OCR Text |
Show 2 VtahRORRESPORDEETER, var Carl Xll:s baneman och att der dessa stackars varelser till aska. han af ett missnojdtsvenskt parti blilvit lejd till sitt nesliga dAd. F ran cintla Horben. Den verldsbekante svenske ska sprAket blifva allt Allt pd nddiy befallnlny! vAldsam-mar- e Finland. De ryska myn Iltdin ar lor narvarande syssel-sat- t digheterna.jsom val veta,att det med att betiaffande sin svenska sprAket och den svenska en skriiva forskningsfard odlingen aro de viktigastegrund-pelarnfor motstAndet mot ban bok, kvartill beviljats i a blir medan den Och arbetet fr3ga i utan tvifvel utraarkt, dA verket riktningen med sitt sin helket betingar ett pris at naturliga asiatiska grunddrag 270 kronor. utgbr den ypperligaste hjelp for De forsta subkribenterna ha i russificeringen, lAta nu sinaverk dessa dagar anmalt sig och tyg sakta och sakert forstora de svenska skolorna i Finland. bankanvisning p& hda npjddektsresanden d;r Sven i a . stats-anslag- bran-de- s finska jernvagsstationerna skola ovilkorligen dekoreras pA kej'erhga hogtidsdagar, todelse-ocsAdant ar namnsdagar det senaste pAbudet i Finland. Och for dekoreringen har for finska statsjern-vagarn- a utfardat vidlyftiga om hur mAnga ryska som ett dekoreradt l:sta klasseus stationshus bor ha, hur mAnga ett 3:djeklassens, hur mAnga ljus som skola place-ra- s i hvarje fonster for illumine-rinciter mbrkrets inbrott.hvad ljusstakarna skola ha for utseen-do. s. v., o. s. v. De Fbrfbljelserna mot sven- gammal-fcnnomansk- Waldenstrom Och den ornstandigheten, att till Amenka. Hans ord gall-ddessa b&da flinkt betalande lor mer an erkebiskopens infor r abonnenter tiro japaner, ett eklatant bevis p& att kunglig majestat, och han fick Mutsuhitos undersStar folja sAlunda sin begarda tjeristledig med sin tid s& i det ena som det het jemte regeringens uppdrag nndra hanseendet, icke minst det att undersoka sjiilstillstAndet hos den svenska befolkningen i kommerisom-ma- r e h gene-raldirektor- -: reg-ler- natio-nalfiagg- e lem-na- naturvetenskapbga. Canada. Waldenstrom kommer dock icgret-vke att resa forriin efter tnidsom-mar- , ty han har sin li 11a och den andra Geogra-tiski Missionsldrbundet i sallskapet i Tokio. borjan af f uni mAnad, och den En b 1 belofve rsdttnlny of lofvar att bli ganska stormig, sA Waldenstrom A Normans att ledningen icke kan anfortros i Stockholm har nyligen At andra hander. GtflcpAfven en ny otversfittning af vill ha sin ofelbaihet erkand af Nya testamentet och Dsaltaren, sina trostdrvandter i Sverige och verkstalld af lektor P. Walden- sitt valde befastadt derigenom, strom. innan han foretager sin nya resa 8 timmars arbetsday till-hi- for att anfakta sjalarne pA an8 timmars dra sidan Atlanten. i at abonnenterna den Sven Iledinskn bokenar Otani, hvilken jelt rest i Den ene p& e Cen-tralasie- bolags-stiimma- a " tor-la- pad Sverige. arbetsdagar frfln och med den 18 Apiil tillampad vid bolaget Vnlcans fabriker vid Tida-holArbetstiden blir 8 fm. 12 midd och 1 Gefm. lievakninyen vid svensk-jins- ka y ran sen. FrAn Torne skrifves, att ryska gendarmer an-lan- i Hum Ar 1 Stockholm, tillvuxit. SOU i utgjorde folkmangden Stockholm 75,517 personer, men Ar 1850 hade den stigit till 91,54-41854 uppgick invAna-reantal- et