OCR Text |
Show t tjTK REDAKTOR och EGARE: 8. 5rcbagett ben OTTO RYDMAN. Matthias HAllen i tabernaklet, dekska prestadomet, emedan Melkisedek var en sAdan stor ofversteprest. Fore bans tid kallades det Det heliga prestadomet efter Guds Sons satt. Men af respekt eller vordnad for det hogsta vasendets namn ocb for att undvika att allt for oft a uttala detta namn, kallade de (kyrkan) i forna dagar detta prestaddme efter Melkisedek eller det melkisedekska prestadomet." (Forbundets bok 107: LAtom oss stanna och begrun-d- a detta for ett ogonblick. Det raenar icke, att nar prestadomet kallades efter Guds Sons satt, detta var ett ringaktande eller missbrukande af Guds namn, men andringen gjordes for att undvika ett for ofta upprepan-d- e af bans namn. Detta borde lara oss inse hur beligt den vill att hans namn skall F. Cowlsy. Saltsjd-stade- n, den 4 Oktober 1901. o (Forts.) Oaktadl kyrkan nu raknar 310,000 medletmnar.hafva mAn-g- a fallit vid sidan af vfigen. Det fir icke uteslutande vAr bekan-nelsp ej heller Sr det vArt i kyrkan eller vAr p 1-- e, med-lemska- kun-skft- om evangelium frAn den ddda bokstafven, som bestam-me- r vArt forhAUande till Gud. Det erfordras nfigonting battre. Vi mAste vandra i det ljus som Kristus visade sina larjungar, dA ban sade till dem; "I firen jordens salt; men om saltet mister sin salta, hvarmed skall man salta det? Till intet doger det mer, om icke till att utkastas och nedtrampas af mfinniskorna. (Matt. 5: 13.) som Hvad var det, gjorde dem till "jordens salt"? Han bade fdrut Bagt dem, att det icke var (&t det ban hade kommit och ta-1till dem; det var icke for det de bade sett honom gora stora tinder; otan det. var for det de efterlefde de skdna lfirdomar, ban framstfillt i sin bergspredi-kan- : 2 ; men det fir dAraktigt om sAdant, om vi icke hafva tro nog till att iakttaga sA smA saker som att lAta bli bruket af tobak, eller att afst frAn sabbatsbrott eller missbruk af Guds namn. Det borde finnas konseqvens i de heligas goranden och lAtan-den- . Den gode, pAlitlige yttersta dagarnes helige fir den som, vare sig ban ar gammal eller ung, ar villig att pAtaga sig hvad arbete ban blir kallad till. att tala Den valfagnad i mat och Till bestods under tiden. drjck beder for arrangorerua raA nara-naatt inga spritvaror servera-des- . s, Stenkol borrning for en brunn nfirheten af FagerAs jernvagsstation har under 43 fots lerjordpAtraffats ett kompakt stenkolsberg, som vid foretagen borrning pA skilda stfillen visat sig hafva flera kilometers utstrackning. J Den brinnande ajon. ililla t 8f-verste e roatrattspre-ilika- n n, n menni-kkovard- e om-tal- a, et Med anledning af de beslut, som fattades i fjol, foljde det nu som en pligt att tillmotesgA de krafpA.vidgadmedborgarratt.pA hvilkas uppfyllandeman vantade i landets skilda delar. Och pre-dikante- n Den dldata protestantiska hednamisaionen ar den sven-sk- a es t, ska-pade- a r s, d, a r, ej t, mA-ne- o, - frifor-samlin- g r, so-d- er t, a ungdomsAren under svett och nioda slitit och slfipat fdr att fortjena lefvebrod At sig och sin fattiga mor. Oaedliya brefkort. Innehuf- - bone-stunde- r, . u n, e spel-ma- re lju-se- Sverigrs folk ar det mest bildade pA hela jorden. lt fore-tagn- fick flyt-t- a Nils under till det stalle, der varen afen