OCR Text |
Show VtahkOnitESPOyDXT2M, Ur patronon-port- g minnen. EreUagen den 20 Maj 19V4 i.w. ii, j rade j.i. di han emellunit satt tyst och orOrlig pi lasset i tlmmar och sfig pi sin korta pipsnugga och stirrade fram f(5r sig pi backar och lunder, pi iker och sjoastrand utan att just se nigut af alltsammans. Omtyckt var han hvart vl kommo pi hans nftra femton mil i qvadrat sig str&ckande affdrsomrade i sodra Smi-lanHalland, Blekinge och norra Skl-nS4rsklldt var han fruntimrens N&r hans fryntllga "God dal" hordes ute pi gardsplaneu hejdades spinnrockshjulcn och lejegr&bban v&n-d- e om pi vttgen till fahuset och logo och klapprade ut med sina smi triiskor och satte alia fingrarna i mun och tittade undet lugg pi Lars handlare i ljuflig fOrsmak af de sockerplmmr, med hvilka han aldrig uncleriat att traktera smifolkrt 1 etugorna. Innan far sje'f hann a't kasta yxan oeh spatsera in frin vedbac-ke- n oeh s&ga' Nil titta & Anderss in ute reser! V&lko'i men te vara n voro bide vufTeljlirnot oeh lillgammalt medan jag frissade af hen-oe- s H ur st-l- d& te? ea JOsse. valfagnad. Hon hade tvdligen 8nnu Jo, tack, da slarfvar i, men dibOr uagot pa sinnet. Slutllgen kom det: jar bli besv&iligt i knog fi desse bir Nesse, vot du hvar tnor a far keffertarna i Oppna grin iarna i passa hasten. Jag 'yller sextl vid Mickels-messaDet stack till 1 hjartat pi mig. Det nade jag inte tttnkt pa. HjiilplOs lrrade Och si blef det t st en stund och si min blick ofver den ovardade, grasbe-vuxn- a fortsatte hand e del af de dbdas iker, der de Jig tar mlg en pojke di och di fOr lades, jagvisste det inte. ett p ir dar, der det ar tatt md girdar Den bOm tores fragana'n. . . .tyckte och crlndar; men jag behofver nara pi Hanna. en fOr jSmnan. Ack, du kire, kare gubbe! Hjftrtat Jag kande mig 6i liten, fattlg oeh usel, att jag inte ens for att en stund fi fiog uf p i halsgrop n pi mlg. Ack, om men inte vi ade jag. . . . gOrnrna mitt lilia ansigte i grkset pi du v sste fars och mors grafvar, hvarefter jag Morgonen derpi frigade Lars hand-l- a re plOtslgt: plotsligt fick stor L.ngtan, kimdo mig Ni vilie inte afsti eran herastOt-tinen med v&nda att till hagad nagon mlg Jons? friga. Jug tog dock ett par steg mot stallarne. Jag stack hela fyra fingrar mun for Na lii va, de kunne snisa oss! sade a't ie'.-- skrika af frfijd. Hm Hanna och holl mig qvar 1 trCjan. gick ut herel ja bar Jag gick, men naturligtvis inte lftngra Efter den digen, det var iindu Kristi an an r si lan kbksdorren, till hvars himmelsfardsdag, itertog lifvit i Nore-gir- d sin enformiga gang, nagot afbru-te- n nycke hal jag lade mitt fira. Den som vill klandra mig derfilr kan ju gOra dittills af besOken hos presten. det. Jag kftnde intet agg mot Jilsso i Och nu fick jag riktlgt hOra hvad och hans moi a, hvarken f5r det en vftrdefull une man ja? var der huharda arbetet eller den daliga maten set. Jag un 'rar Inte pi att JOsee inte eller fOr det do slogo mig nigra ginger villa utgjuti e enktlrlek i mitt unga eller f(5r det de lade mig bredvid sinne med allt det berommet. Men en dag pi sommaren, da Ja? var na' ani lika rod som en stor vl till middag haft en liten sillbit hvar kunde gOra anting, vr och en mycket usel potatisviilllng.skic-kade- s drftng. Jag och ordnintsam. Och si bad la tvillig jag till bagen efter hasten Mr han tjugo em rikadaler for mig af ro-tskulle under hobergiungen. .lii-s- e Blasen stalla vagnen i ordning. Inte nu nfir han last sig fram? var hhndelsevis alldeles framme vid handlare-Larfiigatan och inom tio minuter tog jag min sjil ett helt ir te; Jo, iter i stugudftrren och rapporterade: Der strOk sjaien pi JOsse 1 NorreMarren & allareu hemma i. . . . gird, fOr det sista