till 94,806 personer, or men i Ar, femtio Ar derefter, det 309,647 personer, alltsA en okning af icke mindre an 214,781. dt dit och hAlla standig vakt tullhuset. frAn De Ilaparanda-sida- anteckna n alia ankom-maud- e trafikanter. Dessutom ar det ett flertal personer, troligt-virysk i spioner, som bruka hAlla utkik pA alia frammande personer, medan de vistas inom staden. Ryske majoren med fru och uppvaktande gendarmer gora hvarje veckabesok i Haparanda. Bokhandeln bcsoker han alltid Sbrpllny ur gamma kdrl. forst och gendarmer bruka ofta Ehuru bela den civiiiserade och stA och mdnstra de i skylttonst-refor snyggbet och "hygien ifran-dutstallda tryckalstren. Hur verlden liksom med en mun dock Atskilligt man vaktar utdomt det hittills brukliga sat-te- t med svenska gAr ofver till tidningar att utdela vinet i nattvarden Finland for hvarje dag, och det vill saga att alia skola komma ofver till Hapasorpla ur samma karl, hAlla dock randa dagligen och lasa ; domkapitlen i Sverige sty ft pA, ofta ser man dem att detta helsolarliga satt skall stA och rattafskrift af dessa. gora bibehAllas. Det finnsettpar Tornebor, som I Tyskland har man pA de fihAlla strung upp-sig- t esta b All anskafl'at smiirre kalkar gendarmerna ofver. Harom dagen reste sA att hvar och en at nattvards-gasternen af dessa herrar i affarsarende fAr sin en torsamling till en stad i inredelen af Finland hade sAlunda IAtitforfardiga300 och medforde en kappsack. SA dylika. snart tAget skullej.gA, koinmo Efter en noggrann undersok gendarmerna och skulle stoppa ning ha domkapitlen i Sverige nu som redan itt sig i gAng till kunglig majestat inkommit tAget, Men stadens borgmastare, som med en skrifvelse, i hvilken de an-safveu var med, sade, att matinen sig ej kunna fororda vidtagan-de- t icke tncdfordc nAgot forbjudet af nAgoti andring. och tAget fortsatte utan vidare. Amerikan.sk ideinfdrd vid Vid tAgets Aterkomst skulle s . ut-g- n e Tor-tiebo- r krigste-legramen- a e gen-darmer- Kunyliya Svenska Bost-verk- et. Sedan nAgon tid har, Anyo passa pA den med deune steg af vid en e, anhaltsstation och kom Akande som bekant, inom Forenta postverket tillhandahAllit otver till Sverige, och gendarmerna lingo vanta forgAfves. smA frimarksbocker for olika trimarken Dessa hafteu, llexprocesser for 233 dr somhafvaett format at'passadt sedan. Under Carl Xl;s lor att de skola kunna burns i grasserade blAkulla-vasende- t plAuboken eller vasttickan, kaf-vi Sverige, spec eU i vunnit mycket bifall bos Regeringen fann sig ochstor AtgAng. Deti-ntoranlAten att i Dalarne nyhet kommer nu oek att en tillsatta domstol eller i Sverige. Generalpoststy-relsehvilken skulle forhora kommer namligen att och ddtna de forvillade. Denna Irimatkshaiten, som blit domstol hade sanimantrade i va af tvA slag. Det ena innehAl-le- r Mora den 13 Augusti 1669 och 30 stycken frimarken af domdel7 qvinnor att halshug-ga- s det andra 30 stycken af och A bdle brannas. Sankt valor. Priset A hvarje hiitte blir Bartholomei dag, den 25 Augu5 ore hogre an frimarkenas no restes tre valdiga bAl pA den sti, minella varde. hiiga sandbacken norr om kyr-kaDe olyekliga oflren ut'or-de- s om Xya upplysninyar Carl XIl:.s dod Som kandt dit, 8 pA forsta bA let, 4 pA det andra och 3 pA det tredje, ar, funnos under belagring tvA franska ingenior-ofhceiar- e, surnma 15, TvA hafvande qvinMaigret och Sicre, i nor lingo uppskof, tills de fodt svenska haren. Redan kort efter sina barn. De ofriga 15 gingo Carl Xll:s dod utpekades den frimodigt till doden. Endast sistnamnde sAsotn konungcns tvenne bdrjade jemra sig ntir kom SA kom ordningen till baneman, men nekade naturligt-vi1 vAra bestamdaste. det barnen. 