag har aldrig hort menniska, Pueblo I .end ville inte utan att hon brummade en Vet ni, hr Fetterson, fortfor och nycklar, i samma Cllenwood Spgs Det ar sannerligen ingen rad hon ocksa, fastan hon borja- redaktoren med hojd rost, att Till (Irand Junction Fr. (Vnnd junction storbragd attantaga, att en per- de tveka det var sA besynnerligt Oliver Goldsmith en gAng sAlde Till Oreeu River 61 som for och ett om behandlar tre ett staldt. et som inte voreratt det glas poem son, Fr. (Keen River sA vArdslost, mAste Hon krop till kojs igen och skifvor korf, och att Homerus Till Provo Fr. lrovo menniska. en att sofva. vara oordentlig vagrade att ta emot ett fArskinn Till Salt Lake Icke heller den slutsatsen ligger Men hennes osynliga framman-d- e for Illiaden, dcrfiir att han Fr. Salt Lake Till Ogden ville visst inte att hon skplle tyckte den var vard tvA? siirdeles lAngt borta, att den, slutnra in forrfin den hade sitt som arfver ett sA vardefullt Jag skall ta 5 dollars for ocksA ar temligen val och storasvetG arendeutrattadt, SALT LAKE och OGDEN, i andra afseenden. Ni har kanske aldrig hort, perlor tillrade ner fbr mor Annas Afg.V frAn Salt Lake kl. 2:t( f.m., 0:22 f. m., 4:4-c. in. Aterkonuner till Salt Jag nickade for att visa, att pantia. Inte kommo de bara for herr Fetterson, fortfor redakto Lake 9.40 f.m., (1:12 och 9:55 eft. resonne-manhans den med det skull var romerske att siikert IloraLius, syns ren, inte, ty jag foljde P.NGIIAM. en smula oroligt der innanfor poeten, skref ett poem nar som AfgAr frAn Salt Lake kl. 8 f.m., 6 e.m. Det ar mycket vanligt bland ocksA. heist for ett halfstop riikor? nar Hon de LAt oss saga tre dollars, sa- AMERICAN FORK, PROVO, tvekte det borjade dundra engelska pantlAnare att, s hArdare och att brummandet de poeten. THISTLE, MOUNT taga emot en klocka, rista PLEASANT, MANTI och SALINA. till den varstatrumhvirf-vel- . Och ni vet vill kanske inte nummer med en nAlspcts Afgar frAn Salt Lake 9:50 f.m.; - Men beslut och pA sidan af fodralet. Det ar mehandling heller, att Tasso, den italienske till Salt Lake 4:35 e.m. ra beqvamt an en pappersetikett: pA samma gAng aro ju gudskelof poeten, en gAng gick omkring pA D.C. Dodge. J. II. Bennett. och man loper icke fara att fA en af qvinnans egenskaper. Och gatorna i Sorento och bjod ut Passagerare-ageuhonshuset tycktes vilja dcltaga i saken, ty de borjade lAta bora af sig sA att tuppen mAste siika ofveirosta och lugna dem, fast det var pA aftonsidan. SA kom mv-steris- kt viin-tad- .... u e, g oor-dentli- g upp-tack- a. et j. pdefsop, ' n, bvgg-nads-rke- bvgg-nadsfursl- e. efter-forskning- ar p g. k t, rmA-han- Grande fbr-sakr- intel-ligensc- ESTER ar vAr-qviste- n. gent Ofelbara slutsatser frAn underlagsenhet emot den manliga fAr sig i vAr tid den ena allvarsamma stoten efter den tndra, och snart synes ingen annan utvag mojlig an att lAta den gA all verldens vag. FrAn Zyrich kommer en som bor frojda alia lor qvinnosaken ifrande sjalar. En ny seger att anteckna: en qvinna har vunnit pris i en stor g taflan! Af universitetet i Zyrich blef namligen for tvA Ar sedan ett pris utfastadt At den, som bast kunde losa uppgiften att lemna grunddragen till en jamfdrande anatomi rorande blombladen (Perigon och Corolla) i sA grad som mojligt och stodd pA sjelfstandiga forsknin-ga- r AskAdliggora de anatomiska forhAllandenas hufvudtyper. Vid taflingstidens utgAng hade en skrift ingAtt, men denna erholl ocksA alia sakkunniges hogsta loford. Vetenskapen hade genom densamma erhAllit ett hogst