OCR Text |
Show REDACTOR och EGARE: H:o 9 OTTO YD MAN. forokas pA samma satt som mina 70 dollar i Smiths forening. Vidare vill jag omtala, att nAgra af medlemmarne drogo saken Infor domstol; men doma-refallde det mArkvardiga i saken, att personer som hade forlorat sina pengar i en kunde iejee byggnadsforening, komma i ett sA kallat Court of Equity och begAra upprAttelse, oaktadt det tydligen var det rAtta slagets domstol att taga en sAdan sak infor. Sedan dess har man ej vidare hort nAgon-tinderom. Dessa personer, som styrde aflaren, voro icke fullt ut sA kallade stortjufvar, ty hade de det varit, dA hade de vAl tagit hvarenda dollar, som fanns att fA t tag uti. Men deras att rAdda sitt eget skinn, efter att hafva gjort slut pA det mesta af medlemmarnes pengar, samt derefter gora sig fria frAn aktieegarne, var minst Mera dyrkOpt erfarentiet. Herr redaktSr R ! n eder tidaing en artikel frAn hr John Mattson i Minneapolis, Minnesota, hvilken erfarenhet omtalade sin i en lifassuransforening en erfarenhet sotn var honom ganska dyrkBpt, enar ban till slut p3 grund af forbojda uttaxeringar nodgades lemna foreningen. Ucderteckoad vill, med eder till Atelse, genom spoudenten omtala litet mera, om burn en persons pennlngar forokaP i dessa sA kallade Associations. Jag var medlem af och hade teeknat mig fori, 000 aktier i The National Building & Loan Association! Salt Lake City, hvilken byggnadsforening nu varit dod och begrafven i 17 fir. Dess lifstid var ej lAngvarig, men lAng nog for undertecknad att gerom denssmma ffirlora knepigt, nAgot son) nAgot ofver 50 dollars, och det sagdt Ar godt bekant amerikanaren gick till pA foljande vis: med nAr det galler pengar. Forst vill jag omnMmna att Det ar dessutom j stor skill-nadenna byggnadsforening var Associations och pA olik andra byggnadsforenin-ga- r eller jSoeieties. UnLodges deras lagar, bud och stad-gadertecknad minnes ganska val i det att den erbjod dem huru en bekant till honom hari som ingingo i foreningen, att 13 forlorade i det nArmaste 13na pengar mot lAgranta nar staden dollars 400 nar A. O. U W. de kommo i knlpa, forutom att of United Woik-menOrder (Ancient bygga bus eller kopa jord 3t i bordet, vantarna slog dem; hvilket allt hjelpte till att Hcgaktningsfullt: folk lattare nappade p3 kroken. A.J Nilson. Man betalte in en vl9s summa 1378 st., Salt Lake Washington i mSnaden, och p3 omkring sju Utah. City, 3rs tllskulledA en persons aktier bafva matuied eller mognat, det vill saga man skulle d3 f3 en Det allsmaktiga guldet. dollar for hvarje aktie. Under . . dessa 3ren skulle man hafva inbe-tal- t tv3 af Ett nytt rekord i guldproduktio-nen- s omkring tredjedelar den summa eller det aktiebelopp hjstoria. man teeknat sig for, och skulle s31edes f3 en tredjedel gratis A ret 1909 bildar ett nytt s3som vinst eller premium. i histnria guldprnduktionens Det var dock mojligt, att nar de som f"r resten fiirhAllande ett T 3ren tillandalupit, kunde sty. resnaannen sags: "Vi hafva icke iigt rum mod hvarje ar fran och med 1904. Med det Aret var gjort s3 god effar dessa Aren, s3 som det sydafrikanska att edra aktier hafva annu icke dfvervminet och i'iirorsakade