OCR Text |
Show nncrrt Prenumerationsafgift: 7 $1 per &r. Xl:o 17. REDAKTOR ocu EGARE: Losnummcr: 5 ets, CCorsbagcn ben 24 OTTO RYDMAN. ittaj 24 S. 2nd East Street , 4894- - (Insandt.) hilla egna rnoten undersarskildt m. fl, olagenheter om svenskarne tillsatta forestindare, hvaruti hollo egna sammankonister med An en gang de skandinaviska skulle val detta Yara en olycka? svenska ledare. Detta ar ett ir.otena. Harom dagen forekorn i nor-sk- a i Det skulle blifva hirdt konkurrens. slag ansigtet pi svensisom Hvad an kan blifva foljden af Hur skulle det Morgenbladet ett, Skulle det skarne, ty dermed hafva tillgi? , oss synes, i bog grad behjertans-vard- t en fortsatt polemik i denna blifva .tailing om hvilka som tydligen uttryckt att tillit mig begagna mig af kunde uttalande af den bekan-tmoteslo-kalen- ? svenskarne aro si finaste diliga att de bygga danske biskopen Hans Lassen eder tidning for att saga annu icke kunna vara eniga om de ej Hvilka som kunde Martensen om politiske karak- ett ord dessangiende. ledda ? aro de storsta och fiesta af danskar. For min terer. Det ar anfordt ur den-ne- s Det skulle blifva for vidlyftigt kan-ske del tror Eller hvad? Skulle jag det motsatta och jag utgilna berom. att i detalj bemota alia gjorda konkurrensen besti uti att tror till och med att svenskarne pi 1870-tale- t da arbete: den kristlige ethile. pistienden och invandningar, gora proselyter? Hur som heist aro lika goda ledare som s han dog men alldenstund de arade Biskop Martensen kunde det endast blifva en Med hogaktning resulte-ra skrifvelser synas 1884 gjorde sig bemarkt soin A. Af. Rosell. konkurrens i att gora det godt i det pistiendet att hvad jag en mycket konservativ man. icke de hvilket ar, sannerligen Hans konservatism kan natur-ligtvi- s sagt skall blifva svirt att bevi-s- a behofva i vagen hvarandra gi och att, om ett sidant (Insandt.) dock icke i allra minsta for att utfora. 21 1894. i min forra upp-satsom Maj min hindra oss frin att lifligt Vidare skall jag bedja fi Arade red. af existe-radpipekats, verkligen instamma i detta bans uttalanatt jag alldeles icke de: jag tillgripit det oriktiga upplysa att pistitt, nigons sprik Tillit mig fi plats for foljande Ju mer, sager forf., det politi-sk- a medlet som bot for oroligheter-na- , till en i eder arade att genom lyssna onskar jag gora det begrip-lig- t tidning. lifvet utvecklar sig, desto predikan pi frammande I forra numret af Korrcspon-dente- n den fattat att prosaiska jag mer utveckla sig ock de politiska men jag sade att ett finnes tvenne insanda karaktererna. Det ligger i sa. verkligheten helt bokstafligt oronpinande babel var mot en artikel ingen-tinoch den kan ar deraf protester kens natur, att de miste vara att vacka misstamning. som forekorn i num-me- r och z, jag antager Genom en si varm rekommen-dation- , itertaga, stridens man. Men just ide po15 af samma dem som hos att tidning. Di litiska striderna bgga stora vigat hysa som insandarne i forra laste jag protesterna, blef jag ocb faror for karakteren. isigter liknande mina, dylika for det tidningsnumret gifvit och forvinad frigade mig sjelf, Det beter bos aposteln (2 Tim. flaktar frin poesiens sagoland gamla hur man kunde motsatta sig ett icke skola kunna istadkomma i 2: 5), att om nigon inliter sig ar det att hoppas, att det och dylikt fornultigt godt en taflingskamp, si krones ban nigot omslagi tankesattet, ty kunde leda till realiserandet af vi verkstallaude,sombehofvet och sett det hafva hort hvad icke, derest ban icke kampar det harliga tillstind, di namde vittne vi. lange bland Saltsjostadens insandares planer aro forverkli-gade- . fordrat. Om nusarskildt a icke antaga attantyd-dAtt taga parti ar icke i och for Jag kan och danska moten skulsvenska forhillande kan vaia alldeles sig oratt for si vidt den.som tager i korthet framstallt le har Jag i Saltsjostaden, skulle hillas parti, efter moget ofvervagande si obekant, hkasi litet kan jagn mitt genmale i enlighet med min det di betraktas som tvi affa-reforestalla mig att en rorelse sluter sig till en