OCR Text |
Show UKlVlifcSlf' H:o 54- EGEE REDAKTtiR och OTTO RYDMAN, - draga hartill, och de skola h5ra nun rost; oyh det skall varda ett ldrahus och en herde. I sjelfva boken berattas det, att Jesus sade, det dessa ord hansyftade pd nefiterna, men att hans larjungar i Jerusalem icke forstodo menin En del framstaende trosartiklar, grundsatser och regler i Jesu Kristi kyrka af de yttersta Mor-mon- dagarnes heliga. (Iienihctninj; for ' j gen dermed. Doktor August Le Plongeon, en lard arkeo-log- , som tillbragt mdnga dr med forskningar s om Amerikas forna folkstammar, har last bok och har i bref. som denna af handlings forfattare last, yttrat sig om bokens innehd. I ett bref dateradt den 4 Maj 189G, sager han Jag kan icke forestalla mig, huru forfatti-retill Mormons bok kunnat ha kunskap om saker i det forna Amerika, som aro sd lika hv eller ur hvilke man funnit i kfilla han erhdUit sin kunskap. Och den 29 December 189G skrifver han dtej-igen , (Fortsattning.) Mormons bok. Maya-skriftern- Emedan det finnes mdnga oriktiga berfittel-se- r om Mormons bok, torde det vara pd sin platfi att gora en kort fdrklaring ofver densam-ma- s innehdll. Boken gifver en berfittelse om en profet.vid namn Lehi. af, Manasse stam, hvilken med sin larnilj ocb ndgra andra personer begdfvo sig' bort frdn Jerusalem, pd Guds befallning, sex bundra dr fore Kristi fodeke. De blefvo under gudomlig kraft fbrda till Amerika, der de bosat-tsig och blefvo mycket talrika. Anteckningar om de vigtigaste hfindelserna i dessa menniskors historia gjordes pd metallpld-ta- r och fortsattes frdn slfigte till slfigte, i enlig-he- t med den Allsmaktiges foreskrift. Folket delade sig i tvenne delar, den ena deleu kallande sig nephiter och den andra delen efter Nephi, en stor pr6fet,Lehi&.yng-stefter Laman, den samme faderns samt son, aldste son. Nefiterna utvandrade till fastlandets norra del och motte der en annan koloni af judar, h begifvit sig bort frdn Jerusalem samtna dr som Judafolket fordes i babylonisk fdngenskap. De sammansmalte och blefvo ett folk under det gemensamma namnet uefiter. Yid tiden for Frfilsarens korsfastelse i Pale-stin- a blef befolkningen d amerikanska fastlau-de- t pd grund af sin ondska bemsokt af stor Kort efterdt blefvo de ofverlefvande. hvilka utgjorde den battre delen af folket, utaf Kristus efter dennes uppstdmlelse, och ban stiftade sin kyrka bland dem, Han tolf apostlar, likasom i Jerusalem, under-yisad- e folket om sin lara och uttalade mdnga profetior, af hvilka flera syftade pd den nfirva-rand- e tiden. Efter detta var det en tid afomkring tre hun-dr- a dr, under hvilken rattfardighet var rddan-de- . Yid dess slut foljde en mangd blodiga krig, som hade till foljd nefitemas utrotande, med undantag af ndgra fd, hvilka hade ofvergdtt till lamaniterna, som blefvo ett morkt och nedsjun-ke- t folk. De .nuvarande indianerna aro deras e e vil-ke- n for-odels- e. be-sok- ta ut-yal- afkomliugar. En profet vid namn Mormon gjorde pd Guds befallning ett sammandrag af anteckningarne samt inflikade deri en kort berfittelse hemtad lrdn pldtar som funnits af hans folk, om en folk-stabenfimd Jarediter, livars grundlaggare kommo till Amerika efter sprdkforbistringen vid Babels torn. Denna folkstam hade utdott inbordes krig. Under ldng tid af de forntida folks