pappershandel vid Jacobsbergsgatan i Storkholm Edvic Carlson blef bfirom dagen af rAdhusrfitten d&mdtill 100 kr. Kalmar tidning frAn bstraOland, boter emedan haosAlt osedlqta der nyligen den engelske Anga-re- n brefkort. Det illustrerade brefkort, pA Penelope strandade. "PA tal om gladje tillAter jag grund hvaraf mAlet tillkommit, mig namna, att en sAdan ytterli-gar- e ar af alldeles sarskild.beskafifen-bet- . bereddes oss for nAgra daDet ar forsedt med en ldst dA enstor engelsk gar sedan, pAsatt figur, forestallande en med last af hampa, lin och latt drakt. Vander man plankor och allt annat, hvad det om kortet och bAUer det mot t, an mA beta, strandade vid ser man genom papperet socken, som en silbuett, och odalisken Gammelsby, GrasgArds A Glands ostkust, och hvad om nu brelkortet tores pA ett harligare och gladjefullare kan vist satt, utfor odalisken en slags man tanka sig, sAdana dagar magdans.i likhet med hvadjegyp-tisk- a och mellan danserskor i verkligheten nyAr jul dagarue dA man ej ar van vid att gora gor. Detta kort forskrifver sig det an afatlt frAn Tyskland. att njuta annat, RAdhusrattens utslag skedde goda, for att icke saga det som tillagats till julbog-tiden- . efter en mycket kort ofverlfigg-ninsedan hr Carlson till sitt den som forsvar anfort att magdans fAft Dylika strandningar. oss af bar omnfimnda, aro utforas pA ett forlustelseetablis-semen- t i Stockholm, ban icke mycket efterlangtade, ity det inbringar oss en liten kunnat tro, att man skulle finna som kommer oss val till en bild haraf osedlig. dA de stundande skattmo-ten- a pass, for stA dorren. Stamninyabild frdn Fin-lan- d. MAnga julkalas ba formodli-geNu ljuder blifvit uppskjutna till sista marsch. pA grund af denna strand-ning- . Bengt vill ickegA och lagga sig, DA kan icke Bengt horamusiken. SA klagar den Idle ocb vill kry-p- a Odeta lek. For 35 Ar tillbaka upp i officerarens kna. boddepA enstorre gArdi en i SmAland en formogen Nej, Idle Bengt, du skall ejmera fA hora dessa finska toner. De vid och ansedd man namn(Carl. PA ett af hans torp bodde en ljuda i afton for sista gAngen sjuklig torpare som hetteAnders. ocksA for sin far, som i 15 Ar fAtt tjena sitt fosterland under Denna bade legat sjuk i tvA och bade icke pA denna bataljonens fana. Hans arbete tid kunnat fullgora de dagsver-ke- har varit fredens varf under men de aro nu alia forda till som fordrades i skattforjtor-pet- . Tidigt pA morgonen kom Petersburg, och din far kanju, den strange bonden ned till tor-pe- t om han sA vill, Ater fatta dem och sade i myndig ton att under ryska omens insignier. fullgoras Men under mAnaden bar ban att dagsverkena mAste eller ocksA mAste torparenflytta. afgora, om han der vill soka sig Efter Atskilligt diskuterande och brod for sin familj och fdr dig Idunder torparmors tArar och le pys. Nej, tusen gAnger, nej; bdner lofvade dock husbonden att en finnes son fAr ej bli ryss son mot dock, bar stA de nu Atta trup-pe- r mottaga deras ge dubbla antalet dagsverken. Efter indragnapA en gAng.ungeffir officerare arbetslosa. 