OCR Text |
Show Si TAH-KOEEESPOMDE- BTEI- J Fredagen den 23 Oct. 1896. Detta ar allt som kan sAgas i ringstid, och gjorde sig under ar bygd, bAde nu och fordomti-ma- , tiHstAndet i deras smutsiga hem att stimulera arbete af alia och jag vet, att deras lif ar glad-jelb- hans formAn. Ty hAlla ett denna tid mindre omtjckt. Han Om fritt och hopplost. forsokte att Ater blifva nomine-ra- slag och i alia delar af landet. logiskt genom-tiink- t Dess tullpolitik har varit det FOR PRESIDENT : till narada embete, men silfver kunde hafva gjort nAgot tal kan han icke; i detta medlet for uppbvggandet folk valmAende och fornojdt, sA afsseende ar han icke ens halften totalt.. Han eger icke WILLIAM MCKINLEY for och omdome och skicklighet nog uppfostrandet af alia slags skulle det hafva gjordt det med s L god som John Lind. hoindustrier ofver hela landet, i mexikanerna. Men det har vaforstAr han icke, och det embete man nu uppstallt frAn Ohio. icke vrA och vinkel af detsam-ma- , rit en valsignelse endast for nom och han boide derfore hvarje bevisforing tyckes vara honom och det proponerar att som kunde kopa silf- fullkomligt frammande. blifva vald. Jag FOR VICE FR ESI DENT: denna politik, dA det Ar ver for guld och hvilken har t tror, jag tror och jag hAller Till all man Aklagare (county sig pA arbetarens bekost- fore, att sA och sA ar forhAllan-det- , attorney) for Salt Lake County 1897 Ater tar hand om regerings-tommamGARRETT A. HOBART Men Bryan och en nad. det ar summan af hvad han har uppstalts en person vid iir en oiubblig republikan, tro-ge- narnn millionarer-grufegarklick liten som vid oss Om vi arbesloner L. fasta har att saga, men han gifver insages Nye, Oeorge frAn New Jersey. sitt parti och det folk han vara advokat, ehuru han som halva gjort arbetarefrAgan till na och om vi berakna i ameri-kans- ga skal livarfor han sA tror eller i ett sektionelt spbrsmAl samt mynt, skola vi finna, att sA hAller fore. representerar, och Ftahs valfard sAdan ar alldeles okand. Hur blifva att gynna nAgra glest TILL ELEKTORER F(")R en yrkesskicklig arbetare fAr 51 I sitt tal har i mAndags afton all verlden han lyckats ger honom alltid stater )A bekostnad af cents om dagen, en polisman borjade han med foljande ar mystiskt. Till detta WILLIAM McKINLEY: hjertat. samrna bctalning, en vanlig arembete borde valjas en man med hela det amerikanska folkets ett fbrslag som dock, betare 18 till 20 cents, brefbara-rerfarenhet i lagaffarer: en man Jag skulle ej gynna fri myntC. IF. BENNET. i mAnaden till som man vet vara i stAndtill att af alia tecken att doma.det ame$6 $15 ning af silfver om jag ej trodde i a till i valmEnta folket 3 vara rad den rikanska mAnaoch skota och $G Naira rattskaffens att det skulle vara i deras basta sjelft $12 opartiskt J. 1). PAGE. demAnad sina ar roster den. for man Den sAdan intre e som hAr i landet arbeta genom nlatsen, och en billigaste hushyra ' JOS. A. S Mil II. i Van landsman. i rifva kommer hr frAn att 1.50 till $3 i sitt anletes svett. mokraternas kandidat fragmentcr, en arbetare ar sA smA knap-pasde till pA kopet, att t mAnaden. Ilan mAste lefva pA Efter att hafva gjort denna Cott. Nye borde inte blifva for till blifva blotta och bonor utan ofta han ar synliga oskicklig fnllfoljde han den icke vald, so-tmajsbrod, ty sattes i Det republikanska partiet Ett brefkorts-va- l Och nA- med ett enda och blir tack detta bord utan att ata pA, A ogat. a nAgot giltigt skal, hyar-fo- r alltid att sin valsedel forra veckan igAng i Chicago. vAr vAr laf sA sin for och Han borde Anseende vara det han tror. raddning valbehofliga pligt familj sig gon sang goda och dugliga en undan Annu anmark erfarenhet af Bryan erholl omkring 4,000 ro med nation af och efter ofvanstAende utan nation veta att nAgra mobler, man, som aro skick att gora a ofverlem-nAf den hafva ster och McKinley omkring en