OCR Text |
Show a UTAH UNIVERSITY . H:o 6. REUAKTOR och EGARE: orbagc OTTO RYDMAN. ben 8 39 S. llesf Temple Str, ebruari J896. Salt Lake City, Utah. ned p k denna Gannon. kanner icke min rost och ar icke ger besittning af mig och jag har jnekade att komma och En icke kraft att emotsti det. af mig. emottaga kroppar. De jord till Och af detta kunnen I kanna annan sager: Jag ar uppfylld aro bestamda for morkret i pina. De aro och helvete och aro a af tvifvel och af brist tro de de och ogudakti-gpi rattfardiga Jag stall lasa en del af tvi och att hela verlden suckar jag kan icke bjelpa det. Nu, det- djefvulens anglar. (Forts.) under synd och morker afven nu." ta ar icke siledes. Det ar sant Och de som icke aro helgade hafva att storre nigra (Forb. Bok 84: 45-5- 3.) genotn den lag, jag gifver eder, an andra, men alia namligen Kristi lag, de miste Af dessa uppenbarelser ar det hafva kraft att tillsluta sina Prenumeranter i Utah arfva ett annat rike, namligen tydligt att Herren tilldelar sin njertan emot tvifvel, morker, och Sanpete county komcounty antingen det terrestriala riket Andei mycket rikt mitt till svartsju-ka- , ma att besokas af tidningens yrede, hat, barn troligen i myceller det telestiala. ondska och afund. Gad har agent James Nelson under a Ty den som ickekan hilla prof-ve- t ket rikare mitt an de aro denna kraft till oss alia och tiden. Varen beredde! gifvit och den bar vittnes-bor- d vi om efter det celestiala rikets lag, kunna fi denna kraft forokad till dem angiende sannin-gen- . om vi kan icke uthilla den celestiala Erdn en rinya borjan anropa honom for det, Men svirigheteri med harligheten. som vi sakna. Om det icke Yar har mycket af det som nu ar a Och den som icke kan hilla ar att de icke aro huru kunde vi blifva stort har i verlden arbetat sig silunda, om de olika inflytanden, profvet efter det terrestriala rifordomda f5r att gifva efter for upp. De storslagna foreteelser kets lag, kan icke uthilla den som finnas i verlden, hvilka Sro onda inflytanden? Det kunde inom industrien, hvilka nu med terrestriala harligheten. osynliga for deras naturliga icke vara nigon fordSmelse for ratta forvina oss, hafya steg for Den som icke kan hilla profvet ogon, men hvilka kunna markas vi gjorde det, hvilket vi icke att steg utvecklat sig till hvad de nu efter det telestiala rikets lag, i sina verkningar pi dessa, hvil- kunde uraktlita att men aro. gora; Foga anade Arkwright, kan icke uth5.11a den telestiala ka emottaga dem. I sina vi kunna uraktlita att gora des- di han satt och experimenterade denna morgon harligheten och ar icke vardig sa ting. Vi kunna uraktlita att med sin spinnmaskin, att denna till rikes Woodruff harlighet. president nigot underkasta oss onda inflytanden hans uppfinning skulle gifva Och iter sager jag eder: Jor-de- n det antal onda andar som finnas, och att vara trataktigaoch till en industriaf verldsvid hiller profvet efter det cele- hvilka aro osynliga for oss och Vi kunna emotsti att omfattning. Lika litet torde stiala rikets lag, ty hon uppfyl-le- r som utofva sitt inflytande ofver efter fbr tjufnadens ande Johan gifva Guttenberg hafva anat, andamilet med sin skapelse oss. En af orsakerna till att vi och vi kunna emotsti anden af den konst han upptackte att och ofvertrader icke nigon lag. aro i detta profningstillstind ar Gud har gifvit oss skulle blifva en af de allra vigti-gast- e okyskhet. Derfore skallhon varda helgad. att vi, med Guds hjalp och kraft att emotsti dessa si i mensklighetens historia. mi kunna lefva virt lif att vira hjertan mitte ting, Ja, ehuru hon skall do, skall hon hillas Hundrade, ja, tusentals andra dock iter varda lefvandegjord pijorden och ofvervinna dessa obesmittade af dem och likaledes och utbarda den kraft, hvarige-no- onda inflytanden, hvilka soka frin tvifvel, och di Satan angri-pe- r personer hafva, utan att kanske egna en tanke it hvad betydelse hon att leda oss bort och tillintetgo-r- a oss, hafva vi privilegiet att rferas foretag skulle fi for en oss. I fralsningsplanen, hviloch de rattfardiga skola arfva Gi ifrin mig, Satan, ty saga: framtid, satt sig ner att ken Gud har utstakat, och hvilhenne. del eller lott i dig, har ingen jag uttanka nigonting Ty ehuru