OCR Text |
Show TO! 1914 FRIHET. PERSONLIG undertryekandet af majoritetens fria vilja med bud. Sa har i alia tider despotismeu bbrjat, det ar striifvande till fbrrnSn enda for en indavid, en enda eu eller klass af enda j oeh detta iir Vidare ett faktum i vara af hysterisk kiinneteeknande dagar VII. uktansviirde tienden friket iir mansklig Det tinnes troligen mansklig varelse, ildcn rnbjligtvis un-- . hvilkeu ej ett begar i att omsiitta vei klighet, det-til- l . l om det 1 under ga aktenskai ii bfriga 23 tiiumar oeh 35 piWtod liyligen en kritiska tidpuukteu i beriittar iiiiuiiul ot et n fiir-sedd- verk-ligliete- kom-mand- y 4 j n t rniin-msk- d a hun-dratuse- n lik-so- m lii-t- fbr-sva- r, tBamlci Horbcn fram-tidsini- lik-so- n g I4(i,-'1G- it fbr-slagn- n g ma-novr- n nbd-viindi- l g , n n d sa-ke- n Tr-de- x fin-ne- n n ie-sii- fbrsik-tighetsma- tt t "de kri-- kun-rad- dbds-kain- Afven a af Londons stbrsta sjuklnis fbrklara, att tbidskaiiipen af goda toll' skill kan hetecknas sum en saga. Al'v en Conan IXnyle, som t, - l Cook upgift, W'iUon offentliggjort i "Tillies' atigiieiule de , ban gjort vid sin faders n ihids-l.ii.ld- "1 sista stadiet", uppgi-- Cook Wilson, "liiirjade den lunga, hast iga aiidliitmt niiigen, som upptrii-ile- r ,sn ofta i dylika fall. Det var ilppska kunde att hiira oeli si detta, men liikarna fiirsiikrade mig, utt patienteii ieke visste nagot out det. Fast, man gndkiiude niotivet fiir ileimu liikareuppfattning, sa kunde man likviil inte Kirhiudra, att man iiterkom till ilen tankeii: , denna uppgift iir i liiista fall men den kail ej genom erfarenhet. Det Idef allt Tasans-fullaratt. iaktluga min lars andhiimltiitigrii oeh sii voro sii liiigljudda, siula-ioeh moil fbrliiiiidiui liasliga, kval, att jag ator oeli aler be-viflade liikarnes uttalande; jag kunde into tro det. Min far var likviil en ovanligt kraftig niiiiini-skoeli iifverlef-denna mitt. Morgonen diiriii alidades ban liter myeket Itignare, ban atertiek silt nieilvctandc oeh r i Det hiiliF mar sig alltid att det viil siiga det slags skrif-jirivatlu-e- annat s k i leksl'iirkl.iiliga utgjutelser, kiir-eniista, f I'ingar, baktalande af affarer, hambud om mindre rena drig liordra (ill de saker, som niir (ley anflirtros at papperet, det diir. oAj viil iir skrifvet, star till, om iim'li det tjiimir ingenting sii myeket 'g flirsbker neka aldrig skrifvit, in X hvad man s.jiilf liar Det egenfiste man sta Kir. diir intimu jlomliga iir, alt stidana n al-t- y kom-dafsed-underli- SvenBk Artistisk Fotograf. MURRAY, UTAH. Bell tele,fon: Murray 379. Nya pmakfulla DAMHATTAR hos Mrs. W. Matthews MURRAY No. 142 tro-lig- en Deli lion fortsiit- - bref, bara v el-h- BRit lat, oss siiga vi-- - ! fiir en pde . i l. prometteranoeli pek-fiugc- iigiiut sig fit liilutre-kidli-iiinan han blef skriftstiil-lare- , har behamilat denna friiga i en bok. "Alin kroppsliga lidandeii i lif-v" sii skril'ver ban tyekas i duden; oeh u a sur liiijilpiuikt likviil iir iliiilen, sasom jag iakt-to- g liras." hvaiken en Kmiirtsain en fruktnnsviird process. I de fiesta fall diir en miimiiska utan DODSKAMPEN EN SAGA? att tilliiiirinelsev is ha lidit stidana ett .Med lifligt intresse ll'djcr ni'an smiirlor, sum till exempi-i brat svulst. en eller liiirvai-anili England en fiir Deli ofta iir dot framkallar. just si rid mellan liikare om fbrefal-le- r som siiilan en diidskamp, om di"niskam-pen- , fiirestiillniiigariia askadaren mest fruktansviird, oeh det fiimes manga sum