OCR Text |
Show utxH XSUSS"' s. irenuinerationsuftfift: n-.- o 24. LCWnuiumcr: 5 $1 per &r. KKDAKTOR och EGARE: rebagen ben 7 OTTO RYDMAN. 39 3unt (898. S. West Temple Str, Salt Lak City, Utah. cent. 9 2U9. t g jemfora det med hvad att mi- Jag fttredrager att gi med skall nog Sampson draga tnan sjelf skurna telegraf-kablarndA blick och ren panna s A soiu om att gora den Spansktj tSnker. Och nAr man sedan. I cn ilere fot djup finner, na kAra svenskar i Saltsjotadcn fdrdjupning i golfvet ar sarkofa-ge- armadan oskadlig, ocb tom del att andras tankar aro lika ens skulle fira en midsommarfest pA svensk och sAsom amerikan. Vi segla ut pA lit vets ha I' af glausande rod sandsten andra sattet Mr lika sjelfmordsl egna.dA blir man genast likasom egen hand trots endel invMnd-ninga- Adjd med dig! IfrAn vAr ungdoms strand Mumien hvilar pA en aktigt som det forsta, Ar det trot lite modigare i kroppen, och i infattad. att de icke hago beta Den nybakade skaudinaven Vi stego nvss i samma bAt indA eller anden med, och kommer det vara svenskar utan skulle stod ett dgonblick som ett alabasterkista. Kring halsen ligt, att Cervera med sin Och lade ifrAn land. och dr5p derpA in pA och fotterna aro blomsterguir-lande- r stangda flotta kapitulerar. hut hvad man gommer inom sig. beta och vara skandiaarer. DA Nu ofver vida rymders ban Forberedelser f6r afsAndandei j Men fy attan hvad en del menni-a- f blef mitt svenska blod likasom ett stille, som jag inte vill natu-na- , virade. VArt segel flyger ut; och jag boppas ban inte I ett litet rum bredvid aro den truppafdelning, som skaljf skor gomma i sig! SA l&nge man lite varmt, och jagbeslutade mig Vi veta ej hvart farden bar af konungarne Thotmes soka intaga on Porto Rico, belgAr och stnilar och ler och smick-drifva- s att lemna spanjorer och kubaner mig fler gAnger, utan liOch ej nar den tar slut. ter en och f nu med ifver. mig gA och komma pA IV, Amenophis III, Set Nakht, hrar och ber (det gick pArim), sA fribetskampen pA Cuba sAsom jag vill och pA De fiesta for Manilla afsedda: tror man att man ar ett riktigt tid och springu pA telegrafen till Vi veta blott att hvarje stund Seti II, Rharases IV, Rhamses VI Vi foras fort framAt, och Rhamses VIII frAn tiden trupperna hafva nu afsAndts frAn j helgon och att ens omgifning Saltsjdstaden fttr att vara med utflygter och tillstill-ninga- r sAsom jag vill. Men Vi veta ock att vredgad vAg mellan Ar 1500 och 1150 f. Kr. San Francisco och Aro pA vAjlAro englar, sA innerligt s5ta se mina landsmAn och hjelpa till frAn bans blifva och ord dem sin vMr lika till den vackert ut de. atl bAt. att skydda Skall slA emot gAfvo mig inspiration, bestammelseort, dcjjde prata uppstalda. Degsutom ha bar Vi ana att det skall bli storm, antraffats nio mumier utan antagas skola nA i borjan af nfiit Men om nAgon borjar rora vid gjorda till en trasmatta, pA ocb jag diktade en liten visa om . personernas innersta kAnslor, sA hvilken andra menniskor skulle svenskarne och sAdana som vilja Att mAnget hopp skall vissna namn. Grafven torde endast va sta mAnad. att de rubbas i sin tillforsigt och torka sina skosulor och spatsera tvinga dem in i en om5jlig och rit bestamd for Amenophis II, bort skandinavisk-poli-tistillfredsstallelse med sitt vackra