OCR Text |
Show 2 Sverige till Utvandringen frammande verldsdelar under Likbrdnningen i Sverige. 66 lik brandes under 1U08 vid bveriges tvA krematorier. Sven-sk- a likbrAnningsloreningen rak-na- r lor n&ryarande ofver 3,700 medlemmar, manliga och qvinn-liga- . under dr 1903, enligt af jagma-starnupprAttad statistik. man alia tjufskjutna ele gar, kommer man upp till e Med-rakn- ar nar-mar- 3,000. Tjdrbestrykning af gator. I de UmeA bar man gjort borjan med att i sommar bestryka en makadenii-seragata med tjara. Det tyc-ke- s utfalla bra. Gatan ar fast och h&rd och allt makadam-dam- af-stA- d m ar bundet. skedde strax n Tjarbestryk-ninge- efter sedan gatan nymakadamiserata, skrif-ve- r ortstidning. I'd grand af anmodan Excellensen Lager heim forsakra-di ett intervju i Dagens Nyhe-teatt det bedrofliga Norrtelje-Atale- e r t tillkommit, derlor att lag skall efterleivas, men alls icke pA grund af nAgra pAtryckniDgar frAn ryskt hAll. Nu bar emellertid Kopenhamnstidningen Klok-ke12 blilvit af justitieministern Alberti Atalad for smadelse mot n tidningens redaktor infann sig infor polisdomstoles, tsaren. DA for honom foljande upplastes skrifvelse: dan frAn g grund af anmoden kejserliga ryska i Kopenbamn har forordnat om PA i med-fdrdsall-ska- p -- enkan-netlige- justi-tieministeri- -- n en-da- st d a kri-mine- ll undersokning mot redaktor Opffer for fornarmelser mot den ryske tsaren och kejsardd-me- t Ryssland i tidningen Klok-ke- n 12. Det ar alltsd klara papper. En Alberti tors dock tala om pA hvems anmodan ban handlar. Men vederborande i Sverige an-vand- d a. d al-dri- a af-vap- na o an-sAg- g e va-jad- Sannlngsenlig prest. Ibland kan det verkligen banda, att som ett undantag pAtraffas en och annan prest, som verkligen ar arlig och uppriktig i sitt kali, och som lemnat fegheten bakom ryggen och nAgon gAng tager bladet frAn munnen och sjunger e ut till de sA kallade battre i samballet. Ett sAdant fall fingo de bevittna, som nyli-geen sondag besokte gudstjen-stei Djursholms kyrka i Stockholm, hvarest en ung prestman boll ett ovanligt formaningstal. e Han vAnde sig forst till de ban som damerna, situ-erad- n n nar-varand- lor-modad- till stor del tillhora den ekonomiskt med en frAn skildring af sasongtider valsitueradeklassen, st jord-egare- a. verkligbeten hemtad huru till exempel i deras sommerskor jagtades nastan till dods for att Torka och missvdxt. FrAn tillft edsstalla deras skdnhetssin-ne- , och sedan kanske det andock Vestgotaslatten skrifves: Fullprutades pA det knappt tilltagna standig missvaxt har den torkan och intensiva bet-ta- n arfvodet. Emelian de olika Ibrorsakat A slattbygdens deremot lat man dem i som voro brist pAarbete svalta vArsadesfalt och rotfruktsAkrar. A vestra slattbygden, krieg Vara ilijel. Samma betraktelser gjorde och Grastorp, lider man total brist pA bete, enilr grasvallarna ban gentemot mannen som PA ligga roda och fbrbranda. Under sina besbk i Folkets bus milsvida striickor finnes ej en A hvilken det lonar hade han fAtt hora att religiosa att arbetarna bland gA fram vare sig med arbetsgifvare blodsu-garnlie eller skordemaskin, utan man stamplas som de varsta FrAnsedt ofverdriften har utslappt boskapeu pA Akrar-natt arbeta de sparsamma trodde ban att det beklagligt innan afven dessa tor sA samt forhAllandet vore nog ned. sina ka for mot att Ungefar enahanda varnade sA i Ada A den nordostra att detta uppfora sig omdome blefve befogadt och slattbygden, d. v. s. Vadsboslat-ten- . uppmanade arbetsgifvarne att behandla sina tjenare och