under-rattels- syvbar-lige- n stumma foremAl. o njdigen utkommen bok kallad De fyras tecken, fAr I en la-sar- en gora bekantskap med en rent af fenomenal formAga inom Det ar en upptacktsbrar.chen. rik och oberoende man, hvilken jlott som amator sysselsatter sig med yrket och roar sig med att taga vid, der den professio-nel- a polisen tappat spAret. a Som prof pA mr Holmes' an-fiakttagelseformAga en af hans beundrare foljan-de- : e, veten-skapli- skarp-smnig- dr Jag har hort er saga, yttra-d- e denne, att det ar svArt for en erson att begagna ett foremAl till dagligt bruk, utan att derpA emna ett sAdant intn-caf sin om-fattan- vid namnsedelns hogtidliga brytande i universitetes festsal forf. visade sig vara froken Louise Myller, hlisofie studerande, uppstod bland de foruamlade akademiska lararne en liflig Ty for dessa, som nu i 23 Ar kampat for qvinnans DA e pcrsonlighet, att en ofvad kan lasa det. NA val, jag har har en klocka, som nyligen kommit i min ego. Vill ni vara snail och lAta mig fAett onidome om den forr egarens karakter eller vanor. Jag rackte honom klockan, inom mig en smula road, ty prof- - fbr-derfv- pen-ning- fic-k- vet var, som ansAs omoj- ligt, och jag amnade det som en liten lexa for den nAgot doccran-d- e ro-rels- e. frA-g- r? ar brum-mand- ton, han ibland anslog. Ilan vagde klockan i handen, sAg skarpt pA urtaflan, oppnade n och undersokte verket.torst med blotta ogonen och sedan universitetsstudierna och med ett starkt forstornir.gsglas. hari sett en storhumanistisk Jag kunde knappt lAta bli att le ar detta resultat en stor At hans nedslagna min, nar han ger. slutligen knapte igeu fodralet ft ft och rackte mig det tillbaka. Ilvarflir Eva ej behofde nAgon Det ar knapt nAgot att saga, han. Klockan har ny anmarkte piga. blifvit En alskvard fru har meddelat ligen rengjord, hvilket mig mina innehAllsrikaste nAgra af orsakerna till att Eva ej hadebehof af nAgon piga. Hon fakta. Ni har ratt, svarade jag skrifver: delta-gand- giss-ninga- a mA-nad- iakt-tagar- impul-se- r de-la- r. fon-stre- k en-da- st bidrag och nva till vidare forskningar. vil-das- otillfredsstallan-de- , skulle han icke tillhort er iildre broder, som arft den efter er far. Det sluter ni er utan tvifvel till utafdctll. V., som stAr pA joetten? Just det. W-antyder ert eget namn. Klockan ar daterad femtio Ar tillbaka itiden, och aro lika gamla som dockan, foljaktligen gjordes den for den fbrra generationen. Guld och juveler ofvergA vanli-getill den aldste sonen, och han har i de fiesta fall samma namn som fadren. Om jag mins ratt har er far varit dod i flera Ar, och alltsA har klockan varit i er aldste brors ego. Ratt sA till vida, sade jag. NAgot mera? Ilan var en man med vanor, myxket oordent-lioch vArdslos. Han tradde ut i lifvet med goda utsigter, men forspilde sin lycka, lefde en tid i fattigdom med korta tillfalliga mellanrum af valmAga, slog sig slutligen pA act dricka och dog, det ar allt, hvad jag kunnat n n x A ter en fastan et e ft marken, som jag genom fbrstoringsglaset upptackte pA fodralets innersida. Slutsats att erbror ofta var hvad man "pA dekis. Sekundar slutatt han hade tillfalliga sats perioder af battre vilkor, annars sa-g- fir tvA dollars utan att poem lyckas salja det? un-gef- sA-da- sAdana t. i Tycker ni en dollar och fem samma kostym som en i cents tio ar for mycket? ut ur rummet och bort En och femtio liirett par ark fart, som om bade ryssen och hundturken varit efter henne. manuskript, som Ilryden, til SA kom hon in till viinnen Maja och