| OCR Text |
Show 16 OlXtt UJUVEMH 91 per 4r. Prsawncrstioiisaffcift: Xl'.o LAsnmnmer. REDAKTOR och EGARB: 2: OTTO RYDMAN, re. Jag tycker Makar och barn. borde ra f&rAldrars forsta pligt och framstAen-d- ighet,8om kyler och fortAr va- e om-tank- e Theodore Roosevelt och Ameri-ka- s meat framstAende skaldinna Ella Wheeler Wilcox uttalat sig. President Roosevelt Hr den som lAngsamt och ovilligt nar-m- a lycklige fadern till 6 dngtiga sig en enslig medelAlder, barn, och af allt att doma bar blott och bart till fdljd af forAl-drar- s han en god hustrn. Att fra och vAnners sjelfviska brist Wilcox' Aktenskap Ar lyckligt, pA omtanke och samhallets lojli-g- a det synes tydligt framgA af allt konvenans. det sanna och fdrtraffliga bon skrifvit bide pA vers och prosa k om kArlek och Aktenskap. BA-d- a En framstAende skriftstAllare anmarker tvA ega foljaktligen stora for att vAl forstA am foljande. se FrAn net och att gifva goda rAd At sina medmAnniskor angAende detsatmna. Presidentens uttalande i ett brtfsom han skrifvit fill en fru Van Vorst i New uraldsta tider bar a stif-tand- n et : sA-so- m att att qvinnan icke kan vara normal, hvarken intellektuelt elier rnora-lisk- t, om hon efter intrAdd fort far att varaomaka; men detta Ar i alia handelser ett absolut faktum, och vi behofva bara se oss omkring for att inse sanningen af detta pAstAende. Jag tror dock, att det skulle vara klokt fdr de fiesta amerikan-sk- a qvinnor att vanta tills de bli 25 Ar innan de gora sitt val. Ytterst fA skilsmessor ega rum dA hustrun gift sig efter 24 Ars Alder mot dA boo gift sig tidiga- sAga t, er aftager. Och det var de fakta sin bok foranledde som presidenten e Roosevelt att skrifva sin fru Wilcox samt epistel Ijun-gand- att uttala sina beaktansvArda Asigter och erfarenhetsron. vil-j- gt buru nAgra mAnniskovarel-serall- s skola kunna lifnara sig e mod sAdant brod. Och andA des-si a fattiga i Taiwaikoski hafva att jtider knappt nog Korrekturlasarens maje I ett bAfte tilpA nAgon annan loda An till hvilket som sofvel af svenska riksdagstrycket, jland annat innehAIlande ea a n Andes saltlake. cunglig proposition angAende tZutpd brefhemUgheten i tullfribet for omalen majs, bar F nland. Oeneralguvernor Bo-b- r koffs for lAnge sedan omtala-d- e kungliga majestAtets namn blif-v- it forvanskadt pA ett hdgst be pibud om brefdppning har nu t Ankligt satt. I stallet for Oscar melats de tinska postanstal-t- p stAr dAr nAmligen OCSAR, pAbudet anbefalles tor-dejd- a foga nAgra ord. Kan man tAnka sig nAgot me-r- a degraderande for manniskan, An att lefva i Aktenskapligt men genom brottsliga operationer och andra prevent! va medel forhindra fruktsamhe-ten- . Det Ar i verkligheten blott ett kort afstAnd frAn ett dylikt tillvagagAende och barntnord,ij afsigten mAste ju vara en och densamma, namligen att undandraga sig frukten och ansvaret af sina forbindelser. Genom barnen starkes och karleken mellan makar men hur skall makars karlek for hvarandra kunna .vara, om de Aro skvldiga till en fornedrande I fdrhindring af barnfodsel? stM.Uet f8r en uppoflfrande, ren sinnad kArlek mAste de dA hAUa tillsammans genom en den mest utprAglade egoism och lAg sin kom-pletter- as l fulltsAkltjnrtatr-de- . linin' Till ofvanstAende skulle vi UleAborgslan, Fin- land, har