OCR Text |
Show UTAH. Prenumerationsafgift: $1 per &r. Liisnuinmer: REDAKTOR och EGARE: dorsbagen bon 2 3uli J894- OTTO RYDMAN. sion Tabernakiet. att upprAtthAHa rA-de- I upp-ratthAl- la ta-lad- Carl-quis- t, for-so- kt mA-nade- rs harsk-lystna- d d for-uarm- sA-da- t. be-mot- ta refor-matore- a n e ndd-vandi- ; for-stA- r. u tillfreds-stallels- n a. mix-nin- g st al sorg-lustig- med-mennisk- a: n folj-dern- a! en-da- st a me-da- n samman-komstern- a. a a a a. Nor-den- Aho-rarn- upp-ford- e rat-tighet- er ratt-fardi- be-sok- n 5 2lrg. Salt Lake City, Utah. allt hvad, och somliga mer an Att det ar ett tillrackligt antal grundlags-enliaf svenskar och danskar i Salt regering i detta land. Vi vi kunna gora att lara det alska detta lands konstitution,ty sprAket, hvilket jag dock Lake City for tvA organisatio-ner- , Sondagen den 8 Juli 1894. r den kom till genom inspiration betraktar som en hufvudsak att darom tror jag icke det o frAn Gud, och vi amna att tvifvel. har sjalf nAgot gora. Jag tabernakiet harstades e Onda och . Broder Carlquist sager att han gitt till 14:de wardets samlings-loka- l densamma. sistlidne sondag C. A. och funnit det omojligt att forderfvade personer hafva under sitt nAgot ofver elfva Joseph W. McMurrin och konstitu-tionen, komma in. Och min uppfattning att tillintetgora lAnga uppehAll i KopenGeorge Q. Cannon. och i verkligheten ar den hamn alltid blef bembtt med om orsaken hvarfor forsamlinBr. Carlquist talade om sin nu af litet praktiskt varde, ty aktning och aldrig horde nAgon gen ej redan ar delad ar, att det missionsverksamhet i de nordi-sk- a och klaga ofver att de icke fdrstodo ej skyller sA mycket dansk mutning, lagforvrangning landerna. Han hade under andra missforhAllanden hafva honom. som svensk senmodighet Jag har nu arbetat i i sin mission varit mycket valsig-nai in del nastan att hvarje gora sina behof kanda. Kopenhamn i sjutton mAnader af Herren. Ett hinder for trangt sig af Talaren slutade Det ar nog mojligt, att i en och har heller aldrig blifvit regeringen. missionens framgAng var den med de heliga till att svensk. for det uppmana ar att den-nomdaning de som nu stA pA a jag tydliga liknojdheten derfor i i londom om Herren att de bedja for resten sett har hogre trappstegen kommo en aldrig Jag stad och territoriet i allman-he- hans Ande till att leda sig hdfligare folk an danskarne i pinne lagre ned, och andra komHelige Om de, som kommit frAn i alia omstandigheter samt att Kopenhamn, och det ar min mo hogre upp; men i en IrAga dessa lander, kunde inse vigten alltid strida for det ratta utan de som denna bor det individuella att lAngt ofvergA af att skrifva till sina bekanta fruktan for eller vAr stolta nation i denna dygd. intresset trada i bakgrunden for kostnaderna der, skulle det Astadkommamyx:-ke- t Men till min ledsnad harjagdock det allmanna, och folkets rost foljderna. godt; mycken fordom mot erfarit att mina danska syskon vara rAdande. Och som denna vArt folk skulle forsvinna, och alltid (Insandt.) kunna forstA mig nar frAga fbrr eller senare skulle komej missionarerr.a skulle blifva ma fram, sA ser jag ingen orsak med mcr allman vAlvilja. En rost fran andra sidan Atlanten jag nAgon gAng talar till frAn att z, eller om han gA sA ilia At har, oaktadt jag om de skandinaviska mbfena. Arbetet med evangelii spridande det allra forsta siikt att lara det nodviindigtvis skall njuta gAr bra framAt i Norden, for. danska Ion, lit oss gifva hosprAket sA godt som i namligast numera Sverige. 