OCR Text |
Show V 16 f' UNlVliWiil 4 WlLSt- - SANNINO-FRIHE.TGl)DSFRUKTANRATTVIS- Prenumerationsafpift: Z$ ft. $1 p?r fir. H:o 29. REDAKTOR och EGARE: OTTO RYDMAN. Kontor: 206 State Street, 5 3ult 1904. 5rcbagcn bcti Salt Lake City, Utah. 5 2lr$. la om sprAket, men han umlvek for kyrkan Iramdeles komma och saga att Presidentskapet att tala om verkliga orsaken till tror sig kunna aLkeda svenskar- - han icke fbrstod saken, ty han upproret. Han namde intet ne med den forklaringen, att bar visat att han icke vill forstA om att den kyrkliga striden mot svenska moten kunwa de fA den annorlunda an som Sjodahl Otto Rydman var nAgra hoga under mycket begransade forhAl och Lund framstalla den. En sammansvurnes verk i af-iskandmaviskt" fotlupen prest, utesluten ur bap-fatt landen, med men Kydmans tistsamfundet for grofva annu Rydmans tidniug undanrojd, presidentskap och att biskop Clawsons oratt-- j sak kan icke bli Aterupptagen till oforsonade brotf, har storre domsutslag var hvad granskning. Men det var Ryd- - troende hos kyrkans hogste an som upprort det svenska folket mans forhdr och dom som foror- - alia hederliga svenskar i Zion; ar till afgifvande af en protest ochsakade svenska petitionerna. icke det upplyftande att tanka kyrkliga lefvat, organismer, skonaste stader hafva sina grund-vala- r eller s kyrkomedlem-marintet. Luft, vatten, rok, petition Cannon lAddes som om Rydman fbrsvarade genom sin sig ett sAdant forhAllande! Sven-ha- n i katakomherna. De hafva stoft! Betank, o menniska, att rattigheter. ej vetat nAgot derom, fast-- tidning svenskarnes ratt till siir- - skarne ha blifvit fbrolampade Ja, det som verkligen ar till, du ar blott stoft och skall blifva domt en man ut ur kyrkan f5r an han likval tagit sAdant in-- j skilda svenska moten och deras med grofva tillmalen afen det som utgor en fullstandig det ban vAgat tro och forsvara till att vara fria medborga- strom, Dahlquist med flere, och uti att forhindra svenskar- till stoft igen jratt det ar lifvets hemviit. en hade att nes massruote. nAgon kyrkomedlem re, som sjelfva kunde hafva lust- dessa tillmalen hafva stadfastats Kropparne hafva fbrsvunnit LAtorn oss erkanna, att lifvets belt och bAllet. De aro der h var-e- ratt gentemot det hoga prester-skapeFbrsbkte Cannon hindra mass- resor etc. utan ledning af kyrkli- af kyrkans president. Skola vi blomma strAlar pA vAr planets Det finnes ingen ratt motet for det han var radd for ga embetsman, och harfor Caesars ki opp befann sig en blef.svalja det? Om det icke finnes yta, att den spi ider skonhet och timme sedan bans bAl slockuat. annan an den som af nAd gifves att svenskarne skulle tala sven- han forklarad sAsom stridande nAgon ratt att erhAlla af kyikans doft: att det ar just detta lit som Och det skall icke AterstA mer af folket af de hogste styrande! ska? Almej, ty han brydde sig mot prestadomet och utpekad domstolar och kyrkans ledare, vi se, som vi beundra, hvari vi oss alia. Och hela ofverrask-nin- g litet en Det har varit nog om, hvad sprAk svenskarne sAsom apostat, och dAhan ej vil- - sA mAtte det val tinnas rjitt att menskligheten hafva vAr del, och som ar sjelfva och sva-ren for erfara raAnga, att tala; men bin stallde sig i spet-se- n le gifva upp sin stAndpunkt, blef erhAlla af landets lag ocb dom-lasjellva jorden skola en dag till att grunden alltings tillyaro; for dem som