efter behag. Om de spatsera pA outhArdlig for Och mistas niAngen skatt. blifvit men senare ha oppnad min och sin det religids 'iyttre att gomma afven de andra efterapade godhet, mig, gor ingenting, ty Dock frukta vi ej stormens hot, Visan gAr pi rim Ar som en guttaperkaboll: som man har ville skyd-dHailA! Huff d& ara de Uuva sotsur-leendkropp Ej boljans dofva brus, PA go'fvetaro ofver allt mAr herrskaen8arne UPP som om de blifvit den tAl bAde slag och trampnin-ga- r bAde inuti och i slutet pA rader-na- , Vi aro tvA att mota allt, i sA att om herrskapet finner och 4 ter vinner alltid sin rMt-t- a statyetter, djurfigurer af tra pet i dessa stuckna af knappnAlar sitsen, Och det gor farden ljus. dA och sA det Mr lika mycket reson som de kommer det form. att ut.som foremAl utaf egyptisk och andra krigiska tider? Se, du och jag och jag och du i visan, dA Mr hon battre Mn inom rim Den fbrste jag mbtte, dA jag konstindustri kringstrodda. Alla, sig. Bra! fbrmodarl lAnge lyckats dolja Vi stA med hand i hand det-ta visor. som fingo kasta en blick in i jag, ty herrskapet Se bara pA de forbistrade span- hoppade aed frAn tclegraftrAden mAnga andra Och nar det stormar, luta vi konunga-mau-soleuPA i SA de Main vi street Lake Salt ost&r. vMl sA lusttur snart skola fara pA klokt jorerna! 3,400 Argamla fingo lAuge ar City, Oss tatt intill hvarann! i FastAn vi fred af ej fAtt vara ofvervaldigades att b&lla sig tub da husera med kubanerna som var en nybakad skandinar, som F5r skrAflande man tAflande, min din Min frojdardin dan frAn spanjorerna, hvilka Aro djur, suga ut deras krafter och sade till mig: sorgar Som velat oss frihet bcrOfva a i Och sA vi dela allt, Grafven, hviken konungamu-miern- efter herrskapets skinn ocb nog bandla med dem efter godtycke, "Haiti, Tomte, Ar du har igen? Och dertill vArt sinne bedrfifva fA behAlla Det Mr sA godt att vara tvA, sina gamla skulle gora k&l ' pA hemktl och kubanerna b5jde sig under Det Mr bMstdu blir medgdrlig nu, Med ryt och med skryt nu igen. DA blir ej lifvet kallt erhAller en gallerport om de bar a kunde. Mcq platser, "ttdvAfldigbeten. sA . voro . de eller ocksA. (brtvinnar --igea.Du ' ..Till' samma strand, mofstrmma och stAlles under offentlig tillsyn. na inte, det ar det goda i saken, (spanjorerna) sA goda menni-sko- r fAr tala svenska, om du nttdvAa-dig- t VAr frihet den vilja vi lofva Som bAsta och kAraste gAfva, mAl, de kunde blifva. De gingo vis vill, ty skandiaaviaka Vi ty de Aro for lAngt borta, och Afoss till. och IMmpat Med samma hopp och tro ven Aro de for svaga, fast An de till kyrka och tackade Gud for sprAket hAller pA att do ut nu, Derf5r, om mankampat vill oss dikterw Och samma prbfningar ocksA tro sig vara riktigt styfva i kon-ste- n den goda anda han tilldelat dem sedan det blifvit bekant att det Nar vi skola pengar spendera Och samma frojd och ro! att ta lifvet af och ntrota och fbr de goda formAner, de njo-t- endast finnes till i Utah. Men "PA tok!dA hvar kloksAga vill. Artur. i De kAnde sig sA trygga i du fAr inte roa dig pA svenska Invasionen A Kuba pAborjades alia sAdana som stA vAgen f5r FrAn svensken mantaga vill rat dem eller som e sAtta medvetandet sig om, att de voro och fAr inte ba en svensk vilja sistlidne fredag, den 10 denne9 