OCR Text |
Show ' ' ? - t . REDAKTOR och EGARE: H:o 20. S6k 6uds ride OTTO RYDMAN. egenska-pe- r det, som, forenade bos en person, gora denna till en full komlig manniska? Hr I detta lifs tumult fArlora vi latt idealerna ur sigte och noja Vdr strafvan fir icke riktad mot det andliga, ty vAra lekamliga utofva ett sAdant tryck pA oss, att vi Aro bundna vid kroppen och au vanda sA mycket tid pA att sorja for den, att vi knappt nog Aro medvetna att vi ega en ejAl. DA vi ei-fabii- hA-r- a af-skra- Utvandringen frAn Europa bar dock afven bringat en annan klass manniskor till Amerika, nAmligen Arliga och goda manniskor af alia yrken och profes-sioneoch de hafva mAktigt Amerikas utveckling, samt uppskattas till fullo af de infodde. Isynnerhet hafva detta slags invandrare frAn Storbri-tannieTyskland, de skandina- r, if' k.E:MMm n, mArnka skall dAva: (Bamla Horben. j en vjtjast -- at an-gifv- fram-stalld- svensk-skandinavisk- ka a tu. a e. van-dringstn- be-sva- bor-gar- mo-dosar- svensk-skandinavis- horn-stenar- g da till 225 hr. ildn fAr Aret. DUttma mdnnUkor grofra1:' PA bref i Qvarltggande krokar nappa m&nga kontoret hdrst&des den 9 dumma menniskor. . SAlundf ka fAr: rAftat eu'toWdelart ate ien kta ci-- om Eogdhoka. Shi mAnaiskdh&t r , r. sjalastekning, icke i en annan. Finnarne bli allt bdrdare och bdrdare ansatta. Den grym-m- e Bobrikoff bar namligen af Rysslands czar blifvit utnamd till f diktator, med ratt att pd eget ansvar an-se- kt r lampliga. Tillika foreskritves, att generalguvernAren ar att betrakta som bogsta chef for alia flasks myndigbeter, inbegripet magistrater samt kommunalfAr-valtningarni staderna ocb pd landsbygden. Det ar en Bobrikoff erhdllit med deraffoljandebaktnings ocb forvisningsratt o. s. v. Denna fullmakt har han redan anvdndt genom en befallniog till a dikta-torsfullma- lansmannen och respektive kt stor bestamdhet, att skall forflyttas till generalguver-nArspostei Kiew, der platsen Kunna afhemtas fore den 22 ar ledig, och att till generalgu-veroA- r Maj. i Finland skulle utnamnas Beumatlsm ar en sjukdom, furst Obolensky. Mannen i frd-gsom alltid ar tororsakad af detsom egentligen ar marinoffi ta ombytliga klimat och Dr. Pecer, har for ett eller ett par dr seters Kuriko ar ett medel att bo-t- a dan gjort sig beryktad som den, skrifver Mr. W. Relling i i Kharkow, der han lat Cawker Det ar City, Kans. piska studenter och bonder pd ett hogst brutalt sdtt. For sina med uoje, jag kan underratta att Dr. Peters Kuriko har synnerliga fortjenster blef ban Eder, kort derpd medlem af rikskonsel-jen- . bjelpt s&val mig som miuhustru. Brefskrifvaren tillagger, att Jag led si af reumatism, att jag detta rykte ytterligare bekraf-tat- s var icke i st&nd att g&. Jag sok te lakare for dratal utan n&gon genom yttranden, som falts lindring. Efter att jagbegagnat af Bobrikoff. Eder Kuriko ar jag &ter ist&nd-sat- t att arbeta1 Detta kan nan a, gu-vern- or Ungdomsminnen. turligtvis icke Sstadkommas like home", kan nom "There is no plaoa i staderna att hakta en man bestAmdt yttra! Hvem kAnner ej timme. Jag frdn senaste drsuppbddet uteblif-ve- n en vim saknad vid afskedets var nittou Ar gammal, dA jag bftrjade varnpligtig i hvar landskom-mu- n Anna mitt gamla Sverige fdr trAngt. Jag och tre i hvar stad samt hade l&ngtan till det fjiirran vesternoch dem till Helsingfors fAr jag flok