OCR Text |
Show Fremimerationsiffnft: REDACTOR H:o 24. VexelVErkan L6niimmrr: $1 per ftr. ocn EGARE: rebagen ben (5 OTTO RYDMAN. mslian Slohet ar de aro delaktiga i nAgot som besomejhar med en hbfver doljas. sund kropp att skaffa. GAngpAl Det ar ingalunda nbdvandigt, gAng visar det sig ocksA i praxis, att en manniska skall omtala att folk kan ernA samma verkan all t hon kanner, det ar ej nod-mtmorfin. Det ar flera gAnger vandigt att bon skall satta O antligt ten i omlopp;men det ar nbdvan-stobevisadt. betydelse har det sAluoda digt att bon skall skilja sig ifrAn for lakaren att fA patienterna till det onda, att hon ej skall hafva att vilja komma sig och tro, att nAgot umgange med morkrets de kunna tillfriskna. Dermed ar ofrukthara gerningar, och att tre fjerdedelar af sjukdomen of--: hon skall bAlla sitt samvete rent vervunnen. MAngen patient har infor Gud och manniskor. Det sin starka sjal, sitt kraftiga be-- ar nod vandigt, att hon skall for att ban kom-- la sig fri frAn att deltaga i sig. Deremot ar det nastan dra manniskors svnder och art omojligt att radda dem, som se hon.skall aga frihet att forkasta forhAllandena for morkt och yppa och klandra missgerninga oeh ingen manniska ager rattig. all t hopp. Det ar derfor af allra storsta bet att medtlst en vink eller betydelse att uppcfva folk att se ord eller genom att lagga ett finlifvet i ljust. Man kan vanja sig ger pA lapparna nedtysta ett till att se allt pA ett hel t annat rattskaffens vittnes ord eller en och battre satt an man gjort for forebrAelse. Var fri! Undvik alia snaror; ut. Man kan sA lange vanja sig i till att se lifvet ljust, att man gor inga loften blindris; lAt inslutligen ej kan se nAgot i morkt, gen insnarja dig; skaka af de Lifvet har tornen men ocksA fjattrar, som manniskor ha och pAlagt dig och lAt Vi kunna med hjelp af vAra , rosor-naoss se att digejvidare insnarajs eller bin-dasjalskrafter lara fA formA oss till att (Eft. San ett gladt sinne och blifva friska och lyckli ha en sund kropp. sjal cell att en sjukdom, kropp, J Frugal man d(j storsta tanka-rhvad sjalen ar, fAr man i det stora btla det svar, att ma- ej vet det. FrAgar man natimor-skarena- , e rvk-prajetis- r - j svara de, att vAra aro produkter if stora celler sAsom gaiun ar af bjernans vilje-yttringa- r lefverns. Slutligen bar sjalen som bekant ockA en religibs 1 oppfattningsform. Ett veta vi: menniskan bestAr af kropp och sjal, ocb de stA i noggran vexelveikan. Enstrom af amnen, om flyta genom en viss organisations form, har j an-m- 1 i upp-gifv- a en berdmd fransman definierat menniskan, och den difinitionen tor-d- e vara den basta. Ofverallt der det fins lif, ar det en amnesom-sattning- . Der detta upphbr, ar lifvet slut. Menniskan ar en omnibus, i hvilken ens fbraldiar Aka, har en amerikatisk lakareocb forfat-tar- e sagt, och det ar ocksA Alla ha sett, buru vi fA vAra sjalsegenskaper i arf. Det kroppsliga och det sjaliska a- v.. : ha si tt samarbete genom vArt nervsystem. Stora hjernans 900 Var fri. hogt utvecklade celler stA t den innerligaste berdrning med bela Om en man onskar att bli en kroppen genom nerverna. Descartes har traffande liknat man, sA mAste han blifva fri. En hjernan, nerveentret, vid en or- man, somstSr under en annans ganist, som