arbe-tarRAgarna ha brAdmognat, och med fortroende och forsoka rAgskorden har litet hvarstades att i dem se medmanniskor. tagit sin borjan. Potatisblasten Hade ett sAdant tal bAllits ligger A hoglanda stallen den unge prestmannen hade gulnad och forvissnad. sate och stamma i forsamlin-gen- , Stor vattenbrist rAder ofver-allt- . Nisran och Lidan, som i ar det mycket otroligt, att i ofre sina ban nAgonsin kommit att tala lopp drifva en miingd Djursholms kyrka. TydctArju qvarnverk.aropA lAngastrackor ett erkandt faktum, att den per- sA uttoikade, att man torrskodd son blir batad, som icke begag kan gA fram ofver deras botten. nar Sg af Idgnens fala smicker Temperaturen har nu en langre utan talar sanningens tydliga tid hAllit sig uppe i 30 grader eller derdfver. och klara sprAk, - lAng-varig- a na haf-reAke- r, mo-da- n a. a e e in-na- g n beprofvade byrAkratl-skslingerbugterna for att en spbrjande opinion. uuder-lydand- For-klaring- n emel-lerti- de n Tor slag en den 1 Sept. 1904. Syn aterstalld. OcksA gick det fasligt skralt, nAi hon gick sin nattvardslAsning, men pastorn var nog beskedlig att slap-p- a henne fram, fastAn hon ej sA alldeles uOjaktigt kunde redogbra f8r den kristna trons hufvudstyc-ken- . n 2,703 elgar dodadesi Sverige inaka-demisera- . brudkro-na- Fliekorna i Flistads i narheten af Linkoping Ars andra qvartal, hade satt sig i sinnet att de ej har varit orakring 60 procent skulle gA i brudstol utan med mindre an under mots vat ande brudkrona af guld. De snordnade derfor hArfbrli-detid forlidet Ar. Enligt de frAn veen fest med auktion och sA derborande myndigheter nu gif-n-a detvi under lare, en basar med andra ord, uppgilterna hafva ta Ars andra qvartal frAn hamn for att fA medel. De fiugo ocksA i Gdteborg, Malmd, Ilelsingborg in sAdana till krona och resonera NAr vi ha krona, och Stockholm emigrerat till val som sA: frammande verldsdelar 5,620 i fA vi val ocksA brudgura! Sverige bemmahorandepersoner. Jldfven oeh skordeman-ne- n. hvarjemte 1,733 frAn annat land DA en landtman Karlsson (Finland) denfrAn emigrerat. i Vik vid Stigtomta socken, OfvanstAende uppgifter omfat-t- a harom morgonen icke dem, som emigrerat ofver annan hamn an de ofvannamda, var sysselsatt att med ett par samt icke dem som utflyttat till oxar kora en skordemaskin ofver ett klofverfalt, ofverraskades ban eutopeiska lander (Daumark etc.) genom besok aftn raf, som fram-kour skogen och pA nAgot Sijernbuntret i Finland. troget fol)de i maskinens e PA sin senaste lesa till Vasa spAr hela formiddagen, dA och Angaren Sundsvall ett ameriknnska turister, och dA upptagande frAn marken nAtill dessas ara hade den ameri got fdremAI, om han slok. var, att maskinen unkanska flaggan hissats pA ak termasten. Under det Angaren der sin gAng ofver klofverfaltet forstorde deri varande tAgelbon, lAgiVasa hamn observerades i narheten en rysk gendarmkapten och det var ungarne i dessa, som och tvA gendarmer, hvilkap.i ett den sluge mickel lat sig val sma-ka- . Besftket upprepades afven synnerligen rnisstanksamt satt fbljande dag, hvarefter rafven iakttogo Sundsvall och lorsvann. stjernbaneret. Omsider kommo de fram till Angaren samt Ilisvdrmen och grannsdm begarde och erhollo upplysnio-ga- r I en socken i jan. om hvarfor den amerikanska haude sig for en kort tid sedan flaggan hissats. Gendarmkap-tene- atten landtmaD, som plojde sin gaf dA kort och godt den tradesAker, med ens fick se och nAgot markliga befallrungen att hora bur en pA villospAr kommen flaggan genast skulle nedfiras bisvarin susade i