kommer det att utan mognat, sedan dess har hvarje foljandc ar droja aonn ett 3r eller tv3. dfvertraffat det fiiregaonde. Stiirst Den ifrAgavarande hyrde sAsom kontor var till v'iixton i prodiiktionsviirde tvA eller tre rum vid hornet af under 190.'). dil den tippgick till Commercial och 2:dra Sydgatan. nara ISO millioncr kr.. men iinnu Presidenten Hudson Smith samt under fjol ret beliipte den sig till och direktorerna i det niirmaste 72 millioncr. sekreteraren Smiths voro ) for 1909 ar (hvilka goda 6kulle dessutom hafvastorre millioner kr. mot l.oSti eller mindre Ion. Nar de insS-gar 1908 och 1,503 millioner att foreningen var konkurs-messi- ar 1907. lliinned kan man drogo de ut sisa pengar genomsnittssiffian under med att inkassera sina aktier, sA 1881 1885, som var 385 milatt de sjelfve ej forlorade nAgon-ting- . lioner kr. Under efter Sedan giorde de af de kaliforniska nyupptiiekten en Clarence med guldfyndighetorna, var produktio som hade Orange, tjenst vid non nAgot stiirre, men nar doek Western Loan Association", i fiir tioarsperioden ej fullt till 500 hvilken forening forre borgma-starei gonniiisnitt. Transmillioner Armstrong dA var presi- vaal ensamt levererar nu liter iin Med dessa tvA herrar dent. hade undertecknad ett samtal. denna. summa. En iifverhliek iifver de olika Till denna forening hade liroduktionslamlen visar Transaktier blifvit vaal i friimsta ruminet med ett FSrslag blef dA gjordt af Granger, att man skulle taga viirde fiir fjolaret af 550.7 millio5 millionya aktier i den forening som ner kr., en iikning pa 17' 15 och 1908 millioner han representerade; men under- ner mot ar mer an 1907. Eter all sannolik-hetecknad granskade dtt nya har doek produktionen nu re(eller kontiaktet) och fann att deri alls intet namdes om dan nAtt sin kulnum; sisla kar-taletAr 1908 uppvisar en hiigre mina aktier i det upplosta NaAssoc& Loan tional Building kvanlit.et an nAgot eftertoljande. iation. PA tillfrSgan buru Platsen niirmast efter Transvaal forholl sig, blef svaret att intages af Fiire.ita Stuterna med medlemmarnes gamla aktier ett roilukl ions' iirihc under fjol skulle den nya foreningen tsga aret af '147.4 millioner, ungefiir I god vara p3. (!) De fA dollar, detsamma som under 1908. som Smith for medlemmarnes Australi-en, tredje rununet kommer rakning 8fverlemnat till den nya nume-rdoek hvars )roduktion foreningen, skulle foroka sig den visar tillbakagAng allt efter omstAndigheterna ! PA millio259 under fjolaret till min ytterligare frAga: Har ni 273 millioner ar 1907. ner mot nAgot skriftllgt att gifva p3 Jlessa tre land iiro de tre stora h vad ni sager? blef svaret nej! guldprodueenterna. med tillsam-mauJag frAgade dA, hur mycket penmer tin tva tredjedelar af gar Smith hade ofverlemnat for iiirldsproduk1 ioren. nndertecknads rakning. Svar: Efter Australian fidjer. fast pa "17 dollars. NAval, sade unmed 123 dertecknad, dA drar jagut dem, lAngt afstaml. 5 Kyssland mer an millioner tv om jag lAter dem stA qvar hos millioner. 