148 sAdana straffades pA Ftank-liki med ris.och en gosse tick springa dagar har emellertid en bosatt attling till Maigret gatlopp median de andra. I liillde ock koramissioncn en forklarat, att han pA grund at i namde s blodsdom. Atta qvinnor fingo AtsEilliga uttiyck efterlemnade papper tror har mista lilvet och upe pA restes det valdiga bAl, sig kunna tryggt pAstA.att Sicre Sta-tern- a va-lbre- et a Da-larn- slut-lige- n a kom-missio- n, n ut-slap- 10-ore- bo-del- n s e Lek-san- d Mai-gret- En sannsaga ur lifvet beraitaB at Sunrtsv.-P:n- . For nigra oeh tjugv ir sedan fanns i en af aodra Angermanlands socknar en rik vid narnii N., hvilken hade en enda dotter, Ellida, en vacker, fiicka, som for sin skonhet var vida omtalad i trakten. Dot var ju derfor ej underligt, att min-gerank ungersveu i bygden sokte att fi hemfdra Ellida som brud. Till stor forvining afslog hon min-gfordelaktiga anbud. Ofverrasknin-genidde sin hojd, di hon stolt afvi-sadPetter Ixirentz i Falleby till henne frarnstalda frieri. Petter var nein-ltgeen tjugufemirig stitlig och rik yngling, han var egare af ett stort skuldfritt hemman och ingen fiicka l hela bygden skulle hafva gifvit honorn afslag. Men annu mera forvinade skulle de undrande menniskorna ha blifvit, om de vetat, att Ellida skiinkt bort sitt s hjerta till den fattige Erik, son. De hade svurtt hvar-ansin tro en vacker minskensqvill i Augusti nere vid elfven, som glittra-dsom ett silfverband i det trollska rninljuset. Erik miste emellertid ut i v erl den for att soka bryta sig en bana. Samtidigt blef en ung, rik hemmansegare frin en grannsoc-kebekant i Ellidas hem och bdrjade flitigt umgis der. Han var en man med ett godt satt och ett stitligt utseende. Modern i synner-het- , men afven fadern lade sig ifrigt ut for honorn hos Ellida. Till en bor-javar han henne dock alldeles likgil-tig- , men si sminingom bdrjade hon bli mera intresserad af honorn, och di han slutligen framstalde en begaran till henne, att hon mitte blifva hans hustru, besvarade hon det glomsk af sina loften till Erik jakande och frampi viren egde brollopet rum, hvar-efte- r Ellida omedelbart flyttade till grannsocknen. Man var redan i slutet af Maj, di Erik iterkom. Den forsta underrattel-se- , hvaraf han mdttes var, att Ellida var gift. Folket, som icke kande till Ellidas och Eriks historia, undrade, hvarfor Erik efter sin hemkomst icke var sig Ilk; han blef folkskygg, var borta i ftera dagar frin hemmet och blef alltmera grubblande och sluten. Det led mot eftersommaren. Ater var Augusti minad inne, med dess hir-ligminljusa natter. Ju langre det led framit hosten, ju mera tungsint och dyster blef Erik, och slutligen hade sorgen fullgjort sitt varf brot ut pi allvar och Erik miste foras till hospitalet, der han efter minga irs lidande afled. I sina ljusa stunder talade