ten deras emot framfart. orattvisa ocb en makt af eller skaodinaviskt man rora fest; Att hogre valsignade MSrkligt fornfynd i Egypltn. fritt; sig forstor ofvanfor Guantanamos ja, jatten SA att om herrskapet vore dem af den helige fadern, pappa Leo, skall det vara, ty skandiaaverna Vill linda ocb binda med trAd. da fastningsverk, och stjernba-nere- t inpA lifvet, tror jag inte de AndA att de icke brydde sig om att bdra vara ett ocb bAlla ibop i Han sofver, de tro, lilliput tar. svajar nu A en flaggstAng i skulle fA Arkeologen Loret, som ftk Denskarasom kring honom skutofver, om de i sitt inner- politiken och sA vidare fdr att bugt med herrskapet. tid sedan fannkonung Thot-rae- s Kuba. tar SAdana stackare Aro de. sta hade en kAnsla af rAttfArdig-let- , blifva vArre An irlAndare och Och vrMker och braker i rAd. Aran att ha utfort den fbrsta III:s graf vid Thebe, har nu Jag skall omtala, att jag ocksA utan n5jde sig med det yttre och blifva ansedda; och der gjo ett nytt fynd: han har landsattningen tillkommer kap-te- mAr fastAn jagvarit osynlig skenet af makt bra, de skola det Anoch Gud hafver ffcrenat, skall Men somnen det som OreocbgudanAd, Clark och slagskeppet upptackt och oppnat konung en liten tid. Jag Ar mig alldeles under dessa forhAllanden var det na tnenniskan icke Atskilja." gon. 40 sjosoldater frAn Ore- lik, bAde utvandigt och invAn-dig- t, Amenophis IPs graf. det Var besinna, dAsighet blott, en smAsak for dem att visa sig "H8r du, sa jag, du skall Som bjAfset och glafset tog bort. Man kommer genom en lAng gon gingo i land ofvannatnda som jag var dA herrskapet och de mot undergifna inte missbruka det namnet, det Ty icke det minsta vi tAla gAng in i grafven, som bestAr af dag pA morgonen och foljdes af sist sAg min bild. Och min mun goda; kunde de, nAr stAr bAde i bibeln och i lilla kubanerna, Att afund med makt sbker prA- djuren, PanfrAn flere smA kamrar. I den forsta 800 mariner skeppet Ar lika bred och stor som alltid. foil den la andan pA nAgon gAng och om du blandar ihop stotte man pA kroppen af en ther. Dessa, under befal af Tvi vale! Se opp! det blir stopp inom kort. visa nedlAtande och dem, sig s politik och dina egna i traditio-ne- r Huntington man, som lAg i en mAlad sarko-fag- . Somliga tycka, att mina ord Men nAr kubanerna bbr-jad- e Tomte. halftim-ma en och inom fostrade ider med det nam ben voro kl, Likets armar och 3, Aro lika fula som min mun. , fordra mcnskliga rattighe-ter- net, dA Ar det bMst du drar At hade de brant spanjorernas sammanbundna medelst snoren. n tror jag inte, att i sina bordor, en lindring den I munnen satt ett stycke tyg. lager och likasA antandt Nedbrnten till helaan ar skulle vilja kyssa smula fribet och sjelfbestAra-ningsrAt- t, Spanien, f&r bar liar du intet att spanjor Gug en nedanfor lilla visade gora. byu spanska klagan vi allfor ofta hora Kroppen pAbrostoch mig efter hvad jag nyss namde dA blefvo de forst i en tid, dA Det sade Vi lefva oss. antanamo. I sAr. na efter detsamma, gor Spanjorerna gjorde om spanjorerna. Men de fA tydliga spAr som upprorsstiftare mot fir inte kalla dig svensk allt gAr i en svindlande fart, och sta kammare traffade man krop-parn- e ringa motstAnd. han,du veta hvad jag sagt, sA jag och och den kyrkan, lagen heliga