23' 19oS. Nara Ryvdand komeder, komma de antagligen att under Nyligen lAstes 1 mer Mexico med 93,0 millioner, 20 millioner mer ay 1908. Rada dessa laud oka sAledes starkt sin produktion. SA fiiljer Rhodesia mod 45 millioner, ett resultat som iir hattre an under 1907, men ej nar fullt upp till siffran fiir 1908. Canada (d. v. s. Klondyke) med iir diiremot i 38,7 millioner och har under de senaste tva Aren ok at sin produktion tiled 9 millioner. Ostindien fignerar under alia tre Aren med en sti-gan- pa g Utah-Korr- e tillvaga-gAngssftt- 38 milio-lier- . Yii.stafrika lir liedgAemle oeh stannade i fjol pA 17,2 millioner, mot 21,3 millioner Ar 1908. Kina. Japan oeh Korea uppskattas till ungefar 40 millioner. Dessa iiro de tgentliga ofriga land samman lagdt. ha en produktion varierande mellan 80 oeh 100 millioner om i Aret. Roosevelt pa imM ) kri-g- byggnads-foreninge- n A van-ner- mil-lion- o jiim-fiir- a 1850-tale- 5fverens-kommels- e n ofver-lemnad- pap-per- c. t et , bar-me- d a ; upp-gie- s - utfii-rand- e da-ine- n frAn Gondokoro den 2(5 dennes oeh efter namnda dag agna sig At utarbetandet af de tal. som hau lofvat hAlla i Europa. 2(ttterifa. automat iskt, stAjnjilas. Iliirigenom i tysthet, skulle summan siikerli-gemer an fiirdulihlas, hvarfiire gar icke en miiiut af arhetst iden fiirlorad. Att se en arbetaro stA oeksa manga som lion hulpit henne en iridfull lefnadsaf-ton- . syssloliis vid en mask in intraffar a I Siidertelje iir det aldrig. Hvarje nuiskins namnet sedan atiomlen iir pa det lioggrannas-t- e heraknad; hi'refter har arlsda-re- tillhaka aktadt oeh hedradt. Fra Ekenhergs svarfar var niimligen att ratta sig. iigare till Siidertelje stora oeh Tidsbesiiarande a Eken-hergsk- n n Flottans fullstandiga beman-ninfordrar i krigstid 3,890 offi-cerar- g e och 22,2S1 man enligt som nyligen offentliggjorts a f s j (if d rs varsdep a rtemen t et. upp-gifte- r, nnorduingar Arbetet iir till ytterlighet speeialiseradt. Diir en slutar, tar en annan vagnfahrik, oeksa idverallt. oine-delha- rt n af allt detta blir en En annan kvinlig donatiir sadana liinef'innSner, att han kan tiir jug afvon niimna, det kan gifta sig. lniraf Resultatet im'ijligt oeh att han Paris som privatman versitetets fakultoter liAlla sin fiir tva lofvade fiirelasning. Samtidigt harmed omtaades, att Roosevelts iinskningar komme att tillmiitesgAs i hufvudsak, men regeringen amtiade fast liAlla sitt program, hvadan Roosevelt att blifva jircsident Fallieres giist vid en stor bankett i koin-m- e Elysee-palatse- t. Tyska ulrikesdepartementet hade i flora veekor siikt utrona. pa hvad tid Roosevelt kunde forviin-ta- s till Tyskland, detta emedan Wilhelm kunde arrange-rkejsar ej sina reseplaner fiir vAren, in nan han fatt veta, niir Roosevelt skulle komma. Kejsaren iinmade niimligen blifva f. d. presidentens viird under dennes vistelse i Berlin. Fiir att fa visshet i denna sak hade hudhiirare till 8tnlan att miita Roosevelt oeh af honom fa tiden fiir ankomsten till Berlin bestiimd. Fm Theodore Roosevelt och bonnes dotter, miss Ethel Roose velt afreste i tisdngs frail New York me Angatvn Hamburg' till Xeape, lliirifran skulle ih fort.siitta resan med Angare: Schleswig till Kairo och sedan fiirdas uppfiir Nilen till Khartum, diir de skulle miita Roosevelt den 14 mars och i bans siillskap giira Aterresan till