liksom en Rning om att min framtida lyoka skulle pldjns der. Js, vidare behandling. allt om detta vida land higrade fdr mitt yralet. Har. sinne ooh till slut gick min dnskan i omdagen hangde sig en 40 drig fullbordan. var angenAm och inom f jorton arbetare i KApenbamu. I bans Resanlandade viJ mitt dnskade mAI. dagar flekorfann man ett bref, hvari Hvart skall jagjag nu styra min kosa i detta han omtalar grunden till sitt vimmel, undrade jag, ty nAgonst&des mAsto jag bo, ooh mtd tillhjelp af en sjelfmord. hamnade jag i ett litet trefligt Jag vill icke, att det skall sa- vAgvisare der rum, jag genast, trdtt efter resan, gas om mig, att jag variten drin-kar- e kastade mig i b&dd, drdmmmde om eller dylikt, skrtfhan, och gAngna tider. NAgra dagar efter dnskn; derfAr vill jag omtala, att jag de jag nAgon sorts sysselsAttning och haager mig derfor att min bustru trodde naturligtvis som mAnga andra i hemlsndet att i Amerika SkAr man guld g alltid gralar pd mig. Hon med tulgknifvar", men det blef annat An gdr till mitt arbete guld. Jag blef skickad lAngt, lAngtbor-tll- l en farm, der jag tillbringadeen l&ng-r- e ochnarjag kommer hem. Alla mina kamrater veta, att jag ar tid mot en rings penning. Ett arbete och hvad bostaden betrAf-fadnykter och flitig, och nu kan jag sA liknade den mer ett stall An ett inte harda ut ldngre i det har lifboningsrum, but never mind", tAnkte vet, ocb derfor amnar jag do. lag. ty iag visste ju att det var fOrsent myn-dighete- r Flcklifsledaaf gra-larnarja- fdr-fdrli- gt e, att nyttja en eller tv& som mnga tro; jag gefla-sko- r, och min hustru intogo 10 flaskor. Min hustru hade ett oppet sdr pd foten, som strackte sig upp till knaet. Hon hade for flera dr icke kunnat begagna sko pd sin fot, men nu ar hon frisk; svullna-deoch krampen hafva forsvun-ni- t. Olik andra mediciner kan Dr. Peters Kuriko icke erhdllas pd apotek, utan endast genom lokalagenter eller dirckt frdn Dr. Peter Fahrney, 112 114 So. Hoyne Ave , Chican go, 111. Advokat C. M. Nielsens kontor ar i rummen 208 och 209 i andra vdoingen af Constitution Building snedt ofver gatan frdn Zious Co op vid Main street. Han dtager sig infor hvarje behorig domstol i Utah. Upplysningar och rdd gifvas fritt. dSdsbo-utrednin-g- , 1ST. -- ar nrA a . i i. LJ $ Anderson, Will Anderson, Carl Ahlborn. Oscar Bernstrom, C T Hagstrom, Richard Hall, Alfred J Larson, Olive Nealson, Lydia Olsen, Miss Mary Petersen, Mrs A L Swensen, Miss Hanna Johnson, W S Nelson, M Petersen, Peter Sundell, Fred Sundman, John n, vidtaga hvilka dtgarder ban ? an Berg ,Mie Emily Blotsqaiet, Mies Helen i Borden, Mre Geo infelligensen bos presterskapet eu hvar som jemte 1 kr. iusande under ett par sekel icke stigit. lAsning pd gdtan Hur stafvas Att uttaladjefvulensnamn 102 torrt gras med tvd bokstafver? gAnger under en predikan tyder skulle fd sex nasdukar i beloning. ganska mycket pA idiotism och Mdnga kronor sandes till dran-gerAhet. och han skickade samvets-gran- t I vArt upplysla tidehvarf horde sex ndsdukarna, som de ingen skrAmmas medhelvetet, voro varda omkring 50 Are. ty lite hvar inser nog att om dr val icke uAgonting thesso likt, An finnes Bobrikoff En brefskrifvare i denna verlden, sA fins det med strong nog, frdn Finland nppger med ganska thy Atfoljande evinnerlig eld och Bobrikoff oin-skran- -- w, v; is ovanligt. FAr sommaren Bn