OCR Text |
Show pes- Prenunierationsafgift.: $1 per &r. Lusnunimcr: 5 cts, REDAKTOK H:o 26. och EGARE: dorsbcigen ben OTTO RYDMAN. horande ett ovanligt ljud inuti sterna mellan arbetare och af hvilka han templet och seende ett klart ljus Uttalanden at Joseph Smith. for-tryckt- a. rdd tor kyr-kan- s den-samm- n ge-no- n af-lgg- a r, t, vi-da- re rA-d- er A dA-lig- hvi-lad- presi-dente- n ut-nam- a n da-larho- ja ut-tryc- k. sven-skarn- Chi-cago- a af-visadt ogon-blick- a et sA-so- m bref-skrifvare- skilje-domstole- 21 S. 2nd Bust Street 1894- - jlarne angAende nationaliteten, skola doma hela den svenska befolkningen i Utah efter dessa artiklar, ej heller ar det ratt for oss svenskar att doma hela den danska eller norskabefolkningcn efter nAgra fA individers handlin-gar- , utan lAta det som ar godt vara godt, hvad nationalitet eller namn det an blir. Hvad svenska nationen som ett helt betraffar, sA har den vissa egenskaper (beskedligheten ej inberaknad) som aro att framfor det norska och danska folkets egenskaper i sam hia riktning; hari kommer sprA-ke- t (hvilket af sprAkkannare tilldomes forsta priset af de tre) sAsom en utaf de vasentligaste, sA ock, som en foljd af sprAket, svenska sAngen, hvilken bAde norska och danska kannare till-star battre an deras egen. Dock, dessa tvA egenskaper vi utan nAgon som heist vAr egen individuella forskyllan, och kunna sAledes ej beromma oss sjelfva deraf. Hvad den sA kallade absolut svenska sAngen har i vAr lilla omkrets betraffar, sA aro vi nodsakade att bedja n n ou-ska- n rj be-sitt- vAa norska och danska med-brod- a er vara sA milda som mojligt i bedomandetaf den samma, ity att svenska sAngen ar i sig sjelf ej sAdan som den tyvarr allt for ofta utfores har. Hvad Norge och Danmark betraffa, sA utan tvifvel hafva de A sin sida vissa egenskaper, som af en opartisk granskare aro att fore-drag- a framfor vissa sAdana hos oss svenskor, fastan vi aroomed vetna harom. Helt naturligt ar det dock for menniskor att alska sitt eget fosterland och dess mest, oafsedc om det eller de aro battre eller samre; och vi hafva ingen ratt att fore-brhvarandra der'for, sA mycket mindre som ingen af oss kan rA for hvar vi aro fodda. Hvad Sverige som en krigar-natiobetrafl'er, sA ofvertraffar den, enligt svenska historien, A n gt de andra. Men tager man sA den danska historien och laser den med opartiskhet, kom-me- r man vid jemforelsen nastan ofrivilligt att tanka pA de olika religionssekterna, ty bAda hafva de det basta. Dock ar det en bragd, utford af den svenska na- alia, tror jag, gifva sin hyll. nAgon annan, under Gustaf Adolfs tid utforda bragden att tors vara och fdra till seger de under det katolska vildet fortrjek-tprotestanterna i Tyskland. Detta ar en bragd som svenskar-n- a med ratta kunna vara stolta af, sA lAngt som ratten dertill stracker sig, ty sjelfva togo vi ju ingen del deri, men val vAra lorfader, som voro ledda dertill och beskyddade af den Hvad jag onskar tionen, hvilken aro eniga om att ning framfor namligen den a allmakti-geherskare- pApeka ar, att 5 2fra. , Salt Lake City, Utah. d& ej liksom en eldpelare derofver, och medgaf att de forra Yoro voro fdrvAnade ofver hvad som Det var Clevelands medlcmmar. a skedde. (Forts.) alsklingstar.keden tiden och Atmin-ston- e o forverkligades till en del genom den s. k. En syn. Den stora slrejken. ONeill-billen- , som antogs tvA Ar Under datot 21 fanuari 1836 Men senare. hvein kan komma skrifver profeten Joseph Smith alia billar? Nar orolighe-tern- a den ihAg hotande Att jernvagsstrcj-keom den narvarande tiden: i utbroto ar slut torde numera vara Chicago, var det Himlarne oppnades for oss. icke om frAga nAgon ONeill-bill- , och jag skAdade Guds celestiala klart. Visserligen ha bAde Debs i hvita huset. Atminstoue icke rike och dess harlighet; om jag och Sovereign forklarat, att deDet fordrades, att en kongress-man- , var i kroppen eller utur densam-ma- , ras resp. forbund American RailLarrie McGann frAn Chikan jag icke saga. Jag sAg way Union och Knights of Labor amna pA nylt ocnmedstorre cago, ur luntornas