iret hade han Inte Orden fastnade i halscn. Der sutto mer an tolf och tjugoU ra och det iret Josse och moran och alia ungarne och var slut om fjorton dar. Jag kunde slefvade i sig sot mjdlk och krosonmos. knappast lita bli att rusa In och skrika: FOr de stackars fattiga skedar som, Men tyst, nu talaue Lars Du ljuger! tapojken" annars mist ha med, skulle handlare igen. den lilia banketten anordnas ismyg fOr JatOcker om pojken. Hvad vill honom! ni ha 1 afrade fOr han fir fd'ji mi Ida? Te en annan slappte ja an Inte fOr Det var den enda gingen under alia 1 allt men varden, men for gora Anders-sotre iren, som rnasken reste sig, an for tretti fa ska ban b C'i i en nu alia tider varit har tjening magfragan kitslig sak. Med svafvande stamma riksdaler. A han sqvatt galen JOns! Ett och darrande Ofver min egen djerfhet, till hel bekl&dning till mor aa jag: Herre Gu, & da ren meraftnas-dags- ? Lisa ska jag ge. lig-ge- r? n. Af SIGURD. are-Lar- s: fat-tig- Rnrnlf de Jng blef liandekresande rid fjortim &rs filder. I min af fdrmiga, en ffirmiga, som ftxte r&tt fort vid triigen Ofningoehen h&rdnlng utan all klemighet, fick jag hjl'.pa till vid niistan alia landtbruks-arbeteS Plogen, ardret och lien vfsserligen fOrst det sista iret af de tre, jag tillbringade hos Josso 1 mina h&nder; men med slagan, yxan, harfven, r&Gan, "risbiten, spuden oeh haekan blef jag genast under olika irstider mycket n. lem-g?.de- 1 Jag hflrde mycket Nor-reg&r- d, n&r JOsse v&l, klockan half tvi pa vintermorgnarna bOrjade tassa derinne pa stugugolfvet, spotta oeh harkla big medan hansl&ng-d- e pi big kliidernu fOr att gi ut pa logon och ottetrOka. Men tnina spida lemmar voro omma och vilrkte af den fdregiende dagens arbete, och di jag etrftokte ut handun mot skultunnan, min fOrsta termometer, var den ofta pansrad med en tunn skorpa af is. Jag vlsste mitt oundvikliga Ode, men jag reste mlg aldrig forr&n bonden glintat pa dOrren, och sagt sittobevekllga: Statt opp here! Delta blagirusuauuo Iran kiocaan tv 3 pi natten till dess det blef morkt vid fyratlden pi eftermiddagen var allm&n t sed pi bondgirdarne under och flera ar senare. De trOskverk, som di funnos, voro allt fOr dyra for allt fOr stora fOr deras smi r och togo 1 ausprak tre par minst tolf qvarters oxars forenade krafter, hvarfOr de aldrig fbrekoinmo utom oi stOrre girdar, som da fOr tiden niistan uteslutande egdes af herrem&n. var silunda nOdvandigt fOr att fi all siiden utbankad till jul, hvil-kvar en hederssak. Der stodo nu JOsse oeh jag 1 14 tim-mmed korta afbrott for frukost, och mlddag. Den skarpa kOlden gjorde mig ingenting, ty nog holl jag mig arm alltid. N&r de sma handerna holl att domna eller jag hOll pa att falla ned och somna der jag stod eller da varkte si jag holl pa att skrika, vlsste min egare att pigga uppmigmed Duska ett: Sla sa det hOrs, here! inte va r&dder, dar a inga Ognaglas i Du neeken, sa dr&sk du bara te! st&r sOm Om du lekte mil en kallka'ling & inte sOra Om du velle ha ut siien. SOmna inte pajk! Pi qvallen, n&r vi kommo inistugan, kief JOsse habtigt upp i den vfiggfesta s&ngen med blirutiga sparlakan, och snart fOrkunnade ljudliga snarkningar huru han gjorde sittb&sta for atthamta krafter till morgondagens anstrang-ningar- . Men jag fick passa i ladugir-den- , skrapa potatis, karda ull oeh tjenstgOra som barnflicka m. m., som moran kunde hitta pi, tills klockan blef itta, da vi ito och lade oss allihop. Frlskare var lifvet i skogen,der Jdsse fillde traden och jag qvistade af dem. B&ttre var det under viren pi tegarna med hacka oeh harf, och om sommaren pi ingarna, der an flot midt igenom Norregirds skift, figlarna sjOngo och Men knderna plumsade i vattnet. hvilan var