bestamd ofvertygelse om sakernas stallI bref-skrifvar- fri-ga- e till-stal- la dans-gillena- e. insan-darne- e, s n. e, for-derfv- as dia-lek- t, si-da- n eg-na- under-teckna- g d fre-stels- er lor-sla- lag-enlig- t. skati-dinav- r, si-da- g upp-fattnin- som denna skulle behofva antaga en si bullersam karak-tar- , som till exempel Coxeys tig o till Washington, for att dess under visaing. skulle anses bevisad. Men det gifves ock ett orent och riktning, som han forfaktar dock, under forbe-hiaf sin mottaglighet for bat-tr- e er ning, men jag tilliter geina att si att de tvi forsamlingarne skulle blifva tvi konkurrenter, eller att den ena skulle heta Pils och den andra Mattsons rike, och dessa di strida mot hvaran- andra behilla sina ideer; jag vill icke vara domare ofver nigons uppfattning. z. Med sann aktning dra? Nej, vid ofvertankande for-st- i eller obeaktadar den dock och forkastligt partivasen. Det vi battre an det. En svensk ar ej att kampa lagenligt, nar sann. Jagsadeej att och en dansk forsamling i Saltvar en god egen-skaman t. ex. icke visar rattfardig-he- t ) (Insandt utan helt enkelt att det Arade Redaktor! sjostaden ar ett behof, och mot sina motstindare och fins tillrackligt derfor. i och fanns var fastadt djupt forhardar sig mot sanningar, Om plats anbilles for nedansti-end- e Emot en Om det sinnet. icke kan nu delning i de nuvarande som komma frin det motsatta i eder tidning. motena anfores skandinaviska i de bland helige gamla lagret. Det ar icke att kampa i forra numret bland Ett par spaltcr icke Chri-stu- s annat: Varnar ar orsaken naturligtvis lagenligt, om mau offrar sinegen landen, for af att tidningen upptages mot han de ingenting hafva att sager: sdndring, di dfvertygelse och sitt samvete till den, att P for zs reform. Om de Utan I aren ett aren I icke miall- satta och med bestalla hvarandra fromma for ett parti!!! bida insandarne kan man saga na. En dylik sdndring, som Det ar icke att kampa lagen- ra minst tanka de pi att tadla att de tu aro ett deruti att de har zs menas.fins ej amne till i missionarer for sina deras sprik, ligt att bruka orena medel for samt frukta konkurrens, begge som artikel. icke alia, forstode ett dugg Jag uppmanar att uppni ett ytttepartiforemil, om de si att afundsjuka och sondring skul- hafva tumlat ofver zs reform-artikMen har derutaf. gamla synas vid ex. t. att le blifva foljden. agitationer gora Ar det mojligt och jublat ofver protesterhos minga den mindre reflekterande stora broder fins som tror att vi na deremot, att lasa artiklarne att hafva fiyktat vid beroringenmed hopen till ett blindt redskap it svenskar besitta en siringagrad om igen, lita ratt vara ratt, och den krassa verkligheten och af partiets ledare. af den anda som vi en ging, blif-vi- t gifva sina ideer till pressen. Allt detta ar omoraliskt och ett hvad som en ging varen ljuftro, vi skulle att med, beseglade Om for sondet kan betraktas hos demblottett bittert ohederligt stridssatt. Blottsmut-sig- a iterstir om vi ej uppeholle en splittras skuloch deraf att I foljden denna dring minne. fortviflans kamp och vardelosa arekransar skandinavismen le blifva af i fortsattning e den for tillvaron, der det kansliga forbistring, vinnes pi den vagen. t lyder:Hovedkon-toreharstades,som i skandinaverna sinnet si ofta siras af det hjert-los- a SaltsjostaVill den offentlige mannen er i Kjpbenhavn, o. s. y. den delades, inte di hvarfor hvilket framgingsatt tagit Det finnes sig ren och rattfardig, di oss bland med minga vara ett ward i belitna affar ar miste hanjemte rattfardigheten sig uttryck i mottot som tala franska och tyska, men i stallet f5r 23? aflar, afnotes si sminingom sallan besoka vi deras samman-komste- Saltsjostaden afven ega mitifullhet och Hvarfdr inte vara belitna med Det ar ganska samt ofva resigna- forgyllningen. De reda sig godt oss en mission ofver hela verlden i inse och vi hvad borde tion. latt att forutan och si skola onekligen stallet for hundratals? Eller Han miste kunna idriika sig borde icke alstra har i vir sam-lad- e vira danska broder och