| OCR Text |
Show Prenuraerationaafgift: $1 per Ar Lfinnuramer: REDAKTOR H:o 57. och EGARE: OTTO RYDMAN. Makea blef biskop och en fram Foljden ar, att den ifrAgava-randi Han man hustrun polygamiska skjuten kyrkan. sin tid mellan sina hustrur, Emily P. Raleigh och hennes Det har f5r alia, sotn ute i verl-de- men var en bArd och bister barn mAste bort frAn hemmet, omfattat laran af Jesu Kiisti som kunde lefva som de lari sig att betrakta e och gora lifvet Annu kyrka al yttersta dagarnes heli-gsitt. Alla forestallningar ellcr morraonismen fratnhAl-litfor sina skilda familjer an och bdner till kyrkans president af dess forfaktare, att i Zions det redan var genom det forfeAl om att han mAtte lAta dem beland eller samlingsort for de landet att de drogos med det hAlla hemmet, hafva varit skulle fullkomlig rattvisa odragliga Kyrkan behofver icke utofvas i allting af Herrens n Men han var (aoatiskt om den verldsliga och platsen, Och de qvinnor, som och vill erkanna Emily P. kyr- lagen ej prestadomet kunde fA en af Zions utsande kan och litade fullstandigt pA, Raleighs giftermAl, sA borde val budbArare till make, kunde kan-n- att om han stode val hos dem kyrkan varna om denna hustru sig stolta och glada i medve-tande- t som innehafva bimmelrikets ratt, dA hon enligt kyrkans lAra af att fA en god man, som nycklar pA jorden, sA vore han ingick i det polygamiska . kunde gora henne lycklig i detta saker om evig upphojelse och Men allt fdrgAfves. Den lifvet och bringa stor upphojelse Du ar enligt loften och eder tag-n- verldsliga lagen sager: i det nasta lifvet, isynnerhet om i Herrens bus, Afven om han icke hustru till den aflidne och han var vfirdig till att halva icke lefvat kristligt utan kanske kan icke yrka pA att fA behAlla hustrur, ty fdr den qvinna, emellanAt utolvat orattfardig-he- t nAgot af hans efterlemnade egesom hade en polygamist till pA jorden. ndom, och kyrkans hogste leda-r- e make, vore upphojelseu i de evi-g- a Strax fore sin dod instamma och saga: "Jaha, foretog bi verldarne sAker. det ar ratt, du kan intet fA, ty for att annu SAdant var talet, och mAnga skop Raleigh sig, mera bhdka Herrens tjenare och lagen ar emot dig, utan vi taga lato sig dAras derutaf. Iluru forvissa sig om deras beromefter egendomen fdr kyrkans rattvisan utofvas iZion.bafva vi sin dod samt sA mycket lattare emellertid sett mAnga bediofliga PA sA sfitt har den ifrAgava-randkomma for bi Saukte Per vid exempel pA bAde i ett och annat qvinnan, efter ett helt lifs himlaporten, att testamentera fruk-tealseende, och hur det gAtt med detmesta afsin egendom till kyr- strafvan, blifvit berSfvad fana-tisyckcu i polygami for dem som kan. k en af sitt arbete, genom ommit deri, torde de bast kunpolygamisk makes Atgoram Bland den .sAUmdartill kyrkan na svara.som baft den bittra hon stAr der med sina och de, var afven det deraf, och vi tro att gifna egendomen af dem en idiot, och ett barn, de fiesta polygamiqvinnor kom-mi- t hus hvari hans bar ofvan den dag dA hon leddes hustru, polygamiska till den slutsatsen, att de P. Raleigh, bodde och som till att tro, att det fanns gudom-hghe- t Emily den hellre skulle vela gifva upp i polygami samt rfittvisa der forestAllningen om att blifva hon genom ett i Zion land. ansAg som sin och sina hoga drottningar i nasta lifvet, barns rattmaliga egendom. Hen-ne- s for att ik vara oinskrankta herre och man, Israels tio ffirlorade stammars drottningar har i lifvet i sina den polygamiske gamle syndabocken, bade hem och i sina makars bjertan. hus. afven forsakrat henne om, att Vi kommo p k dessa reflektio-ne- r fA vara i obestridd skulle bon genotn ett drama, hvars sista af egendomen och att Den som reser frAn Queenbo-rougakt just nuhAller p k att utspelas den det han var ordnat att sA, i folks till London kan i narhe-teZions land och Guds har bennes. af Chatham se en valdig samlingsort. Dess innehAll ar Stor blef derfor hennes forvAning byggnad, som pA fullt allvar i korthet foljande: For nara 50 kr sedan kom en och ffirtrytelse, nar efter man byggts lor att mottaga Israels nens dod for nAgot Ar sedan tio forlorade stammar. 