de skola do, skola de ken afser vir upphojelse i de evi-g- och du har ingen del i mig. Jag antingen eller soka forbattra nigonnytt verldarne. ar det nodvandigt ar i Herrens dock iter uppsti med andliga skall tje-n- a tjenst; jag ting gammalt, som de ansigo att vi skulle utsattas for hvarje-handkroppar. honom och du kan gora hvad skulle kunna gagna deras sam-tiDe som hafva den celestiala profningar, si att vi med du behager. Det lonar sig icke Till detta slags menniskor anden skola erhilla desamma den erfareuhet vi derigenom vin-n- a att du din install-samh- horde presenterar onekligen den gamle dok-to- r rui blifva dugliggjoide att kroppar, som voro naturliga till mig, Kom ej och Fahrney, som for ungefar frestelserna. Gud vir kroppar. Afven I skolen erhilla att insmyga onda tankar i halftannat irhundrade sedan lef-dedra kroppar, och eder harlighet evige Fader har till afsigt att mitt hjerta angiende Herrens och verkade i Pennsylvanien. skall varda den, genom hvilken begifva de af hans barn, hvilka och angiende Herrens Under sin tjenare mingiriga praktik, i aro honom trogna i sitt andra verk, edra kroppar lefva ndegoras. skall ej lyssna till dig; saknad af en stor del utaf de jag I som hafven blifvit lefvande-gjord- a profvotillstind, med obeskriflig jag skall tillsluta mitt hjerta for hjelpmedel, hvilka sti nutidens formedelst en del af den harlighet. Afven om det mensk-lig- a dig. lakare till buds, uttankte han, sinnet kunde uppfatta denna Hafva vi icke denna makt? celestiala harligheten, skolen di han pi hastryggen fardades erhilla densamma i hennes full harlighet, si kunde menskliga Pi samma satt har der till sina pi lingt afstind friri het. tungor aldrig beskrifva den. Vi enhvar menskligvarelse kraft att boende patienter eller hvarandra Och de ofriga skola afven blif-v-a kunna icke med vira sinnen blif- emottaga andens ljus, ty Guds satt ensam i timmar inattens lefvandegjorda. Dock skola va tillrackligt upplyste af Guds Ande aren ande afljus och den si,n vid sina bocker, boning de itervanda till sitt eget rum Ande for att i vir dodliga tillva-r- bringar icke morker. Si snart mediciner mot af den se af storheten for att njuta det, som de vilja harlighet, morker uppfyller virt sinne, si olika sjukdomar och ikommor mottaga, emedan de ingalunda som Gud har i beredskap for hans borde vi veta att vi icke besitta och fann till sin stora gladje att vilja njuta det, som dekunde haf- trogne barn. Till och med di Guds Ande, vi miste derfore go- de motsvarade, ja ofta ofvertraf-fadvi endast delvis uppfatta detta, ra oss fria ifrin det. Di vi aro va fitt. hans forvantningar. Helt Ty hvad gagnardetmenniskan, miste vi se det genom syner. uppfyllda af Guds Ande, aro vi kunde den gode, gamle sakert om hon erhilleren gifva och hon Dock skall denna harlighet gif uppfyllda af gladje, af frid och doktorn ej ana, di han i arf it icke vill mottaga den? Se, hon vas till alia dem, som trots alia lycksalighet, sak samma huru sin son lemnade recepterna pi glades icke ofver det, som varder de frestelser, hvilka omgifva dem vir stallning mi vara, ty det ar dessa hans att mediciner, i henne gifvet, ej heller ofver verlden, blifva honom trogna. en ande af uppmuntran och lyckpi detta omride skulle i sem ar gifvornes gifvare. Enhvar behorigt utrustad per- salighet. Herren har gifvit osSf framtiden komma att gagna son kan marka de olika andar, den Helige Andes gifva. Det ar (Forb. Bok 88: 21-3- 3.) menniskor. Ty Kerrens ord ar sant, och som soka att beharska honom. virt previlegium att hafva den Men si gir det till har i verldet som Sr sanning ar ljus, och Till somliga ar formigan gifven Helige Ande att regera inom oss, den. Utan att vilja jemforadok-todet som ar ljus Sr Andc, namli- att se dessa inflytanden, men alia si att vi, frin morgon till afton Fahrney med Guttenberg och kunna marka dem. Hvarifrin och frin afton till morgon, skola gen Jesu Kristi Ande. andra storheter i verldshistorien, Och anden gifver ljus St hvarje kommer vrede? I kunnen se en hafva gladjen, ljuset och viga vi dock pisti, att hans af den. Det ar vir menniska, som kommer till verl-de- man plotsligen fattas af vredens af Kuriko och andra och Anden lyser hvarje men- ande; en