han om sin ungdoms-brud- , hvlskade hennes namn, och grit bittert, di hon aldrig kom. Ellidas iktenskapliga forening med den man, f6r hvars skull hon brot sina loften till Erik, blef lingt lfrin lycklig. Mannen visade sig vara en ri och brutal person samt dessutom drinkare och spelare. Slutet blef, att han gjorde slut pi sin egen och sin hustrus formogenhet, hvarefter han ofvergaf henne och lit aldrig mer hora af sig. Den en ging si skona och stolta .Ellida fick tillbringa sina sista ir i yttersta armod. Slutet af hennes lif liknade i Banning en stjernlos natt. lion fick i ett rlkt mitt umgilla att hon brutlt sina eder till sin ungdoms ilskade. Och nnr hon nu for blott nigra minader sedan dog, voro de sista ord man horde henne uttala, en klagan Cfver sitt forsptlda Ilf .... a n e socken-skollararen- En spion- - och smugglingshlstoria. e Det har pA sista tiden skrifvits och talatsratt mycket i Stockholm dels om en spionhistoriu inom tullveiket, dels om ett tryckfrihetsAtal mot en for sprid-nini Finland afsedd publika-tioVcckans Nyheter, derfor att man deri yttrat sig nAgot mindre fdrdelaktigt om den g n grAt-rnildezaie- n. For detta fAr nu eu it m den 13 Maj 1901. Eredagen mycket beskedlig svensk man, vid namn Bjorkegren, bara all den stund han lAtit hyra sig att stA som ansvaring. Den narnda publikationen, som nu pA grund at Atalet upphort, horde till den i Finland forbjud-n- a litteraturen, den var afsedd att insmugglas och till den an dan tryckt pA sA tunnt papper. att den kunde vikas ihop till ingenting. Insmugglingen till Fiidand pA mAngabanda satt, men den, som spelade hufvudrollen, var, enligt h vad en brefskrifvare erfarit, en ung, mycket elegant och mycket vacker stockbolm-ska- , som entusiasmerats for idea. En massa framstAende finnar hund-hufvude- t, . na-st- an till-gic- k aro for narvarande bosatta Stockholm. Det ryska a van-slnn- i spioneri-systeme- t har dertor utbredt sitt nat anda dit, och derasgoranden lAtanden ofvervakas an de mAhanda sjelfva ha nAgon aning om och nog-granna- En dag kom ofvan antydda unga dam Akande till en af sag-d- a finnars bostad medforande en stor kappsack. Hon stanna-d- e ganska lange deruppe och var synbarligen alldeles okunnig om det lifliga intresse, som egnades hennes person af en elegant, mork herre, som pA troget gatan. postadenedan-lo- r Hon lemnade finnens bostad en kort stund fore en af de finska Angarnes afgAng och korde till Skeppsbron. Men nAgra sekunder sedan hon stigit foljdes hon af den morke, elegante herrn, som likaledes kopte biljett till Finland. Vid supcn gjorde de bekant-skap- . Den elegante herrn var mycket artig och underhAllande, bans fortjusande sidokamrat var ocksA mycket alskvard, men hal sAsom en A1 eiler en otm. Ja, han visadesig sotnen tragen och kavaljer under hela resan, och hon var synbarligen smick-radiver uppmarksamheten. SA kom man dA fram till och kavaljeren in i tullhuset, henne beledsagade och hjelpte henne pA det artiga-stmed kappsackeu. Samtidigt blinkade han pA ett hemlighets-lull- t satt till en af tullnarerna med pAfdljd, att kappsacken blef med den meat rorande omsorg Men ingenting stod undersokt att upptacka, med undantag af en del intima fruntimmerspersed-lar- . di-re- n kt om-bor- d