sum hereder den lidande den min-si- a jnista. alt dessa fiitsstiillniiigar stniirtan. .Big iir bfvertygad iiro utan verklig grund en saga att ifnll ett. nyfi'wlt burn oeh mu, lillkoiiitneii genom Ogonskenliga en nyss aflideu man kitinle jiimfb-r- a iakttagelser. sina siiiiirtor, sii vore det bar-ne- t, Ttuaiiespuiikten l'iir dessa no'll lidit mest." iir den sum Iwu-det- . tidni kviimlig signatur r sig en framstiieiiile liikare, iiro mera skenbara iin verkliga; i de fiesta fall intruder barmhiirtigt medvetsK'islieU-nAlla kirnrger hvilket veta, pa hiiftigt siitt eu s af patieuter motsiitta sig typ hediifniiigeii, men dii de aterkom-m- a till mod etandet. nuiste de fiesta i'brklaru, att de ej kunna nun-lia- s nagon smarta eller migot si s muVtt komma till insigt om ligt nog. F tilstand; del tir natur-,i- t mail efter en anstriin-rksainhe- t gande v konimer hem lierviis o en s jn If h triitt. Det iir niira pa liiunnen. l'verv innelse att iippna ligliet. . lliir hjiilper endast iin- sekund. lag driijde hallei- - ieke en med roelj.Iag fhjiilfile min man f halt oeh'Ven, hiingde iiip hans riiminet. fcippnade diii i en till ban sag det prydliga Fein miter diiiiydda sutto vi niuiitert dukade 'lunde vid vart vaelout Man boord. lien pa diir into inviiiula, att. man-fulTv-ltvis lriir fiir auspraks-d.- i hail shi'lom; han iir taeksam, k.'riingerlir, at bans hiistru glad.vg att taga emot ' leenile oeli tillfreds-all- s leiiit-k- t latsar som om lion ieke irvarpciiko bans ilaliga lynne. liir sjiilftla man, som ieke iir allt eller tankliis, skall snart nog exemplet.'yeka upp sig oeli 1'iilja Flil jell Iveniplet, darner ter: (jmg. "Fbrtril - s I .lag som imielialla iin vanligt marker en liv.ardagsprat - iie-k- mig min egen stiillning iskapet oeli delta var nog va bref s lu-e- f n Su- . u sig en r fiirlirytareu liek oeh langtiiiger pa liogra handeii ul'linogiia. Det iir simpelt att lura sig till att l.is.t andras href, oeh pa det oinradet sta kvinnonia tyviirr ett steg l.igre iin niaiiiien. Tiilik pa alia de inbdrai-- . som lura sig till att lils.i href, som deras ni:ga 'liner eller dbttrar ha fatt; tiilik pa alia de svails.juka huslrur, som viinda lit cell in pa maiiiiens iiiedan ban sofver, fiir alt Buna ett eller annat skriftligt pa hails ot roliet Dm jag hade en sen eller dot-teslut a r den norska artikell'iir-- t 1 a ii a n. skulle jag redan inpiiinta hos deni: Driinn sa snarl du har hvarje privatln-eHist det! Det iir haru al'sedt fiir din, iigon. oeh du skall diirfbr into riskera, alt det koinuiei- l'iir a in ing viinda honom ryggen i tormaket. Men sa Bek is hleka oeli tii 1ilrt ansig-- i jag var upp-kotiim- l'-- till State Street (nasta dorr Banks likbesSrjningsaff&r). Billigare e fin i Salt Lake City. till-stan- fliimt-ningur- 1 a JOSEPH WM. TAYLOR, Utaha fbrnamste begrafuingaentreprenbr S. Weat och balsaraerare, 35L BAda telefonerna St. Temple 954 P.O.Box oeh natt dag. iippet 21-23- -25 Var personliga uppvaktning a g iigon, lia en triida pa egfmiiga att liksom tir J n hand, niir do viil lia De fiiretaga' afsitiidareiis blinder ste saker, bj sig de miiikviirdiga-ln'igtidlig- t bgta k avert med nagot niinst horde till den som allra ens Heka vide det, spatsera til ur det liiinst liimplign tillfiille, oeh skiimtar oin( a vidare. Xaja, jag kval bar ja let nil, men hvilka min grbna tn ieke genomlidit sa olyeksalip gdom tack vare des koiniiio bort bref, som antingen lade i fel kit ir inig eller som jag dag liar sii ert