uppmArksam erhAUer en drAng Anda till 200 nyligen en sbndag kr. i ldn, och en pojker som uu i Herre-sjad- 8 der vintern gAtt och lAst, fAr An- Finlands ' M 2 'Zf&feictz, me-nin- V son-hustr- u, 'zf'f't folk-stamm- sla-vis- vj- - v -- Is-er- e de germ&hiska invandrarne, va skiolde sydpolsexpedition den stidse erbjuder onpphArliga rit hAlsade vAlkomna till FAren-t- a med Antarctic, frAn hvilken for anledningar att g5ra nAgot Staterna, emedan dessa invan- man hoppats fA underrAttelser i andra. Det vanliga Ar, att vi drare stAtt pA en bog stdnd-punk- t, Mars, yttrar polarforskaren s5ka nA mera och bebAlla mera bAde i frAga om intelligens Borchgrevink i ett bref blanjl anfor oss sjAlfva. Vi ha icke lust och fysik. Men det bar afvenle-de- s nat: I Februari 1900 lemnade att sAga: Detta tillhAr oss, varit en stor invandring af jag T8 grader sydlig bredd med utan vi foredragaattsAga: DelAgt stAende Sydkorset, och mAste jag vid tta Ar mitt. Det Ar nAgot rAtt som med mindre blida det tillfa.Uet arbeta migut genom och simpelt i detta, att vi sOka i landet. Nu har Agon mottagits is. Sydkorset glAdje i sjAlfva bssittningen. Ett i Ar har invandringen af detta hade en mycket stor sin icke like. At delar med sig djur sistnamda slags folk varit men hade AndA Det Ater sig hellre sjelft fordarf-vad- t, trots stor, skArpta g svArt att arbeta sig ut. Min An det afstAr nAgot At an och omkring tre Ar derfor, att docentenOtto dra. Men vi, som gora ansprAk fjerdedelar af hela invandringen Nordenskiold icke kan lAta hora pA att stA hdgre An djureu, bora bar utgjorts af detta slags in- afsig i Ar, om han icke nu Ar icke forhAUa oss sA. De manni- vandrare. norr om isgrAnsen. Men bAde skor, som Aro mindre vAlstAllda Detta fArbdllande fosanledde och postfdrbindelserna An vi, tillhdra vAr familj, och vi en af vAra morgontidningar har med Kap Horn Aro oregelbund-n- a b5ra kanna det sAsom r Ar pligt i Salt Lake infora en att City och osakra,ochdetarmojligt, att hjelpa och latta. skAmtteckning, forestallande ett att Antaictic nu Ar i mera MAnniskan, sAdan bon skall afloppsrAr, i hvilket folk kom farvatten, och att vi vara, Ar mild i sina domar, icke flytande frAn Europa ochutmyn-nad- e sAledes helt ovantadtfA bud frAn hArd; hon Ar icke en faris, utan i Amerika. Men pA ett pla-kNordenskiold frAn ett helt annat en samarit. De sArade Aro hen-ne- s invid afloppsroret stod stAlle, An man tAnkt sig. Detta sArade, de lidande Arohennes att icke mAnga nu kom- ar ju att hoppas, och Ar icke lidande, och all okunnighet och mo genom de fordna kanalerna, osannolikt. Om inte olyckan last och smArta i verlden rora hvilket ju var en tydlig vink om, har varit tror framme, jag inte bennes hjarta. Hennes person att de som kommo i det a det Ar skal att vara sarskildt och hennes egendom stA tili afloppsroret icke vorout-a- f Angslig. mansklighetens tjenst, och dA de nordeuropeiska germani-sk- a hon hoppas att traffa sina med folkstammarne, utan af de Hdgfdrden pd sommarnb-Je- . mAnniskor i det andra lifvet, for sydeuropeiska lAgt stAende Det skall vara fint att bo hAller bon sig sA, att hon icke och andra folkstammarna pd sommarnoje; och i dessa dabehofver undvika dem af blygsel Men redaktoren for det i Salt gar bar val minst balfva Stocksin hon forsummat 6fver, att Lake City utkommande kyrkli holm sett sig om ute i skaren, for att bli