systrar hvarfor inte bannlysa alia moten med att vara i minoriteten, ja, stallning, dock forefaller man kan nastan saga att utom sidana, som hillas pi kunna tila att sti allcna, han det en smula egendomligt se det gora; de redan gjort det. Allt for latt fastan minga icke kunna miste kunna undvara popular- ordas om hvad som borde va- har den svenska s vigskilen hamta andlig foda annat an geity och tila att bli misskand, tila ra, di si tydligt kan ses hvad i andligt ochpoli-tis- k nom sitt modersmil? Den ena bide varit orattfardiga och arekrankande som ar frukten, efter iratals afseende. Vi hafva dessutom slutsatsen forer den andra med Nordens forenade angrepp, hvilket allt ar oskiljak-tig- t samarbete. en hel del unga filar, som skola K. II. Nordberg. sig. frin det politiska lifvet lika folk ar en fras utan betydelse, bli om det blir praktiga dragare e ty hvad val som frin den arlige och enigheten betraffar, fastare Till i Ilia utsatt. Tiggargossen: . min tanke verksam-hetatt den icke kan s slut kantag grimskaftet. ar tidningsmannens del Snalla en stor att jag saga herrskapet, skank mig en den af ins. antydda hillet, pi oss af ha varit liten slant. aldrig iKongens Jag ar fader- - och Men, for att kunna ofva den-n- a emedan den skandinaviska Och vira oron aro ej si moderlos; min pappa har brutit By. i och for sig sjelf ju resignation behofver han en inrattade att vi alltid rattforsti sin arm och ligger pi lasarettet, i inre. Store sitt miste di ankargrund utgora en fara, ty for den djupa meningen af de rid, vi mamma a pi hospital; och kom statsman och sjelfstandige tid all del, de skandinaviska motena erhilla pi det skandinaviska mer jag nu hem utan pengar,slir aro ju ett bevis pi, att vi kunna ningsman ha under sina Lasse. di ihjel mig bida tvi. spriket. med de ej sallan funnit denna an- icke vara ett i elementen ikyrkan. kargrund stoicism och verlds I sh'olan. Lararen: Marie, hur minga sinneu har du? forakt. En kristen finner den l Slutsatserna harutaf gora sig (Insandt.) det rike, som icke ar denna verl-de- sjelfva. Marie: Redaktor af Korrespondenten! Fyra. och som upplyfter honom Om nu hvar och en af de tjugu-feI forra numret af eder tidning Hvad vill det saga, endast ofver verlden samt tillika gor hoeller tjuguitta nationalite-te- r lorekommer tvenne bref. I dessa fyra? nom duglig att fortsatta som Annas i S. L. utgjorde ett bref framhilles att det skulle Jo, si jag har snufva for j for att afundsjuka och sondring tillrackligt starkt antal ll till-varBe-akt- national-medvetand- et med-lemm- ar for-mark- as . el lands-illusioner- han-dels- be-va- ra sjelf-beherskni- r. hit-till- mo-dig- so-ka- orga-nisation- prof-ning- ar anglo-amerikans- n, m for-orsa- rosor, violer, jasminer i deras farger. En annan visade eit park parti med bli liimmel, frodiga grasmattor och grigula sandgingar. Ater en annan en liten fortjusande villa i solbelys-ning- . Vidare funnos der af de brokiga affischer, som lysa pi husvaggarnei Paris, reproduktioner af mingskiftan-d- e tyger och granna japanska skarmar m. m. Ofverallt voro de olika fargerna fullkomligttro-ge- t itergifna och kunde i mjuk-he- t och lifiighet godt och val tafia med aqvarellkoloriten. Fotografierna ha tagits af en fotograf vid namn LumieYe. Annu behofver dock uppfinningen betydligt utvecklas, enar detta slags bilder ej kunna reproduce-ras- , hvilket afven var fallet med de gamla daguerrotyperna. For olrigt itgir det nastan en half timme for att taga dem, under hvilken tid objektet miste vara i fullstandig hvila. Det brittiska och utlandska bibclsalskapet har pi en minad utgifvit upplagor af bibeln pi Lynnetoch sjukdomarne. PoliSiska Karakterer. dan-skarn- 5 21rg. Salt Lake City, Utah. na-turli- Det beror ofantligt mycket pi menniskan sjelf, om hou vill vara frisk eller sjuk, ja, om hon vill lefva eller do. Man har som bekant torde vara exempel pi att personer, som varit ledsna vid lifvet och att snart fi do, sminingom borjat tyna af och inom kort varit doda. Ett exempel pi motsatsen ar En vetenskapsman, foljande: on-sk- foto-grafi- at