sammansvurit pA svenskarnes tvA petitiohafva fy 1 sitt varf. MA man dA orattfardigt anklagad och stolar. Kunna vi icke erhAlla en materien svafvar, komrner och icke tala om 1 800 ofver bAdo ner. (A FSrst den for utesluten. Derfor ar bans sak hogsinnad advokat att antaga ait frisprAkige Rydmenskligbetens sig forsvinner Ater och att verklig framAtskridande sAsom ett mAl. svenskar om rattvisa, men fingo man och hans tidning svenskarnes sak, och det ar den- sig vAr sak? Vi aro tusentalu nedtystad heten, mAlet, ar icke materien: Det vore ett allt lor stort bedra-geri- . ett afskedande och undvikande undamojd. Deifortankte Can- na sak som vi begart skulle blif svenskar, och om vi icke hafva det ar lifvet, for hvllket den ar svar, och sedan bAdo ofver 1300 non (inspirerad at Sjodahl och va grundligt undersokt; men pengar nog for omkostnaderna ett redskap. Om sjalarne ocksA dunsta bort svenskar Anyo att kyrkans Lund): Vi mAste laga sA att kyrkans presidentskap lagger sA kunna vi vadja till vAra mAtte besinna sigoch Rydman stArensam i massmotet doforat till for hvarje forestall-ninJa, materien forgAr i Banning som en rok, hvad AterstAr val dA att medborgare fort nog. i den af verldens vasendtliga och and-lig- lAta anstalla en granskning af liksom vi lagade sA att han stod riktningen. Prestado- hjelpa oss. Om det ar sA, att Hvilken oofvervinnerlig sorg, e Goren den amerikanska lager. atAr pA mets princip sager: Rydmans sak for utronande af ensam i biskopsratten; och organisation? Intet. hvilket djupt vemod, hvilken den honom si- - mot andrhuruvida mot I sAsom Cannon sammankallade skulle denna att vAr siua, lagen af denna nation, viljen Enligt bypotes outplAnlig saknad erfara vi icke allt blifva till intet.. L andra skola gora mot eder; som vi tro blifvit upprattad af iiteslntmngadomcc voic oygga na biskopar och sade till dem: dAvi, hunua till eu tiagot'mer For Guds skull hindren edra men de som Aberopa sig pA att en allsmaktig och all vis I'orsyn VArt forstAnd ar icke ofver pA en rattfardig grund, eller om framskriden Alder, blicka tillba-ka- ; mAttan stort, vAra svenska forsamlingsmedlemmar hafva prestadomet saga i denna for fiihetens stadlastande pA jordiska mojligtvis nAgot misstag genom dA vi se vAra vanner fallna blifvit falska frAn att deltaga l svenska mass-mote- sak: "Det ar ett allmant rop, jorden, dA bora vi soka upprat-tels- e framstallningar sjalsformogenheter aro ganska vid vagen den ena efter den Men nej, presidenten Sagen dem att det ar som kommir frAn apostater, etc. begransade; men detta forstAnd genom denna lag, ty nAgon ocb i synnerhet dA vibesbka och dessa vill och om bora talas att mot och ej saken, satta oronen aro sig farligt upp ogonen upprattelse eller rattvisa i denna Tilltappen formogenheter vAr barndoms alsklingsstallen, dock i den domde for icke ens tratT vill det for ar att om det vore sak finnes tydligen ej att fA frAn som detta komma prestadomet, sagen rop tillrackliga lor att dessa forna hem, som voro vitt-ne- oss att forkasta det sAsom att hora dennes framstallning, apostati, att det ar ett forsok ett skrik frAn svin. de kyrkliga dignitaierna, emetill vAra forsta larospAn i utan han skall vara evigt till att uppratta en ny kyrka, er Det ar nu sA lAngt gAnget, att dan de ej forstA och ej vilja for-stmed verldsskAdespelets och utestangd frAn Cuds hvad som heist tor att