1'rAu 15 Ars flicka till Zion i ett hon fick reda pA, att hennes jarnvagen tager sig bvggnaden frAn England. vor af mannen testamente-rad- t ut som en jettestor hyreskasarn hem Hon hade hvarken fader eller blif-vitill kyrkan. I ett efterlem-uad- t af tegel, men ser man nogare lit moder med sig, utan hade bref forklarade han att ter, finner man, att det kolossa-la- , sand i vag ensam frAn famil-jebans s k troulikcande huset ar en som handlingssfltt var i snart lor att mojligt och med Guds ruin utan fdnsttr och och lag, komma bort frAn Babylon kundet det var ban i basta att tak. Nu skall det ofullbordade blifva forenad med de helige Zions barliga land, der hon skulle de gora med sina egodelar samt massqvarleret for Israels tio stammar snart forsvinna. kunna bereda plats f5r andra af den basta assurans for sin Ruinen har kopts af en fabriks sin slagt. och vande barnen Hustrun En man, Alonzo II. Raleigh, sig firma.som skall rifva ned den till ofversta president-skaandra vAningen och darpAime kastade sina blickar p k ungmon till kyrkans med begaran om att de daden till fabriksverkstader. cb tick behag till henne samt For 30 Ar sedan blef en engelsk forde henne snart som brud till mAtte fA behAlla hemmet; men de blefvo underrattade att der och blef kyrkan inlanterist vid namn Jtmes beseglingshuset i Amnade i det smord och invigd de liogre taga besittning, ty White afsin sergeant kallad en samt vigd till Raleigh biskop Raleigh hade mycket val "ogudlig och gemen karl. vetat hvad han gjorde o. s. v. i polygami for tid och evigbet tog sig detta sA nara, att bildat i bafva han honom lifvet for att har Kyrkans hogstc gifva begarde afsked. Han kalla-dnamn emcllan under blifi ett sig bolag barn och deeviga verldarne sig icke langre James White Com-panInvestment af "Mutual va en af de strAlande diamantei-n- a utanjaoshom Israel och forklaoch till detta bolag eller stjernorna i bans eviga rade, ait han var "gruudlagga for kyr- ren af det yngre huset Israel. af en och blifva president kyrkans konungakrona, I Chatham fick han trogua drottningarna och gudinnorna kans rakning alia kyrkans den namda hvilka han meddelade pA fastigheten vid hans sida. Ung och oerfareu lat hon sig latt dAras, och emam for att kyrkans namn ej skulle de uppenbarelser som hantrodile som hon stod var det tj htllei bli indraget i saken om det bhf-v- sig mottaga frAn himmelen och Jerusalem. Anhangarnas antal rattegAng derom. godt att stA ernot. Hon fiidde Hustru och barnen anhangig-gjordbarn och mAste arbeta hArdt vaxte, och de skankte sin profit . nu rattegAng for att fA iikligt med pengar, for hvilka en nodvandigliet af , sin Hon arbetade pA besittningsratt till egendo- han lofvade dem ododbghet och Irofetens inkoinster lara en tid fern men kor, spann faststalld; men rattens mjolkade ha efter fann den ornstan vafde och blef, att ifrAga varande utgjort omkring en million sig i kr. om Aret. DA Israel stod pa sitt polygamiska hustrun ej hade digbeterna temligen val hem, som hon fAtt af sin make, mera rat till egendomen an om hojden afsin makt, beslot han men med sitt eget arbete boll vid hon varit en vildt frammande bygga ett valdigt fdrsauilings makt och uppfostrade sina barn person for den aflidne biskop hus med temped, hvari utvalda af alia Israels stammar efter sitt basta forstAnd. Ett Raleigh, ty lagen kunde icke nAgra ansprAk frAn en skulle kunna samlas. Byggna-deafbarnen, en son, var emellertid idiot och ar an i dag, fastanen polygamisk hustru, emedan uppfordes pA en biijd, fdr att de 144,000 skulle undgA den ej erkande utan tvartoin fullvaxt man, ett barn till och mAste vflrdas som dylika giftermAl, och den kommaude syndafioden. Profe-teaflidnes testamente godkaudes. ett sAdant. dog belt plotsligt Ar 1885, Rattvisa i e Zion. de-la- n r5f-var- e a sA-so- hAr-dar- s he-lig- a for-gafve- polygami-forhAllan-de- tje-narn- e. t. han-gifve- a gifter-mAlet- sa-ligh- a fle-r- a rak-nin- n er om-namd- a under-hAlland- e h n n ofver-tnsstammel- for-loiad- e j. p Sol-date- e for-sAld- e k e sA-so- e nbyg-garlifvet- mar-ken- ut-sla- ehuru han standigt trott sig va- tjenare lard att om