OCR Text |
Show 16 UtX H:o U REDAKTOR och EGARE: Kontor: 266 State Street, 5re&agen ben Hj 2ltars 1903. OTTO RYDMAN, Salt Lake City, Utah. Xi - ara de forlora med att Sienska pttitionsns behandlins folket framstalld och rattvis fodran, det tyc-ke- s billig Ingen rati att forranta genom icke ha fallit dem i tankarne. ndgon skandinavisk Och ytterligare: Om en maktegande. kan vara aldrig si och ? torerna icke fi nigon sidan nigra hdgt uppsatta skandina- mot-sattasigen- af fi ur-si- tog en kt att skylla pi, utan miste till; stiud en grundval, pi hvilken beftandla frigorna, om an minett nekande svar till petitionen ga af berrarna gora det ovilligt. ,i kunde byggas med sidan kraft, Svinnan dr oraaken till att saken skulle kunna pi ett alia o krig, pistir den framsti-enj- e verksamt si gir det ej an att satt ' bortforklaras. farmakologen dr Vogeler, den, om den bar minstapra-ge- l Men nir det ej gick efter berak-nin- g Nigot svar frin kyrkans ofver-st- a for "Western Druggist. af en bestamd fordran, ty allt presidentskap har annu icke att fi petitionarerna att Han pistir, att mannen gi ut i kotnmit roraude den svenska hvad folket fir sig beviljadt, mi-st- e gi tillbaka pi sina namnunder-skriftesamt bara granna och om svenska religiosa mo-te- n vara grundadt pi dess allra stir man der. nu ridlos krig uniformer i fredstid endast samt en undersdkning af de djupaste odmjukhet, ja nastarr och tyekes ha foresatt sig att fdr att stalla sig in och vinna orsaker, som ledde till den kyrk-lig- a ett riktigt kryperi infor de sty ran- forsoka tiga ibjel helaSlkken. frin qvinnorna. domen emot Otto Rydman, de, hvilka utdela de andliga Detta tro vi dock kuappast att hvilken dom pctitionaierna och evangeliska svenskarne skola tillita, ty de i'rlblljetl fdr 99 dr. Erwing S. Glassock i Harrisburg, Illinois anse orattvis. sisom t, sig sisom de finna for hafva af historien fitt det I egenskap af kornmit, utsedd godt. Fdraldrar misteju tukta att di de foresatt sig ni ri4da(fe nvligen ett passagerare-ti- g erhil-latt aflemna petitionen och sina barn for att de skola blifva got, som de aro ofvertygade om pi Big Four jernvag och svaret deri, infunno sig K. H. lydiga, och kyrkans ledare hvad som utan tvifvel ar ratt, gifva de sig ej forrin de A och s E en forfarligjernvagstra-oc- b Hedman i Zion , Nordberg svenskarne sisom fort saken till ett slutligt afgo for detta har han af knfvudkontor den 28 Feb. en samling omyndiga barn, hvil- rande, for att, sisom redan namdt, tf ka bora behandlas efter namda En rapport frin kommitdrade jetnvagsbolaget erhillit fripass terhora, om svaret till petitionen regel. Atminstone ar det denna och hvad dessa bafva att fore-sl- i pljernvagen f5r sig och sin e under 99 irs tid. Han vore fardigt, ty de. bade tvanne uppfattning som framstallts gefor sakens vidare behandling Dec. en den hade 23 att nom det skandinaviska tidnings-organ- atvaktas derfor utan tvifvel med jernvagsskena ginger (n&mligen Utah-Poste1902 och den 7 Jan. 1903) blifvit som.en-lig- t storsta intresse af svenskarne i uprifvits ocb stallde sig under del att en bitande snostorm var lofvade att svaret skulle blifvS intresserades vittnesmil.redi-gera- s Zion. r&dande och invantade tiget och utgifves af kyrkan unfardigt inom nigra dagar. De samt lyckades stanna det i tid att hade na medlem-marnatt der ofverseende en af af nigra dagar ansigo forflntit for linge sedan och ville afyanda olyckan. kyrkans ofversta presiderfftre innn en ging efterhbra dentskap, nimligen Anthon H. svar. Men som de nu ej voro sak-ra- Lund. Frcin viska broder, som sokt med folje begaf sig till varit i hogsta grad Ninian e ta persorligen, hade' de upp-stil- lt och aflemnat en skrifvelse, i hvilken de nimde, att ora de icke till den 11 Mars afhort nigot svar petitionen, skulle de nod-ga- s i taga presidentskapets tyst-nasisom ett svar att de 2,000 d petitionareraa ej voro vardiga presidentskapets uppraarksau-het- , och nddgas rapportera i en-ligb- et dermed. Sisom vi fdrsti, bar petitionen satt en hel del myror i hufvudet pi h5ga vederborande, och det