blefvo skandinav. utan af en man, en qvinna och De landsatta soldaterna fdljden ar, att maskineriet kan saga hvad jag vill, och grina icke det maktsprAket galde, utslites. Var forsigtig. en gosse. Dessa fyra lik aro icke forstarkta af ett betydligt antal till. Men om de skulle fA veta nAr "Jo, du, sade jag, "nu Ar jag med an der annu ar tid. balsamerade. Den torra luften insurgenter, sA att positionen det, sA tror jag de snarare ville blefvo dejagade som vilda djur. svensk, och derfftr kallar jag mig DA fann man hvad spanjorerna s Det om vore och saker. blef svensk, dem dansk, har emellertid mumiefierat jag Landsattningen gjorde Mr. E. J. Neilsou, ge mig respass till svafvelsjon An vill span-jorer- ) Skau-dina- v (det maktegande sAga dansk. skulle for kalla for sA val, att sjelfva anletsdragen att bereda vag mig Phelan, Minn., han berattar der-ojag att kyssa mig. Slicka mig om inom nu och sig, gomde vill inte ifall icke en battre munnen kan som foljer: "I 15 Ar hade beta, ty aro tydligt igenkannliga. Ehu-r- u jag heist forresten sjelf jag den har bliffribetskampen gamle skandinaviska namnet bar alia fyra dott en vAldsam landsattningsplats finnes. Ar- gora, sA jag bryr mig inte om jag lidit af kronisk rheumatism Onkel Sam dragit i fait, f5r att vit sA missbrukadt och har ett och bade Kuba som men skall de utseendet ha af lugnt aldrig varit istAnd till intaga d6d, hvad spanjorerna fA veta. Jag sAdau en slut pA helighet i gora sA Anna denna anseende sta dit. 15 nu hafva att anlandt sofvande. HArvaxten ar riklig. nAgon doktor eller dAligt stAr lugn hvar jag stAr, och nar Derfor kubanerna. mot n sAger sAvMl den som staten, att jag som kunde hjelpa mig. Jag Typen motsvarar i det narma-st- e tusen man och officerare,ombord jag inte vill stA der langre, sA nar jag tanker pA span skims nar jag hor det t. var sA svag och utraattud, att vAra dagars fellahs. Den A 32 transportskepp, afgingo gor jag mig osynlig och det jag igen, Men svenska namnet Mr jag icke kunde at beta; min mage narmare undersokningen af des- frAn Key Westi mAndags, den 13 kan ocksA vara bra ibland, ty jorerna: Fy attan hvad en del inom sig. menniskor gomma nA och skola Annu Ar. dA dennes vantades man vet , lik kommer kanske att kasta ej vaniradt, och jag hop-pa- s var i ett sorgligt tillstAnd, och sa ingen hvar af mieller 16 sin bestammelseort om det aldrig blir. Och jag tror till och med de lackraste mAlti-de- r den Jaghoppas ingen herrskapet Herrskapet tycker nog nAgot ljus Sfver den mycket Ar sAsom den dessa mennisko-offreheller inte danska eller norska 17. na ord, det tror jag annars spanjorer, ty smakade mig icke. En stor frAgan om Ar sAdan, for honom mAste namnet Ar vaniradt. ofver-fo- r skulle som som inte hos de gamla egypterna. sAga nAgot. ty jag fbrandring egde rum, titer att Transportskeppen jag fAr en inte ha men du dessa trupper Atfoljas af en Ar inte sA dum som jag ser ut; det gA ilia pA Andalykten. Derefter kommer kammaren "Ja, jag bade tagit Dr. Pettrs Kuri-k- o he-ti tre veckor. der-fomAste DA an Mina leder Aro vill svensk det inte for Ar starkare som r ar bAttre det Den det att gomma ar fbrlustelse; med kungamumien. sjosqvadron prata bara jag a i n ocb icke nu i vara 9kandinaviskt. alia spanska skeppen af