tillvaro, om hvilka boken utgor en historia, fanns bland dem ett hogt civilisations-tillstdnd- , hvarom tyd-lig- a vittnesbord aro spridda ofver detta fast-lange-no- m d. Herren lofvade vissa proletcr, hvilka forutsd-g- o det morker och Idga tillstdnd hvaii deras folk skulle falla, att anteckningarne skulle gom-ma- s samt framkomma i de yttersta dagarne, sd att lmningarne af deras folk mdtte genom detta medel foras till knnskap om sin Frfilsare. Moroni (son till Mormon) var den siste af profeterna, i hvars vdrd pldtarne blefvo Det var han hvilken, som en budbarare frdn Gud, ofverlemnade dem till Joseph Smith. Det senaste drtal som af Moroni i boken fir 420 efter Kristus. Bland de mdnga skriftstallen, som stodja Mormons bok, ar foljande i Johannes 10 kapitel om Kristi besok hos nefiterna: , den och ar mina kanner gode herden, Jag fdr, och mina kanna mig; sdsom Fadern kanner mig, och jag kanner Fadern; och jag ldter mitt lif tor fdren. Och jag bar afven andra fdr, som icke aro af detta ldrahuset; dem mdstejag ock ofver-lemnad- e. upp-stdnde- om-namn- n n: kallas svenskar att "OfY" Vu somliga forstd vi knapptMjJd, de lfigga an pd att tala dan- Som bekant yttrade v. nyl.gen ty ka 0ch sdngen, den ar dansk i en artikel om "skandinaver och och har alltid varit dansk, och svcnskar, att de skandiuaviska vdra svenska sdngbocker, som religiosa motena i Utah voro vi haft med oss frdn Sverige, kun-- ; dansk norska. Vi na vi aldrig taga med oss. yttrade afven att vid dessa mo-tesom , tillkdnnagifvas af i Ogden och Logan ar sven- Jde presiderande, aro alltid ur den ska sprdket belt och hdllet i dansk-norsk- a sdngboken, Och . vi skaffa oss mdste . .antingen Sdng-.numre- n, n skvm-undan- Dessa yttranden hafva cn nornnan, T. A. Logan, anledmng vi knappast n.oren ,;uusMuuiiiu,3uui icke mrst4i dler att . .)taIs lorn. , tiuaiet lt folja Nuvdl, detta dr i allmdnhet och tankar berdttelse om derstddes, oaktadt ha lust att st&, fram dejustej och disputera saken med och hans rddgifvare, ty de tfinka som sd; Nar de som raakten halva, anordna sakerna pd detta sdtt, sd fd vi vdl finna oss deri, fastiiu vdrt sinne uppre ser sig deremot." Aro svenskarne i Logan logna re, sdsom Thoreseu fbregifver, dd han sager att Korrespondentens framstallning ar en osanning, eller ar deras tal berdttigadt? Det ar ndgot som hvar och en jJelL VLtro dock, att de aro lika sannldrdi ga personer som han och hans meningsfrander. Om det nu verkligcu ar sd, att de presiderande der i stadcu vilja och amua gifva svenska sprdket samma ratt som dansk norskan, md de dd tillkannagilva att i lika mdnga dr (tjugo eller hvad det kan vara) som danska sprd-ke- t med i sdngen. Logan-svenskarn- es skan-dinavism- j- - Jag sade dem (europeiska vetenskapsmaij) att Mormons bok innehdller mdnga iutressanlja saker om det forna Amerika. lngefi, hvarken i Europa eller Amerika, kan motbevj-shvad som stdr i Mormons bok om det foil, I som lefde pd detta fastland i forntiden. Pd den tid.dd Mormons bokgafs till verifies, var det omojligt for Joseph Smith att ha Idtt ndgra underrdttelser genom blott och bat mensklig makt om de folkstammar, som bebod-ddetta fastland for mdnga tider sedan. Den falska fdrestallningen harspridt sig my?