ar val detta som giort; att de ej riktigt vetat hvad de skulle sva-r- a och derfor ha de valt att icke alls gifva nigot svar. Om de skulle ha gifvit sitt bifd.ll till att lita utslaget och domen mot Rydman undergi en ny och narmare granskning, si skulle de dermed bafva erkant den mojligheten, att kyrkans dom-stolkunde hafva tagit fel i sitt dr ar omdome eller blifvit missledda till att falla ett orattutslag, och nigot sidant kunde ju icke gi an att erkanna, ty kyrkans auktori-tete- r prestaddmet, som de ilska att kalla sig, kunna icke taga fel emedan de aro, uti ellt sitt gorande och litande, vagled-d- a af Guds Ande. Huru skulle det taga sig ut att erkanna, det de mojligtvis kunde ha varitmisS' ledda af falska rapporter ochder af uppstindna f&rdomar till att afgifva en orattvis dom? Det skulle ju vara ett erkannande af, att Guds Andes vagledning blifvit undantrangd eller formorkad af onda och falska manniskors vagledning. Och vidare, huru skulle det se ut, om hela kyrkan, sisom de ledande afven stundom alska att kalla sig, skulle boja sig for sven skarne genom att gifva dessa ritt? Det skulle ju vara ett er kannande af, att de ledande ej hade all makt i sina hinder, utan att afven folket bade en det att siga; och genom att gifva efter for svenskarnes onskningar och ansprik, skulle de ledande mojligtvis forlora en del af den ara och det anseende, som desittain-nmed. Nigot sidant kan ju al drig gi an. Huru mycket beder eller e bar Admiral Jewey Jit Jiland vcnkarn- Asigten att under fredstid b6r den kanslan borjat gora sig att nigon ratt for dem man gora sig beredd pi krig. Han slagskepp byg stir ej att fdrvanta si lange pre- forordar att under tolf nastkommande gas sident Lund bar deras sak om Aren. s hand, ty L. ar sjelf en af ocb har, Rldderliga lagsttftare. Le- forkampar efter alia tecken att doma, vatit gislaturen i Wyoming har affat-ta- t en gemensam resolution, deri indragen i komplotterna emot svenskheten och dennas forsvara-re- . qvinnans rostrattprisas i varma Han kan icke gi emot sig ordalag. Qvinnan har haft rost-ra- tt i staten sedan sjelf. Vi veta alia, att br. Lund 1869, och hen-ne- s a ocb han ar dansk, samt att deltagande har gjort valen danska bidder aro de makt- ordentligare, hojt legislaturens egande ofver kyrkans skandiua-visk- karakter och utvecklat qvinlig-hetetill samhallels fromma. medlemmar, ocb de aro mina om att ej fbrlora nigot af En djefvul i man ni skusin maktstallning eller sitt ansell am n. Alfred Knapp arrestera-de- s ende sisom skandinavernas nyligen i Hamilton, Ohio, for infor kyrkans engel-sk- a mord i sin tredje hustru. Sedan ledare. Dessa danska broder har han dessutom kanna med sig, att de ej skulle arresteringen han att afdagatagltfyra blifva fullt si stora sisom forut, bekant, andra qvinnor. ifall svenskarne finge sin ratt till att hafva sarskilda Kongreasens verk. Den 57 svenska mottn och blifva befria-d- e kongressen, som aflutade siVi na forhandlingar den 4 d:s, har frin "skandinavismen. horde visserligen president Ltind haft en ganska verksam session. saga for nigon tid sedan i ett De hufvudsakliga verk som Jen skandinaviskt mote i Logan att na kongress har utfort, aro han alltid bade sympatiserat med Gustaf Wasa och dalkarlar-n- e Beslut har fattats om att i deras strid mot danskarne, en kanal ofver Panamana-set- , emedan de hade ratt, och det ar fSrbindande Atlantiska med r ju godt att man kan sympatise-r- a Stilla hafvet. 1898 irs med dem som hade ratt for hafva afskaffats. Tiden hundratals ir sedan; men det ar for kinesernas utestangning frin ieke si latt att sympatisera nu i landet har utstrackts. Ett vir tid med dem som hafva ratt, arbetsdepartement har ifall man sjelf ar invecklad bland upprattats. En konstbevatt-ningsla- g dem som tro sig skola lidaskada har antagits for att gogenom rattvisans erkannande. ra de nu ode landsdelarne Det ar nigot att erinra sig! Ett nytt harordnings-forsla- g President Lund sade till Nordhar antagits, Storre g hafva gjortsfor uppbyggan-detafde- n berg och Hedman, att 1,600 af dem 6om underskrifvit