undsattningskomitln i UleAborg tillsandt redaktionen af .Vasaposten. Brodet, som Arbakadtaf agnar med nAgon tillsats rAgmjol af QolArets skrd, ar till fargengrAbruntoch bemangdt med sAdor. For van-lifornuft Ar det alldeles ofatt-baf- det-tapro- a, i frAn (Bamla Horben. - fru Van Vorst framlade i Frfin den barn. Och det kan vAl icke York. Han sktifver: fdrnekas, att goda, larak-tigJag vet icke om jag skall 8m-k- a gernafriska barn Aro en valsig-nels- e elier fdrakta mest den dArak-tiglor sina forAldrar. Och och sjelfviska man elier vAlsignelsen Ar sA mycket rikare qvinna som icke fftrstAr att de och stdrre, om fdrAldrarne LAlla enda saker som verkligen Aro hvarandra riktigt kfira, d. v. s. vArda att hafva hAr i lifvet Aro bem&rkeUc&fct . , im i " r " tmAkar. ttKfdlC Om "cn titan elier qvio-n- a e utan eget f&rv&llande gAr Det f&rsta Aktenskapets beskrifves i 1 Mos. 1: 27, genom lifvet och mAste fdrsaka Och Gud skapade mAnni-ska28. den hSgsta af all glAdje, som till ett belAte; man och sig endast har sitt nrsprnng i hem-lifvoch bestAr i att ega och qvinna skapade han dem. Och dem och sade: Gud uppfostra mAnga och friska VarenvAlsignade och foroken fruktsamma barn, kAnner jag fdr honom och och eder uppfyllen jorden och henneen djup och vordnadsfull henne under eder. HAr den sympati man hafven sympati skanker den tappre som fftll i sages det ju tydligt, att barn Aro en vAlsignelse. borjan af falttAget, elier honom I vAra dagar synes tendensen som arbetar hArdt oth rnineras vara att vanda upp och ned pA genom andras forvAllande. Men den man elier qvinna som med det gamla Aktenskapsbudet och berAdt mod undandrager sig Ak anse barn som allt annat An en En forvand uppfo-stra- n tenskap och bar ett hjertasA kali t valsignelse. gor nog sitt till harutin-nan- . att det ej kAnner nAgon passion, Det var just fru Van Vorst en bjerna sA ytlig och 6jelfvisk i New York som nyligen i en bok att den ej vill veta af barn, sir i hur barnlosa aktensjelfva verket en brottsling mot pApekade mer borja bli regeln allt sitt slagte och borde vara ett skap de bland gamla familjerna foremAl f&r alia friska mAnni-skor- s der os det Ar de nyinvan tern, forakt och afsky. drades storre fruktsamhet som Presidenten anvander att befolkningssiffran icke man ser kraftord, och gor det af goda skAl. Fru Wilcox yttrar sig i Amnet bland annat pA foljande satt: Gud sAnde hvarje man och qvinna hit till verlden for att finna sin andra balft. Att finna denna ar bvarje mAnniskas for-st- a och vigtigaste mAl. Det Ar endast civilisationen som lArt folk oriktiga ideer angAende denna sak. I vArt formenta kristna sam-hall- e anses det icke vara passan-d- e att tala om kArlek och Aktenskap sAsom nodvAndiga fdr lyckan. Det anses vara en mot qvinnans stolt-he- t Taiwaikoski t, uppfattningen gjortsig gallande, att sjelfva kronan pA ett lyckligt aktenskap Ar barn. De som ha en skara af komlingar kring sig sagas vara vAlsignade med er prof pd nodbrod som med berAdt mod undandraga sig Aktenska-jet- s uppcflrande forpligtelser och blott hafva sinne for en oren njutningslystnad och egoistiska jeqvamligbetskraf, for alia dem can man icke annat An bysa ett val berAttigadt forakt. men sAdana svensk-ameri-kans- Hur skulle det gAtt for att, d, id posTverkeVi Finland, densamma fAtt