sitter ocb spelar l vilja, kan ej ratt bruka sitt sitt fbrnuft.sin intelligens, och framstaller t aukar, kan-slo- r med mera. Irgen organist sin vilja, sitt samvete, sina hankan leverera god musik pA ett der, sin tunga och kan aldrig, halftrasgt instrument. FA sam-m- a medan han ar sA bunden, vara satt Sr det med den menvkli-g- en sAdan man, som Gud skapat orgeln, det mAste finnas en honom att vara. Det finnes andra fjattrar, utom sund kropp, nAgra goda bjerncel-ler- . Derfbr tar stora hjernan jcrnfjattrar, som hinda manni-skornoch fasthAlla dtm. Det vArt storsta intresse. Redan den alexandriska skolan hade nAtt finnes manniskor, som aro bund-naf ofverenskommelser, till den kannedomen, att sjalen fbrbindelser, 15ften, Ar forlagd till stora hjernan. manniskor hvilka ej en lefvercell eder; till Medan exempel fria och aro aldrig kunna blifa aldrig kan bli annat an en lefverde fria forran slita dessa band cell, veta vi nu att en bjerncell kan uppofvas till att sysselsatta och g5ra sig fria frAn dem. 1 skolen torstA sanningen, och sig med nAgot annat an hvad den ursprungligen gjorde, nAgot sanningen skall gora eder fria. som ar mycket trostande Ett Men huru ofla tillAta icke perso et iaiti-mansmi- ro-so- r. traf-fand- it e. om-ddm- or-gc- a a a dt s. d) fiahlstrEnj EvanplistEn polygami-fraga- celt n. Som forut nAmdt, har Albert Dablstrom, evangelisten, som i sin nybildade religion forkastar en personlig djefvul och gjort sig till (orkampe for polygami-kultenAn sA lange har han dock icke forsbkt att satta polygamien i praktik bland sina anbangare ty dA tager Onkel Sam honom utan sager, att det skall blifva gjordt fbrst nar Ilerren skall ande-verlde- . samla oeh uppratta detforsking-rad- e Israel, det vill formodligen saga, nar hr D och hans trogna broder och systrar i det nya evangeliet kunna finna en der de ej bthbfva fruk-t- a inblandning af verldsliga myndigbeter. Hr Dahlstrom upptrader for narvarande i Rockford, Illinois, ner sig att blifva bundna! De der han hS Her moten i ett stort lofva att hAlla hemligbeter.hvar-otalt, som sages vara talrikt de pA for hand ej veta t nAgot, af svenskarne i narnda stad, Han kommer der att Aterup)ta-g- a att lyda befallningar, hvars de ej kunna ana. De debatt'n i polygamifrAgan binda sig till kropp och sjal med med ulgitvaren af Svenska So band, som de rj veta huru de eialisten, berr Patterson, om skola kunna bryta. Mannisko-frukla- denne ar villig dertill. bringar n snara, och i Dahlstrom bar vaekt nyfiken-hetedenna snara fiora de sig insnarj-da- . bland pA sig den qvinliga delen af publiken Det finnes manniskor, som ha gerom sitt upptradande till en brottslig kannedorn om for polygami, och en bok fortro-endsom han skrifvit i frAgan har synder, som fAtt af andras orattfardip-het- , halt strykande AtgAng. som blifvit delaktiga i anRbran('e den forra debatten dras onda garningar gerom mellan hrr Dahlstrom och eder och lbften, som ej vAga gora bAda ansprAk j A or attfardighet emedan de hafva segrat. DahKtiom bit f i Aro bundn dess kedjor, som forehrAdd for det hon skulle ha sig att ej yppa och att und viket att besvara en del ti'l dblja skurkstreck, som irrgen honom framstallda frAgnr. och hcderlig peison skulle soka dbl- Dahlstrom svaiar harpA bland arnat: ja. Iteror