OCR Text |
Show Co.cAoT vu"0'" rs'y REDAKTOR; H: o 20 OTTO RYDM AN Del svenska foltlynnst. na-st- a a n a n sla-ge- fore-stallnin- g den iildre medelti dens historia, vanns denna till stor del genom Ingemanns roma-neliar iir' det Danmarks oden, som framtrada i romantiskt ljus. Om Sverige visste man fortfaran-d- e sa godt som intet. Vi hinna till var storhetstid.oeh mi niires den svenska ungdomens historiska sinne af Faltskiirns skrifna af finnen Tope-liuTrots all fdresats att vara opartisk, maste Topelius helt na turligt liafva sett dessa tiders hi storia i framsta ruinmet fran oeh ater blir finsk synpunkt, det speeifikt svenska stiilldt i hakgrunden. Oeh sadant ar det svenska sinnet, att detta val ilia antagas snarast liafva i viss man bkat intresset for dessa berattel-ser- . For svensk fantasi sta nog romantiska dden i Majuietnis en vartnare glans, an om slottet om r. s. burit ett svenskt namn oeh legat inom svenska landamaren. Sa komma vi till bdrjan af det gangna seklet, oeh nu far var ungdom hantoras af var historia genom finnen Runeberg. Oeh upprepas som nyss i fraga om Topelius: vi iiro ofvertygade om, att en god del af tjusningen af Fanrik Stal for svenska ligger just diiri att deu icke direkt handlar om Sverige. Redan de friimmande namnen iiro for oss ett tillskott i var lijutning. Det var pfi Oravais blodiga - huru myeket ligger ej dag hiir redan i de frammande Oeh fran sin egen barn-dominnes fiirfattaren iinnu, huru vi rbrdes niistan till tarar af de enkla orden : Tavasthus, jag kail ej gliimina, Ilur i nianens glans du lag, Niir fran Ilattelmalas hojder Jag dig fiirsta gangen sag. Det har fallit mig in, att i omskrifva dessa ord, flyt-ta sin-ne- n ton-falle- tan-karn- a a exein-pelvi- s salunda Jdnkbping, jag kan ej gldmma, llur i manens glans du lAg, Niir fran Dunkehallars hojder Jag dig fbrsta gangen sag. Jag tror att for svenska sinnen skall en god del af tjusningen vara borta mod detsamma. Oeh r doek iir Jdnkbping frAn : Dunke-halla- siikerligen oandligt mye- ket vaekrare an Tavastehus fran Oeh om man vill Hattalmala. . 1 . ' mod en ung kvinna, som nu skall vara bosatt i Salt Lake City. Och det ar i henne tillvii-gagaende- t, W mormonis-me- beror, tror jnrs Brittain. I intyget, som hon utgaf fore intervjun, beskrifver hon atskilli-gmiiten hvarpA hon hade sett Ri ehesou och slutar salunda: Jag har alltid a usett 'Rieheson som Sverige losas genom tillhdrande mormon kjrkan oeh - a Detta gor att vi taga vara i Allt skall i litet af vart folks hafder. Vi Egnahejns-rdrelsefilantropi. medan dot icke iir allmant iir det veta sa oerhordt lite om vart skall sattas pa fdtter genom ett dock icke ovanligt att mera folks historia. statslotteri. Ja, med ett lotteri mormonaldste upptriida vill man till och med lbsa i evangeliska kyrkor hvilka an All niojlig naringsverk-samheSvensken ar ypperlig krigare, vanda nedsankningsdop. som ej liinar sig, skall Riehesons advokaf forklarar det laglydig medborgare, god eller upphjalpas genom nyskapas human arbetsledare, rask en lop. Men de naringar, som niir han anslag. och hiindig arbetare Itet iir eu ldgn, sade Riche-sonverkligen biira sig, dem fiirfdljer vill. advokat, William. A. Morse, Men make money det har man. att till paslaendet med hansjTi Vart folks bristande national-kiinslOch en- han alltid haft svart for. kLicnt lore ''lans har fiirsvSrat " allt har dot nAgon gang