arbetet, otillricklig stringt &fven da, och kosten den klenast 1840-tale- bOn-dern- a, ct et mOj-lig- a. mig fram," hvilket skedde redan den viren jag fyllde fjorton ar. Jag stod nederst pi gingen i en linnetrOja, som moran 1 Norregird sjelf gjort sitt bfista for att f&rga svart, ett foretag, som endast delris krOntee med framging; 6&llsaint mOrkbrun blef hon med mOrkare och ljueare flftekar om hvarandra, alldeles om pelsen pi en panter. De hade inte rid att ge mig b&ttre; det sista aret hade JOns ropatin mig for lumpna tolf rlksdaler och tjugofyra skillingar. ansig att jag bOrjade i det n&rma-stgOra nytta for fOdan, och det tror jag verkligen sjelf ocksi var fallet. Ro-te-n e min sj&l dS tyckte JOsse. Moran drog fram hufvudklfidet och n blir unner Ta dej en ske, sa han: De obetydligaste tilldragelser blefvo till stora, epokgOrande hfindelser under n det enformiga lifvet p:Norregird. och nedom ett huset, stycke gick a en herrskapsvagns framrullande gaf iimne at tankarna hela Och nar det var marknad i en by,som lag en och en half mil derifrin, lagade alltid JOsse sa vi hade arbeto nere vid vagen sa ban fick sk&rskada allakreatur, som fxirdes forbi, och prata ett par ord med deras egare. Br&nvin fanns ej att fa a marknaden med af det lilia som af ett par mojligen kunde smugglas in 1 kopparna bakom ryggen pi och de fiesta hadederfOr matsficksfiaskor, med sig. Vankade nagon riktig god bekant fOrbi sihfinde det att han tog ett litet prof tillsam-man- s med Josse. Nigon ging blefvo profven bi minga att min egare fick en v&sentligen andrad, r&tt ljus blick pi tingen. yid ett bidant hogtidligt berlittade ban en ging att min far r&ddat honom frin stryk pi en auktion, bOrjade grita de Hinge aterhallna tarar och gaf mig sex styf-vkontanta pengar, de enda pi tre irs tid. Men allra hogtldllgast var det de tre nar eller fyra ginger om kom. Landtbandeln lig dl annu i sin linda, I vir socken hade vl Ingen enda bppen handele'xid; allt hvad moran och ptgan vlsste om verldens lyy och flfi,rd, det hade de lnhemtat ut.der Lars Anderssons besok. Och Lars var just samme ambulatoriske tffiirsman, som en ging eenom det nk-ligers&itandel af mitia tj ns'er under fattiga tre d gar me! en hel toFskil-llng- , forvarfvai sig min eilga tacksam-bet- . tval a ett halft mjOlkaslecken i skapet. herel Paramatta-tyget- , Va-go- aden-samm- da-ge- till-fal- le iet a 1 an-ig- s be-tal- 1 ire-La- (ar-s"ni- k) es de med pas n ja ry.cen. Redm tiehlek oe i soc di j'tprile" han b:eh kerduk och yllehaNdukar och silkee-- 1 Nu med hast oeh vagn bjOd han sjala pi ett fOrhillandevis storartadt lager, der bade raramattatyger, soeker och kaffe fdrekommo. sommaren dot iret jag gitt till till oif i Juli. skrift kom bandla-e-Lar- s i m Ban au.iT Ii t o gni-strad- tju-itt- s, hojv-krupe- a. sex nSsdukar, en tattesocker si a da men min inte en knappanil Bj&l gjordt, te; har finns fler an den pojken i var om-krin- gett med sig sa an var fOr honom, mig sjelf i leken. ett par streck sk&r-slipa- re i la s , Inte si hSftigt Andersson. Han ska i Guds namn fi heren fOr da han har bjutt, fast dft S mej te stor skae i ja S si gla ve don pajken sOm Om h&D vore mett egena barn. Si var jag di sild for andra gint gen i mitt lif! Men jag var dock stolt. Herre Gud, nu betalad man ju for att fa mig! En timme derefter satt jag pi den kofferten i Lars handlares vagn. Solen sken och all naturen log, och dot jublade I mitt inre. Jag hade all mOda att hilla mig lugn till det yttre. Men i backarna, di vi gingo, for att lStta Pilles mOda, hoppade jag hCgt i v&dret i vild glSdje. Att komma ut i verlden, att resa frin bygd till bygd, se nya menniskor hvar dag, pyssla om vdn Pille, vara fjfirran frin