afvar-j- a mycken tillit bland svenskarne denjordiska tillvaron, till vAra storhet. forsta arbeten, vAra fdrsta lekar, detta spektakel! Val ar det sannt, att skapelsen rike! Det ar beklagligt att kyrkans ej kan fiunas om rattvisas er dessa icke vAra forsta karleksband SAdan Har var Cannons och frAn bAllande samvete, ledare. order, presidenten sjukt kyrkans tyckes bek)mra sig vm oss president skall vara i samma eftersom han ej vill traffa Ryd- biskoparue gjorde sin skyldighet, Hade dessa beviljat en ny, oppen stallning gent emot svenskarne i barndomsband, som synteseviga Den fullfoljer obevekligt sin dA vi vandra ofver dessa fait, utan att fiAga ef- man, eller ar en Herrens profet icke sjelfva vetande annat an att undersokning, skulle vi hafva va- Zion, som landets president Vau A vi Aterse desd och och ledare af hjorden nu till dags de mAste lyda order! Men med rit tillfredsstallda och fAtt tro Buren var emot de dalar, berg ter vAra kanslor. yttersta utseende hvilkas ar sa landskap, helige under deras svArtg-hete- r Ja, de dodliga kunna saga sig, sA stor, att han ej bryr s'g om all sin rnakt var dock Cannon i pA att de hade ett arligt uppsAt i fdga fdrandradt och hvilkas bild att dA de ligga i grafven, skola att soka Aterfinna det som ar detta fall sA godt som maktlos, med folket; men nu kunna vi icke enkyrkans forsta tid ar sA innerligt fdrbunden med vArar och somi ar fortfara att le fdrskingradt? svenskarne skramma lato ej annat an hafva misstillit till ligt den oss gifna berattelsen. ty vAra fdrsta intryck! Nar undertecknad i forening sig frAn massmotet, emedan de dem, dA de behandlat vAra fram- Liksom Van Buren kunde Joseph och sjunga; makar kunna IrAga Hvar aro de, alia dessa, som sig, om de en dag Ater skola mo med E. Hedman infunno sig voro besjalade af rattfardighe stallningar med sAdant forakt F. Smith med skal saga: Eder vi kande som smi? Ilvar aro med svenskarnes och visste forsta tens entusiasm hvad och ofvermod. men men petition, bestrAlade af nya solar; sak ar rattfardig, tas, jag kan alia vAra barndomsdrbmmar? kanna vi icke just midt i det sade apoetel John Henry Smith de gjorde. Och de aro fortfaran-dDet vore val, om nAgot kunde intet gora for eder. Och han vakna for saken trots Drdmvingar synas annu svafva omatliga mysterium, hvaraf vi till oss: goras for att bland vAra engel-sk- kunde med biifvan tillagga: "Jag i rymden men det ar a lit . aro Ofversta presidentskapet vill tvanne afslAende omslutna, att vAra oden medborgare och broder spri-d- kan mojligeu utsatta mig for att aro varelserna, en vidstracktare Flyktade icke har nere och att, med undersoka handlingarna i Ryd- svar pA petitionerna. President kunskap Adraga mig misshag frAn Sjosmekningarna, slockna-d- e mindie allt ar domdt att ovill mans sak, och det komrner att skapet sAval som de ursprungli-ge- om den oratifaidiga och nesliga dahl, och Lund rosterna, KyrkagArden har korligt och afgjordt forintas, afsluta den saken. sammansvurne vilja, att sa- behandling som svenskarne i Lasse. ken skall vara tyst och begral-ven- , Utah varit utsatla lor under nppslukat allt. Det ar det tom-m- a mAste det fortfara annorstades, Jag sade: Eder for frihet och rattvisa: den ar det men den ar icke ddd och intet, Ijudldsa i denna stjei nbelysta liimmel, dit Nej, hari ar det invandnin-gekyrkans och prestadomets namn, K. 11 Kordbcrg. komrner. Vri