skett,sA har Jag kiinner Rielie-soninom oeh konkurrensen han haft svart for att bevara det hela lifshisloria och pastaeu-de- t landet sjalft blifvit onddigt hArd. vunna. mormon hail varit en ett Vid tal om konkurrens tanker och gt Sveriges storhet intrAffade undaraktigt ar illasinnadt, Det var en tid af dansken pa tAflan med frammander osant. Ater konkur-rera- r brinnande tro, en tid for ridder-lig- de folk. Svensken Vi ha uppgifter oin allt som ogarna med framlingar; Rieheson och krigiska egenskaper, en gjort fiir hvart enda Ar oeh till tid for det personliga modet och dem har han respekt for, han lefvat Och han var cj pa viss sympati, som giir den personliga hanforelsen. Allt och med en Staten Island ar 1909, som denna han att gar i viigen fiir ogarna detta passade fiir oss svenskar.. Men att konkur-rer- mrs Brittain pastiir Ilistoricn ar intressen. JTen i var tid ar det de borgerliga en daraktig dikt af sainina slag med landsman, det ar svenegenskaperna, som hembara som de href jag dagligen erhaller Dem har han I var tid kommer man skens lif och lust. fiefiir och drar sig pa fran olika hall, af hvilka de fram genom att tanka sig for och ingen respekt sta pastA rig vara hudskap siinda fiir att skada detta ar beherrska sig, genom omsorgs-full- t intet vis frAn himlen. honom snarare ett noje. beraknad ekonomisk Ett stort hinder fiir Sveriges Kyrkans ledare forneka bistorien. Detta ar icke nagon tid Det finns into ett sant ord i ekonomiska utveckling har for oss svenskar. Men detta hela Ilistoricn, sade president Joutgjort. Svensken alskar dfver hufvud Det ar alltsam-nianseph F Smith krafver sitt eget kapitel. ekonomisk for icke arbete en dikt; hvilket hvarenda taget (Forts.) vinning. Med sin starka medlem i kyrkan latt kan se. pliktkansla kan nog svenPresident Penrose forklaraile sken utratta ett godt arbete, och det hela vara ett sekteriskt EN FALSK UPPGIFT, r han har vunnit berdmmelse att kasta en nv skugga pa i Amerika. Hvad vart folk Intet sane mo''ni(mkyrkan Fran Boston meddelades i fiii i artusenden slitit och arbetat, i hiieker iin fund for fullstandigare ra veekan: mark och skog, i grufschakt oeh vi oeh det fintis ingentiiig dari Enligt ett beedigadt intyg, ut och fdrsakelseer pA sjdn, med som risar att denna mrs Brittain fardadt infor fredsdomaren Wiluppoffringar, utan att knappt hade den allra riugaste liam A. Thibodeau, af en viss mrs nagonsin sjalf veta om det och utan att fiirhindelse med oss, oeh vi veta Louie E, Brittain, ar baptistpra-stenagon beundran darfiir Rieheson aldrig hade det. att Clarence V. T. Rieheson, detta iir helt enkelt ett storverk. , dddsddmd mordet a sin for Men striingt taget har svensken Avis en mormon Linnell, HVAD SOM EN GANG HANDE aldrig alskat detta arbete, och det har darfdr ej skankt honom den aldste och har i flera ar hemligen VID NAPOLEONS GRAF. fastan mormonisinen, vinst som det bort giira. Sin kiir-le- tillh'in skiinker svensken det arbete, han var priist hos baptisterna. Kvinnspersoneti i fraga sager Under sin studietid i Paris, aren at hvilket han kan stjala undan , fiirr ha tillhiirt mormon fiiretng Evert nagra st under, afsedda egentli-ge- sig eelesti-asamt hon l att varit for hvila. Att arbeta for att atskilliga inspektioner hustru at en man i New York, oeh utflygter i oeh rundt den sto-rdag fiir dag inhiista sitt lifsuppe-halle- , hvilken ar ledare fiir