vinnande af debatter pA Ingen manniska bar ratt att binda sig med dvlika band. Nar fi Agors besvarande, tordejag fA du ser tvA tiler tre pojkar i erinra herr Fatteion att jag samtal och hbr en af dem fi a mstaldr till eder omkringc.lt Tala tj om det", sA kan tjugotal frAgor, hvilka ni undvek saga: du vara iss om.att nAgot okc n att besvara. ne blifvit gjordt eller ;ir i gbrnin-gen- , HarpA genna1er herr Patteroch i ar manniskor ned'Ata son i sin tidning ffiliande: Det skulle vara af sarskildt sig till dv hkt, sA ar det visst, att kope-vilko- r, fiir-bun- exempel pA trepanation for ger bevis derpA. Pa-tiente- n hade lagt rnarke till, att hans anfdll alltid bbrjade i hbgre tummen. Lakaien trtpanerade honom och borttog motsvaran-d- e stycke af hjernan, hvarefter det vlsade sig att patienten blef bra, men hade tnistat formAgan att rora tummen Efter rAgon tid kom dock rbrclseformAgan sA sm.Aningom tillbaka VAra sinnesorgan aro i hog grad under inflytande af vArt kroppsliga valbe fimande. kan bli forsvagad genom njutning af sprit, hbrseln genom och influensa. blodstigningar Men blir fdrninimeNcfdrmSgan mindre god stoics hel vArt Ochicke mindre rubbas vArt kanslolif. Wm James har en Vi grAta ickc derfor gAng sagt: vi aro bedtbfvade, men vi att aro bedrofvade der for att vi grAta. Afven viljan ar i hog grad tilMAnd. af kioppit eh ,nsom gtnom gnna-tifAr stort valde iifver sin Sy-ne- n e. k 'tto f.V ' starkare ock-.- vibe-l- , omojligt at t ha en . h full energi utan sam-lingsor- t, be-so- n c n fiir-sv- an-dr- as e Iat-ttrso- la for-bund- it fbir-troh- Kontor: 3tmi (906. 0 1 Upp-Eist- e g 0 Dabl-strom- s 1 ned-slakt- uppsagda." (7 2lrg. t. Sommarbild, Kladerna hbta passa kroppen oeh stafningen bbr pasa sprA-ket- . Dock har man funnit det mer eller mindre svArt att andra om kladerna till den vaxande kroppen. DetliggersA nara till t i bands att insnora skor, sA att det alls Icke kan andras efter dess tillvaxt. Man hari engelskans stafoing ett ganska afsktackande rxem-pe- kine-si'-k- a sp-Ake- Jug er (tern, goatarne, bad vlndblldt und, bruua om knftna och glada 1 8mekande aommarst und. Lekfulla, smtlrta de flyta p& solblauk yta. 1 Frauifor dem doruta svallar inOrkblA fjord. Ilblja pft bolja kallar med mkgtlgt lockande ord: ut mot tfi.rt djup, I unga, der djerftast tl sjunga! l. Det hade val gAtt lika ilia for svenskan om icke sprAkman af rang hade gripit in och Hvad orat hor regeln: skall ogat se." Dtt har dock ej fallit sig sA hitt att fdlja denna regel, ty mAngen har tyckt att det gamla ar andA hast, just derfor att viato vana vid det. Vi fast-stal- lt Nu plaska de hogt, nu dyka bufvuden sm A. Mot udden, der tftgorna ryta, almma omkiipp de tvft. Att akumfriska skhret k'nra Xr muntrande tiara! Jag ser, hur pft fjorden de taga Wiljotna futt, Ej langro hvarandra de jaga: pft ryggarna hvlla do gladt : nftr djupeta rdat detas ora? FI sagor do bdra? tyeka alltid att nya skor passa samre iin de gamla, dock l.bdgas vi allt ibland att lagga bort de To gunga och gunga; aft fruaa gamla emedan de aro utslitna. mod frojd de mot land. I stflfningcfrAgnn har det alltid Oeh ftter ser Jag do ljusa varit en st rid emellan dessa bAda gestalterna aktna vid strand. Sagor om vlktngamodot grwndsatser. Mig sjnes dock, att man