OCR Text |
Show KS . Prenumerationsafpift: H:o 26. "Du mi Me finna r V r, $1 per ftr. dom mycket hoga sAdana, kan man med skal beteckna sAsom demoraliserande for folket, ty den mindre djuptankte, som har anlag for bedrageri, kan reson-ner- a som sA, att det ieke betalar sig att vara uppriktig och arlig, ty det medfor fattigdom och och man kan dA icke de hoga och af att hoppas i samfundet vinna mycket mindre befordran. Men, min van, det ar ganska trost for den klenmodige arlige. 24 3uni 5rcbagcn ben OTTO RYDMAN. lel'T Rasens sjelfmord Mr I en lagenhet och i hyr-d- Kontor: 266 State Street, Salt Lake City, Utah. - Fran landet. Ett ungt par i Baltimore 1904- e (fiamla norbeu. infly-telserik- 5 41rg. g, t hyreskon-trakte- cent. held Finlands folk suckar under Ett sAdant kontrakt kan jag ryska valdet. och att den stora naturligtvis icke af, massan af befolkmngen kanske i dels det for, att deri lAge en osan-nindA jag ju alls icke amnar sitt inneista bifaller tyrannen Bobrikoffs dodande. utvandra, dels derfor att jag icke kan uttaga prestbetyg lor utvan-drin- g utan att pA samma gAng Och'od en akrff'ttolkning. forsam-linafsaga mig sAval rain lektors-tjens- t En frireligios person i en i Gifle som mitt ledamot-ska- p i vestra SmAland hade flera af Andra kammaren, nAgot gAnger misshandlat sin hustru Nu och sknlle derfor harlorliden stal-la- som jag icke vill gora. vore en det latt sak ju e ganska infor kyrkorAdet for af en valfortjent varning. att kringgA lagen genom att kopa biljett till Kopenhamn eller Sedan presten en lAng stund den felande, sporde denne Tyskland eller England samtder-ifrA- n vidare till Amerika Men belt lakoniskt, om ej hau och fdrekommer mig synnerli-ge- n detta dA vore ett kott, och detta Derlor har motbjudande. af kyrkorAdet jakande besvarats vanda mig till sporde ban Ater, om han ej egde jag foredragit att for att, ratt att tukta sitt eget kott, Eders kunglig majestat frAn om befriad blifva mojiigt, sAsom skriften sager. tn sAdan i bogsta grad obehag-iLunkan tippmgd. nodvandighet, som ju vore C. F. Lundqvist i ett gackeii med svensk lag. Min a Stockholm kommer att med underdAniga anhAllan ar alltsA, spelArs utgAng lemna operan att Eders kunglig majestat i der han verkat i 30 Ar. For en ville tillAta mig att resa till tidningsman har hr L. uppgifvit, Amerika utan att behdfva utatt han belt enkelt blifvit vandra frAn mitt fadernesland. och dA han sporde efter Om jag fAr lefva ar det ju min det forklarades att hartill, afsigt att komma igen till nasta hanej hade nAgon repertoir. riksdag. Men detta sade L. beror pA Kunglig majestat hanskot den att de fiesta af mina partier s viktiga frAgan till ofverstAtbAl-lartembetifrAn mig for att lemnas At som pA enklaste Hr L. hade i satt loste den Gordiska knuten, yngre krafter. skrifvelse till styrelsen anbAllit namligen sA: utvandrarclagen om annat arbete, till exempel A galler for den, som amnar utkansliet, erbjudande sig att i sA vandra, men ej for den, som icke fall stA till tjenst med upptra-dand- e amnar utvandra. vid tillfalle dA det kunde stod uttryckligen, att Finlands bodel dodad. inga barn finge finnas i familjen. DumAinte finna Cel, ar cn Men sA iutraffade att ett barn gammal, ofta uppiepad sats. kom till verlden. Hyresvarden Ett telegram frAn Petersburg Det ar visserligen sannt, att meddelaratt det Finlands bodel Boforklarade vara skandalost, de som aro mest benagna till att off blef brik hus blifvit hans utskamdt. att skjuteu och d5dligt finna fel med alia andrautom 1G och den sArad dennes. Den, som att hyreskontraktet brutits sig sjelfva, aro ofta de mest un-gskot honom, uj)pgifves vara en slutade med att uppsaga den och for dem borde det till hvilket ung man vid namn Schauman, flyttmng, familjen heta, att forst finna och ratta ofornuftigt att resonnera pA ett e en son till den denna senatorn att tfterkomma, vagrade sina egna fel. innan de befatta sAdant satt, ty detar en orubblig dA Schauman den efier ha Strax att han ej ansAg sig begAtt sig sA mycket med andras fel; sanning, att arlighet varar men man skall ocksA finna, att langst, oaktadt vi