damm skulle den oandiigt skona porten, det-tkraft an forut upptaga strejken, leta fram den der billen, som ina hvilken arfvingarne till men deras yttrande ha denna gen kom ihAg, fast den endast rike skola intrada, hvilken var sAsom hvirflande eldslAgor; gAng ej samma betydelse som var sex Ar gammal. Xu skall man borja att doma likasA den blandande Guds thron, forut. ForsAvidt det ligger i flerta-let- s rattvist mellan arbetarne och pA hvilken Fadern och Sonen intresse att fA i lugn och ro deras patroner. Nukommer val a de skona sutto. Jag sAg gator-ni detta rike, hvilka sAgo ut fullfolja hvar och en sitt arbete Fullman ilia ut, tror kanske nAsom om de voro belagda med for eget och sin familjs basta, gon. Men, det har ingen fara. Den sA kallade skiljedomstolen guld. Jag sAg faderna Adam mAste man nu gladja sig att inskranker sig helt enkelt till en och Abraham, och min fader och strejken ar ofver. Tillfredsstal-lelseskulle dock ha varit betyd-lig- t undersokningskomitc, som alls moder, och min broder Alvin som for lange sedan afsomnat, storre, om den slutat pA ett icke har nAgon rattighet att fatta beslut eller falla domar. och forundrade mig huru det annat satt. Det ar icke en gAng sakert att utfardan-de President erhAl-liClevelands t kunde vara att han hade en af en arfvedel i detta rike, han varningsproklamation Pullman bryr sig ora att infinna och som hade utgAtt ur detta lifvet truppernas utkallande for sig, ifall han fAr kallelse att vittuemnAl infbr knmitn. lAngt innan Herren sattsin hand att genomdrifva densamnia, gaf folk Rikt ha rAd att hyra advo-katetill Israels samlande for andra jernvagsbolagen ett gifvet ofver-tag- . och nog finnes det nAgot Dertill kom den omstan-dighegAngen, och hade icke blifvit i lagen, som en skicklig de smyghAl som att forlAtelse. arbetare, dopt till syndernas skulle utkallas, vagrade att advokat kan leta ratt pA. SAlunda kom Herrens rost till AlltsA, hur man an betraktar mig, sagande: Alla, som Tiafva horsamma kallelsen. Orsakerna saken, sA aro arbetarne faktiskt dott utan kunskap om detta hartill voro flerfaldiga. Det en temligen stark afund-sjuk- a slagna. Pullmans arbetare hafevangelium, men som skulle haf-v-a bland arbetsledarne, af va intet annat val an att AtergA antagit det om de hade fAtt tillAtelse att droja, skola blifva hvilka flera, som aro aldre i till arbetet och taga emot hur liten betalning som heist, hvilarfvingar af detta rike, ty jag, tjensten an Debs, med ilia dold ken naturligtvis blir ytterligare menni-skooro och forst r fortrytelse skAdat, Herren, skall doma alia reducerad derigenom att de fA efter deras gerningar, efter hans hastiga seger ofver Great betala upp forfallen hyra. Pullderas bjertas onskningar. Och Northern jernbanan och nu de man ar inte kand for att skanka jag skAdade afven, huru alia for A. R. U. pynsatnma konjunk-turerna- , innan Cleveland grep in efter nAgot. Kanske blir ock-sbarn, som d5 innan de uppnA American Railway Union ansvarig Alder, blifva fralsta i och skickade regeringstrupper att i himmelen. beskydda jernvagsbolagen. sprangd. Men deimed ar icke det celestiala riket Tiderna aro dertill sA rysligt a arbetarens sak for alltid forlo-rad- . MAnga af mina broder Det tar kanske langre tid och som mottogo ordinansen med deqvinligarAdentillfolje forr an . arbetsinstal-lelseatt samla de spridda mig, sAgo afven harliga syner. deraf emot hvarje Slutligen kom ett fridens skarorna, men dA de utan att Englar betjenade dem sAval som med fdrtrdttas byggt upp en stark e budskap frAn Washington mig, och den Hogstes kraft och fast sammansluten organiden att med markliga nyhet, ofveross,husetvarfyldt sA fA sation forklarat nog vederborande Guds harlighet, och vi ropade sig vilja en en gAng Angra att den stora hosianna till Gud och Lammet. skiljedomstol. 