mormoner-nvarldsstaden vid Seim. Sa t. det kan nog svensken gdra, i bstern. Hon sager sig ha ex. finna vi honom en gang pa men det skiinker honom icke naslottet St. Cloud, Fiir att kant Rieheson sedan tre ar sjiilfva jilatsen gon til If redsstallelse. da hon sag honom vid en diir Miraheau oeh den franska han skall ha gliidje af sitt arbete, unskall det inbringa honom rikligen mormon konferens pa Staten drottningen imittes Island. Han betraktades darsom der den fiirsta franska sasom stundligen i Amerika oeh eller ock vara ett arbete for en en at mormon aldsterna och d;ir drottningen sakonferen-senvar Urigt ui'ptagen af ide. Idealister ha vi godt om. ges ha tagit till lu'inlmken i Svensken ar saledes ingen fien-dangelagenheter. lion har senarvaro. En annan gang dan ofta sett honom i och till arbetet, men har det svart hade Nyinandver, saviil som alia t andra besbkare, nii.jet sitta en Boston och har afvon beriikuin-gen- . med den ekonomska t techonom mormonernas Denna fiirsummas eller pa jalfva konungatronen i med fantastiska spekula-tioneken, hvilket han alltid besvarat, slottet Versailles, Frankrike. Men Att ihardigt spara slant pastar hon hvad som hiinde honom under Hon deltog i en mormon till slant och sa efter artionden till Napoleons graf, ar det i Providence, R. L, nagot som har skall fbretradesvis ha samlat ihop ett litet kapital, dfver ett ar sedan sager hon, hvar-videtta som ar det franska Ty bistorien om hesiiket Rieheson var tillstades., afven-so- illustrerar stvrka, ligger icke for svenanda, sken. Daraf harledes svenskens tt han, i egenskap af en fordringar oeh hiigstamda i det land oeh den stad, mormon aldste, gaf henne ekonomiska okunnighet,som traf-favid ett mote af mor- - diir mot ieke ej mindre hos bonden an hos sA n e skogs-fraga- t, hus-bond- s 'it a suu-arbet- akta man. Murray, I'Uih, Undertecknad heder om plats i eder iirade tidning. - Som jag ser, fiirekommer mitt namn annu af oeh till i oeh nu senast i en riirande min ifraga-satttidnin-garn- g a lieinresa till Sverige, och jag vill yttra mig nagot diirom, samt hoppas att sedan fa vara i tred fiir vidare onmiimnanden. lag giek en tid utan arbete i inter oeh det sag verkligen ut fiir mig som om jag ieke skulle fa nagot mera arbete hiir. Min kii-rsvager Durcll visade sig till oeh med angeliigeii om alt siika liindra, det jag skulle fa nagot mera arbete vid inalmkrossnings-verket- , diir jag varit anstiiHd oeh diir jag nu aterigeii arbetar. I Ian begaf sig dit oeh tiilade med en af fiiriiiiinncn i det hroderliga oeh licliga svftet att fa mig fran arbetst illfiille. men han tick inlet niedhal! af lorman-nen- , som sade, alt Durell hade intet med mig att gcra, ty jiig sknt-tmig sjiilf. Afven sag jag att manga bland den In liga befolk-iiinge- s a : t. a n s omed-vetn- a fiir-sd- k har-fo- utc-stang- d e be-gii- n n i alska-rinna- kyr-kan- IXSI-Ho-- Sii, a a a a till-bak- i tete-a-tet- s e Mira-lieau- s e o:n-krin- g gif-vi- mi-nu- r. kon-feren- s rela-tera- fol-ket- s d tillva-gagaend- e s nntids-humanitete- tittade snedt pa mig oeh jag tick da en rask ilning inom mig att skrifva hem till Sverige mn h.jalp att resa tillbiika dit, om min hustrii vil-lliafva mig hem. .lug hade den tiinken alt jag kanske ieke skulle fa nagol in. lit arbete fair i Zion oeh ait jag pii sa salt skulle la fiir liMid min hustrii liitit i tidniiigarna i Suerige, na-asum jag ieke hade