Europa och Amcri-ka- . a afs-amlt- 1 Till Gondokom, Sudan, hade general sir Reginald Wingate, den ) egvptiska hiircns sirdar siindt sin Angjakf fill att fiira Roosevelts siillskap utfiir oeh Ihita Nilen till Khartum, dit ankomsten var best ii ind till den 5 mars. Till Gondokoro anlande Roosevelt. med sitt siillskap i torsdags oeh ri'mte dot h.jiirtligaste mottag-audhade af litlandingar oeh En kAr infiidda (iifvcrhe-falhafvarc- Bar-el-Jah- miisi-kant- eskorterade in i staden under trumpeters ljnd. exjieditioiien pukor-- i oeh Roosevelt steg pA Fran antla Horbctt. ' v ..... Borgerlig begrafning. D :r K. Kjellberg har i Sveriges riksdag vhekt, motion Iierson, som fiirordnat om borgerlig hegrafning fiir sig sjiilf skulle Amerika. fa sin diida krojip jordad a kyrko-gArAf det stora arbete som f. n. utan kyrklig medverkan vid liAller pa att i Sverige utarbetas motioniiren att fiiraldrar skola ha om emigrationen, ha nu ytterligajordfiistningen. Och sA, nienar re tva delar utkommit. Den ena ratt att fiirordna om borgerlig handlar om arhctsnietoder i Ame- hegrafning fiir sina minderAriga s rika oeh ha tva afdelningar barn under femton ar. Att en sAaf hrr Nils Fmlriksson dan motion vaekt mangen till oeh Axel Palmgren samt Henry ar ju inte att undra pa, von Kraeiner. Dim fiirra afdelningen behand-la- r Sveriges torfmossar beraknas arbetsintensitet o. verksam kunna fiirse landet med (bvss behof af brjiiinmaterial i hetsorganisation. Fiirfattarnc ga Ar. Knuten ar bara att fin-n- a har ganska skarpt till ratta med 1,500 i ett verkligt billigt oeh prak-tisk- t forhallandena i detta afseende siitt att tillgodogiira dessa Sverige. oeh fabri-ke- r hransletillgAngar. Sveriges verkst-iidearo i alliiiiinhet yttorst omo En konsmarsfamilj, Den svenderna. siiga fiirfattarne. Man ska konsten har fiirlorat mycket visserligen maskiner fiir kronor utan att hlitika. genom professor Bdrjessons Hans harliga franfiille. men man ryggar tillhaka fiir en effektiv kontroll af arbetsresulta-tet- . skuliiturverk tala liiist om hvad han varit fiir konsten i sitt hem-lanSystematisering fattas, i oeksa de svenska fabrikernas synnerhet genom sina liiiin-innsom sen 1877 var r motvilja mot spcialisering oeh massors rytmiska stil. industriens utveckling. hindrar belt enkelt arbetar mot, af konstak.idemieii blef 1882 lie att arbeta fort. professor i skulptur 'fter KjellI Amerika fiister man stor vikt berg. Med denna tjiinst fiiljde oeh atelier, den samma som vid arbetskontrolh ringen ; men sparar ej pa verkmii.stare, sAsom Sergei innehaft. Sedan ban 1907 i Sverige En vimkiniistare fiir tagit afsked fran denna befatt-ninupplefde Biirjesson sina lyek omkring 50 man har i Amerika sex a sju undervcrkiniistarc som ligaste stunder i kretsen af sina narmaste och omgifven af deras ledare fiir hvar s:tt lag. Oeh Det ar karleksfulla omsorger. blir ej den ordentlige till plaga, endast till kart fiir oss, att denna genealiska ande fortlefver i flera af bans hjiilp. Denna arbefskontroll ar genom. ham. Ilans ena son. Gum. iignar bird i minsta d(talj och galler sig At mAlarkonsten, en annan, kon-torBiirje, har nyligen hosatt sig som sjiilfva fabnkationen