1894 slutade Under sAdana omstandigheter jernvagsstrejken Profetians ande. hAn och forklarade sig Debs villig att med forodmjukelse for Den 27 Mars 1836 pA aftonen Aterkalla strejken, om jernvags- arbetarne. (Efter Sv.Kur.) motte president Joseph Smith bolagen endast ville lofva att tillsammans med prestadomes-quorume- n Atertaga dem af sina gamla ari templet och under-visad- e betare, som icke gjort sig skyl-dig- (Insandt.) Arade redaktor! dem om fottvagnings-handlingetill nAgot slag af vAldsara-hete- r I och om profetians eller annau olaglig handsista nummeraf Korrcspon-denten- " forekommer en uppsats, ande. Han skrifver harom bland ling. Debs gick sA lAngt, att han afstod frAn alia vilkor till som enligt min mening ar af annat: ringa varde for t idningens lasare. Jag uppmanade foisamlingen formAn for sin arbetsorden. skulle AtergA till arbetet Jag menar cj harmed att fordo-m- a att tala och ej frukta for att hvarken uppsatsen eller dess profetera godt om de heliga, ty som individer ej sAsom medlem-ma- r . om dessa om I profeteren af jernvagsarbetareforbun-detatt skrifvare, men blott om mojligt (for vAra brodranationers skull) berg skola sjunka och dessa Men, ehuru detta forslag fram-bar- s mildra dess obarmhertiga sig, att Zions fiender e PAstAendet skola falla och Guds rike hoja till jernvagsbolagen af inatt icke besked-ligske. den s mest skall aro det an sig, gen obetydligare person Dampen folkklassen af de tre skandi-naviskAnden, ty den forste som oppnar mayor, blef det dock sin mun (till att tala) skall mot-lag- a med forodmjukande hAn. nationerna, skulle varit profetians ande. Broder Jernvagsbaronerna tro mycket smickrande for mig, och C. A. Smith reste sig upp att Yara lampligt att rikta utan tvifvel for alia svenskar, ett dodande hugg At arbetarnes hade blott pAstAendet blifvit profetera, dA ett ljud hordes af ett framfarande starkt forbund. Och de begagna sig gjordt af nAgon annan i stallet vader, hvilket uppfylde templet, deraf. Kapitalet vill hafva alia for en svensk. Iluruvide och hela forsamlingen reste sig rattigheterna, arbetet mAste sattersig sjelf som ett en af en bara af gAng, pAverkade pA beskedligheten ar skyldigheterna. exempel icke om Historien den der bekant, och vill i alia mig osynlig kraft. MAnga borjade i ar ganska raarklig. fall ej falla nAgon dom, utan tala tungomAl och profetera, andra sAgo harliga syner, och I sitt budskap till kongressen blott harmed framstalla den att de norrman och dan-skajag sAg templet fullt af englar, 1886 uttalade dAvarande presisom mojligtvis hafva last hvilket jag omtalade for forsam- dent Cleveland nodvandigheten i de for de en damm satta af att Folket mAnga i Korrespondenten lingen. grannskapet kom springande tillsammans, oupphorligt Aterkommande tvi- - pA senare tiden inryckta artik- Upplysningar och 26 3ult n. frAn och med den stund, dA vi inforlifvade oss med det yttersta dagarnes stora verk, upphor alia vAra forfaders bragder att spelanAgonsomhelst roll i vArt eget val eller ve, ty Guds rike och dettas tendenser aro sA vidt skilda frAn Sveriges, Norges och Danmatks riken och deras tendenser som natten ar frAn dagen. VAra fortjenster och berom he ro uteslutande vAra egna sAsom en ovanligt framstAende der-fo- r skulle handlingar. person, skulle saga nAgot fore blifva till en och hvar, hvad exekutionen. Men, ehuru han nation han an mA harstamma gick med ganska saker liAllnlng a till doden, ifrAn, att sluta upp med att var han dock bAde. sig pA forfadernas bragder blek och tyst som ett lik. Det hvilket icke gagnar till mer an var blott ett par olverallt i rum-me- t att uppehAlla hat och ovilja mot horbara suckar som forrAd-d- e att han var medveten om hvarandra, och i dess stalle, om vi hafva arft nAgra goda egen- hvad som forsiggick. Vi vilja har i korta skaper, att gbra bruk af drag Ater-fdr- a i utofvandet af iidla minnet till denna sA uppro-randoch for Chicagos historia handlingar, till nylta lor oss sA vAr sjelfva och hetydelsel'ulla handelse. omgifning, och till upphojandet af det standar Chicagos och ett af Atnerikas som vi alia gemensamt slutit hittills hetydelsefullaste foretag, 1893 Ars oss kring. skulOm politiken, som insandaren le om nAgra timmar vara ett herr Almqvist vidror, ar min minne blott, entusiasmen stod pA sin hojdpunkt, stadens mening (grundad till dels pA