ra linnet pa 'it en liel lmtt i regn j T n stout rappa i min tiiiirit grund af ett href, kappfiekn oel hade liittat i min De-tank, niiii naturligtvis hist, href i en upp man har skrifvit ett man raspairbrd siiinesstiinining i viig sida sida ner l'iir upji oeli t. sedan i mitten och ga nt midt laila. Hvarct igga del i en ,bref-- r man fran tid'gt pa morgonen derbbrandes ar pa vakt fa det oii)pi irr fbr att Det AfSliaka. liar hiindt en bekanta. ;.tm bland mina Bref skulle fit in instone sk sxistera. el' VI VILJA HELLRE ha brSdtom alltid oeh tjena mindre pfi hvarje patient an att fordra hog betalniug. Iersoner ur aHa samhalla- klaaser komma till vir klinik for fbrst klassigt tandliikare-arbete- . Jlii Dr. Zimmerman. Vi fva det b5at f6r bUli PriB' - .K,yjr c' jwt Guldkrona, 22 kaiat Basta tandbrygga Porcelins-kron- a Dr. Gindrup. $5.00Tandgamityr i basta gummi, $7.00 5.09 Guldfyllnadcr frin $1.50 5.00 Andra fyllnader 50c, 75a ocfc $1.00 12 ars persoulig skyddagaranti. utdragaa alldelea utan smarta medelat vir vetenskapliga metod fntt nir garnityr bestfillaa. Drs. Zimmerman & Gindrup, Tandlakare, 234 Main street Tander Titnmar: 8:30 till 6. Sondagar 9 till 12. (Ofver Leyaons, niist intill Royal Cafe.) Uppaaserska for qvinnor. hiil-sm- n vara n b att alia bref California OCH RETUR. Biljetter dagligen till salu fran den 1 Juni till den 30 Sept. Gallande fbr retur till och med den 31 Oktober. Tillbringa edra sommarferier pa sandstranderna af Long Ocean Park, Venice eller San Diego. Eeach, Catalina-on- , litteratur bfver California eller besbk Skrif efter beslu-ifvaml- CITY TICKET OFFICE, No. 10 E. THIRD SOUTH ST. J. II. MANDERFIELD, A. G. I. A., Salt Lake City. f LA. j ! sesidip iirlig mellan iniinni sotn kunna as lcr fiirargelsc snart de iiro 1. tid krmnia ihiig. e rnye-ke- - of-va- n in-na- n fi om mat l'iir honoin. on-da- Is i vi-st- e - kor-lissa- - Lsyn-nerli- var I n Framniande krigsi upp vid Sverige. Ft nanteii a Gotland lu libgre iin att sbka fbrlmttra vara utan geuom igi vida farligare promediniinniskors stiillning, bringa cess, genom fbrsS.tlig, inskriinkati-li- e amiiiad af ka it eneu i Stoekluilli t angslagstiftniniy, dem istbrre lyeka, att be red a stbrpen-masom jande liliHldelailde : re skydd fiir de manga som slafva viil organiseradile kliekiH " Kloekau 10 i gar under okunnighetens fbrbannelse, iiro Bender till viljuns oeh saitii'e-tet- s i likhet med pennies sju iirlogsfarl frihet oeh som likgiltighetens bojor. oss, (att dessa Ibrsbk i logoi att slita iist- rifrai liafva in'sslyokats, oeh da de haf-M- t Med taeksamt sinne nuiste vi gamla tiders tyranner skaffa sig liafii'militet en stunna Ljiumari, att i miinniskosliigtets hi- folkets medverkan till dylik lyekats, liar frumgangeu Grii.slHifibarefvet fiir fun-nitgeuom fagra lbften om virit tillfiillig. Ilvarfor? Af st oria liar ingen tidsperiod, sakta fortsiitta stbrre viilsignelse oeh idared;i sa stora framsteg i on tva orsaker. Antingon som skola 1'iilja dylik vet, oafbrutet arty eld riktning har gjorts. jmyujuiaiigriparna voro svagaro belysande angb In iiirtryokania-- i kuuskap oin som de ma nu dagligeu kail be lagstiftning i spareu. i liusen inled-de vi Det iir af denna orsak jkapnens bruk oiler einedan de vittna. denna artikel med det uttalan-det- , syntes ' Ma det vara sannt att den verk-lig- a man, som de valt som lodaro i strifbr-klii att den mest fniktansiiirda tid lade i viiL'ignelseu kommer ven for frihet, viindt deras egna till