luften ofver hooch meddelade samtidigt att nom. Beslut och handling blefvo tyska och franska flaggorna ett, hvarfor han lemnade sina be i fall sAsom detta finge an vandas. hornade dragare och allt hvad Beialet A Sundsvall ansfig hollo foljde den fiyende tygen ej nAgot skal loreligga att hvilken efterkomma tillsagelsen, dA sven-sk- ned i stenfoten tillslutligen slog grannens flagganfanns hissad akierut, for tilliallet obebodda torp-stugoch ett lAngt resonnemang upp-stoEtter mycket brAk och med gendarmkaptenen. Till bestyr lyckades vAr man inhysa slut gaf dock styrmaiinen order bisvarmen i en for tilliallet lAnad om att fira den sAsom sA farlig val embaflerad i ett la ansedda flaggan, men pA samma bikupa,Men en kan. olycka kommer gAng stallde ban till gendarmer-n- a ensam. Under det vAr man den forfrAgan om de icke med bisvarmen, hade att de genom sitt forbud pysslade han gl5mt bort sina oxar, som krankt en hcl nation. Denna vad-ja- hade lemnat den magra trades-Akerhade till f51jd att gendarm-lapteneoch gifvit sig i vag tvArt efter cu funderare Ater-to- in pA grannens sadesfalt och der sitt fbrbud, och flaggan stor skada. Och efter en stund Anyo A Sunds-vall- s gjort ganska bisvarmen pAstod ock granneo aktermast och fick vara vara sin samt fordrade nuej alle-uahissad utan nAgon ytterligare for skadad gro-da- , ersattning frAn gendarmeriet. utanjemval bisvarmen, enar hittad A annans ma rk bisvarm, Ldnsmansmossan som med skall halften tillfalla Under denna sager lagen om bin. sommar har det varit sardeles Nu ha de bAda hittills goda godt om kringresande tattarfol med ens blifvit onda, jen i socknarue i nedre Anger grannarna icke kan saken goras upp, manland. Dessa objudna glister och, sA mA den stackarn, som fick kunna ibland komma i sallskap gno for bisvarmen, skylla sig uppgAcnde till 10 At) 12 personer. sjelf. Ett lika fifligt som sakert medel att undgA tattares och luflares besok har emellertid en person Husfdrhbr. hittat pA. Han har namligen pA en spik ute pA forstuguqvisten Anna Stina hade ej f5dts med sA uppbangt en aflagd lansmans-mossstora gifvor f6r bokligt vett rarst Och forden bysa namda och i all synnerhet lnte f5r den resenarer sA stor respekt att de, katekesen, som varit hensA fort de bli varse mossan, gdra ries varsta plAgoris, allt sedan lion belt om sprAngmarsch. i verlden och var liten frAn Hor ben (Scimla Fliekorna fingo Emigrationen minskas. F ran en DENIES, Utah-KORRESPO- full-standi- gt flickslyna slogs och gralade med grannens Kalle om de slataste smAstenarne och de vackraste grankottarne, hvilka allt efter sin storlek hedra-de- s med namn och vlrdighet af oxar, kor och fAr samt fingo stA i Han visste, att det var fattigt i hemmet och att hon behbfde komma ut och tjena sitt br5d hos andra och derfOr lat han nAd gA fSr gr-n- i, a, Efter den dagen tog Anna Stina ett gladt farval af allt hvad katekes och lasning hette. pA Aret, namligen strax f6re husfOrhOret, fOrnyade hon helt flyktigt bekantskapen med C- - sin gamle plAgoande f6r att i han-dels- e hon ej skulle hitta pA nAgot skal att draga sig undan frAn denna fruktade tillstallning, slippaatt stA alldeles okunnig inffir presten ge-m- latt fdr sig att komma undan, ty hon tjente ofta utom lasroten eller & sfiker-besan-de- rent af utsocknes. Dock kunde det i sA fall hAnda, att hon vid afventyr af bannlys-ninblef Alagd att infinna sig till enskildt fOrhOr i pastorsexpeditio-nen- , och det var naturligtvis ingen sak att leka med. stort lingarnsnystan inlindadt nAsduk UttrOttad och utslapad