annan ging kunnen I se att bereda oss for den upptackt mediciner medfdrt resultat, som niska genom verlden om hon vill en man fattas af afundsjukans kommande verlden genom att berattiga honom till en plats i ande, eller andra onda inflytan- lefva i andens ljus. Vi aro har lyssna till Andens rost. mensklighetens Och hvar och en som lyssnar den, ibland forsatt i raieri till pi prof endast for en kort tid. forteckningen pi g Man behofver valgorare. till Andens rost kommer till Gud, den grad att han eller hon ar belt Denna ar vir andra tillvarelse. a endast tanka pi den omandrad. I hafven sett folks Vi voro trofasta i vir forsta tillFadren. som Kuriko, omsattning, Och Fadren undervisar honom ansigten totaltforandradeaf den varelse. I profvelsernas tid i de i flytande form och nu beredt om det forbund, som han forny-a- t ande, som besjalat dem. De kun- eviga verldarne, di andarne ha- tillhandahillet af hans sonson och upprattat med eder, och na icke se denna kraft, men den de tillfalle att valjamellan Satan Dr. Peter Fahrney, har bland hvilket han har upprattat med utgor otvifvelaktigt ett andligt och Jesus, voro vi och alia snart sagdt alia nationaliteter. som nu lefva pi jorden eder icke blott for eder egen skull vasen. Vi aro mihanda icke Att medicinen ej skulle rona denmedvetna om dem, men de taga vir Fader trogna. Det fanns en utan for hela verldens. na storartade elterfrigan, om Och hela verlden ligger i synd oss i besittning om vi underka-st- a tredjedel af himlens harskaror, den ej besutte ofverlagsna oss dem. Herren kr Gud som forenade sig med Satan i och suckar under morkret och ligger i oppen dag. har sandt oss hit for att erhilla upproret. Fralsningsplanen, som under syndens traldom. Och deraf kunnen I forsti att erfarenhet i dessa ting, s k att vi han framlade, var si skenfager blr8. Olsons tjenste de aro under syndens traldom, kunna skilja pi det goda och det och tilldragande att en tredjedel ar i nr 174 East af Guds barn trodde att Satan 2nd South Street, Salt Lake emedan de icke komma till mig. onda och blifva maktiga att vira bjertan for det onda. hade ratt och Fadren oratt. Des- City. Flickor, gin dit och fin Ty den som icke kommer till Men, sager nigon, jag har sa voro icke trofasta i sin forsta en god plats for en ringa mig ar under syndens traldom. Och den som icke hor min rost icke kraft att gora det. Det ta- - tillvarelse, derfor blefvo de for TAL a! Q. George mot-stindskr- ned-tryckth- men-niskorn- as nar-mas- te med-vetn- men-niskorn- a med-vetn- han-syftad- e upp-slag- et sjelf-visk- a. val-signels- varder-lefvandegjor- e, i valgoren-hetsforestallnin- g. e, n, soc-ke- upp-stindel- vara. Foljande dag f5rklarade enhalligt att imitatio-nern- a varit mycket skickligt gjorda, undantagandes den af Edwin Booth, som var si usel att den beromde skidespelaren skulle ha ryst, om han sett och hort den. a a d. et for-so- k e ar o e upp-tackt- lio-no- tio-tusent- uppen-barelse- n skyl-digh- n, har-vidla- oer-hord- men-nisk- or r, anskaff-ningskonto- r till-slu- ta En annoymin8dndare(rkn New York n, se. Sandy den 2 Februari 1896. Gunilla Josefina Kim. SAL1 LAKE CITY. SPECIAL-NOTISE- Goda arbet8hdstar till salu. Narmare uppgifter gifvas i rum-mnr 303 Atlas Block. et d, af-lags- insett detta. De b5rja derfor sin frukost, och forofrigt regeln hvarje miltid, med frukt af olika skdde-spelureDen som profvat denna n slag. Den amerlkanska sed kan intyga dess fordelar. Edwin Booth Fortar derfor hvarje morgon, di en ging vid en du stiger upp, ett apple, men ock En annan som gifvit till basta gerna ett hvarje afton di du gir nigra roliga imitationer af kan-d- a till ro. aktorer och andra personer, Tillkannagifves blef entusiastiskt inropad, och i Dbdsfall, PETTFR KIM stilla NILS att kulissen frigade Booth honom: i Sandy, Utah, den 22 Janu-ar- i afled Hvem tanker du nu imitera? 