miinsklig frihet iir Keiielumiii Benden oek sannt, Jnatl, men detta iir 'vapen mot dem sjalfva. niira Melgi lorbannelser. Att miinsklig okunuigliet. Hvarje da det giiller Vi lefva nu i andra tider. i'arledei1 de amerikansk som iir imslborgare i detta land iir det viilsignelse ej spju-tot- , siirskilja, hvad timme' half .skaftill sin att tiled rbst oeh som hvad iir hjiilpcr fbrbanueLse, svardet, muskoten, som folket frifa a eller berbfva verkli-gfartygen frihet den visa dessa sig sig fbljder griper till lor att skydda sin fri-limot dem, som vilja forinta uaturen, diirtill fordras mera het. Dm ban kastar denna sin britens remm don. Da de amerianska kolonier-n- a kunskap oeh erfarenhet an, hvad rbst. utan att kanna till den mans oeh belvstes kl? ter kunde de ic i genom on frihetsfiirklaring en genomsnittsmiinniska besitter, afsigter, hvilkas hander han liigger sitt tide eller af gramaladt slagskepp ldssloto sig frdn triildomsforhal-landet- . som vanilgen ej egnar en tanke fit a n a gula skorstenar. alia ui.iptill okunnighet om, livad linn i till moderlandet oeh dess hvad som ligger utom linns c med svarta ringar, intressen. gbr till giillande lag, den styrelseforrn, 1'drklarades den iui) i riule fran sydost, dag Om detta ej iir sannt, ja, da ma-st- e manneu liar fbrsiimiiiat den fbrst a frihetens evangelium 7 s pa itiortmeti vid ldr all viiirldens folk. Ilvarje hela miinniskoslagtets historia plikt hans rbst riitt idiigger honom. kloekau k'urs refs till a miinuiskor-nlvsboj ungefar Aldrig tillfiirne ha Om detta ej vore medborgare i den nya republiken, omskrifvas. behiil't. nyttja sin eftertanke nord, hvilkeu kirs fortsattes tills utan askillnad till klass eller per- sannt skulle ej folket i giingna tiWist riitt fartyget ieke lngiv kunde obser-veia- s son, lick samma fdrsvarsvapen der liafva haft orsak att afskaka vid utnyttjandetaf sin fran Ibt irgs fyr. II sii som var oeli eu nu. myeket mot hvarje forsdk att inkriikta pa sig sina fbrtryekares ok, einedan ';ir tinderriittad. Sjiiiriinistern livad den nyvunna friheten. de dii aldrig skulle hafva tillatit, kiinner detta instinktlikl. oeh kiinner en till f Detta vapen var ej spjutet, att ett dylikt ok palades dem. deremot ej livar ,1 fri- - oeh riittigliitt hans hum fbrsvarsforbviid. iir, Skandinavislft Gamla muskoten. tiders Det ej svardet, tyranner skapade vapnet f rant a gas honom, En af ledarne It'iir norska s rtin-get- s var rostriitten. sig sjalfva. Det var folket, som heter kunna hans are tack vadikala fiirre ofbrlatliga sliihet Det model, den stora massanXi skapade dem folket, som fbrst fiirr-iidon stat.sradet llan far Konowr boll liyligen ej kunskapcn, betogs med fagra lbften om flit dag fbrfogar bfver for att ban vaknar ttp oeh inser nbd fiir Kfistiania-studenter-nsitt begiir ofter frihet, godt, som komma skulle, oeh som hvnrvid han sUirkt''fr.,imhiill iir ieke detsamma som fbrr, men pedermera resignerade oeh bar vilndigheten att- fiirena sig med i fiir inedmiinniskor sina fbrsvar ett fiirsvars-fiirhunliiidviindighetei. a ett bgoinblieks eftertarike skall fbrbiinnel.se, som kom i stiilde. som skandinavi-sksamma lnell'Wsiitt sin tre frihet, pa a ertyga. hvarje tankande besbka liafva fiirenat hvilka fiirjdik-teKe- r andra I sig, liindern.ii att de omstiindigheter, undetta hiiiiseende rader linga honom frihet. e iin rbfva denna neutralite-tder hvilka detta medel kan koin skilluad mellan var tid oeh de atrskydda tillsam-man- s De ii. tre skulle rikena som