derom, att uti korrespon-den- sAvida miss-tank- e om han bott i s och der begAtt endylik som befordras genom posten Tyskland blunder? skulle finnas skrifter nfregerings-fiendtlig- t innebAll, elier som icke Ballongen Svenske fick gora sin senaste fArd utan passage-rare- . aro afcensuren tillAtna, denna DA man den 15 Februari korrespondens bor afpostanstal-tern- a som bast boll pA med utrustnin-gen- , oppnas i narraro af emottagare samt greps ballongen af en haftig de forbjudna skrifterna sandas vindstot. Gondolen fastholls af till ortens governor for vidareAt-garderflera personer, men barringen brast och en del af repvirket gick vidtagande af honom, sA Ids kom att ballongen sonder, Gaatarokelse . Under en och gick till vaders. Gondolen marknad harom dagen i Malmo med utrustningenstannadeqvar. kom en gubbe frAn skogsbygden En person fdrsokte rycka upp i SkAne in pA ett apotek och den stora ventilen, men hann ej. for 25 ore gastarokelse. Ballongen steg mycket hogt och Det spokade bemma, upplyste forsvann bastigt soderut. Det a han; der hordes nattetidlarm och man afhort af densamma ovasen i kallare och uthus och var, att den varit synlig i sodra gny som frAn ett spadt barn. Nu ville gubben roka bort otyget Europa. sAtt brukade alltid ha Kuskigt fyndiett gam-ma- lt detta god verkan. Men som detta slott. Under pAgAende mot spokeri och i Halmstads ej fanns upptaget i slott har gjorts ett ganska ru kun-d- e skigt fynd. I fyllningen under Pharmacopea Svecica, sA icke man uppfyl-l- a pA apoteket golfvet till den i sodra fiygelnlig-gandmannens begaran, utan fick kronsalen har namligen, vid nedlaggande af golfbjelkar, hanaflagsna sig medoforrattadt antraffats nAgra skelettrester. arende. En lakare, somundersokt desam-ma- , Da d den le'e som setter tror sig knnna forsakra, att i tratten." En telefonledning benen forskrifva sig dels frAn en var nyss dragen till Stenberga i Aldre persons skelett, dels frAn SmAland. En yngling, som vista-de- s ett barns. Fyndet har som sagdt borta frAn foraldrahemmet, kronsatill under ville telefonera till sin gamla mor, golfvet gjorts len. Strax intill denna plats har som bodde i Stenberga. Den gamfrAn kallaren till salen ledt en la kallades till telefonen och lu ren sattes for hennes ora. Sedan trappuppgAng, frAn hvilken de funna menniskore-stern- a hon tAligt lyssnattillnAgra' hal-1stuckits in pA deras for skrikna af en afiagsen rost, s Det kan sAledes som ej alls likuade hennes sons, att de har r ora frAn ett slangde hon luren och utbrast: for lAng tid sedan begAnget brott. Da A den lee som setter i trattMed en! Och dervid blef det. ubrd8ta korre-spoadense- s be-gar- si-st- gasta-hemsokel- se e miss-tanka- Han ftck en Angfarja af". anlande den 16 Feb. till Helsingborg en passagerare, som tilldrog sig tulltjenstemAn' nens uppmarksamhet pA grund af det onaturligthbgabrost, han blifvit begAfvad med. FrAn tan ke till handling var ej lAngt och n misstanken blef besannad.ty en hade rundt om brostet dertill sArskildt bestalld behAlla re for branvin. Denna togs nu i beslag af tullen och personen blef per-sone- han hamnat i egen sang. Och han hade ju inte gjort damerna anmald for forsok till da. Hans formogenhet, som uppgA till cirka 5,000 kr., smuggling, hvilket sAledes kom-me- r att blifva ganska