som och franifiir allt fiirrAden. skulptiir i Paris. Rolf idkar oeh bans yngsta dotter, Iliirigenom blir ehefen i tillfiil-latt pa. ett iigonbliek iifverska-d- a Lena, har under faderns ledning Oeh hela arhets- - oeh affarsstall-- nlhildadt sig till skulptris. in gen. Det blir ej den svmska de komma sakert alia att arbeta D(-- t latsrAmetoden, allt ar ordnadt i det skiinas tjanst. sjiilen oeh jmlerar sa pa ett malmedvefet satt. Hvad hetriiffar smaningom bort den raa hos en oeh annan a papekar hr von Kraeiner till den flit oeh duglighet, af det unga materaliserade slak-tet- s tankliisa individer. som ntmiirker den amerikanske Arbetsgladje i Sverige och i d utar-betat- kii-pe- r nyss-timad- lik-so- d leda-turer- s Led-ninge- n n sa-vi- il e n sinnes-frirfattninge- n orsa-kern- iir det att exportera elektrisk kraft. BAde i Schweiz och Norge liar oin man infiirt laghestiinunelser att vattenkraften skull anviindas blot i inom landet och endast eximrterns. kraftakt ielml a get Sydsvensk a hade pa sin tid funderingar pa kraftexport till Kiipenhamu. Proa jektet led.le da till att de stiiderna strax antogo kraftaktieholagets anbud oeh gin-g- o in som del iigare i lmlaget fiir Elektrisk kraft fr&n Trollhattan TILL K0PENHAMN. aft dii rmed fiirhindra denna ex-o- f vattenkraft,. Hiinncd fiir-fiii.t i ocksA saken fiir denna gAng Den svenske ingenliiren Torsten Holmgren har i ett foredrag infiir danska faekman fiirklarat Eniigrationsvasten &r det att (let lAge inoin de tekniska miij allra nyaste svenska plagget; ligheternas omrade att leda elek- men det Ar tyvarr intckladsamt. trisk kraft fran Trollhiittau till I sin redogOrelse fbr utvan-dringe- n vaekt har Planen Kiipenhainn. beniittar namligen om det fiirligare omnamnande. fusk som bedrifves Anledningen till att ingenjiir Holmgren kom alt tanka pa ex- for att bjelpa 6fver till Amerika port till Danmark af elektrisk personer som ej ha klara Man lAnar ankraft ar att man maste pa ett utvandringsforhindrades satt finna anvandning dra, ej fiir den valdiga Trollhiittikraf-ten- . papper och lurar myndlgbeterna Endast ett hegransadt kraft-liclop- med falskt namn. Det finns en mAngd variationer hvarpA detta kan finna anvandning bedrSgeri bedrifves. visst. ll sakemas stiillning ar om borgerlig hegrafning, hvilken skulle best a daruti att myndig del liiigsta uppnirande. a iir g sAdan kon-trolle- Yatteuhyggnaderna olH'gagnadt. iiro nu utfiirda vid Trollhiittau n fiir 80,000 ha.stkrafter, men Ar endast fiir 40,000. hii.st krafter 1911 bli 80.000 men Holmgren trnr icke att man ens ibi kan tiinka lvoli-ser- a Fiirst niir Viinern planen. blifvit reglerad oeh TrollhAttefal-len- , Yargiin oeh Lilia Edets fall blifvit fullt utbvggda. oeh man fiirfogar ofver 180,000 hastkraf-te- r kan det Mi tal om att inlata sig i'A en sa vidlyftig liistoria som kraftdistribueringen till Det torde dirfiir droja Atskilliga Art innan planen kommer upp pA allvar. En svensk faekman, bijtnant Sven Lubeek, bar yttrat sig om TIan det intressanta projektet. tvifvels-mali , svnes emellertid dragu lanfiir om det. vore liimpligt blir nat.urligtvis stiirre skiitsam-he- t en ankefru Saehman i Ystad, som stiil