ina till anviindning ej undergatt giingna tiderna, utom att vi, kt.mia uppstiilla ti till 7 den minsta foriindring. tidigare papekats, liafva fatt. ett Ty i man, oeli detta matte vamot oss det gamla dagar ieke var nytt vapen for att skydda Fran ra nog fiir att trygga dem oeh a brist pci vapen for frihetens deras planer, fortryek oeh dem lefva i fred. Detta vore som sbka berbfva oss utan brist pa kunskap att visserligen ej niidviindig politik anvanda vapnen, som hollo miinni-skorn- a viira naturliga riittigheter oeh vosade men det nu, Kouow, Om just den massan stora kufvade, beror bevarandet i alia fajl nagot att tiinka re af var riitt i donna stora republik af folket lkviil ej inser nbdviin-dighete- n pa, Sveriges fattigvard. Fnder ar ieke blott pa den fria rostriitten af att sbka inhiimta kun- 1012 var antalet fatt igvardsan-stalte- r oeh det hoi de stii som ett i utan pa, hvad an viktigare iir, skap om hum de skola begana Sverige 4,2011, rymmande Viilare upfilyste hr Kouow, att den-nsitt af a att kunna utbfva kiuiskapen sig 72,101 personer. nya fbrsvarsvapen Sammanlagda de visste att fbrsvara sig antalet personer i hela riket hvil vid den allmiinna parlanientariska riitt. Pataglig som denna Banning iir, mod spjutet, som riktades mot ka under 1912 njiito fattigvards-umlerstiid- , kongressen fiirra aret lmde den riksdagsman-rielorloras den dock mer an andra dem, skall detta vapen siikert rik ut gjorde 244,01.'), af svenske soeialiste.n Ialmstierna Hall it ett fiire-dratas mot dem likasoin spjutet, hvilka ur sikte i det dagliga lif vet. tillhiirde landsbvg ora ett fbrsvarsfiirhund melRyssen, linnen, som kom hit fran sviirdet, muskoten viindes mot deli oeh !)7,lib4 stiiderna oeh till lan a Sverige oah Norge, men fun-nsitt fiidernesland for att undga dem af den djiirfva oi-- mera dem riiknade kiipingar. Antalet fiir riskabelt, att ha Dandet fienden. tt olidligt envaldsvalde ; tysken, understbdstagare hade under a ret mark med, dii (less stiillning vore Erfarenheten har liirt, att en bkats med ."i.liil eller nagot bfver maren eller bsterrikaren, som died on pa dessa striinder val ofvad anne kan krossa en 2 proeent. njltfiir svart utsatt. Iliirtill hade C. Christensen svurat, att DanJ. s Molok, gjorde makt som iir tiodubbelt stbrre, om mark alls ieke vore farligt stiildt, Sverii Ryska spionerivasendet n hans '.lPltmot for denna makt iir sbndrad, daligt sedan radhusi-iitten.vofiir kejsar Wilhelin-kaualein honom att Tifeka kliidd oeh obfvad, ehuni man for ge. lrotokollet re sii att kunde fiirlibr med fiirdig, tyskanie spionen Malmborg land mindre, utan pa man de kunna vara jemngoda far-tyllolstein-son- s kinuma den viigen med sina bland Pa. samatt oeh annat koin energi. honoin fysisk styrka irtryeket fran till sista att. varit siitta Ostersjbu. Xordsjbn Iska friheten. Men om ma siitt kan en liten skara viil uppdrag att He oeh lieislutna medbor- sig i fiirbindelse tiled Malmborg. Diiremot ansag Christensen, sig att frihetens oeli bestiim-'hsa vore Holsteinsii Sverige hade t den fatt Norge farligt livkter hangde har pa gare besegra oeh genoin sluga upiifattningeri. att Assano-ivitse-h stallda, att Danmark ieke horde id, iQirdiga att ploekas bfverflygla ett betydaude fiirut kiinde Malm-bot- ha uii got fbrbund med dem.j soni hVlst utan anstriing-nuiga- r stbrre antal medborgare vid Gentemot dessa liiigst egniKlom-lig- a om detta stbrre antal eller mbdageh utan attAngaonde jourualisten beriit-ta- t. uttalanden af