kl&dd inpd bara benen pligt. ga af en lif sAdant stark hafva kAnt mAste bar tt skargdrdsbor, som for sina vi dragning nAr forst blifva fria sig mycket st5tt och traffad af elandiga byddor icke akta forrof frAn egenkArlekens inflytande afbildningen af afloppsroret och att taga sju for Afven familjer, hvilka i det sto-rOch uppfyllandet af dess kraf dess innehAU, eller, sAsom han hela icke ha s& god rdd, ldta skanker en underbar tillfredsst mycket finare uttrycker sig, dyn Lifvet Ar icke mycket vardt, ga, som flyter igenom ett kloak-ror- , nn lura sig af konvenausen (och och han gor derfor ett an hAgfarden) till att draga ut ocb om icke en eller annan fattig kan tacka oss for, grepp pA den ifrAgavarandemor-gontidninge- n 14ta kid sig, fara ilia och ha och frAgar, hvarfo-r- e att vi lAnat honom en stAdje-sfaf- , Ty beqvamligheterna vid e som gjort det mindre af Utahs basta sommarnAjet aro fAr det mesta mAnga for honom att gA vidare, understodja tidningar, minst sagdt apokryfiska. Och hvad friskbeten och det Att inskrAnka sig till att blott som betrakta dem pA det sattet lefva sig sjelf, Ar ovArdigt; att Icke betraktade den ifrAgava-rand- e belsosamma klimatet ang&r, s& lefva ett Adelt lif, att hafva ett morgontidningen vAra go- skrifver en korrespondent tal det en for ofvers vara ord tu torde till om.ifalldet mildt hvar, da medborgare pA det sattet, ett varmt bjerta for alia, det men det ser ut som det ar det ar battre ocb helsosammare derallena gifver sjalen vaxt och srganet, ute an i Stockholm, der det i det Himmelen ochjorden, som betraktar de basta borgar-n- e stora hela ar ovanligt friskt och att det ar och Gud pA det sAttet, ty annars ha helsosamt. Men sjAlen Aro de fyra karak-ter. icke det vet de val hvar och en,som den lAngsokta jemfo tr&kigt, for mAnniskans varit dum nog att byra en hund- (Efter Sv. P:n.) relsen gjorts i namda organ. syn-nerlig- v, arbeta dubbelt mer och det amerikanaren (ordrar at eina tjenareAr rofl Tour work! Aok huru mAnga suokar frAn mina reekam- - ater ftek jag inteertaraooh hsru mAnga voro inte n&ra att bli blott. tilda 1 detta vida lad, der de ej bads den ringaate kAnnedombra dees sprikadi fdrhAilanden. Hvad det btftriffar med Amerika, A trite jag miff nn vie utst&'fevAra trots duster, ty bre, jag fOrsta tlden tyokte jag, att nllt var mig A ei motigt. Jag villa ej tape jag'. visste jag bad? en stark m&ngen gAng svigtede. J)A kom ett gammalt ordeprAkfrAn skbltiden upp fdr mig neml,: Ot desint viree, Tamen est laudanda voluntai (om fdrmAgan fettae, Ar den goda viljan dock pnefdiv t femton Arenart tjent).' Ja,dAnu hafva Ater sAnda ndna vill jag fflrgAtt oob tankar till mitt kAra hem; jag vill Iter , e den plate der mia vaga etAtt, eamt Ansu en gAng fA en emekning af mia . " dyr& modem eammeielena band. Ja dA eksll jag Anna, att detjikaste ooh SrJi-- '' gaete land Ar Sverige, hvilket jag fftrut 4 fann eA IrAngt; och efter att fAtt hvlla i min gamla more armai;, skall jag trjrggt. vAgaeiga: There isno place like bog . KtthundratVi t dr fyllde den f)efvuten, dagen frAn G&teborg 1,221 emi v granter, det stdrsta antal, som kyrfca i BohuslAn,-fadpA en dag afgAtt derifrAn under mArke till, att tjenstfbrrAttande en foljd af Ar. Det var hufvud-saklige- n Ostmannea under - predtkaa, norrlanningar, som vAn-d- e lm Tarade timme, uttalade fAderneslandet ryggen, och idet.defvulen kler taiadreu noden i hembygden bar vAl der ;V. till bidragit. - t ' Tt a. 16 April enkefru 'Anna Brita g i NorrkOping; Hon Arnem-ige- n fddd den 16 April 1801 i Grenna. Sedan 1856 har hon va rit enka ocb vArdas nu af en som sjelf, Ar enka. 