18 den 1894. Juni Kopenhamn mojligt. Om de alltid lAtsade nom en uppskriftningfor att han Aldste McMurrin yttrade att fdrstA brodei Carlquist, sA tror ej gaf oss sitt fulla namn. for Arade redaktor missionarerna, oaktadt de begif-vjag det var mera af hoflighet. Jag vill nu namna ett par sig ut i verlden och predika har jag ofta kant mig bun-de- punkter i de forutnamda broder-na- s evangelium tvA till tie Ar till Eftersom den bland svenskar-n- Sjalf emedan jag ej hade det bref, som jag ej riktigt brannande frAgan om de storsta clelen p k sin egen bekost-nad- , ordforrAdet for att gosA f '.rlorade de dock ingen-tin- g skandinaviska sammankomster-na- s Jag gor ej detta utan och amnen ra fbrstAdd, mig annu ar ej ty jag vet nog hu-rdelning afgjord, derpA, tv Herren uppehAller utanfor skulle ej liten beder evangeliet om undertecknad for jag ordei jag ar; men just i denna dem och vAlsignar dem tor deras danskt infor omtala ett litenhet ser jag min riiddning, ty vAga en arbete. stund. utan att att tala i e Cannon insAnda-redet kan publikurn; ty President George Q. Att doma af tonen ej vara nAgon blifva i af det ar forsiAdd, af del nAgot att slA dA ingen vet, l:sta kapitlet zs bref har han ej varit upplAste en varsta jag vet. Men det kan hvem som fAr stryket. Forbundets bok, hvilket kapitel lange nog i vArt adoptiv-lan- d bland annat omhandlar fredens att lara sig mottaga benanmin-ge- n val mojligtvis finnas andra, som Jag kan ej fatta hur till ex. en damned danishman utan aro tillfredsstallda dA de sjelfva sA framstAende journalist som borttagande frAn jorden, djefvu-len- s C. V. Anderson kan bringa makt ofver sitt rike, och att kanna sig stott; men det forstA hvad de saga. hvad han behagar kalla Herrens makt ofver sina heliga. dar kommer nog med tiden nar Hvad skandinaviska moten sA betraktar jag dem som som ett argument for Talaren anmarkte.att missiona-rerna- s han fAr lara sig tillskrifva detta alle-naicke Hebestod arbete 'moten. Enligt min uttryck till dess verkliga orsak: ett stort previlegium for de tanke skulle den dar mixningen uti att forkunna for verlden vAra infodde amerikanares brist lige, som annu ej lart sig af det engelska sprAket just vara ett argument emot Kristi sannakyrkas Aterupprat-tand- e pA geografiska kunskaper. Men pA jorden, utan afven att vAr van z besitter docken akta for att kunna folja en predikan, dem. Det ar svArt nog att vara varna verlden for de straffdomar svensk egenskap. Han ar icke att kunna samlas ochhora evan- nodsakad att mixa nar man som skola komma ofver menni-skorn- a radd. Det visar han genom att geliet omtalasi ett sprAk som de skall tala engelska och dock kan om de ej omvanda och komma igen efter den stukning, tilldels eller tillfyllest kunna for-st- denna mixning till en stor an-ti g en i Och det foljande battra sig. Detta ar cbehag-li- som han erholl grad undgAs om man blott vill platser dar deras Ar litet kunna degodt samlas gora sig besvar. Men den a mission, ty det ar mycket numret af broderna Carlquist och Anderson. Och det ser for gemensamt, valja en god man lattare att saga till sin rotvalska, som begagnas du gor ratt, iortsatt resten ut som om flera