skultunn n, Sta af Lars handlares goda m&tsSck och aldrig, aldrig oltutrObkt a hvi-ska- 1 rig-tig- mOj-li- g er mer. Handlare-Lar- s kru-sad- k ho-me- lod den. Hade Jons inte nu hade jag, si r&dd jag rusat in och blandat Men JOsse foil undan och sa: hu-Sa- t. i dOrr-klinka- kne-kan- -- 1 reste sig och knappte Handlare-Lar- s hvi-ikad- e: se a tittade ner i bunken. Han var alldeles igen kapprocken. Jag rikte pi i hetta den har lelle fSrdig att resa. Nar han tog i ar Stoltheten lyste i min lilia systeri Ogou vid dessa ord, och si glad hade ion Jtjort mlg att hon hade fullt skill blel lertlll. iDte ens lllle rote-NIsslldeles utan kiirlek och - k.lnglor pi Jkaa betydelsefulla dagon Sauna tiltade oi mig. allvarligt och si gil-lan- pr&ktlga stlillcn drog det ea god s und innan Lars Irfirjade tala oiu ivonnuei sen. Forst limsie nan vela hur gamlamor maide och om kon, som satt en jordpiira i halscn slst han var h&r, blef bra, hurudan iiringen teck-nad- e sig att bli och hur stutahandcln g tt. Si tog han en stand, och si kuu-d- e ban s&ga: Di va fOr bildt va eran Lina ha 1 blett en stor a rar gr&bba. Hon l&ser llalmstad, YexiO, Karlshamn och Kristianstad v&l fOr prebten nu viren fyllde vi pa virt lager, n&r kan ja pi det i niirheten af nagon bland dessa t&nka? Ja, Gu gor hon sa. Den handlare-Lar- s stader sjunklt ihop fbr tnycke, si att vi a di rent umfljll, som har tocken ej l&ngro voro "sorterade i alia de vi brukado "fbra. I.ars salde ressel pi vira ongar! myste mor duktigt oeh vur ordontllg med liqvi-dern-a A skOrt a klade si att handelspatronerna bok a lomme-nasduhonom ratt mycket, trakterado han I v&l allaredan skaffat oss pa blista s<, slogo Lars pa ryggen henne? N&, Gu hjalpe oss, vi bar vesst och kallade honom "patron Anderson Och bokhallarne inte di. Har har vesst faret handlare, och k&re v&n. som bjutt oss bi paramatta och India-naty- g bockado sig for min principal och gafvo i hueklutar si orimlitt billitt; mig stora strutar med fikon oeh russin, men ja har alltl sagt: Lit oss tOfva da det tydligen syntes att handlare-Lar- s var mycket svag fbr mig och te Lars handlare k0mmer,fi5r han salde n oss hennasas krestningasark i hos mig alldeles som en son. En kali februarldag foro vl nkr gnistrunde denaldsto kopte begafning, vi fram ofver de iklsliga ljungstr&ckor-n- a gr&bban skulle gefta sej. e vid Marbuck i Halland. Snbn Vid sidana bevis pi huru fast rotad under medarne oeh istapparno han var 1 allmogens ynnest, sken hela det runda ansigtet upp pa handlare-Lar- hiingde linga frin Dalles n oeh Lars han kramade nafven pa moran handlares rbdgraa skiigg. Jag lig pa en kotTcrt bakom hustxmdens ocb sa: Tack ska'n I ha, mor Kajsa! Ja rygg med hasttacket svept Ofver ska inte lura er. Nils, ta in kofferten Ihltsligt ryckte Lars till oeh med di svarte tygernai fa vi se! drog tyglarna hastigt at sig si att Pille Si knekade jag in fOrst med da kof- tvarstannade. ferten och efterat med tvi eller tre till Jag tittade upp, men sig ingenting och ibland, pa stora bondstallen kunde annat &n den Odsliga heden vidt vi s&lja fOr en fOrti, femti riksdaler, oeh och si vid v&gkanten en nar jag varit med en tid och bOrjade mod sin kiilke och slipsten och fOrsti varor och pris, sa fOrstod jug drifhjul och en lung, mager, svart och ocksi, att handlare-Laraldrig lurade trasig qvinna, som ocksi gick och skOt nigon, aldrig tog mer betalt at den pa kalken med en kftpp. Hvad gick at husbonden? Han skalf, enfaldige, som ingen varuk&nnedom bade, &n af den, som stod pi sin kant som om han haft frosbbrytningar och och prutade alldeles forskr&ckligt. stelt pi det stackars sk&rsli- Och om firman N. Jonsson & Son iden-n- pareparet. Si tittade qvinnan