dyrt. Se- har han testamenterat till en dan den hSgre sprittullen i Sveri- Abodotter i orten; hans efterlem-nad- e ge gAtt igenom har A Helsing syskon fA ingenting. borgs tullvisitation en mAngfald Ett egendomligt sladpartl blifvit af I spirituosa-smugglar- e omtalas i Mariefreds-Tidningen- . an-tag- En 5,000 kronors kart, som lefde i armod. En 77-Ari- g ungkarl vid namn Hans Jonsson (gamle Hans kallad) afled ny ligen i Skurups socken i SkAne. Han bodde ensam i en stuggi, men oaktadt han icke hade sA ringa formogenfaet. som han ge nom arbetsamhet sammanskra-pat- , unnade han sig icke det nod vandigaste, utan gick smutsig och trasig samt lefde pA dAlig fo easts. (4 2 Salt Lake City, Utah. desslikes ns ofver-vakand- personersoralandets president fore-komm- man-niska- Koator: 266 State Street , 1(903. innersta vAsen. att se till, det deras dott-ra- r For makar, som onska sig fA tillfAlle att pA ett passan-d- e barn, men af naturen forvAgras e sina satt och under nodigt Anskningars uppfyllande, utngAs med motsatta mAste man kAnna djup sympati, kdnet. VAra stAder Aro uppfyll ty de mAste med saknad undva-r- a anammade. da af vackra qvinnor som lem Aktenskapets ljufvaste och dess nat sin uugdom ,bakom sig och egentliga mAl; Ett I AktenskapsfrAgan ha under senaste tiden tvA s A att det 20 ZHars 5rcbagcn ben B es nAgon fortret. De stora skdnska herresd- tena ha borjat styckas och s sAl-ja- smAlotter. Att dessa tider storre egendomar faller sig PA Malarens is A Vesterviken vid nastan omojligt. I hvarje fall StrAngnas blefvo ett par pAsela-de- , mAste de dA saljas till underpris, men icke forspanda hastar medan efrerfrAgan A mindre egenden 7 februari skrAmda och bor-jad- e domar A 4060 tunnland Ar skena. Korsvennen sokte mycket stor och dessa betalas naturligtvis attstannahastarne, hogt. Detta gbr att de storre men mAste, dA han ej ville slap-p- a egendomsegare, som vilja salja tfimmarne,isittandestallning sina egendomar, fA dessa betyd-lig- t pA isen folja med 5fver bela sjon hogre betalade dA de lAta HAr vAnde stycka dem An om de skulle sAlja till Bresshammar. hastarne och styrde kdrs mot dem hela. Strangnas, alltjemt i skenande Statsanslag till de nodll -galopp, och den hurtige korsven- dande Finland. i Fdrslaget nen foljde med, ehuru det isytan ofverfSra V2 million mark att betackande vattnet rok hogt om- frAn allmAnna forsta sta tsfonden kring och ofver honom. Efter till undsAttningsfonden har den nAgot ovanliga farden i den definitivt godkants. sallsamma sladan hans egna klAder kom han med snalltAgs Sprdkstriden i Slesvig. En fart till Visholmen, dAr hastarne dansk redaktor Auders Lebeck har af den tyska domstolen i togos af en behjertad man. blifvit d3md till 100 MassiitvandringfrAnfrdn fdr spridande af en Nor- marks b5ter Norge. Utvandringen dansk sing. Det ge hittills i Ar Ar pAstan dubbelt upphetsande en om handlar sA stor som fdrlidet Ar, och utsig' gymoMtiktsj.i terna for en fortsat t massutvah-drin- hvllkeu dim idka kroppsofnin-gar- . Aro sAdana, att det ej lider uppmanas att nAgot tvifvel om, att 1903 ofver traffar fjorAret. i i sAlja nu-me- ra Aa-benr- aa g Dan ska pr ester begara Gamla sannlngar. Salomon, sade och det var ett sannt ord borgerllg vlgsel. 