bor stafva orden efter gfttt dom lilodet. uttalet. Ty det var vAl i alia jOttsklir Jull l!)0a. A. U. Bftlth. fall det allra aldsta stafningssat-tet- . DA sprAket forsta gAngen nedtecknades i sk rift, sA nedteck-nade- s Svenak Amerikanska II orden just efter deras Sdllakapet boll hiir-oSedan andrades under tider-nadagen iChicago ett samman-tradfor behandling af sallska-pet- s lopp ordens uttal, och man glomde att andra Ijudbetecknin-genbiblioteksfrAga. Bland de narvarandp styrelseledamoterna Nyligen har i Sverige beslu-tat- marktes konsul John R. Lindgren rbrande teckningcn af t och i Chicago och konsul A P Johnr ljuden. att de hadanefter skola son i New York, hvilk.i bAda tecknas som de uttalas. MAnga Adagalagt beromvardt intresse fbrfattare hafva redan gjort sA, for sallskapets syftemAl. Vid men ha ront alia foregAngares sammantradet meddilades af vanliga ode att fSrhAnas och att kommiterade, nedsvartas som onodiga nyhets boklbrlagen Augustana Book makare. Men dA vi ljckligtvis Concern i Rock Island, 111., ha en sprAklig myndighet, bvil Publishing Comkas ord kunna anses gallande.sA pany i Chicago och Swedish M. bora vi med allra forsta stalla E. Book Concern, likaledes i Chioss denna myndighet till cago, utfast sig att till sallskaHadanefter stafva vi pets bibliotek skanka ett exemalltsA Sagt och gjort: briint plar af hvar och en utaf sina barn skyr elden. Ont ar snart flera hvarjemte gjort man sent hotat. Vi vilja tidningar s veta varfornerv och arv ej utlofvat gratise xemplar. Andra lika. svensk amerikanska boktorlag oeh engelsman och tidningar vantas folj a exem-ple(ore v , men det goVid sammantradet togos ra vi ej numera. DA bora vi ej dessutom fbrberedande mAtt och heller behAHa det i ordens steg till fbrverkligande af sallVad skall h"r brat ty: skapets vid des9 Arsmbte fattadc A m st ) (Sv. beslut att inkbpa historikern (). figat N. Nelsons i Minneapolis, Minn., stora samlingar af RASHATET OCH MISSIONEN. historisk literatur. Berlntcndpntpn Schoman t sin mtssln Imtieraka iifver om fiiihyrande af fattades slut rapport PviJafrika Uacar ofvor de svS rum for bok- - och tidningsarn-lingarncnon stallor vacon rlptuler, som inhysande, till dess frAfor rioras arljcte. Han simor: "lie fiesta stammar i Rodra Afrika ga n om bibliotek si ok a hinner a Genom sallskapets aro pripna af pn feberaktlp oro och rnp(l niirvarandP off starlit kommer att utarbetas en Donna yttrar Rig 4 ena foitSIlanden bfvtr Kongl. Eiblotekcts ett lirlnnatulo hat mot ala katalog snian i Stockholm samlingar pnropeer oeh 5 amlra sldan tn 1 1 ut-ta- l. m s e . s efter-rattels- e. svensk-amerikansk- a sta-va- bibe-hAll- e a t. ! har gett Sverige, for saga varlden, mAnga af dess stora man cell qvinnor. I)er fostr- des den store blomstcr-Ikungeej - n Carl von Linr.e, afver.sA hans ffertradare Elias Fries. Der fi)dd s den svenska prosans mastare, Magnus Jakob Ctusen-stolpe- ; afvensA psalmsAngaren Ilaquin Spegel humoristen Vallcnberg, asabarden Per Henrik Ling, mystikern Erik Johan Siagmhns, urd versalsnillet Viktor Rydberg, nyktei hetskam Skalden ten Per Wicselgren. Fsaias Tegrc'r harstammade jfrAn SmAland. Har fiiddes farfadern till sitt Arhundrades kan-- ! k e stebrste skald Johan Wolf- von Gothe Har f iddes gang den vidtberomda