'DA hon f&r tvA'lEiTr sedan uppnAdde 100 Ars Alder, kunde bon sjelf i sAllskap med anhSriga gAende begifva sig till en fotograf fdr att lAta fotografera sig. Aldringen Ar Anna rask och kry. Drdngloner i Skdne. FrAn skAnska.. landsbygden skrifves: L&nen tiil, en duglig drAng gAr nnmera s Allan under 300 kr., och den, som framstAllespA annat alltlng fritt, och 350 kr. Ar ingen-tin- Till Amerika afreste bArom v-- a1 &' h - Ame-TiWyst- en ex-rtera- ts An det- - Hustrun bar nu lemnats ensam tt Augn Big. Js, huru m&nffen ungdom tror inte, att arbetefe med tre ofdrk3rjda barn och fAr i Amerika Ar har man och leima nog anledningatt Angrasin gral-sjuk- Mk betalt i Amerika, sA lika; f&r man ock k, komligbcteo i ett annat lif. at (903. sjA-le- . talas om ett annat ta Jordiska, stA vi oforstAende och TAdvilla och undra dfver, hvad alltsaramans betyder. Lif vet hAr i verlden Ar blott en utgAngspunkt f5r sjalens ut reckling. Och om lifvet skall utveck-la- s i det oAndliga, mAste det vara en hog grad af komlighet, som vi kunna borja fdrvArfva oss hAr, och som det Ar vAr pligt att ntveckla sA mycket opnf&ndigbeternatillAta, under det vi vftata pA den bela lif Det Kinds sig trilfad, oss med det medelm&ttiga. f Koator: 266 State Street, Salt Lake City, Utah. derute. Det Ar rentafodrAg-- , stack naturligtvis till i n och fisket Ar mer An me. pA det svensk skandinaviska nAr redaktor, lAttigt; Funnes icke denna kyrkliga organets Europas sophAg Ar det min-dr- e han sAg bilden af manniskor, idiga hOgfArd, sA bade man smickrande namn, som i som kommo fly tande i ett aflopps-ro- r i allmAnbet forstAnd att hAl-i-g Amerika eller ofta hafrAn hemma i den angenAma Sverige gifvits Europa. MAnne det isynnerhet F6renta Staterna, de nAgot sammanhang med den lifliga hufvudstaden, der det emedan odAgor, fArbrytare, af-- j mojliga tanken, att han sjelf en bAde frisk lnft, bad och mu-sadankade prester med flere, hvil- - ;gaDg 8&SOni ett slags afskr&de tidningar och n3jen af ' . ka man heist velat vara af med i dumpit ned i ett afloppsrdr i Eu skrot och korn. eller hvilka sjelfva ge- ropa och runnit ut pA den ameEuropa, flektrink ma Imsmaltning. nom sina mArkagerningar funnit rikanska jorden, for att hAr fA Dr de Laval, separators ocbAng-ftbinen- s for godt att schappa i vag frAn fotfaste under kyrkligt skydd sAberdmde uppflnnare, sitt hemland, vanligtvisstyrtko- - som en mycket helig och frAn al- - hir yid Hafslund i Norge anlagt san till Amerika. Och Amerika Ma kloakrors Angor rengjord per hvarest hans senaste harjust icke varit mycket att jsonlighet? Det ser verkligen ut. elektrisk framstAll-Otngafxin'oning, lyckonska Afver dylika tillAknin som om han kAnde sig trAflfad tillAmpas. Det for gar i sin folkmangd, ty mycket af den omnAmda skamttecknin- - i partiet af fArdig zink har rackartyg, som hAr begAs och geu i dessa dagar. Den pA for hvilket Amerika fAr skulden, etktrisk vAg framstAllda zinken leder sitt ursprung frAn sAdana Fr&n Alt betydligt' mera kemiskt ren, der tillokningar af Buropas first! Hvilka karaktarens om, rcbagen ben j(5 JTlaj v '"; ," vs-A' |