737 danska finnes ingeqting nytt det att prester ha inlemnat en skrifvelse Vi lidai dag af sam-m- a under solen. till riksdag ochregering, Asyftan sjukdomarsom for Arbundra-dede att verka for inforandeafobli-gatorisn k borgerlig vigsel. Sar-skil- sedan. Den menskliga a Ar densamma. De frAn naturens plantorna dt medi-cinsk- pApekas i skrifvelsen faran att droja orga-nisme- n med antagandet affor-slagedetta skulle Astadkom-m- egen &rtagArdarodesammaidag i en sprangning inom danska som pA den tiden, lika mycket stAnd till att lindra lidande och folkkyrkan. bota sjukdomar, och detta Ar Ocksd ett uppvaknande. just orsaken till, att Dr. Peters Ett nastan otroligt Afventyr Kuriko integer forsta rummet Arbe-tebland alia familjemediciner. Den enligt tidningen harom natten i Malmo. Vid Astadkommer samma resultater pA natten sAgs en rusig i dag, som den gjorde for ofvei arbetskarl ragla ut At Sodra 100 Ar sedan. Den renarblodet, stannade Plotsligt uppbygger kroppen och skanker han vid en dorr, grep i dorrposten, helsa och styrka. Herr Emil Anmumlade nAgra ord om dAlig derson i Allport, Pa., skrifver i och otydliga husnummer ett bref, dateradt den 14 April: samt kief in. I fyllan och villan Under tvenne Ars tid led jag af hittade han enolAsttamburdorr, reumatism och vark i ryggen, Han trefvade sig langre fram och och benen, var ej i stAnd kom in i ett sofrum, der tvA un-g- a att arbeta och alldeles nedbruten, darner lAgo och sofvo i sam var blek och mager och kAnde ma sang. VAr man tyckte nog mig trott och modfald. Min u att den hvita bfidden var mycket sade till mig: Jag blifver utan han begynte inbjudande, ty riktigt radd for dig; du ser ju ut vidare omstandigheter klada af som en doende. Du mAste f5rso-k- a ett elier annat slags medicin. sig. Sardeles ren och snygg var ban inte, men sedan han blifvit Jag insAg sjelf riktigheten deraf afkladd, krop han sA forsigtigt och bestamde mig for att forsd-k- a Dr. Peters Kuriko. Jag har sig gora lat ned och lade sig midt emellan de bAda unga nu begagnat denna medicin for ungefAr 2Va Ars tid, och Ar till min Dessa vaknade markvardigt stora gladje och tacksamhet d e den det objud-natt trots frAn alia sjukdomar och kan nog icke, passageraren var bAde kail och arbeta dubbelt sA mycket, som fylledoftande. Och snart lAgvan-drare- nAgonsin forut, sA jag borde vadjupt forsankt i Morfei ra ett godt bevis pAfortraffligbe-te- n armar af Edra tnediciner. Jag i Den scea, som uppstod dA de den dag, jag lAste en arti-kbAda damerna vaknade pA om Eder medicin i en kan lattare tankas An Dr. Peters DA de varseblefvo den Kuriko kan icke erhAllas pA apotek. Den saljes direkt till fSrbrn-karn- e ruskigp, osnygge karlfiguren, de som raketer upp ur sAngen elier genom lokalagenter. och borjade skrika af sina Man hAnvAnde sig till Dr. Peter fulla kraft. Stor uppstAn-dels- e Fahrney, 112-11- 4 So. Hoyne i huset. Polis eftersandes Ave., 111. Chicago, och den vilsne logeraren fordes EN DOSIS i rftttan tid rRddar lifvet. till kontoret. Det enda han kun-d- e Dr. Woods Norway Pine Syrup, naturens anfora till sitt forsvarvar.att medel for liosta, forkylning och alia e han gAtt vilse. Han trodde att Akommor. t, dA a t, 12-tid- For-stadsgata- n. ar-mar- hu-str- da-mern- be-fria- n val-sign- ar el mor-gone- n, fl5-g- o lun-go- rs svensk-amerikansktidni- lung-artad- , , |