-keatt de yttersta dagarnes heliga sfitta Moi-mobok i stallet for Bibeln. Verkliga forhdl-landar, att de mottagit denna bok sdsom ep tillokning till hvad Gud redan gifvit sina bai att antaga. Det ar pd sin pTatslutTfar dtergil- Vi tro allt va profeten Joseph Smiths ord: han nu Gud hvad har uppenbarat, allt hvad uppenbarar, och vi tro att han skall annu uppen-bar- a mdnga stora och vigtiga saker tillhorande Guds rike. a e t, ns et Menniskans foruttillvaro. Vid iramsattandet af fakta och grundsatser forefaller det stundom lasaren, att forfattarens tankegdng icke ar i logisk foljd. Men under det fortsatta lasandet blir forfattarens afsigt tvd-li- har varit uteslutande vid sjungandet i de g och foljaktligen berattigad. Alan alltsd att den, som forklarar ndgot, har klargjort lor sig forbindelsen af en viss del i ett system med alia dess ofriga delar och sdlunda kan framsatta dem i den ordning som de std i sambaud med hvarandra. Denna mindre vigtiga inledning gores, ifall lasaren skulle tycka det ej vara pd sin plats att just nu namna om de yttersta dagarnes heligas dsigtcr om menniskans ursprung. Deras hvilken de saga sig ha erhdllit genom uppenbarelse frdn Gud, ar att menniskan ar en tvdfaldig varelse, med andra ord att menniskan ar en ande och kroppen ar andens boning, samt att hon efter anden ar ett Guds barn och tiilfoljd af foraldraskapet tillhor samma slag som den frdn hvilken hon utgick. Hon lefde innan hon inkom i den dddliga tillvaron och skall lefva sedan hon lemnat densamma, emedan honar forutsfit-te- r upp-fattnin- otor-gangli- presi-dente- u g. Denna skSna tanke tinner ett vackert uttryck i ett af Eliza R. Snow fbrfattadt poem, livars forsta vers bar dtergifves: 0 min Fader, du som tronar 1 din boning ofvan skyn! Nar fdr jag din narhet njuta Och dnyo se din syn? Frdn dm helga himlaboning an-van- dt skan-dinavisk- a motena, lika lange skall nu svenskan dervid anvan-das- . Nfir sd den tiden ar dd kunna de saga, att svenska sprdket har varit lika mycket anvandt som det danska. Vi undra hur det skulle smaka danskarne och norrmiinnen i Logan. Sd mycket skola svenskar-ndock icke fordra, utan endast att det blit ordnadt sd, att svenska och dansk-norsk- a sprdken hadanefter omvexlande an van-da- s bdde i sdng och tal. Ja, men med sdngen har tillan-dagdnge- n, e presi-dentskap- et 12:te kapitel ftirekommer fciljande: Hafva vi nu kottsliga fader, som oss aga, frukta dem; skola vi dd icke mycket mer underddniga vara den andlige Fadern, att vi Ett slagtskap af sd storartad hoghet ar att foradla dem, som antaga det. Den, som genomstrommas af denna upplyftande tan-ke- , mdste ovilkorligen med en viss grad af vanda sig bort frdn den teorien, att menniskan i rak't slagtled harstammar frdn apan. (Fortsattes.) cg-na- vam-jels- e Nar vi nu ha frarnstdlt dessa punkter, sd Gnska vi forklara att det ej fir pd grund af afvoga kanslor mot ndgon person i hans plats," utan endast for att visa sakernas stfillning och om m5j-lig- t dstadkomma en forbfittring i desamma. Den som ej vill slu-t- a sitt 5ra for fornuftet mdste erkilnna att svenskarnes Gnskan och begfiran fir bdde billig och rdttvis. 