tralAda. civilisation af den mot valsedeln, goda tider. klumpig hogsta iga till embetenas forvaltning, ningar den vi sorten haft redan hafva for fri ifrAn At En vAra rattankande klader enda billig kostym vi saken mAst afstA silfvermynt08,000. Detta ovantade utfall och som alltid hafva det allmani regeln och for endast Rosten ar och bimetallism, landsman. nog ofvernog. familjemedlem foregifven hvarje ning demokratiska na de som for basta forskrackte ogonen; man, hvad de arbetande klasserna till dess det nu endast finnes en och hata det on- goda man ar vArt rAd. det a.ska i till goda Chicago kampanjledarne kunna bestA sig, och ofta mAste ensam nation som fortfar den grad, att de i hast telegrafe-rad- da, och som icke lAta sig locka och att det Ar ett fullt i Arbetsfortiailandena Mexico. de under natten sofva i samma eller tubba frAn det de veta vara till Iandets fyra horn cfter om de som klader bara eller pA faktum, att i Mexico, sig ratt; man, som aro trognasitt Silfmpltor aibe-tar- e mexikansk sin talare for att frAlsa Chicago. partiprogram och som ega med fria silfvermyntning, de, dagen. Ingen i blifva kan regeln Domarne Bowers och King voro husegare som arbeta i sitt anletes svett, Ratt mAnga silfveriter hafva och formAga att forsvara i eller ega ett eget hem. F'ritt silf- lefva pA fattighjonsloner, pA framhAllit de goda tiderna bland dem som fingo befallning och uppratthAlla de deruti och Aro klAdda i bestammelserna. Det medgifves till och med af Mexico sAsom ett talande skal, ver har i ofantligt hog grad att infinna sig der, och afreste fattighjonsdrAgt. Det ar Vi sade aft partiet alltid soker mr Bryan, att den omedelbara hvarlor man borde antaga fri kapitalisternas egendom dit i borjan af veckan. De kunde i Mexico, om sAt-te- r det men har Men oak-tadafven har. Mexico, qvarhAllit t verkan af'den fria silfvermynt-nintill att gora detta; men det silfvermyntning fbrresten gerna stannat hemma, i de stora egendomsegarne i bander det ibland att min-drskulle blifva att gora de ri de som framdragit dessa skal, arbetaren den elandigaste Chica-godA Onska vArt lands omvanda forsoka stAnd att hopa sina ofantliga bAlla sig merendels till vtan och ty att kompetenta personer, drifna ka grufegarne annu rikare. rikedomar. De fattigaste och de svenskar till att tro pA af aregirighet, lyckas.pA ett eller Dessa blefve de forsta att dra-g- a ingA ej nAgra djupare detaljer. arbetare prbfva pA nAgot trostlosaste af de slapande mas-- , har alltid varit ett land och Carl XII:s nodrovnt annat satt, att fA sig uppstalda nytta af en sAdan akt. For- Mexico Mr Sloan afslutar sin uppsatts sorna pA jorden Aro de, som finmed frisilfvermyntning, men det ar lika omojligt, som att Ata ost till kandidater for embeten, till enta Staternas myntverk kom-m- e ar ej frisilfvermyntningen, som om de mexikanska arbetarnes nes i de lander, som hafva bvilka de aro alldeles odugliga. dA att stA till hans, grufega mir man ingen har. stallning rfed foljande allvarliga Men dA sAdant handt, hafva rens, forfogande for fbrvandlan-de- t skapat det valstAnd, som det ar utan ord, som val fortjena att har Hvad orsak har herr Bryan pApeka, af hans rAmetall till dollars, goda omdomes-formAg- a for sin tro, att fri silfvermyntoch Atergifvas: Det sages att en del pA valdagen rattat pA sA fort den kail upphemias ur fastmer den kraftfulle den forstA svArt Det ar att ning skulle vara gagnlig for dem president Diaz, under hvars som A republikan-sk- a missforhAllandet genom att icke jordens innandomen, och han mina drifver som arbeta i sitt anletes svett kan anvanda det sAlunda erhAll-n- styrelse landet forkofrat sig och blinda ifver, som valsedeln aro uppstAlda som rosta pA sAdana personer, fri liar i landet? hvilka vilja hafva de tillhbrt deras eget myntet till aflonande af hans gjort storre framsteg an forut. landsman, kandidater