nagon del ut i. Mina farhagor hiiruti liesan-nade- s dock ieke, alldenst mid del ieke liernddc pa mill svagers orll hans troshniders godtyeke. Men nog har jag varit pa deras tnng-spet- s allt ifran den dag. da min hustrii reste orll jag Idet allelia. De lia ill it oeh gnagit pa mig som rosten iiter jiirn, dock jag ieke vet alt jag gjort en enda sjiil fiir niir. Inder niina 48 lefnadsar i Sverige blef jag aldrig tadlad i nagon tidning, men nar jag kom till Zion, tick jag den iiran for det att min hn.stru ej ville stanna bar och vid aterkonistcii till Sverige hade ohehagliga saker att saga Hade det ieke om mormonerna. varit fiir detta, sa hade jag nog e k n grannskapet n I horde roster utanfor. I n fist a mlnut fippnaden dorren haatlgt, oeh en ling herre med trefllgt ulseendekom in. Ood dag, Ludvig, sade han ton. Fiirllt, att jag triinger mig in si lilir utan formnlitcter, men jag langtade b! efler alt Iriiffa dig, att Jag Inte kunde vlnla, tills jag blef aninald. Det ar en evighet sedan jag sig dig. Har du varil borlrest? Nej, svarado den anilre med nlgot tosvfirad uppsyn. Inte? llvad fir det dl nom dig att komma upp klubben? Ingen lllen allvarllgt 1 fiir fiiljande a verk-samhe- Maj 1912. Herr rcdaktbr! t. de-ra- deu-l- li s ldj-li- 1600-tale- t. ' - for rA 1 a e bdjelse 31 I fem-tiot- hade vi dock hiindelsevis en som kom att taga fdrfattarinna, , iheter att bekampa; daremot tala Oeh vi finga deni.. amnet. sig an alia tecken for, att nu iir den varldsberbmda svenska storindustriens ratta tid lent kommen; men NU ar det modernt Var brist )A iutresse for det att med all kraft drifva fram rent manskliga yttrar sig helt . och lagga hinder l va Ijordbruket naturligt ocksa sasom brist pa hi fiir storindustriens utveck-.Jhngen storiskt sinne. 25 upp-byg- 18!)0-tal- SA Church Street (40 E. 4th South). SALT LAKE CITY. lii-r- va tillba-kahall- 34 NA frftgmle ile,. beraiiamle m allenast friinder utan oek mol aldrig blifvit klamlrad, om jag' (amnia lugn ton sum forut, hor du pi' aiit uldiig sa dalig. le lnel, friimlingar, anselts vara Hvad nicnar du? flamlnlo den a. a hem om tick skref som att jag dre. Nyinandver jag A, du forstlr nos bftde den liok- vill harifrim, voro ieke sa farli- sig annat. mDIll,1,,n ,M1' ll,M Isonlisa Som liisaren kanske redan vet, ga, att de behdfde leinnas till min litaloria. Oeh dorUlliimpnlngen mot mor- hse.i sasom nagot har den franska nationeii flir Vl,l du var-slllt inPll sUlIlll.t; en graf, ett storslaget .Mau- moiiniis.sioiiarerna, oeh hvar man aUrlfva del der brefvei, siir soleum, uto pa ('hami)s de Mars, fatt det ifran att jag iinmade fiir- - jag skall dtl.tera. Hu borjur med alb i niirheten af laris, likuaude en korta milt lif, det vet jag intet sima, att omslamllsheter (som du O bebbfver sneeifleera) hlndra dig fila kyrka. I Paris kan det runda. om. Jag liar skrilvit sex bret nojet att komma till motet qvall. fiirgyllda, viildigt lu'iga tornet ses hem, men jag liar inlet svar latt, ,inrPi an ,iu aldns tanker ftlerao hen. pa flera mils afstand. I en rund oeh nu iir mitt fasta beslut att no. Derpl 4(eriaRr du alia do lognor !du berattat henne om mtg. Hu kan M iijipning inne i denna kyrka Stamm hiir oeh ej resa tilllmka, siisa, alt de hiiirdide fr8n en llfllg la- ligger stuff'd, sages det, efter kej-sa- r samt att, om mojligt, gora mig b'llnlnsskraft, Rom do utan tifU kvitt mitt shiktskap till