efter gens mOdor och arbete mAste hon fram med den gamla nedsmorda katekesen frAn dess plats A och vid det flAmtande t frAn den nAstan utbrunna satt hon under en hjeltemo-distrid med JohnBlundoch tragg-ladigenom stycke efter stycke, tills denne fullstAndigt blef her-rOfver hennes trOtta lekamen, t hufvudet sjOnk tungt ned mot cch katekesen foil ur hennes hand. SA satt hon qvall efter qvAll, och nar den sista respitdagen fOr hennes installelse infOr Pontius Pila-tu- s var inne, tog hon ner sin och infann sigmedklap-pandhjerta och sA godt som tomt hufvud A pastorsexpeditionen. En och den sista allvarliga utkAmpade hon med katekesen, dA hon och hennes hjertevAn skulle sta och ta ut lysning. Vid dylika tillfallen hade presten af gammalt 15r vana att profva de bAda tu, som skulle bygga hjone-la- g med hvarandra, i deras och det hade till och med hAndt, att han nekat utfArda lysningsattest, om han eller hon eller bAda ej kunde gOra nOjaktig reda fOr den kristna trons kOks-hyllaske-ne- n g e An-d- a e br5-ste- d e kristen-domskunska- hufvud-grunde- fOr n p, r. e detta vigtiga hade hon tur att slippa undan godt pris, ty den dag, hon och Men Afven vid till-fall- hennes trolofvade besOkte pastorsexpeditionen i berOrda arende, skOtte koinministern expeditionen ensam och han gjorde sig ej besvar med att frAga ett ord om hvarken kristendom eller katekes, utan lat dem gA, sA snart attesten var och vederbOrliga anteck-ninga- r gjorda nAr i en hon kjortellommeu; var fArdig att gA, stack hon nysta-ne- t i hand pA prostinnan och bad henne lAgga ett godt ord hos prosten, sA att hon ej vid det stundande husforhoret skulle se henne, utan hopia forbi hent ne under fOrhoret: hon var sA och hade glomtnAstan hela frAgeboka. Prostinnan lofvade visst gora henne denna lilla tjenst och hoi) ocksA ord dermed pA morgonen, innan prosten for till husforhoret. Men hur det var, glomde prosten att hoppa forbi Anna Stina, som j forlitande pA sitt lintrAdsnystan denna gAng hade satt sig lAngst fram pA qvinnosidan, utan borjade tvArtoin sittforhor med henne. Kan mor Anna Stina sAga mig hvad som var orsaken till vAra forAldrars synd? TrAn, trAn, virdig prosten, vAndades Anna Stina. Men prosten var sA innei sin att han hade sinatan-ka- r lAngt borta frAn Anna Stinas lintrAdsnystan. Hor inte mor Anna Stina min frAga, fortfor och upprepade han den med An storre eftertryck An forra gAngen. TrAn, trAn, .vAndades Anna Stina. Nu forst gick det upp ett ljus for prosten. Jaha, AtrAn var det ja, det Ar alldeles niktigt; och dermed var Anna Stina qvitt vidare frAgor och hon hade sAledes ej gifvit bort sitt lintrAdsnystan fdrgAfves. Med Aren Ofvergaf prosten att sjelf hAlla husfdrhor, utan lemnade det At sin adjunkt, som gick mindet dre inqvisitoriskt till vAga, han ej riktade sina frAgor till nAgon sArskild, utan lAt livem som ville svara. PA sA sAtt behbfde Anna Stina ej lAngre vara rAdd for husfdrhoren och lefde och dog for Ofrigt i det hoppet, att hon nog skulle bli salig, fast hon ej kunde katekesen. i ministerialbOcker-na- . Hade Anna Stina som ogift vetat hAlla sig undan husfOrhOren under An den ena An den andra fOrevAnd-ningegick det AndA lattare fOr sig, sedan hon tradt i Aktenskap a Karl 17s'et. och fAtt barn och andra att skOta hushAlls-besty- r State Land i IDAHO 50ctsprcfe hilva tusentals ncreland till snlu fiir stntcn Idaho till ofvannamda lAgn pris. Vattenratten Vi $15 till $25 pr acre. ko.