full-anda- Si kom ett sista bref, ( vtri Connie tinskade att bli 10st frin sitt ord Jag tror icke, att jag skall bli en bra hustru, om jag ir en dilig dotter. Hr Knight svarade, att han var fdr tviflad, men att hon hade sin frihet Han erbjOd sig att sinda hennes bref tillbaka, men hon svarade, att det var Si tillrackligt, att han brinde dem. gjorde dock icke hr Knight, och foljden deraf ir, att hela London nu kinner innehillet af Connies smi fdrilskada epistlar. Tvi minader efter det Miss van deu Bergh hade brutit med sin tillbedjare, lists denne till sin fdrvamng och harm tldningarna. att hon hililt brttllop med Joe Ricardo, densamme, som hon 1 ett af sina bref hinar som en hdgst ofarllg kavaljer. Knight, som lnsig, att han blifvit grundllgt lurad och dragen vid nisan at en smartare rival, glck till van der Bergh och fordrade 6,000 pd. sterling 1 Om ($25,000) i skadecroaunlngl ). Icke, skulle han itala. Var si god, sade gamle Jacob van ! Hellre skandal in att 5,000 pd. sterling. Och si kom saken infOr domstolen. Hirvld upplistes alia brefven vi hir ofvan citerat. Slutet blef, att juryn tlllerkinde klaganden 250 pd. sterling ien Bergh. 1 be-tal- a skadeersattnlng. tin process iktenskapsldfte utgjorde samtalsimnet hela London. Det n hor till det fhrglngna. Glasttgon Actifu, en underbar upptacki, som kurerar alia besvarligheter med ogon och own utan operation eller medicin. ai En tnarkvarrlig upptackt har gjort detta vetenskapena och upptinnmgarnes VY. i, C. Wilson. Han har upptackt Prof. en AterntHllare. kand undernanlnet,,Actina,,, r genom hvilken i figon ocli oron, sAsom blindhet, svullna ogonlock, katarakter, eAra dgon, dofhet.m.m., kureras utan operation eller medicin. Det kreti enkel apparat, kfind aom Actina och inedelst det, kurerar patientcr ig sjalf i sy:t eget hem. Det ej blott afskaffar de tortcrande metotler som anvamlas af dgon och dronlakare, utan utfor pA samma gang cn fuilkoinlig och varaktig kur. Akom-xno- Rev. W. C. Goodwill, Moline, Kansas, krifvep: "Min upprilttlga memng, om "Actina" fir, att (let &r en at ArhunTradets miirkllg'astu uppflnnmgar. Det r&ddade mitt dga frSn en operation " Mr F. W. Harwood, Bpringrteld, Ma88..8&ger,aUAc-tinakurerade bonotn fOr ddfhet, hvaraf han lidlt Skonhctens fnaPtypeF. Hnru stark dnskan det ir att se bra e ut vtsar den omstindlgheten att underkasta sig de smirtsam-mastoperationer for sitt utseendes skull. De tatuera sig samt missliandla ofta hufvud, hinder och fdtter pi sitt. Mr. A L. Howe, Tulley, N. Y , skrifver, "Actina" har borttagit katarakter fr&n b&da mina dgon. Jag kan taesl latthet lasa utan glabogoa, kr 66 fir gamma). " Robert Baker, Ocean Park, C&iif., ekrifrer; "Jag vore nu blind, om Jag ej anvkadt "Actina." NAgra framstAende tnedlemmar af samh&l-l- sdn-de- till Ert and London Electric Association, Dept. 258 B, 929 Walnut St., Kansas City, Mo., erhAller Ni, fullkomligt kostnadsfritt en vArdefull bok Prof, Wilsons Treaties ofver flgat och sjukdomar ! allmfinhet, och Ni kan vara att Eder evn skall Ateretilllas, huru m&n-g- a dektorer som aa rnA hafva zmsslyckats. De genomborra e E. 0. Lindgren, Hrmakare & Juvelerare, Utfor alia till yrket horande arbe-ten- . tinder-na- , 1 tri-plnn- pannan gdr en mennlska oemotstind-ll- t