I Jut 1I, gjir(j0. Oeh b! dltt namn under. Napoleon I iorvaradt i eu Det iir modet att, sii far hail sill v il ja fram, som Men om jag nu nekar alt ford vid besiikares intriide, taga af lmn yttrade da han sade att haujmjuka mig pi della salt, sade den m- m,'A Ht kemstlarlt Iro: , hufvudbonadeu varit sliikt med mig. dag,pp mam,,n hans lyfta pa hat- - ej vi radsla franiV- hvarlgemun fega oeh visa stor hot light lor hoppas sedan hl.lva glomd i tid-ten Hftna il(,lin 8lirrart(, hH orh , (p grand army liianneii, hvilka niiigarim, sa hinge jag ej liryter och undveko ilen andres bliek. Juk tror lute, alt du kommer dfl diir natt och dag, Ar in och ar ut, niigon lag. bevaka kcjsarcgrafvtui. Nymaii-iive- r De trakasserier, IT.r hvilka jag tRpa dl8 fi,r nftKniinK si duml, ly 4n vet, alt jug I si fall kan giira din s il visste icke beaked om varit utsatt har, ha bestatl . Till t, synnt,rll(.on 0l)0l,a,lK. utan triidde, sakta oeh hiirja med skulle jg ge dig ett grim llgt kok stryk. Hot vill jag dock hei . tysst och oskyldigt, in med hatten undvika, fiir ft lute slalla lilt nova ' lick hufvudet! tre tu, Ett, pa f en fin so:n tiehdfs. Dltt goda forstf 4 han, helt sonika, ett hattslag! siig- r dig nog, alt du giir klokast I a Af hvemf Det sag hail ieke. Och lyda. I'nder nigra minuter rldde en strax darpu liek han hekviinm sig tystnad. Ilorpfi doppade den un att, utan vidare forklaring iifver ge mannen sin penua med cn resolnt hvad som hiindt, siika reda pa sin llbrtrd. halt i nagon uiidangbind vra af Jug fiirinodar alt det ar hast att giira dig till viljos, sade hail med ait templet. Nyinandver sade ingen- forsok till nonchalance. ting, men tankte sa myeket mera 'oeh trdsta oss alia! Amen om det militaristiska tillviigaga- A. R. A NELSON. In stand efterlt kom mannen hem. eudet oeh den diir en vae.ker, blond qvinna, sig Hustnin, i Pabesoldade grannlaten dyrt ffirskrfiekt lipp, dl han kom in. En En ris, som ieke ens tar sig tid att kappsliek slod pi bordot oeh smyckan upplysa folk om sitt raison d'etre. llgo sprldda ofverallt. Han lltsade om han Intel sett oeh glck fram Den vackre unge mannen, Bom satt Bum oeh kysle henne. vid skriflsirdet oeh B'ulerade nigra Kara ham, aado han, du ar vll bref, hull upp ett ogonbliek, dl han Korrespondens. hul'vud-inventarie- del-ga- (Forts.) Dot ar cget att iakttaga, huru litet den litteratur, som star den svenska ungdomeu till buds, ar egnad att ingifva kiirlek till Sverige och dess minnen. I fraga om de filrsta tiderua af Sveriges historia barstanimar all tillgiinglig saintida litteratur fran Island, Norge och Danmark. VAR historia f A vi helt och hallet till lifs, sedd genoiu vara friindefolks bgon, lliirigenoin liar Var historia blifvit framstalld i en for oss ogynnsam dager. Vi behbfva blott erinra oss episoder-uom Rolf Krake, Olof Tryggva-sooeh andra. Sa tillkommer var utomordent-ligsvenska grannlageuhet mot en af vara brddrafolk, patagligaste frukter. Af en tillfallighet kom forfatta-renyligen att upptiieka att i den historiska larobok, som anviindes i laroverkens liigre klasser, finnes t till exempel icke ett ord om vid Lena. Denna storartade som sysselsatt vart handelse, folks fantasi genom arhundraden, mera an det mesta som timat i vArt land, far icke niimnas for svenska skolbarn, raturligtvis af hiinsyn for Danmark. Om den svenska ungdomeu fiirr hade nagon lefvande deni till svensk