Christensen, Wladimirow lYoedel vin-nhar a den den uppfost-rasaknar Malmborg att kunskap, intelligenta alt hail fbi-s- t triiffade honoin hvilka ieke fbrut blifvit otrifala-de- , oeh den enighet, som iiro oeh behfdla dem endigt de fasthbll Konovv emellertid, att hans medborgahbref ga for att pa ett verksamt i Budapest oeh lick i uppdrag att do tre liindenias iide vore sA niira samla om svensk alldeles han siitt uppgiftor politik ranterade, gjorde utnyttja rostriitten, preuis sain nia missgrepp, som astadkikjnmit pa Samma siitt, som man i gamla oeii militiira spiirsntid, som kunde sammanhiiiigr.nde med hvarandra de. maste vara med all; tre det beklagausviirda fortryck af tider gjorde, ehuru med mindre vara af igt fiir Kyssland att fa att fiirsvarsfbi-bumom fiirc-toskall S migot reda stlidne fran han hvilket Augusti pa. flyttN fmlliga vapen. tyranner, Hildas. Malinli :g en till Med andra ord, en miinniskas Fa personer hehbfva paminnas Fi.i land, fiir at triiffu I)et biir tilliiggas, att Kouow iir on det klassiska ordspraket att frihet i detta land1 siival som ligger i hans egen hand. frihetens pris iir stiindig vaksam-het- . Wladimirow. 1 hans sfalle triiffa- myeket langt fran att hiira till de .sveijsk-vaniignornniiniieii. llan Mum nuinga, som eitera des- de han sekreteraren i politiska Ingen kan skapa eller forinta denhim-moeli Cast 10(lb ar satte i som tydligen hade na bans frihet, i stort sedt, annat sa visa Cvrd, veta dock dess verk-lig- a berg uppoeh jord i skakning fiir' att iin han s.jiilf. Miiuskliga striifvan-deinnelnArd eller huru de skola drag att herusa Malntlmrg. Karlstadsiifverenskoinmelsen Idef emelleitid s.jiilf fa att utbfva makt. bfver andra tilliimpas pa fbrhiillandena i yaom a rn intet; alltsii ville lian liellre konimer troligen aldrig att dagar? Huru nuinga li'irsta, pa herttsad oeh bppnade itt hjlirta. ett med Sverige iin en striif-vande krig siitt. livad en f,vlik vaksamhet llau lieriittade hurusom fr.iuRyss-lanur vtirlden. Da detta i skall lugn, oeli ii mm i utsiindes arlisren tar formen af ett begiir hos Jluru manga manga iakttagas? M imste tal sitt till studenterna viom.de for miinniskor att spionera iippet vissa att. gbra andra skulle, verkligei egnade vidhbll han denna sainliiills-klass inbillu en ler till for fiirkliidda till standpunkt oeh sina att inedmiinniskor slafvar tanke, ej higre sig siikte den. fiiiNvara endast r vaksamhet fordo! som da de denna eller individuell siirskildt siigfilare. giiller egen det yttrar sig i den synbarligen lender, som utifran vilja antrripa journalisten Wladimirow diil-je- r mindre egoistiska tendensen att var frihet oeh ej bar afseendepa sig troligen bfversteliijtnanteii fiir Advokat C. M. Nielsens koitor inspektiiren patvinga den bfriga delen af de vida farligare Bender, som j'n. i ryska arnu-en- , Vi i lefnads-regle- r ta oss inifran. halla var siirskillda arinf i rummon 339 oeh 340 i iir Petersburg. miinsklighcten inforniationsbyran 3:dje s Ik'iim: har rest Ettrop.i ruiidt oeh vaningen af Salt Lake Security & eller en siirskild moralisk oeh var flotta. Ins kora hvilka nationens hela styrka, for att uppir.iidde variligen som tiduings-inan.