till legislatur-leda-moteAr det till daglonarens, arbetare med dollars varda en Dessutom ar det sAdana man, silfvermyntning. Om de lyckas parti. rosta forbundit sig att eller Detta sAgo vi ett bevis pA vid dast halften sA mycket som den som hafva pengar eller hvilka att. inympa det mexikanska basta silfret O. W. Pow- statsvalet sista host. hvad som for demokrat-ledare- n ofver stora finanssystemet, kapital, Republi- - nuvarande dollarn. Mr Bryan forfoga folaf halften hos det amerikanska forlora i De att Mexico. vAlmAende intresse, ers till Forenta Staternas sena kanska partiet vann en glimran-- 1 sager nog icke sA, men ratt har aro a hvad de sA de de hvad af skola den men ket, sannerligen fortjena, de seger, men nastan alia demo ar det slut med fordelarne; de be- - blifva dagligen rikare, tor. SAdana legislatur-kandida-teden dag de gora det. hafva? I sA fall kunna de latt Detta blir allt - finna disriktsfor och fattige fattigare. kandidater samt kraternas synnerligen sig aro falska mot det parti de Mexico ser fA tillfalle dertill, om Bryan blir mig icke: ar hvad silfret gor i systerrepu-bliken- , blefvo valda. pA grufegarens sida. Kopman-netillhora och ovfirdiga nAgot som vald och fAr ett representanthus och resultatet blefve upp; det gAr framAt bland Hvarfoie? Jo derfore att repu ar icke sA mycket intresse-rad- , derfore Varen heist embete. det kanner pulsslagen som harmonierar med honom. har, om det antoges till blikanerna visste att de fiesta af ty han kan hoja priset pA af ett nytt lif. Men detta kom- - I'or ett Arhundrade sedan fick landsman! Rosten icke deras egua domarekandidater sina varor, allt efter som dollatn myntfot. legislatur-kandida- t voro odugliga, och derfore rosta- - sjunker i varde, men daglonaren Detta ar intet tomt pAstAende, mer sig icke deraf att det har Jdet stora och maktigaFrankrike pA nAgon dA det alltid har haft genomgA samma bittra erfarenkan icke hoja priset A sitt arbete; det lAter bevisa sig. I sista num-re- t fritt silfver, som pA ett sA lomsktsatt aranar de de icke for dem. beror derpA, att het, som Bryan nu vill pAlagga det utan det, af "The Examiner-- en Republikanska partiets styrka han fAr lof att taga silfverdol-larnforrAda er. e oss. Det frahska assignat syste-men upplyst och efter deras Astamplade tidskrift, som utgifves i sta-de- det har ligger deruti, att det endast med en dug-livar i princip detsamma som styrelse, New York, gifver oss Rev. goda och dugliga man, och varde i utbyte for sin svett och r man i spetsen,ochmed garan-tie- fri silfverm3Tntning, och hvarje Demokraternas patentmedicin derfore ar det att vi vilja egna moda. W. II. Sloan, hvilken arbetat for att hvar och en, som kAnnare af historien vet i hvilka i i Ar 1890 fanns det omkring som missionar sju Ar Mexico, Ar 1892 var frihandel. Vi fick republikanska valsedeln for bit for att insatta kapi- outsagliga otyckor detta storta-d- e kommer val nAgra ord. 6,000 guld- - och silfverprodr.ee- - nAgra fakta angAende den mexiden tillifs och hur den verkat kan i Frankrike. Iandets tal unga industri, skall Bland de fern kandidaterna for rande grufvor i Forenta Stater-na- kanske arbetarens stallning och de arbetslose bast besvara. Nu medfor desto mindre tror Bryan Icke blifva Detta beskyddad. lefnadsforhAllanden. Och dessa Dessa grufvor gAfvo senatorer i Utahs legislatur f5r "medicin och silfver Ar hvad vi beh5f-va- . for demokraternas vAlstAnd fritt fara att kapitalisten At mindre an G0.000 fakta aro sA klara och ofverty-gand- e G:te distriktet finnes en man vid for Han tror afven att frihan-de- l mAn Ater land och rike o namn John S. Daveler. Han har man, och produktionen af de att de bora har vacka ar- mer arbete arbetaren. ameri-kaskall gora oss godt, fastAn Jag onskar att hvarje kring med en annan patentmedi forbundit sig att rosta lor demo tvanne metallerna