200 men tid dog torparen; nAgon Finska Nils fortfor hans outtrottligeson dragonregementet i bar finnu ej fAtt Wdlmanstrand annu nAgra Ar att dagsverka Hvar pfl hufvudgArden tills afven hus- order om indragning. Nu var Nils icke soka brod? bonden dog. och der langre gosse utan man, och hade SA gAr solen ned inmusiken ated Aren har under de senaste lyckats tystnat. An-ga- ansAg, att detta sA mycket lattare kunde ske, som lappmissionen, hvilken under Gustaf Vasa pA 1500-talemen forst pA 1700-tac- t fick riktig fart. Svenskarne aro dock de forsta protestanter, vArt slagtskap med Gud, an des- rattfardighetens grundsatser, som pfiborjat en utlansk mission sa Messie ord? Vi aro barn till som den Allsmaktige har uppen-bara- t namligen denindianmission, som s vAr bimmelske Fader. Vi for oss. (Forts.) utofvades af de svenska koloni-sterntill hans afbild, bAde i Delaware frAn Ar 1637. kroppsligen och andligen. Derfore bora vi uti vAra boner kalla Kriget i Sydafrika. Eyra af hvart alay. 1 honom vAr Fader, hvilket namn som eger nfigot ofver 3 innefattar vordnad forgudomen. tusen invAnaie, fitmes 4 artister, Boernas anforare, den allt president Smith ofver missbruk Vi bora lara vAra barn att nar-mbarberare, 4 boktryckare, 4 De Wet, var pA af Guds namn bland de unga i jamt fruktade Fadern detta pA satt, sig 4 modister, 4 redak-toreJag horde broder McMurrin, Sonens namn, och de skola dA ej krigsstigen. Kanhanda litade fotografer, 4 skraddare med butik, 4 pA att de som Ar en af kyrkans allmanna blifva sA vana vid gudomens engelsmannen skulle med dito, 4 urmaka-re- , skoroakare angripa en auktoriteter, saga Atskilliga namn, att de vid smA obehaglig-hete- r 4 poliser, 4 lakare, 4 snicka-re- , mAnske-nea gAnger under vAr nyligen bland sina kamrater skola julenatt, kanhanda pA 4 olkrogare och 4 religions-samfunsom lAg ljust ofver nejden resa i Arizona och Mexico, frestas att af missbruk tillgripa sAledes 4 af hvart att det forekom mera missbruk Guds namn. Vi bora folja Fral och blott dA och dA fordunkla-de- s af ett stomoln, som i den slag. af Guds namn pA Saltsjostadens sarens exempel nar vi bedja, an fridfulla natten foredrog ofver gator under kort tid, an det Preatman ry turner efter det sker enskildt eller tingen skifva. I hvarje fall voro kom i de stora staderna i Engicke for och ofta att habeydttaedliyhetabrott. upp offentligen, land under lAng tid. Jag vill sa- repa gudomens namn. engelsmannen icke nog vaksam-ma- . En predikant, som haft plats De Wet ocb bans man kom-m- som forestAndare for enga, att sA vidt som detta angAr Nuval, lAtom oss taga upp en man minst vantade dem. der i en af Varmlands yttersta dagarnes beliga, ar det strid emot detta onda, som finvanfirande infSr Guds Asyn. Jag nes bland de unga, och till dels Det engelska lagret var mot har for nAgon tid sedan lod en af nastan har vistas sammanlagdt nara bland de aldre. Hvarhelst vi skyddadt hals ofver hufvud mAst bege sig i en ocb bade bar fem Ar i de sodra staterna af traffa en rat klippvfigg, person, som missbrukar vag, emedan det upptackts, att Unionen, men det var sallan jag Guds namn, borde vi forestalla gelsmfinnen utstallt blott nAgra ban gjort sig skyldig till grofva Men boerna hdrde Guds namn tagas fAfangt honom det oratta i hans beieen fA skildtvakter. sedlighctsbrott. Troligen befin-ne- r klattrade uppfor den branta af invAnarne der. Tillsammans de. han sig nu i det fjerran landet for bergvaggen, samlade sig i tyst-be- i med mina brdder, som uqdervi-sMina syskon, vordnad vester, dA