upp pi studsade till och dag h&r i staden har anseende fOr handlare-Lars- , kun-de- r, reel af och behundling hastigt nigot sk&rsllparonsOra. irlighet e och fortsatte vflgen si ar det bara Lars handlares Denne framit, n.. .un qvinnan gick fram till affarskutym, som gar igen. Sidan var min husbonde, Min v&n virt fordon. Niir hon kom n&rmaro och tjeustekamrat Pille var ocksi en sag hon si hetnsk och elftndig ut att prydnad fOr sin kar, ma ni tro. Det hon skriimde mig. Hon vred sin tand-lds- a var en medelstor, kraftig, vid borjan mun till ett vidrigt grin och sade af vir bekantskap redan nigot till iren med lies, skroflig rflt-t- : Du iker m& egen hast du, i dr&ng kommen, mOrkbrun nonlandsbaot.som tigade backe upp oeh backe ned med a pels. Jo ja taekar jag! A ja gir samma j&mna slit, utan fjlisk, men har trasi a fryser i vet inte den ene ocksi utan att svigta, om lagret., ness qv&llen hvar ja ska fi nattherberga &1 Du mir det blifvit fourneradt, gick upp tik den andre. i a tjock i sina fern och sjuttio pund. Nigon kafterna. du Lasse! men ja ja & sulten piska hade vi aldrig och sallan sig jag i har ibland ingana a bita i hela dan, ett svettigt bar i Pilles bringa. och fet du! Och trlnd var han, men behofdes det Lars krOp ihop, sttnkte hakan mot brOstet och niistan hviskade: ibland, kunde marschen i ljusa Hvem va d&, som velle ha da si, gi sina 8 a 9 timmar i bti &ck utan att stanna. Lena? Hi, dii va fiirstis ja, som inte hade Annu minnes jag var fOrsta rast. Vi bade kOrt tva mil frin Norregird, va- vett a billa mej te dej Ifttigre, utan rit inne oeh silt nigra smisaker pi springa ista mil den annre uslingen. fern sex stallen, fatt beaked att man llvem kunne ucKsa tro att du dumbom, Kors ingenting behofde'' pi tio eller fem- skulle sla dej ut sa vidldftigt! ton, men Inte tr&ffat pi nigot af de den som vetat dii! Da skulle allt kanta der Lars brukade taga skfint i va hannlarefru, Lasse! "skr&llstallen in. Si kommo vl till en vaener Va nottar dii te a tala om va som n&ra en glittrande sjii, Lars drog har varit! BehOfvor du na't? sa Lars, tyglarna it sig oeh vred vagnen-i- i en oeh rot-- lat som om han hillit pi att af de stora bokarna-- , skugga. brista i grit. Har ska vi ha middag. Nils. O m ja behlifver ni't! Kan du inte Flink som en fisk, tbrstande efter att si da, dett blinn-dyre- . Sej mej nat, genoin manhet oeh p:passlighct visa som ja inte behofver, I.ars! min valghrare hur tacksam jag var, Lars fillde tOmmen )i kofferthornet, lick jag Pille frin skaklorna och drog af sig vantarna och tog fram fran selen, band honom vid ett Si plockade han upp fem tr&d och lade for honom det saftiga tiokronsedlar och gaf henne hviskande: Da ntittar ingana to att vitvispri-ka- r ;r&s vi tagitincd oss frin Norregird. m& hvarandra. Gu hjalpe dig, Si ito vi sjelfva. Jag, som var van vid de samsta bitarna afdeutorftigaste stackare! mat och forvanade, missundsamrag Ha hi hi! Har du blett l&sare nu blickar vid yttringarna af min friska ocksi! Ja. han hjalper mig nock, bar barnaaptit, jag fick nu den cna stora han vankar denne viigen. Ajbss m& smOrgisen och tllLkbiten efter den an- dej! N&r ja tittar ratt pi dig, sa bade dra. Oeh handlare-Larlog, da han ja v&l inte kuunat stutiua hos en tocken i alia fall. sig, huru det smakadc mig. Och sa shyndade hon 1 v8g fdr act N&r vi hade slutat, strllckte Lars ut hinna udo sin manliee foheslagare. och mossan somnade. medan jag sig pa Jag var bide fflrvinnd och Mrskr&ekt. ledde ned Ialle till sjon och vattnado honom. Det var en herrlig (lag; jag Ilvan vnr her val, dcta qvinliga som vagu.ic forts riidant tal mot var si glad, si tackom. i matt af god mat, att det blef mitt lilia, under ftra-ta- l handlare