lmtten, unmarka att Jonkbping icke dagkarlen; den iir lika vanlig hos moil ledare i Boston, Det iir en kort tid sedan lion at'vek gor sig riktigt bar i versen, sA ar arbetaren oeh fabrikanteu; ja detta lustigt nog fallet ocksa den antraffas rikligen uppe i de frAn mormonisinen, siiger lion. Tavasthus. kretsar som bestiimma dfver vart f Enligt domare Thibodeau folks dden. mrs Brittain fiir en ti, sedan Ekonoiniens lagar vill svensken sina narmaste viuner sin kunskap llur forsuminas ej hos oss de underkasta sig; med dem om Riehesons fdrbindelse med aldrig rikaste tillfiillen att sdka triinga for han ett evigt krig. Valstand mormon kyrkau, oeh dessa haf-in i vart folks sjiilslif! vill han vinna genom att bekam- fdrmatt henne att bekantgiira En gang pA skedde pa de ekonomiska lagarne, icke saken fore hans afriiitning, ty det utomordentliga, att ett att studera dem oeh van- - det ansAgs vara watt att genoin bonder svenska afyttrade da dem till sin fdrdel. denna underriittelsen tills sin egendom, brdto upp frAn sin Under sjuttonhundratalet fun- - efter hans ddd. hembygd och utvandrade till Je- nos iinnu stora Mrs Brittain har pa de senare inojligheter for rusalem. Detta under det nitton-ddet svenska jordbruket; men ti- - are.n blifvit kaud i religidsa kretseklets sista decennium! den var uppenbarligen annu icke sar i Boston. I eu intervju den En enstaka notis i nagra af vi- kommen for den svenska stor- - 7 ms sade hon att lion trodde ra tidningar var allt som agnades industnen. Men den tidens sveu- - Rieheson blef omvand till morsaken. Ingen enda lanns som dal, ska statsman lade ned all sin monismeu medan han bevistade ,. sokte taga narmare kannedom om . ikraft pa att Iramtvinga en mdu- - William Jewell koUcgium i Liber-tv- , . sokte en sa underlig handelse stn l Sverige medan man daremot Mo. hvarifrAn ban fiirvisadcs finna de motiv, som ledde till en vara 1889 Rieheson mgick da I ringaktade jordbruket. for var tid sA abnonnt foretag. en-da- En kritik bfver svenskar af Gustaf Sundbarg. Kontor: rebagctt ben (7 IVtaj 1912. n gd-l'- d tipp-rym- d 1 hln-dr- 1 forlju-serska- Du fir Bkiimlsam dag, avaradP Ludvig med tvungen glfidtlghot. Jag litet prlvatsaker att skiila har haft NA, Jag hoppas alt du Bnart hiir fardig med det der, b! alt vl fl se dig lgen. Apropos, det var Bkada, att du ej var der glr. Det fore.kom nigra myeket inlrcRsanta hlHtorler i riikrum-met- . Sarsklldt var det en mei du kanske har hrldt om? Anej, fortsal t. Bade den a Hire 1 ve.-Ke- t, 1 1 1 - ne- fcirvlnad alt fl se mig vid den hiir hvad? Men det var s& litet att 1 pjty f dag, b! Jag tye.kle Jag kut-Ilka gerna gl hem. Jag har egen, ligen varit bra Illet bemma pfi senate tldcn, tycker du Into det? Jag har alit fi.rmnmnat dig skanillgt, men det Rkatl 11 lialtre. Iladaneflcr skall jag hllth dl sallskap s4 myeket jag kan. Orh for alt Bfitla min goda fdresats har jug Uopt teaterblljettcr till I qvfill. Har du luHt alt g4? Medan han talade, hade hon st4tt med anslgtet bortviindt, men nu vande hon Big oin och kastado p4 honom en bliek, hvarl ffirv4nlng, tvifvel, rfidsla Oeh sJelfforelir4elRe Btredo om herra ablet, Hennea lappar darrade oeh hou var nalv alt brlBta grit. Han tolka. do med flit henncB rorelse Bom klappade henno pi axeln orh Bade: Ja, Jag kan vfil tro art du tycker om det Han tnd begrepp att lemna t dl kan hejdade Big Iet var sant, hiir har jag ett