mycket val nAgot lagstrid igt. Hyresvarden affyrat skottet, dddade han eig de som mest flitigt upprepa sat-se- n veta, att bedragare och andra drog saken infor domstol och sjelt. Den unge mannens starka padenna forklarade att det unga Du mA inte finna fel, aro med mycket lAg karakter s dA och hans sorg ofver att triotism brutit sam-vethyreskontraktet, sAdana som halva ett sjukt paret i boga fortroendeplatser. se och fosterland sitt det uppfyllde naturens lagar fortryckt af en och nar en sAdan fAr se eller Det var en person som omtala-d- e mA-stgrym tyrann, sagas hafva varit hora nAgon kritik, som sArar for mig att han, f5r att gora aktenskapets andamAl, och de orsaker, som ledt honom till Man afflvtta. sA man kan foljaktligen bans sjuka samvete, en sin medbroder en tjenst dA den kan att utlora sitt verk. Tragedien deraf fA hora bans klagolAt i form af denne slutsatsen, draga stod i begrepp med att straff och ar det att egde rum vid ingAngen till finska brottsligt en bekannelse, att det vill ej satta bo, gick i borgen for hoy for akta makar att upp-f- senatens plenisal i Helsingfors. forbattra en person att pAvisa nom hos cn bosattningsfirma, vardt 11a den forsta pligt man ar Bobrikoff fordes till St. Petershonom bans fel. sA att medbrodern, som ej hade i bekannelskyldig slagtet. Sorgligt att sa- burg, der han kort efterAt afled. PAstAendet en dylik nAgot att kopa for, fick sin Denna nyhet ar mycket finnes det afven allt for mAu-g- a se kan vara sannt nog, dA det pA kredit; men han ga och det ar det enda denna hvarest aktenskap, galler en forhardad skurk; men betalte ej sin skuld. Han blef i kan ar langden vanta pA i ett embete och lAt borges-manne- Asigt synes vara gallande ocb slut man galler det en manniska, som en sAdan man satter varde storre hvarest och nationaltragedi, som vara uppriktig betala skulden. Den god, de under eller Aren under Boen mobleradt ett sena6te pA vAning den blir ej ond och forhardad, om kom i armod och nod, och brikoff och rum an pA utspelats i Finland. gladjen hon skulle Ik hora en anmark-nin- den fSrre kom till rikedom och fortudj.-mabar ega-eatt visat, att ett dylikt, 5fver ett eller annat begAo-ge- t anseuideinetrbrydde sig' aldrig som hvilket sallan Bobrikoff dessutom, fick, har i alia ej slut, i forsoka vill stallet utan fel, om att ens en enda gAng racka tider varit tyranners vanliga och forsona sitt fel och framdeles go-r- a den andre en hjelpsam hand. intraffar, fAr hora dylika und-gman kan slut. Nar de langetram ej moralisera, logiska battre. Men nu kommer det kuriosa i om se hans ett efter, att troget och tAligt folk med pat Det ar nog sannt, att till exem-pe- l saken: denne sednare bebandla-d- e alia dess dem sitt majestat pAsatt rattigheter under sina nu i sin ordning andra pA Herodesingalundablef battre sAsom Bobrikoff gjort och hornen svansen. marke: totter, till sade i nar Johannes Doparen samma satt och blf upphSjd En fru Lydia Kingsmill Com- med Finland och det finska vara behdfligt, sAsom vid honom, att han gjorde oratt i ett embete. i sA som blir mander mAttet Chicago, och dylikt, men afven rattigheter, gjort att taga sin broders dotter till Att dylika individer ofta vinna i landet till slutligen fullt och bar mA ej ocksA hade forvAnansvard tyrannen men det detta ar befordran, annt, afslagits. hustru; skorda offentlig-gjor- t hvad han har sitt under , specialstudium, upprik-tigeden och blef varre lAnga David ej arlige att konung bekymra En yotldndirig utvimd sina ron, och af h vilka skul- Ar har sAtt. efter att profeten Nathan ty det synes verkligen som Ibland kommer vedergallnin-ge- n frdn Finland. Harom dagen honom hans synd emot att dessa individer vinna sin be- le framgA, att invandringen till till Yisby efter mAnga pA ett satt och ibland pA ett hmkom Uria och dennes hustru. Skillna-de- fordran enligt samma prircip Forenta Staterna ar absolut Ars bortovaro handlanden Kerannat, genom den eller den nodvandig for att uppehAlla var endast att de voro tvA som gor sig gallande i en del man Wessman, lodd Yisby-barFru Kingsmill a genom den eller den der de mest outyrige