andra till ledare utan liansyn till natio-ne- af enskilda af vAra broder dA de och sedan bemota hvaran-dr- a lAtsas tala sitt modersmAl ar dermed! an att nodgas saga: sympatisera med honom lika med tillborlig aktning i du gor oratt, akta dig for som visseiligen icke en prydnad. SA mycket jag. Jag ansAg mig A dA det t. ex. blifvit sagdt om en har formodar sistnamda har Detta st utanfor fiAgan, men sen Jag viss sA folks till de den nu blifvit allman skandinaviska motena kan jag att varit vArt varnibgsord biskop, att det gor det sara-ra- a verlden och derfor ha vi blifvit ej uraktlAta att ocksA lagga hafva haft sin begynnelse pA det antingen man hor honom i ta satt. Men likasom begagnan-de- t engelsk eller i dansk forsamling, forfoljda af verlden. Vi hafva min nasa i blot. hufvud-punkte- n af traben ar inskrankt blifvit utsamlade tor att undgA min ar ty han talar alltid lika. Asigt Enligt En sAdan mixning' horde i frAgan denna: Hvad till nodfall, sA anser jag att de plAgor, som skola komma. kunde forhindras ord de med blandade ar pA alia satt, isynner-he- t Johannes uppenbararens forsamlingarne verkliga afsigten s baby-ionsAsom A. sager, med med a na vara inskrankta btoder skola uppfyllas angAende skandinaviska sammankomster-ngod ratt skandi-navernXr en i och icke alia till sAdana platser hvar bland de helige Utah? pA sprAk- - eller fall, gAng god lasning och enligt min Asigt, af alia nationerna men efterhand. Det har aldrig det for tillfredsstallandet af ett afven med rent sprAk i varit storre behof af vishet an behof af att "se och bli sedd? af utgora ett fAtal, i sAdana platser hvar bAde for narvarande ibland oss. Vi gammal vana? eller ar det for Det nasta ar att bAda broderbora handla forsigtigt och med att emottaga lardom och att svenskar och danskar aro bosat-ti tillracklig i tider. de na hArda dessa inhemta visa, bAde med bibeltcxt och godt mangd, kunskaper? sjelfkontroll i Om den kunde hvarfor forstnamda mota det ar Striden har borjatmellankapital sig, utan annat, hur farligt det ar att de-lmAste och det ledatill afsigten sA gor det naturligtvis att darfor uppalstra nAgon och arbete sig i nationella partier, kyrk-ligfor-steller politiska, och i det Ar det dA nAgon, som blodsspillan. Hvem kan saga, icke stort till saken hvad sprAk, eller alskar det frammande samma uppmanade de oss att hvad slutet skall blifva? Hvarje som talas nar man kommer dit, person som forenat sig med de bara det ar mycket folk dar, ty sprAket, kan hen ju besoka den skilja oss frAn vAra infodde eller Det kan aldrig engelsktalande broder och gora y ttersta dagarnes heliga och gor det som sages gAr andA in i det forsamlingen. s falla mig in att tro att en svensk vAr makt gallande som fordran p k att hafva antagitoch ena orat och ut i det andra. lorenade folk. Det dar Om afsigten ar den sistnamda, nAgonsin skulle bli utvisad frAn till dels forstA Kristi evangelium e en dansk sammankomst, eller liknar en motsagelse. Hvarfor bor derfor seupp, i hvadsallskap sA anser jag det af vigt att hAlla Han bor forstA hvad talaren sager; det motsatta, sA lange han han ror sig. sig just Nordens forenade folk? ser Hvarfor ej kampa for vAra undan hemliga sammanrotnin-ga- och ingen vill val neka utan sig anstandigt. Om det tiler foreningar, hvilka mA-st- e svensk ar forsiA sig bast pA dan ansAgs onskligt