href till dig frln Imdvlg, Jag traffade honom just aom han skulle stoppa det brefll. dan. Han sade, att det handlade om nigra soolotelsfrlgor som nl dlftkiitera de hfiroin dagen. Dcrpl gick han ut. Nar han kom tl.i bnka om en Btund, fann han henne ska kande af hysleriska Bnyftnlngar, som om hennos hjerta ville hrista, oeh med det oppna brefet sitt knii. O, John, fdrlAt mig, forllt mig! Vet du hvad delta href Innehlller? Milt filskade barn, Bade han och rtriik med handen bfver hennes ned. brijda hufvud, jag vet lngenting och vill lngentlng vela. rum-me- 1 Ja, den fir In le sft l.lng lor Den rdr Big om tre personer man, hiifitru och en annan man. Den fikta mannen var en tankloR, godmodlg fyr. Bom faslan han hiill upprlgtlgt af sin t huatru, foratimmade henne pi ett oalt och tlllbragte sin mcRla lid pi klubben. Hon led b! myeket mera af hans llkglltlifhet Bom hon frln Bln tldigasle ungdom varit van vid orh uppmarkBamhet frln det andra krinet. Dcrfor var det ej underlet, alt det glek som del glek, Mukar-nhade rn gemeiiBam vfln, oeh dl den-nuppvaktade henne I mannens frln-var" ' hade hon ej karaklersBlyrka nog For tjugo ar sedan. Airs. John ntt sliita honom ifrln Big. Till att bdr-ja med hetrnl.iade hon nog oeksl sa- - Link, Slieii(unloah,Fa., siimler som en oskyldlg flirtation. Den'jund. intressanta href till Dr. Lounge mannen ville emellertld ej noja .ter i'Hliriiev Sons ., hieaco, sig hfirmed, oeh dl alia andra model sail da godheteri H att beveka henne till ett komproniplte-- , raide a l eg mlsslyckades, tlllgrcp han niig cn linla Kuriko. Ja? tror det URla Ballet att fdrtala hennes man alt jaq skrifvit till er diirom Infor henne oeh lyckadea verkligen hf men jag ennrar att den for Jorut, vertyga henne. Llkval var del med tve- D hotade min fader il! e.'1 kan hon Bamlyckle till han fdrslag ait rria bfver till kontinenlen med honom. trim renmatism. Han var sime- Men just den dagen flrk mannen reda liggande manadsta! i sender oi l pi Baken. Oeh nu kommer den intros- - '.i. iloktorerua ikunde mgenting gora santaste delen af hlslorlen. Mannen fade som Ragdt hela tlden filskat Bin fiir honom. Jag kommer ihag aft t biiRtru, men forst nu dl han risk' rade han liek en lada Kuriko tu h ii tide den, saint var fbrlora henne, fbrBlod han hur fust aldrig merit hans hjerta hlngde vid henne. Der- H' 1T, ;M11. jp,n for var hans forsta Intresxe att hflila pfla( en oeli Insk man sedan ban stark qvar henne oeh undvika akandal, ceh L r it k ;i f Kuriko. han tfinkte ut ett salt att gdra delta med mlnsta mdjllga fbrddrajukoko for Ia detta siitt sprider sig Han glek till alskaron, visade Viprns rykte frail sbigtled till honom, alt han kande till fdrhlllandet. led. Bruket darat under ett slag) oeh plpekade for honom nU det vore luir adagalagt de "mipllgast att ej gl till mdtesplataen. jArhundrade ueri'l fordrade han, att den andre iniirkliga, hotande egenskapt rim .Uln Bkrifva ett br-- f efter bans dik- - ijp.s I)r. Peters Kuriko: 'U1 hustrun. FSljer du med hvad Ieke en utan 1 ' i e e j fol-ke- n i 1 1, . . an-at- . i medi-t-enn- ' '.'I upp oeh betraktade sin Henne 8t Iirade fdrbl honom. inn var h 'k och upprord oeh forabk- ;ila. mp tungan Tagrade honom Bin llau t. apoteksmediein, tillhandalialles allmiuiheteii di- rekt genom lokalagenter, tillsatta af fabrikiuiierna. Dr. Peter Falir-ne.- v Sons Co., 19 2') So. Iloviie Ave., Chicago, III. & |