It 35,000 kr. till Ystads oeh iikadt allvar. fiir fiirfogande I Amerika roar mail sig med samt folkhihliotek af ett arlie-tai r tauke pa arbetet, Sverige i det gamla Grahriidra-klostre- t museum man med tauke pA nojet. i Ystad, till hvars restau-rerin(ITeml.) hennes man i lifstidcu skiinkte 45,000 kr. dom-stole- En r. i 1 mycket soin ville vistas i oeh infor uni oeh student-ka- r Ar sedan ut l, n an den svenske kan komma upp lie-vi- sA Ek-dali- doue-ra-d- e - uinitriidan-d- grosshandlanm Gnstaf som nagra dagar fore 100,000 kr. till Siidertelje stad. Herr Ekdahl blef oeksA liiir-odagen ihagkommen af konun-gemed guldmedaljen af Attonde storleken for m.slborgerliga till a under-rtit-tels- a af bans siiner 1iirsaldes tillho-lage- t Atlas. Sjiilf ar lion syster vid. Fill jden som sislerme-r- mellan Helsingborg och Ilelsing-iir- . I liirt ill far man anviinda Fran llelsing-ii- r till Kiipenhamu anxainh's Atef kraft-statione- n arhets-prestatio- Vice rektorn vid liniversitet i graden. Dessa metoder, sade Iaris, d :r Liard, mottog i hiirjan senatoren, iiro grymmare iin de af fiirliden veeka offieicll som anviindes under iii(visitionen. att f. 1. resident Roose I)e iiro icke allenast grymma, utan velt iAmnade hesoka Paris omkring do iiro osksA i direkt strid med den 14 apiil, men att lians vistel-s- e den amerikanska lag som hestain-me- r diirstiides sannolikt ej komme att en polisman ej far tala att vara liingre iin tre eller fyra med en fAnge angaende anklagel-sedagar. emot. honom. Franska regering-hade iinmat Ingen person med riitt medve-tand- e att mottaga den forno presidenten om sin plikt kunde ga till af Fbrenta Staterna med de stiir-stn soin vaga polismyndigheterna hedershetygelser, hette det. med William g.iorde Keyler Frankrikes hirda verld och Hnaste i Atlantic City, for att erhalla s soeietet iinmade anordna lysan-d- e emot en ankjagad, oeh popfestligheter ill ha ns lira. Men icke tillAtas riagon Sudan v Roosevelt hade latit pa ett diskret na som att liAlla fdrhdr med en siitt underriitta vederliorande, att fAnge innan han installes for han iinskade undvika allt offent-lig- t rc-ko- bak-slag- s upp-gafs- - for-dra- e vec-ka- 2lr- lilftledning. Fiir att staten skulle kunna s sig pa en sAdan histnria att ett stort krafthelopp (Inns a till-tagu- a, FrAn Afrika. g llari-geno- e oeh en arbet.sgbid.je, Lagforslag mot polisofvergrepp. i som att Washington mrddclas, Sverige iir oanad. Till det-tbidrar nog Ileyburn fran Idaho framlagt ett goda fiirhAlland,1 att fiirslag till lag mot dim praxis som oeksA den omstandigheten, i uamnet fatt den ait.erikansku fiirr arhetaren jHiliscirklar tredje Iran d r, Ekon-her- viin-tad- 2 Salt Lake City, Utah. Donationer. Fru Amalia diirvfter omhord a general Win- arhetaren. la fahriken iir det i i Siidi gates Angjakt, diir hau genast tog hygieniskt afseende stiildt pa ett rtelj(, icke det minsliikt med sta fiir bombspeeialistcn ihop med den stora post, som siitt arlsdarne. yp)erligt. honom i G mokoro. af samma iiiinm, har nyligen pa bli de skiitsamina oeh PA fredagen hegafvo sig RooFrukost- - oeh middags-rastern- sina 70 Aim dag donerat 20,000 kr. till Sodertelje stads