representera-d- betaren till allvarlig eftertanke den se erfarenheten framfor har visat att den Ar kunde sig . till i varde mindre an $100,000,-000och besinning, innan han gAr cin, som dekalla fri och obegran kratiska partiledaren O. W. Poi hvilken for dem, som ararbetarusla st ett Alining, gift dodligt i valurnan for att kasta sin rost Frimyntningen skulle sad myntning af silfver. Denna wers till senator Forenta Stai i under land anletes befinna ne sitt detta beta svett. sig ternas kongress, dessutom ar Ater gifva anstallning vid presidentvalet. Men lAtom dA icke medicin, saga de, skall bota allt Daveler alldeles vi ofver hufvud skulle och oss Hvad det fritt silfver, bry At alia dessa arbetare samt oss hdra hvad mr Sloan sager. oduglig till han hvad huru tanker tal tu det onda som landet lider under om, Bryan tror, sA taget om, och borde derfore icke blif- komme sAlunda att i begransad Mexico, sager han, ar ej nAgon vara vAlet. han vid kommande det ej gifver skAl for sin lange mAn gagna arbetarne, fastan till plats fdr en arbetare och lonta-gar- e rosta (hvilket de sjelfva fororsakat va vald. tro? Br3ran ar ingen auktoritet, Men deremot ar det plat-seBland de tio kandidaterna l nedsatta afldningar. Men huru men det tiga de med). Denna ban ar icke hemmastadd i de En Sale distriktet for medlemmar ginge det i frAga om den stora for den som har kapital. gAng skola de eraellertid icke lyc hvarom han talar, och han lei armeen af arbetare i .ondra de- sAdan kan draga fordel af det Biyan I Minneapolis. kas att lura folket; ty en dosis af representanthuset Utahs i 90 dagar icke lAtit en nu har finnes tvanne personer lar af landet? billiga arbetet och frambringa demokratisk medicin har varit gislatur enda sockendag passera utan Ar 1890 fanns det i Fdrenta produkter for nastan inga som icke borde bli valda. Den sin okunnighet i sitt visa nastan den att har mer an nog Som en hvirfvelvind har Bryan, och han kAn sedan ena ar Sam J. Ken3on. Hvad Staterna i rundt tal 185,000 lands historia och i , eget President han har pA den republikanska dodat affarslifvet. af allehanda slag, exportera dem till frammande den demopopulistiske enklaste grund-satsekommit och farit Ni kan valsedeln att gora' a r oss alldeles Lincoln sade engAng: sysselsattning At 3 nillio-ne- r lander och fA betalt efter guld Han kan tro pA hvad arbetare. Dessa fabriker e pris. Hvarje sAdan kapitalist ar skrifver den i Minneapolis, Minlura en del af folket hela tiden; obegripligt, ty han ar for narva-rand- e men folket i Minneapohan vill, Svenska utkommande en fullblodig demokrat, under loppet af ett enda Ar i dag fardig att aflagga ed pA, nesota, ni kan lura hela folket en liten lis tror att han hvarken eger och han har sagt att han skall tre billioner, eller 3,000 millioner att fritt silfver ar en god fordel. Folkets Tidning, samt fortsat tid; wen ni kan inte alltjemt lura rosta demokratiska valsedeln dollars for rAamnen, och den I mAndags gAstade han kunskaper, erfarenhet eller fasta for honom. Men ter: Det ar det till att blifva i Han talade hela folket." frAn borjan till slut, samt har produkten var vard sju bil- hur forhAlIer det sig med liandt vAr stad, och att det Ar ruter grundsatserochnog derfor amnar den Det lurade folket har nu afven forbundit sig att verka for lioner dollars. Erligt mr Bryans verkaren, farmaren och arbeta- karlen mAste man medgifva, dA president, delen detsamma af ren? HarpA svarar mr Sloan pA han pA en enda dag kunde hinna aldra storsta vaknat, och med detta uppvak-nand- e demokratledaren O. W. Powers plan gores det forslaget att halften af afloningarne for ett satt, som belt och hAllet rub-ba- r A olika moten tala till 40 tusen rosta for McKinley. blir det slut med demokra- erhAllande af senators embetet. den grund, pA hvilken motto ar alltsA: Fri-- 1 denna ofantligaarme af arbetare