att begge (nota bene om kamp ar blifva invecklade i orolighe-tern- a svenska och danskar pA danska. forsamlingarne skulle forena sig nodvandig, hvilket jag alls icke mellan dem, som stridaom Men, sager nAgon, sA mycket af for nAgot visst AndamAl, sA kun- tror) som svenskar och danskar? Vi hafva hitkommit det andra sprAket kan man dock de hvarje forsamling valja sina A, svaras det, vi aro for fA hvar makten. for att uppbygga Zion, hvilket lara sig att man kan forstA en medlemmar till en . gemensam for sig, men om vi forena oss sA predikan. Sant nog, men hvad kommite, och de som sedan utgora vi ett starkt parti, som betyder en regering, som ar i och all som gifverlika verlden kan det gagna oss det bestamda motet visste tilltvingar sig respekt. Ett arbar, frihet for alia. Den dag skall att lara litet af ett sprAk, som pA forhand att hvardera natio-ne- nordiskt parti inomkyrkan och inom statenl Se dar ha vi orsa-kes- i skulle representeras pA komma, dA det skall blifva de vi aldrig hafva i tanke att De flasta af oss hafva hvarfor vi skola hanga sam. yttersta dagarnes heligas mis I o 24 S. 2nd East Street , - i cts, man. For en oinvigd liknar det lar drifven af oadla eller sjalfvi-sk- a en tillampning af den jesuitiska motiver. AndamAlet helgar MA regeln: Ffir svenskar och dan lefva lange och alltid bibehAlla 9kar att dana skilda paitier, det sin olieroende stallning, onskasaf En svensk amerikanare: ar icke ratt, ty llcrrcn sager vi ska vara ett; men for "Nordens Clias.J. Wahlquist. forenade folk att bilda ett parEn mera betuujlUj och ti, det ar ratt, ty dA aro de star-ka Instresa an den till nog att ingifva vAra Geneva badanstalt vid Utah-sjobroder respekt, sA att nar vi saga: nu vill vi ha sA och kan nappcligen forestallas. Den sA, anuars gA vi ofver till dem 35 mil lAnga jernvagsresan fore-te- r i sanning ett belt panorama som icke aro vAra bidder, sA fA de se hur de reda sig oss fdru-ta- af scenerier egnade att tjusa och tillfredsstalla afven den mest i detta afseende.Glom med det der Hur skall det gA i derfiir Sveas ej s.Angforeningen riket igen? Hafva vi samlats den Narmare Zion for att bygga upp ett nor- utflygt dit diskt rike, eller hur ar det? Ar undcrrattelse meddelas i nAsta afsigten med vAra fdrsamlingar f idningsnummer och genom proavt fostra girighet efter verldslig gram. me-del- n. n an-ijend- a m amcri-kausk- n n. 24-Juli- ! makt, eller att tala om evangeli-unxiet- t vi fdrstA? sprAk soin Aro icke vAra individuella intres-se- r bAde som kyrkomedlemmar och medborgare i de wards och precincts" dar vi bo? Ar ej vAr stallning i vArt ward af storre vigt an den i den gemen-samm- a hufvudldsa skandinaviska forsamlingen? Aro ej vAra pligter som amerikanske medborgare mera biudande An vAr stallning som representanter af Nordens forenade folk, en anna n hufvudlds kropp. Det basta for oss skandinaver (svenskar, norrman och danskar) ar att blifva amerikanare till lif I idskepUya fa rmare. i tro sig Far-mar- e narheten af Peru, Ind., 1m upptacktettjArtecken som bAdar krig ock blodsutgju-tclse- . PA nAra nog hvarje blad e af den pA falten deromkring bokstaf-ven hafregrodan synes B, som af farmarena anses betyda blodsutgjutelse. Det att sAvAl fore 1812 Arskrig som lore inbordeskriget liknande tecken kunde iakttagas. Intryc-ke- n i bladen Aro i allmanhet en