bdja i petitio-netystnaden. Voro alia dessa skd-n- alia drommar instinktmessigt nAgot varre an att den Det skulie fora vAr sak framAt, om en ny undersokning, ty i kan upptagas och behandlas solbelysta stunder blott en fl)ktahan allt sedan mensklig ty alia fiihetsalskande engelsk-talunddel en en blefvo af gackAnde villa och var det blott hetens urtid. auktoritet biskopsratten Xu ur riitta tiden att sanda rattfardigare medborgare, som fAtt for att en dag sucka ofver denna vittnen de fornekade att an kyrkliga ofvermanuen, om narmare underrattelse om sven for siua vanner frAn gamla Liksom vAr planet ar blott en Rydmans forintelse, som vAra barnsliga liten del af den oandliga himla vittna, och andra blefvo vissetli-ge- sa skulle anses nodvandigt l6r ska saken, sympatisera med oss Priset ar nu blott $G8.Gfi tillAtna att vittna, men de- att fA rattvisan erkaud. af allt hjerta ocb beundra den frAn Sverige. hjertan sA innerligt sloto sig till rymden, ar vAr jordiska tillvaro skuggor blott? Ar har hela men blott ett skede af det eviga lifvet. ras vittnesmAl ignorerades. Undertecknad har agenturen Enligt president Joseph 1'. st Andaktighet som Adagalagts niskohistorien endast Hvarje Till vid eu konferens af svenskarnes forsvarare. trots Smiths igenom haraf tal Dominiou-linieAmerican-linien- , presisig eget nojde lor for harden ett stjerna, ett evigt narrspel? med sA Vi svenskar veta, att det ingeu ar prestadomet en priu att titta igenom och Ilvita Stjern-linieu- . system af lefvande lif, sander mec dentskapet Detar har, framfor allt bar, sitt ljus en hoppets strAle in ett bristfalligt, ofullstandigt cip men icke manniskor. Under grund var for anklagelsen emot Den senate har verldens stiirsta som vi kanna oss stA in'or det vAra och sade att de kunde ic- namn af prestadomets vilja blef- Rydman for okrisihgt upptoran-de- , Baltic . Den ar 726 Angare, hjertan. Naturen sjunger ke se nAgot fel deri. fruktansvardaste problem. Lif- alia sfarer det eviga lifvets lof. Det fbihAl-lande- vo dock de, som underskrilvit och sA vidare. Jag for min fot lAng och at 24,090 tonsdrag-tighet- ; vet ar mAlet, lifvet, som framkal-la- r den forsta svenska petitionen, del hade uastan kunnat vaga att 1800 svenskar kan fora 3,000 passagera-rtankandets fdrutsattningar. sin mening i en petition, tagna i forbor af biskopar och mitt lif pA, att Joseph F. Smith utora besattuingen som ar Den frommea bole , om det iorde icke presidentskapet andra kyrkliga ombudsman Hvad vore val verldsalltet utan skulle ha lyssnat till tvA tusen 330. Alla dessa liniers bAtararo hvilken biblen talar i Jos. 10: 13 det minsta till att Aterupptaga tankandet? eu skara slafvar af deras roster och beordrat en ny val inredda for passagerare A alVi kanna, att utan lifvet och och i 2 Sam. 1: 18, har nu saken. Icke kunde det gA an att herrar. Detta kedde i ett fritt meu genom de afgitna ia tre klasserna. Btsok eller skrif i svensk utan tankandet vore verldsalltet bfversattning gora ett erkannande af, att en land och i en fri kyrka, och svareti ar det tydligt att han till John Anderson, State Street, astrono-miefrAn erusa kyrklig domstol blel och fdrdt en tom skAdeplats (Jriginalet kunnat bcgA det enda som hiudrar en dy-h- satter tnera tillit till en Lund och Murray, Utah. dA den staden plundrades nAgot fel! Om det var alldeles sA sjelf, denna bbga