sven-k- a amerikanska flottan. sihade Innan petitionen, kongressen var slut itertagit na namn. Svenskarne i Zion president Roosevelt simed en kallelse kinna sig att detta pisti-ende- t som redan namdt var detsamma som att till senaten att sammantrada till siga, att flertalet af dem ej vis-st- extra sessioa den 5 Mars, sile-de- s hvade de gjorde, nar de dagen efter kongressens ajour-nerinAndamilet dermed .ar, och det petitionen, iterstir for dem att visa, att att senaten skall fi tid att behan-dl- a rapporten om dem ar falsk. De fordraget med Cuba samt veta ocksi, att om nigon har Panamafordraget. Presidenten itertagit sin namnunderskrift, fruktade for att senaten annars si ar det pi grund af hotelser hade rest sin vag utan att bero frin biskopar och andra, som ra dessa frigor under den ursak-ten- , att tiden ej medgaf deras fitt sina instruktioner frin ja Men nu kunna sena- frin hvem? Jo, frin nigon eller gil-lnd- e, 4-- skandi-navismen- an-dr- a n er-kan- d : an-lag- krigs-skatte- han-dels-o- frukt-barand- e. an-sla- e e g. Man laser en stump i v&r svensk-skan-dina- Man gor af en domare hastigt en slaf Enhvar blir ju domniare som skand- glansdagar fdr ett trettital ir sedan. Kanskedr&jer han dock or ofta vid sina minnen frin Ame rika och tillverkarnya minnen i storskala, anmarkeren brefskiif-varfrin Sveriges hufvudstad. inav. -- Och har man sA visat sig nitisk och tro-ge- n, e D& f&r Ileligioa tvdngaundervia nlng, En person i Skine att lita sina barn motta-g- man g& bakv&genin upp&krogen, mang&riqvaf, Och der f&r man supa tills Om blott man kan hicka: lj -- Jeg er Skandinav! vag-rad- e et bogavedetbS-rand- Waerntr, dess upp-tckt- atUAjiAfla En ypjierligtidningmnnocksfl. f&r gratis, passar till ornslag for sill och pot atis; Och har man for krakmedel n&gonsin kraf, Som tidningen "Faderneslandet, Stockholm, sisom brefskrifvare Och doraslut man taller just som man till Syster Ulla. Hanbaronek-ige- n behagar, Man struntar i rattvisa, ordning och i och ryckt upp tidningen lagar; denna afdelning Aterfort den till kyr-kan- pi a. forut bar nu en langre tid varit anstalld i m ilmcrifaHytt. ofver-drifn- st vits-orde- ei en koskalla a for-klara- fa-tu- fit Af denna skildring framgir ju Att stundom & prygel af filtrherdcns staf tydligt, att de oroande uppgif-tern- Och kallas for fArskalle och skandi-nav- . om konungens helsotill-stin- d r, be-trak- &ra. Alltjcmt kring sin hals bara; ja a thnk huru saligt att, drommen till ho-tell- - fram-stallnin- g be-vil- bukett.hvarefterhanome-delbar- t Och a Man g&r der som svinet och rotar och religionsundervisning bokar, Di han vidholl sin vagran och l&ter och lokar; Och p& sig ftpplen g5da holl barnen frin skolan, blefvo l&tt man en som Man har kanon, de ienlighetmedgallandelagtag-n- a af, frin foraldrahemmet och pi Om fara syns hota n&n god skandfaderns bekostnadinackorderade inav. bos andra personer for attbillas r till skolan. Nu har studentfdre-ninge- Nu smidt &r det brSstv&rn, som de trogna; Verdandi i Upsala sandt barnens fader en penningsumma Och nar for beldningen de &ro mogna, Ett fdrtrdffligt strejkande och en adress, hvari protesteras De fly till den land, der forodelsens haf Frin Trollhattan meddelas: mot de trakasserier, for hvilka Ej m&ktar att dranka en god skandinav. en 400 personer ha sisom han varit utsatt. Penningarna protest mot den nya indirekta skulle anvandas till barnens U- Nu fr&gar jag er, mina &lskade vanner, beskattning, hvilken uppstitt ge- nderhill. 