pi detta som lefde berattar for mig det ar nu 25 ir sedan hnrusom under de iren. hvilka narmast foregingo Napoleon den Stores stortande, dodligheten bland de hemmavarande gamle var lingt mindre an vanligt. Men efter Napoleons fall till tog den helt plotsligt, och de gamle dogo massvis. Det var liksom om de icke gamle sade meddelaren velat do, innan de fitt se utgin gen af Napoleons verldsherraval-de- . er intressant iakttagelse, som visar sjalens makt ofver kroppen, foljande sju sprik: japauesiska, ar att i krigsharar efter bataljer spanska, polska, portugisiska siren battre och fortare lakas pi och fiji, kongo och esth spri-keEn segrarnes an Ue besegrades sida En tillfaCg nedsSttning af sjalens spanstighet genom ledsnad, gramelse, inger, afund, hat o. s. v. torde medverka mer till s. k, foikylning, an de fiesta ana eller vilja tro. En vigtig sak for att kunna besti i kampen mot lifvets Sender ar att ega inre harmoni bide i kroppslig och andlig mening. En kropp kan vara svag, men dock harmonisk och derfor frisk. Harmoni i lekamligt och andligt hanseende vinnes genom att man gir ratta vagar och efter basta satt soker lifvets pligter. Liksom en stat gir under, om tvedragt och oenighet rida mel-lade olika samhallselementen, si gir ocksi den enskilda menniskan, som ocksi ar ett viss-bete- pi n. I Sibirientt dknar. Ingen kan till fullo forsti betydelsen af ordet ensformighet, som ej Sibirien och timme efter timme, dag efter dag, vecka efter veeka rest pi dess morka, be-so- kt gran-bekransa- vagar. Lings efter vagen frin Irkutsk sti lor hvarje verst milstolpar af tra, hvit- - och svartmilade, och vid hvarje poststation stir pi en tafia miladt afstindet frindefornamstastaderna. Mitt hjerta krympte samman, skrif-ve-r en resande, di jag sig dessa taflor och pi dem laste nanmet Petersburg och siffran med de De fi minga nollorna efter si versten mellan statiorierna voio svira nog, men di vi kommo till de sex tusen och ett verst, skilde oss frin Petersburg, som i smitt, sin uuderging till nastan uppgifvo vi allt hopp om ej harmoni rider motes, att nigonsin iterse Europa. Jag iuom henne. har aldrig, icke ens i djupet af Borneos skogar, kant mig si ensam och afskuren frin hela den civiliserade verlden, som tjag kande mig, di jag reste geupp-fyll- a n sam-hall- e yt-terli- gt itet af Ipiuuje. -- Hvad det kostade. T vi her-ra- r nom Sibirien. harom dagen for-b- i Efter forsta veckans forlopp ett dyrbart hus, som var blef allt mekaniskt, att dricka te af harliga anlaggningar. stationerna, att ogonblickli-ge- n och allt hvad smak och rikedom pi i fall det ej till gingo om-gifv- et gi kunnat istadkomma. sings, fanns hastar, att genast spanna Hur mycket kan detta hus for dem, i fall sidana funnos, kosta? frigade den ene. och si krypa in i den morka vag- skulle man hvad vet icke, Jag nen och ligga der timme efter vilja betala for det, svaradeden timme dag elter dag, med mtet andre, men jag har hort hvad att se pi med undantag af den det kostade den forre egaren morka vagen och de eviga Ni, hvad kostade det honom tanka gran-skogarn- ingenting di? e, att med undantag af det skona civiliserade Europa; si fjarran borta, men till hvilket vi med pi Hans sjalsfrid. Det foljde en pinsam tystnad pi dessa ora; den sporjande ha- r tillfredsstallelse visste, att de aldrig tankt ofver hvilka hvart och ett af hastarnes steg det har, att lefva endast fdr forde oss narmare. Och denna verlden. ig iolj-de- natur-sceneri- et ger ingen ersattning Inom lor enforraigheten. De sibiriska Fotogvafler i fdrger. har i Paris klubben fotografiska skogarne erbjuda ingen storar-ta- d af en anblick, traden aro vaxta varit anordnad utstallning hvilken framgir, som dvargar. Ingen figels sing, fotografier,.-aatt problemet att istadkomma intet ljud hores i dessa ofantliga fotografiska bilder i farger, tagit odemarker, och di hastarne ett stort steg framit till prak-tis- stanna och pinglornas entoniga losning. Si t. ex. framsta!-d- e klang upphor, blir tystnaden en fotografi en bukett med nastan tillintetgorande. l |