- I Trust Co. Building, snedt iifver askudming, striifvar man egentli-peStoekholm oeh Kbpen-hain- gatan fran "Co-op- " efter fullt samma mal : en skydda oss mot den fbrra. A ro vid Alain St. Han Stager sig dbdsboutrcdningar niinniikas, en klass af miinniskors vi lika val skyddade mot den atJiigger han hvarje ar Om ,ina mellanhafvandeii rvalde bfver en anuan indi-lle- r oeh allelianda riittxsaker Vidtaga vi samma infbr mot vara inre fiender med Dnu-- horiittar Malmborg. att hvarje behbrig domstol i Ctah. en annaa klass, eller utf u miniitenia " i sitt eget fbl.jande: "Da jag for ingen efter var smekma-iliiimlig- t oppnade tam-fiir min heiukoiiniiaiide ileiine endast mumlade oeh likgiltig hiilsning, eu l'nlUtiindig storm i lag hade sa gladt mig rse honom den oeli hail beteddc an v in- ieke allt l'iir skb-o- vi-s- L - lg hustru, som Hire sitt p siiilf haft en anstran-ats- , liriit eller beniaktigade el-l- I.ihmi kronor iutni-luanne- el-e- n fri-oe- li Missfbista oss ej, dii vi gbra ful-- j gnagas kringskiii as. Likviil lie siinder luilla anile uttalande: Vi dag fiir dag, ieke gelore, a piiutle skaror att intet uial i lif vet kau siittas nom aillall af spcku-latio- pit middageu kommer hem frail sitt riitt oeh utarlietad. En i miin-Fk-oru- a stSnd att tala litet. Jlan att lakareu skulle kom'tua oeli for andra tillliaka vid denna tid, oeh han Visserligen iir det sa, att ett fullstiindigt lugn till mig: href kau into Jbrsvara sig, oeh Siig iloktoru att jag tillbrat det ligger diir bppet oeh tillgiing-ligt- . en myeket god natt. Kir hvem sola heist, som viil De digelska tidningarna ha gbra det till foremal for ett antal uppgifter fran ii ii tyvarr in- into iiuktoriteter inom liikarekaren, hederskiinsla sit tin.soin oeh flertalet af denna bestrider den horde ara i det afseeiniet. deli giiugse uppfattningen om de min haniuom liiirde jag kroppsliga lidandena vid en utt det Kin- i tideu var t De ilbei. des liduudcn, sa ytt-- l strangt stralf Iin- deli, muii is 1 ,alLa tidsald'iar endast varit bristande ap 0111, huru dessa model 'a utnyttjas, som hindrat att ua i'riheti-- oeh, da uktt. don, att bohalla don. Tudor iildi'e styrelsefoi'mer har tolkot, dd dot fbrtryekts mor an dot kunnat biira, rest sig mot sina iortryokare ool) siikt mod va tillfbrsiikra sig don frihet, som fbrnokats dom. Historian dii-ka- t. n 1 verkliglie-mede- i eu ovi'u.s hand kan betyda oeh vaniira bade for en s.jiilf sa-d- diir-fii- r Miinnisko-e- j bref ruin den lilla ti.lrymdeu af fern minuter 1'euLiri'vas fa-m- il befolk-ninge- !e heller .NSKAPETS KRITISKA I FEM MINUTER. till var frihet iuom vara gatt hela kuststriiek egna laudamiiren, som mot. dem paranda oeh Sundsv utom viira griiuser? Jer gjort main'" 1 urades folket tidei tioner att suint gamla striJa mot sina egna friheter, liodeu-fiisteinedan de ej visste bat t re. 1 viira hade blai dag.r luras folket att rbsta mot hoi g at sin egen frihet, einedan de ej ve- hemmasta med offie ta biittre. Detta gbra de ej thines pa historieiis blad ej att liiidig kimska! ligger utom saint (inside ett fall, diir dylikt af makteu af en per- liieklnill for dem, utan emedan fiirs a ret. son, en familj eller eu klass ej har njutamlet af de fri- - oeh liittiglie-- reda pa hvilk. skett under fbreyiiudning eller r, sum deras fbrfiidcr skaffade kunskaparesyfti lbfte att fbrlmttra massoinas dem, liar iuvagat deal i ett slags Lind oeh Tinian stiillning oeh gifva dem stbrre iuhiiladt siikerlietstillstand, som ball vet, de sv fiir- - oeh tillmanm oeh verksammare skvdd. mot gbr, att de j ti'o, att dts'sa ' fbrlorus lofvade kunna oeh oriittvisa. Malniborg ik riittigheter x Af Louis N. Hammer ling. xisterar. som mot vara yttre? Tnderhalla Ornet under somu vi samma fbrsvarsstyrka mot skaji med ell ry.sk med andra ord |