I.ars oi h som ban likv&l gaf beklftmda hjarta alldeles f5r tuye-ket- ; hda femtio riksdaler? Vid nddd.igsrastcn pi g&stgifvare-einle- n jag slog artnarna om halsen pi var l.ars ig inte lik. G&stgif-vet'ska- n i Pill? pch brast grit med kinden mot hans oruna pels, medan min fyrbentu frigade efter si'kesdukar, och v&n sakta oeh vanligt nafsade mig i Lars sa att vi inga hade, fast vi nys Sa traren och lindrade hvad som bara gick kopt tjugo stveken i Karlshamu. en stor at clet lilia mttnnisKobarnet. tog han sig en si. oeh N&r handlare-Lar- s vaknade stod smorgas, men n&r han skurit ett par Pille i redet ocb husbondeu bade bara bitar af den med laggeknifven, skot han den till mig oeh sa: att satta sig pa. At' n , du, Nils'. Och si liar det af ut i vida verlden Nlista natt l.tgo i pi ett torpst&lle, frin gird till gild, frin hygd till bygd, till bondehem med hvitlimmade spLar der man biuldat it oss i fastukammaren. oeh lOfruskor qvar ialla hfirn frin mid- - Jag boll just pa att soiuna, di Lars suekade tungt oeh sa; fru-stad- s. Sallan kom det frira a't moran Jcdpte nfSgonting; tjcnsiflickan gjorde det aldrig. Men Norregirden lag val till for bsnd'are-Lai- s a,t hviU ofver na'ten. ibland en hel dug, och da b.iddades at honom pi vindskamtr aren, och hvad huset biis'. fbrmdde togs fram till hans plugande. Ej bfimre midde hns PJlle i fahuset For sidan glistfrihet d' t pi den tiden fo- - en skam a t ta i londehem, men oloi ad fick den ej teller bl.fva, och si fick moran hvar r, ging sma i reo nter ur kramlidan, Kammar. tv.'lar, tingethorgar, brostsock"r och d.i likt, ibland till och mei en lysande giann hulvudduk, att holl nuinteialaom att hand hus t med allt hvad rittesocker som tarfv. d 6 fOr moss och sjuka kor m. in. Henna forbjudnu vra sring-fiirdda for tiden a hvarje resehand-lar- e I stora qvantitetcr. KOm, Nesse lelle! vi till pa kopet skada Oeh si tingo bort Hanna fOrde Och si mlg eyster alia packl.dornas herrlighet r di Lars bakom klockarns vedtiod och tog ur en oeh inventerade sitt Eger naordnade g liten smutsig nasduk fram en grida-kigon dag nilr han hvilade Ofver. J'.sse sockerbit och en ganskahird och moran nundes niir Lars kom trak-terln- pi. ti-d- NS. gi-ra- Pi sAdana n. i -i n kafie-Surra- skul-tunna- n. Men Fralsarens bliek frin altartafian foil lika mild pi det lilia rotehjonetsist i raden,som pi namdemannens Gustaf, hvilken stod numro ett. V&nde vi oss iter om och kastade en fdrstulen blick pi b&nkraderna si var det stor skill-naDer hade niistan alia barnen och frfi ruler, som med karleks-full- a Ogon fOljde hvarje deras rorelsa och smimyste af belitenhet niir svaren kommo nigorlunda r&tt. Jag hade ingen. Si trodde jag itminstone. Men n&r lOftena voro gifna och akten slut, och litet hvar af de unge sokte upp de sina pi klockebacken och i kyrkstallarna och undf&gnades med kyrkekryddor och krlngleknyten, och jag stod ensure och beklfinid och stirrade pi det rorli-g- a lifvet derute, stacks plotsligt en hand i min och en blyg rOot Ja ba moran a fi gi i si dej sti pi gingen, i sa ga bin mej detta te i fr er Si gick det tre ar tills jag list 1 1 .m- somuiarens lest, till herreg&rdar der man dansade pi logen pa sondugsqv&l-le- n oeh ungdomen gjorde slu skOrd bland hufvuddukarna oeh vastatygen i Lars handlares vagn, oeh hans unge medhjalpare ibland hek sig en sv&ngom uied sjelfvaste girdspatronens fiieka och kalTe i khket oeh oskummad mjhlk. Det blef hdrl oeh vinter. Regnet oss i unsigtet, pressenningen fick lof omsorgsfullt dragas Ofver koffertar-ne- , Pille saukte pannan mot vlnden lade Oronen tilltraka oeh piskyndade farten. SnOstormen svepte om de ljungbuekarna och vi voro n&ra att fastna i drifvorna, innan