1896 af njurlidande och Jag har tankt imitera dig i sorjd och saknad Hamlets monolog; men om du och sju barn samt stir och ser pi, kan jag ej gora af hustru slagtingar och minga vanner. det bra. Den aflidne var iodd den 17 Om jag skulle ta och imitera . skrattan-deSeptember 1839 i Ekeberga mig sjelf? sade Booth Kronobergs lan, Sverige. Han omfattade evangeliet ir Den andre fann detta vara en och 1886 emigrerade till Utah god id; Booth satte i hast pi lefde och dog somen sig hans peruk och kappa och 1892. Han och gladde gick in pi scenen och deklame-rad- e sista dagarnes helig i om en sig harlig icke hoppet eller Hamlets Att vara ge itct af fytnarj Victor8 Sarsaparilla har anmodat red. att bo-ta- r och njurhufvudvark, upplvsa, huruvida det ar oratt afen kristen bekannare att skrif-v-a lidande, lefversjukdom, dilig matsmaltning, somnloshet, anonyma btef. af kraft och ofver bufvud ta-gSom han (eller hon?) sjelf tagit alia sjukdomar som harleda sig friheten att si gora, har han blod. Saljes enfrin osundt formodligen saken klar for sig. sig i dast For vir del se vi ej nigot oratt i apoteket Lejonet, 40 E. 2nd South street. 6 att skrifva anonymt, om inne-hillar godt och anstandigt. John Larson i nr 109 E. Vanligtvis frestar dock First South Street (midt emot sloja till opassande gamla City Hall) verkstaller eller beskyllningar. af skodon bast och billigast. Arbetet kangoras Tidningsredaktorer vilja i man vantar. ej befatta sig med skrif-velsaf dylikt slag, emedan de 217) O. C. Larsen ( 217 att anse, uppgifter, hvilkas sager sig aldrig ha haft battre ej vigar gora sig kand, lutfisk jin den han fick in forliden sallan fortjena uppmarksamhet. dag, och alia som kopt sill hos honom under senaste dagarne ( Sandcbudet siiga, att det aldrig forut funnits Eovtar ett apple om morg-narn- si god sill i staden. Munhilan och svalget 0. C. LARSFN, 217 E. 1 South. aro som bekant, en hard fbr Olikt minga andra mediciner hvilka slags bakterier, sandes receptet pi Ayers Sarsafrodas pi slemhinnan och i de parilla till alia lakare, som r matrester, som efter vira milti-de- r detsamma. Det forklarar i regeln finnas qvar mellan hvarfor denna medicin blef si tanderna och pi andra stallen i viinligt bemott af forestindarne munhilan m. m. Det ar bakteir-ern- a for verldsutstallningen. och de forruttnade matre-sternsom bl. a. orsaka dilig Samvetsgrann behandling a med deraf andedragt och sminingom foljande lyckliga resutanderna (tandrota, cari- ltat for patienterre.ar nigot som es). Derfor ar det af stor vigt den af vir beromde landsman e att hilla munhilan, tanderna Dr. N. Rosenberg i Chicago och svalget si rena som mSjligt. lakareanstalt ar bekant for, Forstindigt folk brukar ock och pi grund haraf vanda sjuka hvarje morgon och afton att frin alia delar af landet sig till borsta sina tander och skolja sin den, antingen personligen eller mun med rent vatten, med eller genom bref. Se annonsen i en utan tillsats af litet aseptin ellei annan spalt och skrif efter Dr. AT. annan lamplig muntinktur. Rat-ta- Rosenberg Cos beromda bok vore det att efter hvarje Ungdomens RAdgifvare, som miltid borsta sina tander och borde liisas af hvarje ung man. skolja sin mun. Det ar emeller-til.nngNOt botad. om natterna, som bakterier-n- a En gnmmal lakare, ej liingre praktiserande, har fi mest ostorda fortsatta sitt fatt handerna, frin en cstmdisk miaaioiiSr, ett forstorelseverk i munhilan och pi ett eimpelt Tegatabliekt lakemedel, som hastigt och sakert botar lungsot. bronchitis, katarr, n svalg. Derfor har man om Astma och alia strap- och lungsjukdoinar, BirensA absolut och radikalt botemedel mot DsrrsTag-he- t ett i vanligen dilig smak och alia norvsjukdommar, och efter att hafva munnen och elak andedragt. i tusenprdfrat dess miirkTiirdiga, botando fdrmftga det som sin pligt, att gdra det Haremot finnes nu ett godt tals fall, kiinde han bskant filr sina lidande medmenniskor. Drifren och enkelt medel. Man har fun-ni- af denna bevekelsegrand och dnskaa att afhjelpa lidande, rill jag sanda alldeles fritt till att fruktsyrorna i frukt sjm menskligt alia, som finska det. detta recept p tyska, franska engelska sprnken, samt fuilstiindjg anyismng nerligen applen, ega stor formi-g- a eller niirman tillredning och bruk. Siiadee prpost, och frimarke, nSiuner denna tidning, att rensa munhilan. De fflrbifogar BHO Block rowers W. A. Noyes, praktiska amerikanerna ha lan Uocliesier, N. V. mag- - for-lu- st et et namn-loshete- ut-tryc- k me-da- n er for-fatta- re .) al it-skilli- be-ga- a, for-stor- stif-tad- st d 1 mor-gone- - t, |