fiJrfdrisk. Bushmannes qvinnor anvinda si mycket fett och ockragult till sin toalett att de ofta rulnera sina min dermed. Invinarne vid flfre Nilen bryta ut framtinderna, under det en-taka sydamerlkanska stammar raka hiret af hufvudet och rycka ut och Ogonhiren. Och allt detta gdra menniskorna for att bli vackra. Ur och klockor i 11 8 ogon-bryne- Utah. .DR. COONLEVS ORANGE LILY QVINNANS BASTA VAN ! Det kurerade mig frAn har tid till Sfverflhdsarbete? Turlsten (till bondhustrun) N1 : tvittar vlsst aldrig era barn, min goda kvinna? Bondkvinnan: kira herrn, si Ack, hir pi sommarn hlnner vl smArtnanmia penodcr, hvita tioesen, undarlifa-lidaudwh andra det nAkert troiiHe jag pftor skulle d). Ktt fritt prof jag af denna underlj&ra uaknr till lidande SAnd adress och hniflrke. M r R. 8qvinnor Fretter, Detroit, Mich. n Hvad han aett. Ldjtnanten! HvarfOr sitter du och petar 1 miten pi det der sittet? Ja, de i ju bara oen. Oajrdlsten: Har du sett nigon Lfijtnanten: oxe utan ben? lSJtnan-ten- , Ou bevare Gardlsten: de har jag lnte, men jag har lnte heller sett nigon oxe utan kott. Hvem billiga priser. MURRAY, 1 lnte mer in betalas d insdttninyar. UfAJi Copifriefcial& Savipgs Bapk, 22 24 & E First South Street, Salt Lake City. F. W. ARMSTRONG, BYRON GROO, President. Vice Pres. J. E. CAINE, Kassdr, damma af dem en smula. Af barnens mun. Lille John: Nej, Olga, Jag vill lnte ligga mig innu, jag Bankanvisningar utfardas til i Europi sfival som Forenta Statcrna. personer vili se dig och doktom spela kort. Usch, hvad du kan hitta Olga: pi! lnte spela vl kort! Men jag hOrde mamLille John: ma siga till dig, att du skulle se till, hnr du spelade dina kert, cir doktorn SAN kom, ! TIDTABELL. DA en prest holl en rdrande afskeds-predikafor sin forsamling blel-v- n PEDRO, LOS ANGELES & SALT LAKE o allaAhorarna grAtogda utom var hir mot vanligheten den manllga en bondeparten, som gjorde ansprik pi ersitt-ninHans fhr bruten fhrlofnlng, och den R. GO.' R. xtjx Kf) - g granne sporde honorn Hvarfor grAterdu dA inte? dA; tlllbedda var lngen mindre in den ofantllgt rlke van der Jagb5rjuej till denna soc-keBerghs, yngsta dotter Cormle. blef svaret. Connie, som for nirvarande ir gift En formoyenhet, som man med en ung, ansedd sakfflrare Josef Ricardo, blef sin grhna ungdom, vunnit, ar icke pA lAngt nar sA d for tre ir sedan, dfidllgt karsom den man genom idoghet en veloclpedfabrlkant Knight, FA sammasatt ar Denne var en ung, glad och bedi-rand- e forvaifvatsig. med en helsa, som man man, men var fattlg och hade det a fOr att upphjel-psig etter sjukdom, den kdpt velocipedaffiren sin stillnlng. Pappa van den Bergh ar lAngt mera kar an en helsa, thiskade ett bittre parti fflr sin dotter som man alltid haft och derfor och hotade att g6ra henne arflds, om saknat. For Aterstallan-deafren- t hon Icke Ofvergaf sin Frank. Connie aldrig blod och starka ner-ve- r var dock bOrjan orubbllg sin kir-le- d d 1 s, un-gef- ir ftir-ilska- 1 till-kam- pat e 1 1 Alskade, skref hon, antag, att pappa alltfort nekar sitt samtycke, vill du lnte glfta dig med mlg utan det? Min kftresta vin, jag lingtar efter dig mer in nigonsin. Mitt tilamod ir snart slut, och jag tror niBtan att Jag heist skulle vllja skynda till dig och bedja dig gifta dig