han ville vara ododlig. Hans unga enka, ra riittvls till sin Gud, skule han som hette Esther, kalladesig nu betala till honom en tiondedel af drottning Esther, och forkla- allt som han med sitt arbete rade att hon var af gudomligt kunde fortjenajsom sAdant beta-lad- e han afen mAnadslon af 30 ursprung och att hennes aflidne man endast haft till mission att kronor 6 kronor i tionde. Man-gevill nog saga att omen forbereda hennes aukomst. EfAr afven ter tre tiondelag skulle Annas i dog "drottning Esther, och den nya religionens kyrkan som ofvannamde talare anhangare altogo betydligt. larde, sA skulle det ej bli sA stora "Drottning Esthers fader, en summor i tiondet.och det ar nog kopman vid namn Rogers, antog sant. Det vore dA ej sA mAnga nu namnet Israel och samlade som kunde lefva i prakt och at At som den orattfardige konung Aterstoden af de troende. Vid af den hoga ruinen bor annu Noa som ar omtalad i Mosia bok en liten israelitisk forsamling i Mormons bok och som nuva-rand- e som fortfarande begagnar ruinen kyrkopresident Joseph F. Smith med flera gore, men det jpr sina sammankomster och ar i bor fast olvertygad om, att de den laggas marke till, att tionde skola radda sig, nar syndafioden enligt den heliga skrift skall ifor-strummet vara for de fattigas uppslukar alia andra. g u la-ge- fdr-bjo- d n nattqvarteret Higgins $15 och kostnaderna i mAlet. Intet bfeerflod pd fruntim-tne- r i Minnesota. cen- an-tale- qvinnor ofverstiger af dem Ar det deremot dubbelt sA mAnga man som qvinnor. sA-da- n n Enligt sus i staten Minnesota fins det icke ett enda county, i hvilket t n fo-te- cent. 16 21 rg. Salt Lake City, Utah. antal. rnan-nen- s I nAgru JiaddnH tin en gAng frAn att hdngas. Johann Iloch, den och mannen mycket gifte i Chicago, har for tre-dj- e gAngen blifvit raddad frAn dodens klor i sita stunden. TvA gAnger har hans airattning fdr att gifva den dotnde tillfalle att vadja till statens hogsta domstol. Harom dagen skulle afrAttningen fdrsiggA. I icke tagas af de underhAll elfte timmen beviljade domaren och gifvastill de rika for att Benjamin Magruder i statens dessa dermed skola lefva i ogud-lighe- t bdgsta domstol uppskof till dess och prakt. domstolen genomgAtt handlin-garna- . MAtte sanningen tranga fram och folket snart se hvari de blifMarketenterietn Aterln-forand- e va narrade och afskaka sig de i arm(n forordas af hvar-meandliga traldoms-kedjo- r brigadgeneral Theodore J. Wint, de sA lange varit bundna. chef fdr norra militArdivisionen. En vanlig halsning till Korres Generalen framhAller isynnerhet, lasekrets frAn en for sanning, rattvisa och gudsfruktan hur en massa krogar af allra samsta slag samlats till de plat-se- r Svensk. intresserad der garnison ar forlagd. Ofver dessa krogar 1m de militara myndigheterna ingen jurisdik-tion- , eftersom de aro forlagda utom gransen till militArreserva-tionen- . Han anser att det onda kunde Olycklig luftsegllng. afhjelpas, om det forna John Baldwin omkom marketenteriet AterinrAttades, harom dugen pA ett lika sorgligt ofver hvilket det kunde utofva9 som upprorande satt under en kontroll. Marketenteriet afskaf-fade- s fdr nAgra Ar sedan, hufvud-saklige- n ballonguppstigning i Greenville, Ohio. Flera tusen personer pA det qvinliga det fasanslulla skAde-spelebegaran och Baldwins afsigt var att sedan dess har det varit ilia bevisa ballongens anvandbarhet med moralen och helsotill-stAndi i krig. For andamAlet hade han garnisouerna. med sig i gondolen sex stanger Dow dynamit. DA bollongen nAtt en Dowie ten paradis. Aposteln umgAs fortfarande med heijd af 1,500 fot, intraffade en sina storartade planer om en explosion, hvilken for AskAdarne i Mexico. Han ligger i var svAr att uppfatta, ty om att dar inboljdes i ett molnaf rok. underhandling landomrAde ett pA Den oljcklige luftskepparens hu- uppkdpa som 4,000 kvadratmil, gransar stru och tre barn voro bland AskAdarne. Den forstnamda for- intill kusten. Diir skall han byglorade sansen. 