han fore afvikan-de- t och ofvermannade vArt folk, uppmanar jag pA gudomens namn, helgandet af angrepo vetat att forse sig med en kl. 2 pA morgonen de engelska det allvarligaste de unge mannen sabbaten, iakttagandet af dugtig reskassa. Innan vAr att aldrig missbruka Guds namn. tionde af engelsman forposterna. betalning Vi bdra alia bAUa det namnet och utforandet af alia de smA nen hunno ut ur talten, var De En bul aom rackte i tre i sA Det folk inne ar med Wet sitt som" heligt, pligter lagret dyyn gick af stapeln i HusAs i evangelium Alagger ytterst beligt. e strack-ti en har Norra Lit i Jemtland under dsn Herren sina och med skott sakra att sjelf sagt, oss, utgor nyckeln till vAr trygg-hetijesTill sA Smith: de fienderna till marken, Kristi kyrka af yttergAngna trettondaghelgen. uppenbarelse till Joseph "I kyrkan finnes tvA presta-d&me- sta dagarnes beliga. Vi kunna snart de visade sig. Efter en balen voro inbjudna cirka 400 nAmligen det rnelkisedel-sk- a tala om bimmelens hemligbeter, kort strid var den engelska personer, hvilka oafbrutet trAd-doch det aroniska, som afven eller om dansen i tre hela dygn. Musik att vi skola blifva sAupprifven. innefattar det levitiska prest til bar som Fadern ar nu General Kitchener presterades af 16 skickliga nAgot som frAn skilda delar af lanet och Det fdrsta kallas det melkise- - ar inom mfijligheten enligt evan ktigsministeriet insandt en lAng gudfruk-tigeboerna- ta busbondens son, som upp-fattni- g en-ke- er dettabusbondesfastighet f(5r25,-00- 0 kr. Nu var det bans fbr det- till-kan- syna-gogorn- 3-- 9.) Den Trollhattan bolls harom dagen iStor-kyrkaStockholm. Predikan-tetalade om det indre och framholl medstyr-k- a huru forst i vAr tid laran om Nar vdr herre valaiynar menniskans oforgangliga varde atrand. Ett rAtt och omensk-lig- t Blltmera kommertill erkannande tfinkesfitt (ger sig ofta Numera frAgar man allt raindre i kustbefolkningens efter hvilkenklass menniskan till- af sjbolyckor, att doma bor eller hvad hon eger, utan af foljande pA fullt allvar skrifna fter hvad hon ar som menni- - rader ur en korrespondens till en med-lemm- ar "Saliga aro de i anden fattiga, ty dem b5rer bimmelriket till. Saliga aro de bedrofvade, ty de skola blifva bugsvalade. Saliga firo de saktmodiga, ty de skola arfva jorden. Saliga firo de som hungra ocb tOrsta efter rattfardigbeten, ty de skola blifva mattade. Saliga aro de harmhertiga, ty dem skall ske barmhertighet. Saliga aro de renbjertade, ty de skola se Gud. Saliga aro de fridstiftande, ty de skola kallas Guds barn." (Matt. 5: Dessa kannetecken voro nAgra af dem pA bvilka de kunde kan-na- s i sitt dagliga lif. SAsom Jesus sade till dem: "Om eder rfittfardighet icke de skriftlardes ocb farise-ernakunnen I icke inkomma i bimmelriket." (Matt. 5: 10.) Anmfirkningar hafva gjorts af En mtirkliy vid i vinter ryckt upp i raden bland Trollhattans sevardheter sedan af nAgra pojkar bfindelse-vi- s upptacktes, att sjon utveck-ladbrannbar gas. Borrar man hAl pA isen och for en tandsticka till bAlet, fattarden utstrfimman-d- e gasen eld ocb brinner sA lange utstrommningen pAgAr. SjOnar grund och har dybotten. (Bamla Horben. verka sAsom diakon i Guds bus, eller att verka sAsom prest eller larare fastan han kanske ar hAllas. prest eller