vl kommo fram dit der Lars frin forra vintern satt in kalkarna till virt fordon. Bli-stetr&ngdo genom marg och beu och mina sin.i hander maste fOrst varmas nigra minuter vid Palles hi edu bringa, innan de linga bOjlighet nog att huud-ter- a seltyg oeh repen a pressenulugen pi vagnen. Men lika glad var jag (Or det. Med bra kinder pa kroppen oeh bra mat i rnageu ocu mm hnsoonues vanliga, blickar hvart jag giek, foil sig ingenting svart fbr mig. Och sa blef det lugnt och klart igeu, vintersolon sken pa Jo hOga, nyujipkastade e vid vagkunterna, Pille ut sitt lefnadsmod i den rimfrost-holjdnaturen och var stora bj&llra pin glade fram genom hela Sunnerbo, &nda ned till Getabiick, Loushult,Mark-lundoch Broby i Kristianstads lan. e. g, Nor-rega- rd 3 mi m och Jag. Jag miste presenters mina nya vJn-ne- r fOr er, min husbonde och min kam-ra- t, i handlare-Lar- s och Pille. Annu efter sa minga ir kan jag se dem fOr mig, n&r jag vill, t. ex sadana de voro bok-sko- n&r vi knekade uppfor en backe alia tre. Handlare-Lar- s var en nu pi aldre dar nigot kutryggig man, ett par turn under medellftngd, men satt och grof till v&xten. Den j&mntjoeka kroppen var ifOrd en illasittande Ofverrock at groft klS.de och de stora fotterna In stoppade i ett par Snnu mycket storre, med linga grofva 8morlSdersstoflar skaft, som gingo ofver knana. Det fick bli minst 25 grader varmt i skuggan, innan det foil Lars in att under ffirden l&gga af ofverrocken, och lSttare eller svalare skodon patog han aldrig. Om vintern bar han vargsklnnspels med haret utit. Ofver den hOga rockkra-geh jde sig ettrundt, godmodigt, de ansig te och ett stort bufvd, rikligen letSckt med en massa blondt har, som skilklipptes pa gammal- dags vis sa ati det s ot i er. lurfvig '.vi turn tjoe-- krana, j&mnstubhad som nedre delen af ett halmtak. SkSgg och mu-- i tascher voro rO la med isprftngda gria bar och n&san g of och tjock. Men ett par bli Ogon, stora, stralande af intelll-gen- s och godhet lyste upp hela ansig-tot- , ja, hela hans person, som soir.mar- len och ett kargt lands'-ap- , Iflnge hade man Inte sprikat med handlare-Lars och lyssnat pi bans vissorli-ge- n amulindskt sjungande, men mjuka och vfinllga Btttmma, Innan man tyckte om honom. Han kunde ocksi vara glad med de glada, skfimta och prata, med all tOrsigtighet taga sig ett glas di och tia; men jag, som aunue honom naruia-re- , visste dock, att det var nigot, sora tyngde pi hans sinne, nigot, som aldrig vek undan, och det var nog det ocksi, och lute bara kummursen. han (undo- n s j A harre Jestanes! D& & v&l Icta mOjeligt! Sa nu vet du Nils, att bandli I.ars harsdf sidra pi, fast han iker 1 pelsaroek efter egen bast . . . Fran den dagen slot jag mlg &nnu innerligare till handlare-Lars- ; jag vlsste nu hvad han t&nkte pi n&r ban stirrade ut ofver nejden bida sidor om vagen oeh ingenting sag. Mer oeh mer tick jag inbltck afiSren, oeh efter ett par ir hade jag si bfvertagit alia de skrifverler, som denned voro forenade. Icke var det nigon invecklud korrespondens och bokforing just! Reqvisitioner och in kop gjorde Lars personligen vid besOk i stader na. Eudast s&Uan skrefs elt bref till nigon handlanile med order att slinda oss en sflrskild vara, som taglt slut fbr oss, till nigon uppgifven plats. Krafbref skrofvo vi sallan; niir vi pi hbsten vilie Lars ha betaldt for utborgningarna pi viren och tv&rt-oFick hun det inte, nOjde han sig med de obetydligaste afdetalnlngar och gaf unsifted pi resten. Nigot ju, men inte pi lingt n&r si mycket, som fallet Bkulle bli nu vid ea pi sadant sfttt skOtt aff&r. Bonderna bodde di qvar pi sina girdar och kommo s&llan bort frin den socken der de voro fodda. Skril-veriinskr&nkte sig