-ta- r ni onkar ett hem i Om ett fruktbart land med riklig vattentillg&ng tillskrif oss Jansons Land Agency Idaho Falls, Idaho. SOOIAL GROCERY STOKE 502 So. 3rd West SI., TH.fon 979-Y- . Groicrier", samt alia siijcr slas Itiiiil, Kakor och Karamcllcr. Auc uiir Air Kuriko, Olc Oid, Magvigori och i henne. j? sl.-iy-s j()m Appk.(juist G-O-Wahlbe- rckommci dcrar si fiir utfiiramle af slags MEKANISKA ARBETEN, sftsotn rcparcrin. af inaskiner, tillverk-iiim- r af masiundclar och modeller in. m, Alla n, Sdgen till dem, som vilja Prof. Wilsons Treaties ofver 6gat och aiukdomari allmanhet, och NI kan vara r, att Kder syn skall Aterstiillas, huru mAo ga dektorer soin an in& hafva iuislyckata. bok g fas-lig- for-st- en vfirdefull koRtnadstritt, Ni, fullkomlijt lAt-sa- s dA du-ste- i viir-di- da- helg-dagsskru- 1 t. och bli ett AtlOje f5r hela lasroten. Dock gick det i allmanhet ganska k6ks-brasa- ikom-mo- n ratt. Blott vid en tid sonen och den heliga ande da a' sex NA, an den sjunde dA? Glasttgon hor till det ffirgangna. Da a den gamle gu'e guden' Hvilken af dessa gudar dyrkar Actma' en underbar upptackt, om kurerar alia besvarligheter med 6gon och 8ro mor Anna Stina? utan operation eller medicin. Den gamle goe guden. Afven om dessa svar ej voro Of- - Kn mSrkvrdig upptackt har gjorts a vetenskatns och uppfinningarncs verensstammande med ortodoxiens dettaProf. Han har nppt&ckt W. C. Wilson. kand under namnet Actina,,r en AterstflllHrr, oaf-nsA voro de alldeles r ej symbola, genom hvilken i 6on och orou, hvilket afven pastorn formod-ligesAsom bhndhet, avullna katarakter, ogoulock, tyckte, ty han uojde sig med sk ra ogon, dofliet, m.m., kureras utan operation dem, blott tillAgganJe, att dessa eller medicin. Det fir eu enkcl apparat, kfind gudar egentligen voro en och samaom Actina ma alia sju, hvarpA Anna Stina sAg och medelst det, kurerar patienter sig i sitt eget hem. Det ej blott ai'skaffar de sig fOranlAten att svara med ett i ajalf torterande metoder som anvfindaa af 6gon och oronlakare, utan uttor pfi samma gang fOrvAnad ton uttaladt: MAn da! en fullkomlig och varaktig kur. FOr att emellertid slippa ifrAn krifvev: Min Rev. W. Goodwin, Moline. Kansas, Actina ftr. ati det Kr en al mening, om dessa vedervardigheter gjorde hon uppriktira rAddada Pet irhundradets mkikilKate uppttaninar. frftnen operation en gAng ett mutforsok. Mot den niittt)(?a Mr. F. W. Harwood, Springfield, Mass., sfiger, att Ac bonom fdr ddfhet, kvaraf ban lid it kurerade tlna tiden, da husforhoren nalkades, bio fir. Actina har L. Mr. A. Howe, Tulley, N. Y., skrlfver; gick hon en dag till prostgArden, borttatpt katarakter frAn bAda nitna Jag kan Ar der hon fOr ofrigt pA senare Aren Mud lAtthet Uit'autan glasdgo; Arfl 6 gamuial. Robert Baker, Orvan Park, Callr., skrlfvert Jag brukat hAlla till allt i emellan-A- vore nu blind, om Jag ej anvAodt Actina. samhfil-Ut medlemmar framstAende af NAgra Prostinnan var sA fasligt hafva orxaniscrat etc bolag, som kallas Klectric och rar emot henne och bjikl New York and London Asstcitttion, xh de hafva sA nogsrrannt profvat denna henne bAde pA kalle med dopp och metod, hundratals fall, hvilka lorklarata t hopplosa, att de nu med obotliga ochlofva s pAtAr, kanske extratArar ocksA kunna att kurera. Actina Ni osa Om besiker forsok potofritt. Vid detta nu Asyftade be- ellerpAsander in Ert namn till New York and Klectric Association, Dept. 258 B, sot hade Anna Stina med sig ett London Walnut 929 St., Kansas City, Mo., erh&lW 1A-n- a eder tidning, att de sjdf'vd Verksiad 659 State Str. iwod bfira prenumerera derpA. 