evangelist. De, Nar ett barn talar till sin fader, som aro pA sAdant satt ddmju-ka- , namner det icke hansnamn, utan aro de som utgfira goda lar-di kyrkan och ej vika fader. Nar Fralsaren sager sina larjungar bedja, sade hvarken At hoger eller venster. ban: "Derfore skolen I bedja Jag horde president Snow sAlunda: "Fader vAr, som ar i huru ifrig en broder Lyman himmelen. Han varnade dem E. Johnson var att fA skAda en for att bedja sAsom bycklarne, engel frAn bimmelen. Han bad a hvilka tyckte om att stA i oupphorligen Gud om att sanda i och gatbornen, for att en engel till honom, till dess ban blifva sedda af mfihniskdrna. slutligen fick skAda en engel; men Han uppmanadc dem att gA in i Snow omtalade afven, att det sin kammare ocb bedja till sin galna med den .namde brodern Fader i londont-Javar, att ban skAdade en engel tror icke, att de yttersta den ena dagen ocb djefvulen den dagarnes heliga gA in i sin kam- nasta, och till slut fick djefvulen mare och bedja i londom sA makt med honom. Mina syskon, det fir de goda mycket som de borde gora. afven till sina handlingarnas engel, som bor Fralsaren sade larjungar att de icke skulle vara vara hos oss alltid. Herren skall mAngordiga, eller onodigtvis sanda englar narhelst det ar upprepa samma ord. I sin bon nodvandigt. Han skall tala till namde han blott Fadern en oss genom tungomAlsgAfvan gAng, namligen dA ban borjade eller pA annat satt nar sA behof-ves-; med de orden: Fader vAr, som men den storsta saken, den ar i bimmelen. som i verkligheten gor oss till Hvad kunde vara ett mera jordens salt, ar, att vi fylla vAr och odmjukt erkannande af pligt och lefva. enligt den eviga Akersjon h5g-modi- speku-lation- har Frdn gif-va- Vid i gt a i Vermland. (3 2 bespara en liten penningsumma hvilken natt och jamt rfickte till respangar till Amerika. Han rest e och lyckades under otroliga modor och forsakelser fdrvfirfva en liten formogenhet, hvaraf han kunde skapa sig en oberoende st alining, och med hvilken han vande Atertill hemlandet. Hans forne husbonde hade ocksA blott en son, hvilken efter sin faders dod hade ofvertagit faderns men af pA grund egendom och oforstAndiga under de 15 Ar Nils varit borta rAkat pA obestAnd, sA att han mAste ofverlemna sitt bo At sina galdenarer. Och pA af dem nyligen utlyst auktion var det torparen Nils som kdpte sin fOr riklig boer-;general- yngling.som pA en varit lycklig i sitt missions-arbete- , bor icke tanka att ban s alltid borde framhAllas och artillfalle till dylikt andligt bete, utan afven vara villig att missions-res- Salt Lake City, Utah. fedogorelse for den lAnga och dyrbara kampanj han nu en tid fort, for att tillfAngataga De Wet. SAsom van-g- t slutar redogorelsen med att fienden undgAtt den engelska generalen. De Wet var pA alia sidor kringrand af de engelska legionerna, men fann sAsom van-lisnart en utvag att radda sig. Han dref under nattens morker en stor bokapsbjord mot de engelska linierua, foste pA sA satt de engelska bjaltarna ur vagen och undkom. gelium 4.) 39 S. West Temple Str , ebruari 1902. AUs-makti- st . Lftntiammer: 6 Mata. . PREOIKAN tf iposttl i uiaBni1 Frenunierationsafgift: $1 per Sr. ZT:o " n ofver-flodig- a, g, olan-ding- ar bifor-tjens- t, n ny-Ar- et Vest-bosocke- n . mA-nad- er n va-pe- n, 15-Ari- En-da- st |