personer af olika sinnelag. ocb sedan mAnga Ar delegare i Commanders resonemang ai i , omhval ningen eller MAnga manniskor, som vilja och fridstorande lymlarne blifva i Helmen tyrannens tid kom en storre manufakturaffar anses for bAde belgon och mon- placerade pAnAgra af de framsla hufvudsak som foljer: hade skett Hemresan singfors. ster for andra, gora sig standigt platserna for att man mA kunna Idcalet for en amerikansk fa- mer forr eller senare. Ett tyran-nisk- t pA befallning af polismyndighe-terna- , e i system kan vara lange, nAgon mAn stafja dera9 ofog milj ar att ha tvA barn, en gosse skyldiga till ett fordomligt som sans fa,on och utan och en fiicka, men mAnga famil-je- men den enskilde tyrannens med naturen, fast bAde de och forhindra dem ifrAn att W. visste med sig, att han hr att blifver vanligen ndja sig med endast ett barn skrackvalde forstora forsamlingsfriden. sjelfva och andra mycket val pA ringaste vis fbrsyndat sig, och somliga ha inga barn alls. kortlifvadt. veta, att naturen ar bra som LikasA hAr: om mAnga af dessa honom att lemna Finland. Fru C. har vidare gjort den Bobrikoff synes hafva pA alia den ar, ocb att det ar en fortraff-li- bedragare icke blefve uppsatta i Y. kommer att under den Hr sak att ingen manniska kan hoga platser utan i stallet blefve upptackten, att den europeiska satt sokt att plAga och tyranni-ser- narmaste tiden och tills han fAr som utgor finnarna utideras eget land, reglera naturen efter sitt eget utstotta derifrAn, skulle de falla landtbefolkniogen, sina finska affarer ordnade stan-n- a af bufvuddelen och i invandringen, somliga medel som han sinne. Dylikt felfionande ar djupare brott, och samfundet i Yisby. hafva varit hapnadsvac-kande.ocsig dessa amerikanska itlc-e- r minst sagdt dumt, emedan natu- skulle dA ldpa faraatt blialldeles och tillampar dem i praktiken annu mera sA.dAman Waldenstrom och ren ar sAsom en allvis Gud inrat-ta- t ruineradt. i betraktande att de forof-vat- s De tid. inom kort dock det skall Man att fel Lek tor Walfinna, med finna ganska tager men att den; stads-dela- r fAr sA man sei vissa af en finnes som civiliserad kallad afven sAsom denstrom skall, goda personer bekant, vissa manskliga anordningar, ar i New York och andra stor- regering, namligen den platser ryska. Anyo resa till Amerika och har utan tvifvel godt, ty annars blifvit insatta i s. k. hoga skulle manskligbeten aldrig gA eller embeten. Och de kunna re hamnstader, tillhora sAlunda For att visa ett drag af denna gjort upp med en emigrantagen-tu- r regering kan det vara nog att om att fara pA dess liniejhan framAt och aldrig utvecklas i de ganska latt kannas igen pA att nastan uteslutande de senast Bobrikoff stA att och utvisat de ofver, europeiska familjerna. pApeka, har till och med offentligen utta-la- t skryta aldrig egenskaper som aro gudomliga. faOm och alia och utdrifvit de och huru ett af stort antal i veta gifte huru sig hvarje mycket En sak, som man har Zion utan forhoppning om att mAnga i tvifvel ar beriittigad uti att fin- mycket godt de gjort, och de aro milj hade tvA barn, som sin tur laudets fornamste man och adla-st- e af hans vanner skola folja hofosterlandsvanner frAn deras nom pA samma fcAt. Att denna na fel med.ar det s k vanliga bru-ke- ej heller sA angelagna om, att hunne till mogen Alder och sA skulle eget land, endast emedan de ej forhoppning aktenskap, att i hoga kyrkliga platser blifva publikt krediterade eller gladt emigrant-agenturebli fornedra stationar. velat till de att Men, vara det beromda lor sig gora, goda mycket faller af sig insattas personer, som ingalun-di som lefva och de veta cehbat, undrdAniga att hvad godt degora Atskilliga krypande sjelft. Och att man ansett det med en alltigenom hederlig ty tvA handtlangare eller medbiottsliga bra mindre an At de det for fomiljerha mAnga de sig andra, trott att gora vandel Adagalagt raarkvardigt, att en sAdan sA fA barn d5 i och uti barn att och Finland ej de samt att pA dem som Waldenstrom lockar i fdrse foitrycka man stAnd aldrig sjelfva, att Gud vara sA ar denna barnsiffra ej dess folk. lonen skola , forlora satt till emigration, det faller ocksA med detta lifvets nodvandighe-ter- nAgot Men for hvad i P'inland att eller det hvarken uppehAlla detta betraffar, af sig sjelft. Bemalde emigrant-agentu- r tillracklig utan i stallet pA allt mojligt derfor, sA som det ar kort och det ar tillkommande lifvet, pA ganska rAkade emellertid ilia ut ingalunda troligt att sfitt och vis, f3r att Ik sin nog for dem, hvarfore de ej heller tid skulle reduceras till mycket denna handelse kommer att fo- f5r en tid sedan, dA den utan forsokt att lura och soka efter hdga och framstAende smA proportioner, om ej invan- rbattra landets stallning utandet former befordrade till Auieri och trakassera sina funnes. hadanefter ansed-dtorde a blifva annu for bli dringen att vid alia platser sedda, ka n man, som ej var beratti-gasamt dertill varre Det hitintills. an arade sA och af manniskor. fortryckt att utvandra. I en sktifvel tillfallen tala och skryta om, meddelas emellertid frAn ryska se till kungliga majestat forma-lernE. naturens lor ar HOtnn de hafva J.R eget gjort Ljuf mycket godt Waldenstrom, att agenten styrkmedel. Den forutan kunna hufvudstaden, att nAgra sarskil-d- a Guds verks framgAng, och sA komma att ej icke vi Somnlosa lefva. blifvit sA strung, att om , Ett hadanefter af att i medvetandet straffAtgyder lange boningshus passande folk F'inlands for for till de mindre finnes bland och vidtagasemot hvarenda en, som vill resa pA familj, oroliga natter aro de cj sjelfva jemt och standigt morda-reBobrikofl's . emedan 8 d5d, nara South och 10 forsta symptomerna till hans linie, mAste undertecknaut-vandrarekontrak- t pladdrade om allt det goda de var endast for DA ar ratta tiden inue att de West Streets. Adressen Ar 20 och det vill representant gjort, sA skulle ingen veta att fAtal forvilladt ett af Finlands Skrif forbi Dr hvilken Leverich Kuriko. Peters Waldenstrom. St., herr Poptaga naturligtvisej gjort annat tin ondt. o. folk. Ryska regeringen tror ic- I sin skrifvelse klagar han bland gAr. John till Dr Peter F'ahrney, Att sAdana, som sA ofta sker, lar ke eller vill icke vidkannas, att A annat; Hoyne Ave., Chicago, 111 blifva insatta i embeten, ja stuu- - Godin, egare, traflas platsen. g a e, a, JilifJ Lfismimmer: 5 REDAKTOR och EGARE: eller En ,,. s erhAl-land- a for-man- fin-k- hu-stru- upp-hoja- e, e at n g na-st- ofver-raskand- upp-sag- in-sa- on-sk- nA-d- er d, or-sak- tt n se-na- re tillfreds-stAllelse- g u Hi-stori- ta-git- n mis:-fo-ste- fol-ke- ts sjuk-domsfa- et, ll SPECIAL-NOTISE- mA-st- e fore-brA- tt n per-son- en, n poli-tisk- revolu-tionen- felfin-nand- all-dele- r s e g Finaste anjovis i Iddor, samt andra varor, sAsom: sill i kaggar, Jonkopings sakerhets-tandstickosnusdosor af tenn r, och af nafver, knackebrod med mera. Dessutom rokt och sku-rkott i lAdor, inlagdt kalf-kot- t, basta kaffe for 23c samt alia andra varor tillhorande en valsorterad och diverschandel. J. E, Johnson, A. Hj. Erikson. et skAl-punde- t, spe-cer- i- 156E 2ndSouthSt., SaltL.City a till-egn- ar till-grip- it h barn-svarma- r, an-kom- t, n a barn-dome- Fotatismjbl af god qvalitet 2 skAlpund for 23 cts., samt salt Al, salt lax, schweizerost, och al- andra delikatesser af prima beskaffenhet och till moderata priser. Forsok vArt Angrostade kaffe for 20 cts. skAlpundet. G. A Andersons diversehandel, 227 W. 1st South, Va block vester om 14:de wardets samhngssal. ia llokb induing. Jag vill harmig sAsom med rekommendera bokbindare och emottager i allt hvad till yrket borer; enklare och finare band, fotografiramar och monteringar, allt till billigaste piiser. Mitt pA begaran. i ar i ur 256 Yi det bin nyinrattade E 2nd South str. (l1 block ost frAn State Str. Bror Ohlsson. Kost-nadsforsl- la-g- a be-dra- med-mannisk- d Kuriko och att kopa hos C. finnes Carlson, nr 63 Ole-Oi- d Currant Street. u e, sjuk-dom- Grove-spArvague- n 112-114-S- n Litterdra fbreningen Xor-de- n afhAller ordinarie moten (endast for medlemmar), forsta och tredje mAndagen i hvarje mAnad, och publika moten andra och sista fredagen i hvarje mAnad, i lokaleu 622 Richards Street. |