med mig genast. I kvill ir Jag bortbjuden. Jag skall Icke ha nigon annan in Joe Ricardo till kavaljer. si du behofver ej vara sva Den ungadamen hade vidtagit sina mAtt och steg i sin by tt i god tid fore landstigningeo. Och dA hon lemnade tullhuset, sAg hon mycket eftertanksam ut och giek med sardeles lAngsamma steg, att icke heonesunderkjolars Din ilskande Connie." En annan dag skref bon: rafiinerade rasslande mAnde sto-rJag har borjat lira iaga mat hir hemma. ellet Jag tinkte, att du skulle den eleganpublikanernas att jag Ofvade mlg deri hemte herrns sjalafrid. ma. franifor att prOfva den pi dig Qvinnans list ofvergAr man-ne- ns De b&da ilskande besldto att gtfta forstAnd. sig hemllgt. Men fadern fick nys om Men nu ar det i alia fall slut komplotten och lyckades Ofvertala Conmed namda publikation, fast det nie att vinta ett halfir. Nigra miicke skulle forvAna nAgon om en nader derefter skref hon till sin ilskaatt fadern sagt, att hon kunde dd-- I liknaade ganska snart doke upp de, da sin mor, Ifall hon gifts sig mot sin igen. moders vllja. a I e t hafva organiserat ett bring, aom kulla New York and London Electric Association, och de hafva sA noggrannt profvat denna metod, A hundratals fall, hvilka lorklarat obotliga och hopplosa, att de nu med sftker-h- s kunna lofva att kurera. Actina1 pA ftirsok portofritt. Om Ni besoker eller sander in New York namn bryta ut framtinderna, stlcka hil nisan och lipparna samt anbrlnga rlngar, tri- - och metallplitar och f hilen. I Afrika Annas minga folkstammar, hvilka mila naglarna gula och firga tinderna svarta i den tro att det ir en skam att ha hvlta tinder som djuren. I New Zeeland och minga delar af Afrika tatuera min och qvinnor sig och tro sikert att en tatuerad stjerna 1 marga-rlnkungen- " I ir. nlo r, Ett vilsekommet far. om brutet Syn aterstalld. hos man finnes intet battre medel an Cupidene, som for 20 Ar sedan upptacktes af Devol Medicine Co. i San Francisco, och som man dA ej dromde om skulle gora sAdana underkuier, som det gjort. Saljes f5r $1 per ask, eller 6 askar for $5 hos Godbe Pitts Drug Co., 101 Main Street, Salt Lake City. Doctor ug.Lupdbefg Svensk Tandlakare MURRAY, 25-Ari- g .... erfarenhet i Utah. yrket. Allt arbete garanteras. Salt Lake City: Till Provo, Ijfhi, Fairfield och Alerfur, etAeudei fdrhtndelse i Niqdd med NHnpete till Manti och niel 7,0a 0J ... ianiiggaude stationer (.larfipld IWch, Twele, btockton, Manui oth. Eureka Till och Stiver ( it (via Learning- ton cut-of- f ) Till Provo, American Folk, Lehi, Juab, Milford, Frmoo, 1 alientea och mellanliggande $ 0:UU t.m C.m stationer TAG ANKOMMA: FrAn Provo, American Fork, Lthi, Juab, Milford, Frisco, t alientett och tnelianliggande Q O C xJ.uU etationer t.m Frftn Provo, Lehi, Fairfield, Merrnr och stationer vid Sau- pete Valley jernvAgcu . ...... Frftn Silver City, Mammoth, Luroka, Bttxkton, Tooele och Garfield Beach. ... C.DC 0 Ju C.OC Q.OD TAG gA ALLA DAGAR. Direkt n ed alia dihgenp-fArbindel- C.JTl grot-dietn- i shdra Utah och Nevada Biljcttkontor: 201 Main Streez. Tclelbn 250. FAr nftrmare nnderrftttels r besAke eller till-kn- f ve in an etatiousageutor ft bait lake KAjate eller J. L. Moore, ( oinnieroiftl Agent. E W. GILLETT Allinfta Passagerare-Agent- . |