17BS-- om och vArda; mannens stAende svar vid uppro-pe- n pA husfOrhOren var, atthustrun hade mA6t stanna hemma och se efter barnen, en fOrklaring, som i allmAnhet togs fOr god, afven om prosten nAgon gAng skAmtande att mannen fOr omvexlings bAs och Ata klofver- - och smftrblom-mor- ; skull borde stanna hemma och se harsyra, syrgrAs och gCikinat om huset och lAta hustrun gA pA Ato de Bjelfva med strykamle aptit, Atminstone nAgot husfOrhOr. hvilket deremot ej kan sagas om Sedan barnen blifvit sA stora, att deras ladugArdsbesattning, som lt hon ej langre kunde ge dem skul-demAste hon fOr skam skull saknade matlust. husfOrhOren och rAkade dA Det var lyckliga timmar dessa, dA Anna Stina fick leka la'gArd och ofta ilia ut fOr sina bristande n och sina roa sig eller slAss med Kalle, ty bAsAda delarne intraffade. gAng betangdt lOjliga svar, Men sA kom lAsningen och spAcJ-d- e som till exempel dA hon pA frAgan: Hvilka Aro vAra andliga fiender? malort i gladjebagaren. SvArt var det visserligen att sitta och a gvarade: Hedningarne, som soka fOrfOra oss till vantro, fOrtviflan sig bokstafverna och stafva i och andra svAra synder och men tuppen varpte d eller soindA ungefar en polkagris, ett stycke kanel, en gAng uppstod mel-la-n samtal ett russin elier dylikt, som eljes henne och prosten: voro sallsynta varot i det torftiga Kan mor Anna Stina saga lietnmet; 3ndA vArre blef det likvAl, nAr lion skulle bbrja lAsa kateke-be- n mig, huru mAnga gudoinspersoner i fbiblisk historia tdrekom ej pA det fins gudomen? hennes tid). Sju, svarade Anna Stina efter att ha raknat pA fingrarne en Det var liknn alldeles forgjordt; stund. ju mer stryk lim fick tftr att bli NA, kan mor Anna Stina r3k-n- a or ;:"! andigheten af att dessa sju gudoinspersoner? upp l.'tra sig k;r u. sum skulle ska fOrsOka, men ja ha' Ja hufvudgrunden fdr hennes reetter last gamla boka'. ligion och framtida moraliska lif NA. hOra dA. lAt och vandel, desto storre afsky fick Abrahams gud, Isaks gud och lion bAde fAr katekes och en reliwud da' a tre Jakobs fadreu, som bkulle in rimed gion, pibkas to-ta- n, JD C, Z1IU 5UUIII, midt emot 13 dewardets SCANDIA GROCERY. har nu I n16teslok.1l. J lager of det basta som kan af alia slags importerade Speceri och Diversevaror, sAsom; Sill af olika slag, Anjovis, Iotatismjol, Kniickebriid, Enbars-extrakt- , Fiskbullar, Ballon och Korsliarssaft, Snus och Smisdosor. Kuriko, och Magvigori, Gustafsons Vngnssmorja och Olja, Jbnk5pings Kabiljo och Salt Lax, Brtina Bonor, Stora hela Arter och Hela Korngryn, Basta Kaffe och Te af olika slag, Ost af olika slag. Limpor, Skorpor, Wienerbrfid, samt allt annat som tillhnren di versehandel. John E. Johnson och Hjalmar Erickson. p& fAs Med-wurs- t, Ole-oi- tand-sticko- val-sorter- be-sO- mAn-ge- la-r- abc-boke- Zions Bageri & Lunch Room. 75 W. FIRST SOUTH STREET. Forsta klassens mftltidcr till modernta iriser. Alla sorters brod, kakor kringlor m. in., som tillhor en viilsorterad hriidhandel Karameller och cigarrer. Kn ung dam, som talar bAde engelska och skandinaviska sprAken, betiena kumlerna. Keel behandling. Goda varor. Alla valkomna! S. S. all-ti- HOLM, Fgare. fOl-jan- ut-gC- se t SOCIAL BAKING C2 502 S. 3rd West str. Salt Lake City (Telefon 979 Y) Tillverkar alia slags BR()D oeh KAKOR som till en val ordnad bagerirorelse borer. Henry G. Krantx. A. WL Svenslt ROSELL fils.xra.d dar 75 State Street, forsta dorren norr om nordiistra hornet t 1st South Street, midt emot Salt Lake teatei Utfor allt hvad till skriuldcri-yrkc- t borer. Kostgmer be stdllnlny Jrdn 15 dollars. De biista tyger pd lager. pd |