saledes n&stan nsarnt till utliorgningsboken. Af n har jug itskllliga exemplar inne I min garderob&n idag. Jag skulle ej gerna vilja att mina unga vfinner nere pa kontoret tinge se dem. Den har ingenting just som pamlnner om en vanlig med sina kon- ton V6r hvarje kund. Nej, vi skrefro datum och kuudens namn och hvad han fitt och hvad det kostade.utan llniering och sifferkohminer, rad efter rad som ett bref, hvarfdr de olika posterna aldrig kunde adderas ihop pi vanligt s&tt, enilr de inte stodo under hvarau-drutan raknades ihop i hufvudet hvilket villade en hel del omak, heist pa en tid di man hade bide riksdatt aler, skilling'' och runstycke rOra sig med. Sa drogs ett tjockt streck under kontot" och sa kom n&sta kund pi samma sida. Nagot register for igenflnnande af de minga hundrade, pi detta satt huller om buller blaadade kontona hade vl ej; samme person kua-d- e forekomma pi sju eller ktta sUllea i boken, och for att vid behof leta red essa hude vl alls lngen annas P nin8 minnet, then t jag kan aldrig smi-ningo- iter-komr- es tje-nar- et lig-gan- a, led-titta- erlnra oss att detta siek oss f&r ett Ogonbllck. fOr ea Kassabok ansig handlare-Lar- s absolut Ofverflddlg inr&ttnlng. N&r ea kund betalide, korsades posten Ofver, oeh villa Lars ha reda pi sin si r&knade han pi de order-kopio-r, aS&r-stallnln- sum kOpm&nnen lemnat honom, ihop hvad han var skyldig dem; dett drogs ifrin hvad sum Inn stod i hans flera styeken sparbanksbOcker och den aontanta ka san, hvarefter den eilnnd uppkomna be.aluingen Okades med lagret i vir paekvagn och med de s&k-r- a fordrmgarna i utborgnlBgbokea( hvilka Lars mrd en genom mingirlg Ofning vunnen, otrollg f&rdighet kunde approximativt kalkylera pi en kort stund. PA en timme kunde han alltsa g(5ra sin affarsst&llning full tftndigt klar, och det kan inte jag med min fir, fast vi aro tre pi kontoret. Forte&ttning Tankekern. Djuren aro ej si dumraa, som tnaa de nyttja hvarken advokater eller lakare. L. Docaulr. tror: g be-fri- v&l-mi- T mbtte oss pa vfigen, hon vaen ging gef- ter m& mej; a en grannare qvlnna har du allrl sett. Nils, i hon bedro mej samma vecka vi vigdes a hon rbmdemU homen, som dro sllpstenen pi k&lkeo. Jag blef alldeles fbrvirrad, men k&n-d- e att jag bordo s&ga nigot och -- -- HtillUIEDEB AR DETTA. effvft ftt hurnlra d11:ir 1 bplf.tiinK firlnrn af kat irr, 8om ej b.m botus med lau-'t- i (a rAKHH Cuke. F. J. Ohwvy & Cn, fp ire, Toledo O Vi rmdertecknade Imfva kftndt K. J.CheDy du 15 &rin wh tro, itt bau 6r fullkomlit beder-,- ! 1 alU RffftrtniMe!ikttomr, och 1 flnandelt etfirnl net uppfylla hvarje fOrpllkteUe, hvilket firman Atiitt A Toledo, 0. kht 1 ruax, Whcdeealt Waldino, Kinvak A Marvin, Mboleeule Prutfleta, Toledo, O. Hall'8 Oatarbh Cur tatrae tnvftrto och Ter-kdlrekt p k blodet och eyatemeta slemhinnor, Pris 76 centa pr. flaeka. Sftljea boa alia apotakara, Kekommendatloner kndaa frltt. , hUjuLs Family Piluj ftro do bftita, n ?a11 SOCIAL GROCERY STQSE 502 So. 3rd West St., Tdeion oto-y- , siiljer alia slags "Grocericr, samt alia slags Broil, Kakor,och Karamcller. igeiuur lor Kuriko, Magvigor Olc-Oi- John F. Applcqaist BROWNS Svenska Fotort&li-- Atelier rekomuiemleras hos den svenska publi-ke- n tor utloi anile af alia slags lotograti aibcten. I'uniit kt arbetc. praktik 64 W. 2nd South (Tdeion 1232 Y) bri-dd- Dr. Miles Anti-Pdi- J ItthiiMrtft och Pills. boteiuedel fOr sjuk och nerva lmf uil v At k, muk:plAKor, neu r ilgl, nervopitet, rctltKbet, sOmulOehct, reiimat am, lftnd iirk . InncbAUer ej opium eller morflu och hAki-r- t ?y;4rk, medfflr ej nAra obebaglia efterveiknlnur, 25 FAs hoe apotekare, eller aAndog a ( UK. MILLS MUHCAL CO., Elkhart, IudUua. do8iaf0r8.c |