sarskild betydelse,-.eme-dalangre styfva och smftrt-sammjag har makt eller lof dertill. Jag nAgot godt stg och komma ut . som de brukade vara farvatten tillsamman-tagna- vill ocksA, att nAgon faster sig dermed nar man fArmod och till den ar den forsta, som "Drag At Spanien, har jag n fAtt har oskadad antraffats pA dervid, annars Ar det bAttre att fAlle dertill. Der kan herrskapet sagt! sade jag nu och blef aptiten tiilbaka; den jag afdel . honom. Shafters "SAsom hufvudvark stilla. Slita ocksA General vet som ut begrafnings-platsenden ursprungliga gAngjernen se, att jag jag led af, som en nAgot tiga major otilig pi Fdr-ent- a i fri min af Mr sA for en af bestAr amerikanik det kakarne har dum af blomman bra och att jag intear dAlige mage, ar ingenting, medborgare foljd Eljest plagade egyp- ning Mr fastAn och en staternas arme, och inom jag ej lust till. Och detsamma som jag ser ut. terna for att skydda dem for jag kanner mig nu ty det jag jag ar sA rorlig som i min plundring fora konungamumier-n- nAgra dagar kommer belagrin-ge- Ar det, nAr det Ar frAgan om att Det var nAgon som langtade tomte sA roar jag mig pi sven- nastan lika af Santiago de Cuba att ta-g- a skrifva bref till herrskapet eller efter mig och sporde hvar jag ska om jag vill och pA nAgot t basta Alder. Jag ar villig till att till gomstallen, som ofta voom jag det vill, och det ror med ed bekrAfta sannfardigheten sin a om jag hade begifvit den egent-ligro lAngt aflagsnafrAn nAgon annan; dA vill jag att blifvit at borjan. Den saljes vAl hvarken SA inte blacket skall tillspillogifvas. mig till Cuba. Ja, det kan snart amerikanarne intagit dig eller nAgon annan, af det bMr anforda. begrafningsplatsen. Det rum, sA eller blott aflokalagenter direkt der konungaliket forvarades, ar staden mAste amiral Cervera lange jag inte bryterden Jag har tigit stilla skall jag herrskapet se, att jag varit pA frAn eller sA mAnga an Cuba, eftersom Vidare sA fabrikanten. for landets komma omtala det forsoka ut bar och massiva af lag. att lagen god jag pelare uppburet erhAllas genom mAladt i djupblAtt; vaggytorna till sjos eller stanna i harnnen dra ha haft nAgot pA hjertat att reda pA spanjorerna. Och jag Vill du vara en mes sArjom skanDr. Peter Fahrney, i till fA sA och du Ar dinav kan att tror Det der sina hade frambara. gora Aro besAdda med forgylda stjer-nor- ; och roligt att skepp sonderskjutna nog uppehAUit mig 112-114 och a fA So. bAde under gif-vannat ett bora hvad andra tanka, nar trakterna Annu en tid, om jag Hoyne Ave , Chicaskydd under taketgA fyrkantiga af vAra kanoner, eller ocksA 111. sA afaf det namnet, gerna for mig go, sig. Om han valjerdet fSrsta de t5ras sAga sin mening, och inte fAtt erfara pA en af de Jajelkar. VAggarne se ut som om demAlatsfor endast nAgra Du och jag. da-ga- for-sor- r e dp-pe- n n r, an-tast- mu-miern- a tele-gra- k fdrlustelse-tungo-mAU-enigbe- mu-miern- a, t. e a. va-se- r, ,r' Kriget. o. fftrlu-stels- nA-go- n bri-tann- er n nA-dig- land-satte- a. nA-go- huf-vu- d om-krin- for-klara- al-dri- g ha-sti- gt Rt-pare- ra fore-tog- inva-sionsarme- n, an-tag- es me-dici- n, na-sta- or-de- om-tvista- n a ameri-kansk- full-komli- a, gt na-sta- n, n a an-na- an-ting- mo-ralisk- a upp-lysning- ar han-vandan- vnii |