vetenskap, lem, bebandling at dem om un Sjodahl an till alia svenskar i Finaste aujoeix i Iddor , en fAfang forskning; vi kanna att till staden Napuli, hvarest det mycket galet i forbandlingarna, derskrefvo den andra petitionen Zion, om dessa skulle saga hoandra varor, sAsom: sill i Arhun-dradesaint sA mAste det stadfastas sAsom ar att petitionskommiteeu ej vil-l- nom, att de tvA namda herrarne der ar sanuingen, annu fordold upptacktes i det sextonde siikerbets-tandstickoAr 184-- utkom en en for vArt niirvarande vetande, iulemna namnen med mindre gjoit sig skvldiga till faLkhet kaggar, Jonkopings fullkomligt. och de hbgre snusdosor af tenn och att det ar menniskoslagtena, gelsk ofversattning, frAn hvilken med mAste erkanna hvad de kommiteen finge foretiiide bos och sammansvar jning, och knackebrod med af derof-vanafver, den svenska nu bhtvit gjord lagre giort! vAra syskon, som svafva kyrkans presidvnt for ett sarntal Fernstrom, Dahlquist, Clawson Dcssutom mera. rokt och sku-re- t i rymdens djup Ja, vi kan- Boken innehAller omkring 279 Den nu till patriark upphojde och petitionens framlemnande. och Cannon till verktyg for sina i kott lAdor, inlagdt sidor, upplagande 9 1 kapitel ocb stiftspresident Cannon, som t Det na, att det fir sanningen. Bynes, som om alltiug ar planers genomforande. President katTe for 25e biista mak-teEtt prof hrif te pA 32 dem .Men vi skulle vilja g A annu ett 4 forord som hafva Smith har nu giort sig medskyl-diRydman ur kyrkan, forsbk-t- e mbjligt for alia andra varor saint vid sin stiftskonf rens i Detiled de sammansvurne, dA under det den evinnerliga stycke langre i kunskap om sidor crhAlles fritt genom att in en valsorterad tillborande sanda 2c i frimarke for porto cember 1902 att slA blA dunster ptincipen prestadhmet Uigges han icke ens ville moltaga och verlasalltet och i nAgon mAn och diversehandel. i hemligheten om alltings Adrcssera J. W. Bengtson, 718 i bgonen )A sina Ahiirare riiran-dAsido lor manniskors onda till de utsedda folket af . E. Johnson, .4. llj Erikson. lyssna kommitcrade och han kan icke 156 E. 2nd South St., Salt L. City svenska upproret med att tabestiimmelse; vi skulle vilja veta, 20th S., Minneapolis. Minn. om dessa fjerran och okanda Korrespondens. menniskoslagten icke aro a med oss genom West Jordan, Utah, Camille Flammarion, den om hemlighetsfulla band; franske astronomen, haf-da- vArt lif, som ovillkorligen slock-na- r SA har dA kyrkans president, i loljande rader i fornuftets ett visst ogonblick har nere, oseph F. Smith, i forening med och vetenskapens namn lifvets icke a forlanges i evighetens rym-de- sina rAdgifvare gifvit sitt slutli-gfortovaro efter doden. svar pA svenskarnes petitioHela jorden ar skrifver De vilja icke lyssna till ner. af intet anmarkte vi, att Nyss Flammarion intet annat an eller petitioner kommiteer milliar-der Af de kropparne bestAr. en valdig kyrkogArd, och dess domstolsfor-landling- ar rdrande r som Lilvet efter dOden. sam-manknut- nA-gr- e r gt r. for-fardi- nA-gr- a , Ater-stA- . 1 Fern-tress- him-lakrop- e ' p, ! - - , t! st - n 1 ap a der-Or- - 4, t! an-dr- n ofor-enli- fot-do- el-i- md da-garn- e presi-dentskape- tin-da- ts a a s for-svuti- n n a n n in-f- e lan-de- t. n n pro-tokol- l, t, fram-stalld- e e Iik-so- uiulet-soknin- n k t. e r, aukto-ritetern- a n kalf-kot- t, ute-slo- skAl-punde- n, spe-cer- e - t, g i- |