0m icke enhvar en fornimmelse kanner, nom hojda sprittullar, pi mote Prygel med efterapel. Un- - En langtan, en tr&ngtan, att uti sin graf beslutit att under 1 irs tid afsti som god skandioch Bli kanon-iserafrin bruket af spirit uosa drycker derlojtnanternaCederschiold nav"? inom hvilka Holm, dragonkaser-neoch att genom upprop soka i TERTIUS. i Stockholm dei pryglat en andra Sveriges arbetare att e ras enskilda tjenst anstald folja exemplet. Lakarne i Kina blifva e Bostrom pi gruDd af af sina patienter, di dessa for en stold, som han icke Konung Oacar hvilar. blifva sju-kHvarje ging konung Oscar af ville pitaga sig, lara komma att aro friska; si snart de Sverige-Norg- e upphor betalBingen med dettar sig en liten Adomas disciplinsstraff for denEhuru denna plan ar samma. hvila frin jegeringsbestyren, na sjelftagna rattvisa. Milet och egendomlig, ar den en xnangd "rykten, torde nu afven bli foremil for in- ovanlig icke belt sakert utan sina goda i utlandska pressen, om terpellation i riksdagen. sidor. For en kinesisk doktorbe-tydere- n att konungen ar "farligt sjuk, Som i aagorna. For nigra patients sjukdom forlust, att han "tanker abdikera, och sedan satt en enka i Mjell-b- y dagar f5r vira dokto-re- r det deremot di si vidare socken, Blekinge, ensam i sin en till vinst. I blifver kalla For den som nitt en si hog Astuga, di hon fick se en elegant bvilket fall som heist, ar det d lder, som konung Oscar, miste skjuts stanna utanfor hennes dorr tillkal-la en kostbar afifar att naturligen, .trots all ungdomlig och en herre stiga ur. Hon en doktor. Herr J. Jensen i spenstighet, regeringsbestyren forst nar han tilltalade Cope, Colo., skrifver i ett bref, och representantionsskyldigeter-n- a henne, sin son, som varit i Ame-rik- a dateradt den 1 Maj: "Jag harnu stundom kannas tryckande, i 21 ir och derunder samlat Och si forklara lakarne, som ha en begagnat Edra mediciner for en formogenhet. Att gladjen blef irs tid, och jag vill icke hafsig majestatets hoga lif och stor i den liga kojan kan man ju va nigon annan, ty den ofvergir anlortrodda, att en tids forsti. alia andra mediciner, som vihaft ar af noden. Och koi virt hus. Min hustru led i hog Skandinav"-vla- . nungen lagger for en tid regerings-tommarn- e grad af dyspepsia, men Kuriko i andra hander och botade henne, si att sjukdomen upp nigon stilla vri, der han Nu ska ni en ynkclig visa IS hora, tillbaka. Nu nytt-ja- r i ro kan iterhemta krafterna. Och skulle den friden hos ndgon forstora, aldrig kommit hon Kuriko som styrkmedel. Denna ging har valet fallit pi D& vet jag ej battre hn han ger sig af Hon sager, att denna medicin allSaltsjobaden. Derute ar himlen Och klagar sin nod for n&n god tid hjelper henne, hvad an fattas hog och luften ren, der spela de henne. Hvad tnig sjelf betraffar, friska lundarne med doft frin Ty nu ska jag saga att saken ar denna, si botade Kuriko mig for ring-orsaltan vig, mildradeisitt anlopp Att jag skall med anda, med rost och af barrskogen, der ar stilla frid Jag hade haft denna sjukmed penna fdr tre minaders tid, och dom och vinterro. Forsoka att visa er fcirdelen af det ena an det andra, forsokte an Di konungen den 4 febr. strax Att vara en skenhelig, god skandinav". utan minsta resultat. Det n fore klockan 3 infann sig vid i Stadsgirden, Stockholm, Att borja med, fftr man sig lara att jemt, men lYa flaska Kuriko botade den fullstandigt. "praka hade uppstitt en liten folksam-ling- . Vi tro, att Edra mediciner icke och Och "snakka och taka spika Konungen, som sig ganoch braka, tila nigon jemforelse. Vi kanna ska kry ut, helsade vanligt och Och sbrpla uti sig den heliga draf och ocksi till Eder tog genast jemte uppvaktning Som i serveras af skandhvar och hafva dem vir familj. ymnigt plats i den reserverade vagong-en- , inav.. Vi alltid rekommenderat hafva hvarpi tiget, draget af tvi virdefulla Edra mediciner, sedan ilade Och sen fir man drdmma s A tjockt man lokomotiv, hasteligen deras vi lart kanna goda behagar, istad. Dr. Peters Kuriko ar Vid konugens ankomst till Salt- Om endast forsigtigt p& forhand man icke en apoteksmedicin. Den sal-je- s lagar sjobaden hade ocksi en liten, ef- Att dromma-reAnden som At whiskyn, direkt till forbrukarne. Skrif ter omstandigheterna representa-tigaf, till Dr. Peter Fahrney, 112-11- 4 folksamling, uppstitt. Ko- F&tt akteritet af n&n god So. Hoyne Ave., Chicago III, nungen steg ur, helsade och mot- i skolan. fy-r- ar amla Zlorocn. skyd-da- n Om-krin- g d n for-m- stall-pojk- be-tal- ta miss-tank- a, es isyn-nerh- et emel-lerti- igen-kand- e, 67 val-far- d so-k- er "skan-dinav- for-virrad- es sta-tione- Ole-oi- d Mag-Vigo- ri egen-skape- r. n v |