5ran ffilba tjdU. Senor Canovns der Castillo, blef Spaniens preraierminister, den 8 Aug. fonmttrdad i Santa Agueda, en badort i Spanien, af en anarkist, italienare till harden. Mordaren affyrade tre skott hvaraf ett trdffade Canovas i pannan och ett annat i brGstet det tredje bom made. Den s foil omkull framfor sin blef en han stund fotter.der n Irggdnde t svdra pldgortich drog sin sista suck under utropet: "Lfinge lefve Spanien! Mordaren greps genast. Han sager sig heta Rinaldi, men hans sd-rad- e hu-stru- shit-lige- rfitta namn Idr vara Tichcle An gino Golli. Han fir anarkist, och pd hans lott hade fallit att utfora mordet Canovas. pd pd Kuba blif-vallt djerfvare och djerfvare. Den 29 juli pd natten anfollo de sjelva hufvudstaden Havana och anstfillde med sina dynamitka-none- r och snabbskjutande gevfir dtskillig oreda i forstfiderna. De hade smugit sig forbi de spanska forten, som ligga kring staden, och anfollo innan de spanska trupperna hade ndgon aning om hvad som stod pd. De drogo sig sedan i god ordning tillbaka. Efter vauligheten forneka spanjo-rern- a att ndgot anfall egt rum, men dGda och sdrade spanska soldater och tillstdndet i forstfiderna bfira tillrackligt vittne Insurgenterna a g of-verste som sjunger s rdttvisan. n, md lefva? Ebreer-brefvet- sven-skarn- iusurgenternas djerThef. Unndgot att gora; om der sista mdnaderna hafva flera det ar sdngkbrens sak! invan-de- r fullt och utrustade bevdpnade nog ndgon dansk och norr-ma- spanska soldater bfvergfitt till som ej har annat forsvar insurgenterna. till hands. Attendylik invand-ninLouis Nopoleonf ar i hogsta grad oresonlig, lrins vid kejserliga ryska gar-det- s kan inses vid minsta begrundan-de- . och I gora det .kall sdngkdrens ledare, aM det vara. Ar det om5jligt f5r danskarne och norrmdnnen, dd e ar det ocksd omGjligt ftSr om man skall std vid ej Sdngkorerna Kro ett uttrjrck lor de presiderandes onskningar och ej tvartom. Vore det sd staldt, att sdngerna ej tillkanna-gdfvo- s af de presiderande innan de sjungas af koren och att for: samlingen ej finge tilllalle att sld upp numret i sdngboken for att folja med eller dcltaga i sdngen, dd kunde det vara ndgon grund for en dyhk itivandning; men dd nu har sdngbocker med sig samt dcltager i denna del af gudstjensten, ar en sddau invandning minst sagdtenfaldig. Anden har l tiden gdtt, I min forsta spada barndom Der din omma vdrd jag fdtt. Kristus uttalade ofta sin uppfattning om och gjorde menniskans slagtskap med Gud det m3rcket tydligt nar han larde sina larjungar Fader vdr, som dr i himlen. bedja: sTderande n I harje skandinavisksdugkor, danska, brukar fin-n- as svenska medlemmar. Ndr dessa kunna beqvama sig till att sdn-gelara sjunga dansk-norsk- a dd kunna ocksd danskarne och norrmdnnen beqvama sig till att sjunga svenska sdngcr. Det enda som fordras fir att de pre- r, lancierregemente i Petersburg, har af kejsaren begfirt permission i slutet af Augusti, for att slippa bevittna president Faures besok i den ryska hufvudstaden. Hans ansokan har blif-vi- t beviljad. Gamla i Jortld firo hvad blif-voch m&drar mdnga hustrur 1 den fingslan och de bekym-mesom aro forenade med om deras hem och barn, glomma de sig sjelfva och att skota sin egen helsa till dess den ar nartan nedbru-tcn- . Dr. Peters Kuriko fir just hvad sddana behGfva. Hundra-ta- s hutrur och modrar hafva dess helsobringande Skrif efter tidningen och pamfletten. De sfindas gratis. Adressera: Dr. Peter Fahrney, 112-11- 4 So. Hoyne Ave., Chicago, 111. a. r, om-sorge- n for-sum- in-tyg- at egen-skape- r. |