personer. Valtalig Ar han, der-oternas regering den 4 nastkom-mand- e Kenyonsfritt silfver och fri stA. i ve- ar icke ringaste tvifvel. Han Gasolinens offer. Mrs An&ie Carls liandcl, soppa; till Mars. Han framhAller forst att den har ordet och sprAket lullkom-lig- t ton. 399 W. Ohio st., Chicago, blef fori. eller med andra ord: Intet arbe- stern sak och i andamAl att stii sin makt, och han har en Idrdag Ilia brand under f5rsok att sllcka te, underlialtigt mynt, och mdn-g- a mulera en industri, som ar be- mexikanska dollarn ar vard i eld, som uppst&tt dS en fasollnstoTe Vi tro derfore icke till ett halft dussin sta- amerikanskt mynt ungelar 51 rost, som formAr genomtranga fattighus. gransad Vi ha mottagit tvSnne skrifter att nAgon republikan, med en ter, pA bekostnad af alia de an- cents, ehuru den innehAller mer hvarje vinkel och vrA af den sto- NHr bloilet svallar. I onsdags var innehAllande tal af senator Ar- smula kilnsla for det ratta, skall dra staterna. Han silfver an den amerikanska. Och ra expositionsbygnaden. sp&rvagnskonduhior C.E. Larson instald och silfver Ar en dessutom fullandad visar han, att aktor; Infor domstol Chicago. Tvenne thur Brown i Forenta Staternas rosta pA en sAdan man till lag- - Ar det icke en biittre plan att dcrpA :: :c. vitlnade, att Larson qvaiien UeutiI, anvil a at skdud Cu uulmuuiiu a i a mi mu arbete Aro de enda Saivcr, sum med fui villariue hklict kan han mait xui Tt senat. Vi ha last dem med stu i Mexico. och Under imitera forut harma snart sig oregerUgt ombord pi an aro uppfort hellre Han hela landet ofver arbetar billiga na sagdt Lippman. intresse, och vi mAste saga, att Joseph skiillt ut passogerarne. och A f. d. domare O. W. Powers kon-tor- , Here Ar, sager ban, "bar jag-set- hvilken person som heist, ocn dA spirvagnen i tvA eller tre stahan slagsmll, hvaraf rikadt Till slst under de 15 Ar som vi foljt de arbetande i deras hem; han svAnger satirens gissei ofver och han har afven fdrbundit ter, om det nu ar nodvandigt att a forevlsades ratten. miirken svnbara handlingar, ha vi aldrig sig att verka for Powers erhAlde loner sina hvad hvad motstAndare kan vet fA, han Atskilnad? "Det jag vlttnen lntygade poliskonstaplarnes gora nAgon dem pA ett sA mAsterligt sannHirdlghet och miister Larson fick last masterligare tal. De vittna lande af senators embetet. Lipp- storsta goda for det storstamdj-lig- a loda de fortara, ty jag har atit t antalet Ar den grundsats, med dem; jag vet deras strafvan satt, att Afven den trumpnaste plikta tio dollars jemte kostnaderna om ett djugsinne, en klarhet och man var county recorder for mllt for sin stridsiusta. tvA Ar under de "liberalas'' rege- - pA hvilken hvarje folklig regering efter battre loner, det ofvergifna mAste le derAt. styrka, som endast fA statsman Aro t bcsittning af. gjortle ej nAgot misstag dA de sande nir Brown som repie.-etaut till Fdrenta Staternas t, tv han ar en skicklig och statsman. Han har all tid varit en varm van och ifrig drsvarare af folket i dessa dalar, hvaiest han b ,tt och verkat den biista tiden af sin Itfnad. Han RepuMikansta yalsedeln. i Utah-folke- st d n miss-lyckade- s se-na- full-and- Argu-menteri- foit-siitt- a rik-ta- e. n e kt A e oehlian-delsbitriide- n na-st- em-bete- t. er upp-stall- embets-andidate- r; un-dant- der-me- e d, kon-statera- dt intel-igen- s an-tag- for-ok- at et fattig-hjonsarbet- g fat-tigdo- e s silfver-standar- frisilf-vervannern- silfver-republikane- r, d. a upp-lyst- an-sko- a nt r, r, An-gr- r Miss-forst- A domare-embeten- det-samm- a; a for-sigtig- e, , e reli-gio- s framAt-strAfvand- kom-mand- et n on-sk- e . syssel-sattnin- g n tvif-velsuta- em-bet- n et n sa-k- er natio-nalekonomie- president-kandidaten- xere-dan- r. ut-lad- far-dig- san-nin- a g. do-ner- frisilf-vermanne- n m bonanza-grufegarnc- ar I t kon-gresse- I ns Fle-r- for-lojlig- a |