besked-liga den, att alia Carter II. Harrison, menniskor gora biist i att som satt in en ej ringa del af sin icke blanda sig for mycket i det kanda energi deri, var glad som slags politik, som nu existerar, ett barn och stolt i medvetan-de- t om de ej vilja lopa fara att af att hans beundrade Chimista sin beskedlighet. cago lagt annu ett stordAd till Hvad de religiosa motena har dc mAnga det genomfort forut, i staden betraffar, sA hafva de, dA midt under festruset pA 0kt. spred sig ofver enligt min mening, varit mycket goda pA senare tiden. Men om Chicago och derifrAn ofver hela nAgon, vare sig af den ena eller den civiliserade verlden det sorg-lig- a andra nationaliteten, skulle kan-n- a budskapet att Chicagos och tillbakasatt ej njuta sig borgmiistare fallit ett ofsin ratt, horde vi ej derfor lalla fer for mordarehand. . . Det drojde ej lange forr an man en dom lika ofver skyldiga och fick reda pA mordareus namn, oskyldiga, utan, hellre an att halfmogna begrepp ge- ty han gaf sig sjelf upp for poli-se- n nom pressen, soka att finna ut, strax efter mordets begAen-dhvar det onda har sitt sate, och derefter handla med detsamma Frendergast blefratisakad tvA direkt och dymedelst gora bruk gAnger. Forsta gAngen domde af den filosofiska sanningen att juryn honom till doden for mord sA mycket som mojligt ickeutba-suneroch hitngniugen utsattes till den och vacka allmanhcten 23 Mars. Men dessforinuan till ett beJrofligt medvetande om lyckades hans advokatcr fA en existerande missforliAUauden, sA ny rattcgAng till stAnd. Det lange det finnes hopp om att fA skulle nu undersokas, omej Frendesamma rattade i omedvetan dergast blifvit vausinnig sedan mordet bcgicks. Eti jury svara-d- e det. OcksA horde vi varna nAgot hartill ncj och haugningen, sonr om vAr svenska Korrespondent, uppskjutits forst till den 2 och icke, pAgrundaf redaktorens Juli och derpA till den 13 samma valvillighet i att tillmdtesgA vA- mAuad, egde rumsistnamdadag. ra fordringar, insanda artiklar, A bden bland e oafsedt om de aro for det allbli mer mer och manna goda eller icke. borjar kannbar. Den de ar. tid, lAnga Yanligt: betade for i de som Olof Nilson, afloningar, fiesta fall icke rilekte till att k a lefuadsomk os tnaderna, tillsammans med den strejken ai betsHisheten ha utarmat arbetarne sA att mAnga ej ega l)et fir intet ondt, mm icke en dollar till kladerna pA kroppA Mitt i Ad Abe-rop- e Verlds-utstallnin- borg-mastar- e qval-lcnden2- 8 e. a Pullman-strej-karn- be-tac- 2lincrifcinytt. fol-jan- for iniyot godt med nig, sager ett gammalt ordsprAk. Det goda, som den stora strejken fort med sig, ar stangandet af nastan hvartenda bryggeri i Chicago till foljd af brist pA bransle. Det fin- pen. Colorado ar en af de stora sillVer"-statern- pA att blifva Nu hAller den en riktig guld-sta- t, sedan Clevelands parti it sili'rct jjA bAten. Oerhordt nes 50 bryggerier i Chicago, rika och gifvande guldgrufvor, r hvilka till verka ofantliga guhlfalt, bearbetas.och Colorado skulor, som man kallai skall snart nog hafva goda tider bier. Dessutom gif-v- qvau-titete- igen. borja bergens Mbrdaren Prendergnst backar och floder allt mera I till konst be vattning fredags middag den hdngd. 13 dennes forsonade irlaudaren Fatrick Eugene Joseph Frender-gas- t i galgen det liemska dAd, han begiek jA aftonen den 28 Oktober forlidet Ar i Chicago. Anda till det sista sokte morda-renmarkvardigt energiska hevara hans lif. Men rattvisan fick slutligen hafva sin hangdes i gAng. Frendergast fangclset kl. 11:47 f in. i narva-raf omkring 400 inbjudnu s r och det biingar bAde guld och silfver i fickorna pAden idogelandtman-nen- . Kuriko och Ole Oid, de vcrldsberomda medicinerna, kunna erhAllas hos Maria Olson, 87 Plum Street. lionde-orders- , store-or- d rs penningar, allt efter kunder-na- s tilltallc eller onskan, motta-ge- s af John Larson midt emot for skodon och Man hade trott ati mordaien, City Ilall, Reparationer kunsom under ransakningen sA gcr-n- a na verkstiillas medan man van-ta109 East 1st South St. velat tala och framhAlla sig o per-sone- eller r. r. |