sAngerskan Kristina SmAland har c'fverGindt mArga afsina bain til! Amcrika, der de foit ett idogt och gagneligt lif och bedrat det svenska namnet i det nva landet. Ja-ko- b - Nil-so- sprikets rykt cch Svenska cents. taf-nin- Smilandingar. SmAland State Street, Salt Lake City, Utah. intresse att fA veta hvilka drs.a frAgor voro. Vi veta om ej mcr an en fiAga, som herr Dahlstrom fram-komed, namligen: llvad vill soeialismen gora med de 4,000,-00flera qvinnor Europa an Vi vilja frAga herr Dahlman? strom om han icke minnes de svar han tick afsin motstAndare vid ifi Agava ran de debatt? icke eder motpart ur pfllit-listatistik, att det finnes lika mAnga personer af bAda konen i verldtn? I Australien aro 1,000,-00flera man anjqvinnor, i Arne rika 1,0(0,000 flera man an qvinnor och i Asien aro 7,000,- 000 flera man an qvinnor. Allt-sujipvager detta herr 4 000,000, Blef det inte ocksA pApekadt att, alldenstund det aro ilera man an qvinnor i detta land, heir Dahlstrom skulle hallre predika raka motsatsen Ameiika? Dessutom fAr herr Dahlstrom fiirstA att vi lelva under det kapitahstiska systemet, som arorsaken hvartdr man drifvas pA slagfalten, frAn moderlandet for att soka cxistens i nyare lander och tvin-ga- s att arbeta A farliga stallen for kapitalets skull, som gor att Europa har ett stdrre antalqvin-no- r an man, under det att Ameri-k- a och andra Dyare lander hafva ett storre antal man. PApeka-de- s det icke ocksA, att 4,000,000 flera qvinnor i Europa an man betyder endast 24 fler qvinnor pA ett tusen man? Sade icke er motstAndare, att om mannen skulle fA taga flera an en hustru hvar, sA skulle det icke taga lange fGr hogst fA att upptaga de 24 ofvcrflbdiga qvinnorna och sedan monopolisers pA deof-rig- a och i foljd gora millioner man ur stAnd att (A en maka hvar? I dag sitta sul'anen i Tuikiet och 6ultanen i Morocco med tre hundra hustrur hvar och ar det nte resonligt att antaga att 600 man, sAsom en naturlig foljd af detta, gA miste om en maka? Nu som det ar, finne s det millioner man, som forbhfva ogifta, emedan dr ha ingen garanti att fA stadigt prhete utan hvilken dag som In 1st kunna de blifva att 2GG 5 n, svensk-ameri-kans- k 1 s 1 I fiir-sor- g mis-noj- p 1 afsvensk-amerikans- 1 brin-nand- y fttrS at i aHt Iikna dem. De ha likoom en dunlo I antnp, att dot ar kmish.ipt n, .om per tie forra forPtra-tieoeh derfor soka d- allt mtr oeh rm r att skaffa pIr kunskap. Oeh delta driver tusentals af dtm till k literatur. , - ni. Xaturen rarnar otx, nar nAgonting Mr i olag. Vi kunna marka det genom vAra kanslor. DA ar ralta tiden att fA fatt i en god medicin. Formodligen liar Rapbatet fra tut rad or starpaat i Natal, (lor enpelsirmnnen ha fullt kon-oil. I hufvudMaden dor paller ni hurt talas om Dr. Peters Ku- - t Inpa ptartlrmar iA trottoaren. , npp-l,ifor alt riko, (let gamla ortboterm diet, MNsionaretna heRkyllaR skansla a a frihet penom s de som icke saljes A apotek, men lo, an nndorvisa dni. I Rvnnerher aro som har hrukats i mer an bur. le svarta Rkoliararne Of h presterna fodra Ar? Nu ar tiden att f"irsbl-det- . ri mill for dp hvltos hat och b rbiljelSkrif till Dr. Ietf-- & or Mod ett. ord, rnisoonsarhetet ar Sons Co , 112-- 1 n vi kol st 'irate u'l au det tar for tio a r bed ta " Hoyne Ave , C1' - |