8nrt borjade ga stader och hamnar och dar skall han salja land, sA att alia uppsamlingen af vrakstumpar och stycken af Baldwins sargade andra landagenter bli grona af Tr aposteln och afundsjuka. lik. profeten syncs vara sArskildt Forfallen konstadr. En a nar det galler att Gus. Higgins, och skrapa till sig af denar en af de basta tecknare i lan- na varldens goda. Hans tillara-nad- e det, men har forfallit i superi. plantage r Mexico skall beHan har blifvit ett offer fdr den ta "Paradise Plantation, emegamla uppfattningen, att fdr att dan den skall bli ett iiktigt vara ett geni, mAste man yara ett svin. Kladd i Bellmansko-stystod han harom dagen borgmastare Falkenstein i En long promeuad for en McKeesport, Pennsylvania. Da- patient. Hr. Eiue-- t Nixdorf i gen forut 13g han i namda dragt Erbsville, Canada, har sandt fomidt pA gatan, blef undanslapad ljande intressanta bref: "For af ett par landsman, men rAkade kort tid si dan sAlde jag en flaska senare i handerna pA en detek-ti- af Dr. Peter- - Kuriko til! ett och fick herberge ofver natten som var A svag, att l finkan. Detektivin sade infor hon ej kunde t;A till sin narmaste dotnaren att mAnga klagomAl granne. Nar lion hade begagnat forekommit mot Higins pAgrund den gick hon utan hielpenvag-strackaf hans oordentliga lefnad. af sex mil lor att fA en Detta visar hvad lat han IdrstA att det var nv Den kan utriitta. svensknr, som bdrjat triittna pA de de sade gamla; gor landsmanskapet. Higgins svaga till sitt fdisvar,att han varit ute starka. Den ar ej en apoteks-medicifdr att annonsera en hottllvards Saljes till allmanheten nya kallare, hvilket foranledde direkt af specialagenter for Dr. Peter Fabrney Sc polisdomarens anmarkning, att han Atminstone arbetat iirligt i Sons Co., 112-11- 8 So. Hoyne sitt tack. Emellertid kostade Ave , Chicago, 111. hustru-mordare- n upp-skjuti- ts a fat-tig- a Korrespondens. g. e 40-Ari- Kontor: 266 State Street, 5rebcigcn ben J5 Sept. J905. 5 West Jordan den 30 Aug. 1905. Herr redaktSr Rydruan! Var god infor nedanstAende. "Korre har pA senare tiden yarit mj-cke- intresant for t Den har innehAUit fri-he- aitiklar och bref som visa, att en del af kyrkans folk borjar inse att ledarne ha fort dem bakorn ljuset Brefvet frAn En mormon, som var publiceradt i Korre den 18 Augusti var sardeles intres-san- t h var det visas.att forna syn-deAterupprepas eller efterapas. Det Ar gladjande att se att det i kyrkan idag finnes personer som vilja stA upp och med den som de besitta, visa kyrr kun-ska- kans folk att de aro bortforda helt och hAllet frAn de lardomar som forut utgAfvos som ratte-snore- t en deras tro. kort tid sedan var E'red et n 4 n be-stal- pre-dika- sinatxistens Luft-skeppare- nykter-hetsforeningarn- M. Smith, en souson till Profeten Joseph Smith, pA besok har i i trakten. Han begarde att fA moteslokaler har kyrkans och fick afven lofte dartill; men det syntes som om de stora och dem som makt och prestadSme hafva, kommit ofverens om att ej gA dit och hora hvad ban hade att saga. Hans hufvudsakliga argumenter voro om arfsratten till presidentskapet i Jesu Kristi kyrka af yttersta dagarnes heli-g- a Den samt om tionde-lagen- . senare tolkade han pA ett satt, att den blef ej till nAgou biirda, i motsats till den som vi blit vi t larda af vAra herdar, som sA vaksamt vakta sina (Ar nar det ar frAga om tiomle. Talaren tog lor cxempel en ij.insteflicka, som har 5 dollars i veekan, och om det kostar henne att klada sig och betala sina utgitter, fdi bund-damed 2tmcrifaHytt. t. I5r For d dollais och 50 cents, sA liar hon 50 cents om sin fulla behAllning och det 'kulle bli 5 cents itiondei veekan eller for helt Ar 2 dollars och 60 cent, i stallet for som det blit vit oss lardt, det skulle blifva. 20 dollars, sAledes allt som hon tick ofver nar hon rick klada sig. NAgra hafva gAtt sA lAngt att de sagt, att den som arbetar for en viss summa petiningar och afven har mat och husrura af sin pi In cipal, skall vardera hur mycket alltsammans ar i jienning varde, och betala tionde deraf. Skrifvaren af dessa rader har sjelf arbetat for dylik betalning i Sverige, och blef dA af Ileriens ko-lo- bal-longe- kom-mers- svensk-ameiika- n, pa-radi- s. in-I- dr frun-timme- v r, -- a Siir-skil- fla-k- a. me-dicin- for-yngr- ar n. |