half turn lAnga och tyckas likasom vara gjorda med en vanlig bokstafstyp, och pA bladens fdrkommer en motsva-raml- e vax-and- pA-stA- s, un-dersi- upphojning. Somliga peroch sjal. Vi behofva ej darfor soner pAstA, att detta fenomen uppoffra minnet af fosterjorden ofta har iakttagits, under det ej heller vArt sprAk, men mojligt-vi- s att andra framharda i sin e vAr fAfanga. I min femton-Arig- a g en det fingervis-ninar att erfarenhet i Utah har det frAn ofvau om forskrackliga aldrig fdrekommit, att en i an- ting, som snart hatida skola. dra afseenden vardig person blif- Det kan anmarkas, att dylika vit tillsidosatt endast darfor att marken A bladen upptackts har i han varit skandinav. Men den grannskapet af Salt Lake City, landsman, som, nar han gor nA- luimligen A falten i Mill Creek. got godt, viiutar dubbcl heder Det tycks Annu vara en hemlig-he- t darfor att han ar skandinav, hvarifrAn dessa marken har-led- a eller, nar han gor nAgot galet, sig, om de aro efter nAgon gifver som sin ursakt att han insektslarv eller af andra orsa-keicke visste battre, ty han arju men att de icke aro hvad skandinav, en sAdan kan aldrig farmarne i Indiana inbilla sig: tillvinna sig aktning, antingen ett jarteckcn pA ondt,derm kan vi nu stA som Nordens forenade man vara ofvert3gad, ty "tidens folk" eller ej. tccken visa sig icke pA dylikt fAr nu be den arade redak-toresatt. Jag om ursakt 15r att mitt bref Krafta botad. blifvit sA lAngt. Men fastanjag Manyunk, Philadelphia, Pa., ej vantar att undgA kritik, d. v. 23 Maj 1894. i s. om detta kommer tryck, sA Ar I ofver har jag lidit af ett tror jag dock att mAnga af mina i en kraftsjukdom munnen uppe i broder i Utah skola se saken i samma ljus som jag. Jag har gonnnen. Jag seikte lAkarehjelp i och blef opere-ragAtt in i detaljer emedanjag tror har Philadelphia 5 olika gA tiger i Jellerson att, pA grund af afstAndet, jag men College, i sjukdoinen Aterkoin varit stAnd till att se pA saken efter i nAgra dagars utan att blifva varm kladerna hvarje gAng DA fick jag t vA flaskor forlopp. eftersom jag ej har nAgra intressen. Jag kan icke af Dr. Peters Kuriko, och denna ens vanta att blifva lokal stor-ma- medicin hade en forvAuandsvac-katid- e verkan. Sjukdomen for bland skandinaverna, ty i det ward dar jag bor finnes en- svann.jag tick utmarkt aptit dast fyra skandinaviska famil-je- och folk forundrade sig mycket alia svenska. Jag vill diir-fo- ofver mitt forbattrade utseende. Dr. P. frAnbedja mig all anspelning Jag skall alltid betrakta min som storste pA embetsjagt i den kritik hvar- Fahrncy Ore Ilocgh Guldberg. for denna artikel mojligtvis kan blifva utsatt. Xdr man kan anlita en Det kommer utan tvifvel allfor omkring tredje-dcletid att vara skilda meningar i yod h'ikare hvad af qvacksalfvare denna frAga, och pressen bor vadA icke hanvanda hvarfor af ra upplAten for dryftandet Dr. N. Rosentill honom? densamma. Och hvad mera ar, sig i Co. Chicago har nu i mAnen man bor hafva friheten att berg Ar varit ansedt for en af gifva sin uppriktiga tnening, lAt ga basta anstalter tor kur af vara att den ocksA icke ar den krotiiska, privata och nervosa riktigaste, utan att utsatta sig sjukdomar, och Ar billig. Se anfor beskyllniugen att han hand- - no risen. ofver-tygels- r, n d per-6onli- n r, r val-gitrar- e. n be-gar- a, Ame-rika- vVV piwi s i |