med dA han var 30 ar gam-maskulle ha salt Kir femtio i MellangArden. soffa cents. en satte pA Anna Mor sig Ni kan fA det for inte, hen-remed en sAdan fart, att denna k tor. i Men a brakade alia fogningar. n Ilm! Det har kommer att ta inte ett ord sade hon, ty opp lAt mig se satt med kor-putycktes ha blifvit Atminstone ett par spalter, under den luftiga firden. Men i MellangArden hade hon herr Ietterson. Jag skulle gerna vilja ha in narapA skramt slag pA dem Mor Maja blef mAlliis, det. Ja till och med hm, betala men en skara barnungar fanns er, lAt oss saga tre dollars, om ni som borjade uppstiimma valdiga kan lemna plats for det. Efter var.lig berakning, hr indiannjut och afven honsen i n lor intryck i forening med hennes Eva, derfor att hon satt uppe och grat och vantade pA honom. lifligare fantasi gor henne ock och hangde pA till, hvad man kallar kanslig. Han satt aldrig lvva satt hem-m- a under det krogen Smasaker, som alls icke berora och vaggade den lille Kain. mannen, upprora hennes sjal och Han ropade aldrig in Eva frAn nerver. Hon kan icke sasom for att hon skulle ta reda koket mannen omgarda sig mot och hans tofflor, och dessa kasta-dharda sig lor det yttre lifvets pA han ej hit och dit, utan stal-d- e stotar. Ilarigenom ar hennes dem alltid under ett fikontrad natur mmdre lampad for det vid sidan af sina sondagsstoflar. yttre borgerliga lilvet, der det i Med ett ord, han trodde ej att kampen lor tillvaron eller for var skapad endast for asigter eller for makt galler att qvinnan honom och ansAg det att taga och gifva stotar at alia hail forbetjena vanhedrande att nAgot och att tillkampa sig en plats, ej sin dela hustrus bestyr. Se utan att harmas eller fortrot-ta- s Eva der orsaken hvarfor ej be . . . hofde hAlla sig med nAgon piga. Qvinnans kanslofulla natur ar ock en foranledande orsak till, att de religiosa behofven i regel Mais-asom buketthAllare aro mera framtradande hos hen- En bukett af olika sorters grfis ne an hos mannen. Inom alia ordnas smakfullt i ett temligen kyrkosamfund finner man vid stort, urhAlkadt mais-ax- . FA alia andaktsstunder i regel Hera sidan af axet borttagas qvinnor an min. Orsakerna har riAgra korni hvilkas stalle en till aro flera men icke minst termometer insattesmed fina den omstandigheten, att religio stift. Vid ofre kanten af axet nen ar for henne hufvudsakligen fastes en kulort sidenrosett och en hjertats icke en forstAndets bakom den en liten bandogla, sA sak. Mannen vill forstA att axet kan upphangas pA vag-gelaror, qvinnan hangifver sig At religionens foremAl. li-t- var icke mindre an 4 som en elfva och antagligen berik-tigand- d, Qvinnans storre mottaglighet t. et e. for-stan- Det bort-bvt- kunnat loa igen har min undersokning dock panten. Slutligen ber jag cr se icke varit alldeles fruktliis. fort-fo- r pA den inre boetten, der nyckel-hAlhar sin plats. Iietrakta de han, stiriande upp i taket med en matt, drommande blick. tusentals risporna rundt ommarken efter hvar Under forutsattning af ert kring hAlet skulle jag anse, att kloc-ca- urnvckeln halkat undan. HvilMen veten-skapen- upp-fattad- eller numret gjordes ren, innan den skic- kades till mig. I mitt stilla sinne anklagade jag min kamrat. for att soka sitt nederlag med den mest elandiga och haltande Hvilka fakta kunde han vahvanta att finna, ifall klockan icke varit rengjord. bo-ette- ei a, ar et e. cr a. femtio-guineeis-- be-sl- fore-mA- l, for-sorj- ot po-em- d g. Ater-konim- er SPRLNG-YILL- E, pant-sedeln- Ater-komm- er Trafik-ehe- f. t. |