burnhem, sevelt, dennes son Kcrmit oeh iiro ytteiNt knappt Edmund Ileller A en Anga-rhvilket hindrar, att dasig-he- t barnkrubba, till stadens fattiga och sjuka m. m. oeh om man , ut fiir att ytterligare en intraffar under arbete. fA reda pa oeh riiknade den allra sista.i idka jakt Fiir arbetets ordentliga , allt hvad den gamla samman minutiiist ett langs flodens strande?. Det tillampas under Arens lopp gilvit hort att Roosevelt skulle afresa mel arhot.skort, som produk-tionslando- n3-g- 1 Kontor: 31 Church Street, rebetgen ben 4 IHctrs J910 utflytt-ningshandlinga- r. p ett distrilmeringsoinrfi-d- e vidt man inte har tid fiir att vanta tills nya industrier hin-n- a Har man stora uppammas, eller beriiknar kraftiifverskott man att fa sadana inom en snar franttid, mAAste man antingen distributionsomradet eller oeksa genom krnftfdrsiiljnmgar till underpris skaffa sig nya inom det gamla omra-de- t Ia sa siitt uppstnd tanken pa att exportera kraft till Kiipen-liamDoek har denna tanko tin. nu icke varit fiiremal fiir svenska sA Ett mycket vanligt s&tt ar att danska agenter tillkandab&lla utvandrande svenskar falska betyg. Man tar ut sitt frejd-bety- g Sverige, hvilket hvem som heist, Sfven en varnpligtig, erhAller, och sA reser man till Danmark, der man kan k8pa betyg som berattlgar till intrade i Amerika. Trafiken ar sA kAnd I Sydsve-rig- e att det man ocb man emellan heter: man behofver bara resa till Kftpenbamn och kopa sig en vAst. Betyget ligger i Cckan! Det uppges att denna komplette-rinvattenfallsstyrelsens priifning. af re9babiten ocksA kan ske Enligt den offieiella danska i Befalhafvaren for Sverige. anviindes Ar 1908 i rullforingsomrAde 45,000 hii.st krafter och i Landskrona att om nAgon har hort tillsam-lnanuppges oeh Keland Kiipenhainn i Malmo omtalar viss affar en Holm72,000 hilstkrafter. sin Astundan och'uppger att han att var tanke Kiipenhainn grens saknar prestbetyg, kan han fA skulle taga en viss pa fiirhaml en vast, i hvars ficka ligger del af sitt kraft behof, sA kopa falskt ett prestbetyg. En annan att det redan f i ail hiirjan hlefve befalhafvare skrifver att i Malsa ordnadt att den svenska mo kostar ett falskt betyg 5 kr., hlefve fullt utnytt-jad- . men danskarna ta inte mer an Om planen kommer till 50 8re. i a s&-da- g n 1 s d n masto den haseras pa den del af kraften som ar konstant, d. v. s. utnyttjas dag oeh natt. Endast den kraften kan bli liinande att distribuera. Hvad ledningarne hetriiffar, iir det viktigt att de dragas korta-st- e vagen samt att de gA ntefter trafikleder, sa att de Aro liitt De fA icke dragas fiir niira kuslen. Genaste viigen blir genom Vastergiitland. siidra oeh iiorra Skane till Helsing-borg- . Sundet maste korsas pa det kortaste stallet och detta ar Hal-lan- Naturen varnar iir i olag. oss niir n A gnu-tin- g Yi kunna miirsa det genom vAra kanslor. Da iir Witla tiden att fa fatt uti en god mediein. hurt talas har ni Peters Kuriko, Fiirmodligen om Dr. det gamla iirtbotcinedlet. som icke s siiljes A apotek, men som har i mer iin hundra Ar? Nu iir tiden att fiirsokn det. Skrif till & Sons Co., Dr. Peter Falmu-So. Iloyue Ave., Chicago, bru-kat- 19-2- 111. |