OCR Text |
Show UTAH UNIVERSITY IU --AT X9L.MZM. - 7 frenumerationsafgift: $1 per &r. RDDAKTOR H:o 29 NationalfSrdomar ocii EGARE: samt bild-nin- g ett af George Q. Cannon hil-le-t tal rid ett prestadomes-mdt- e i Birmingham den 3 Januari 1862. I det jag framstAr for eder bar i dag, mina broder, onskar jag vara i besittning af den frimo-dighe- sora den Helige Ande och anskont jag icke t, gif-ve- r, har att bestamdt foresatt mig nAgot dock tala sA, talaom, villjag . som jag kunde onska, att I 6kul-ilengor- om vkr stallning a, vore OmvAnd. Jag erfar, att Guds verk blifver mig karare for hvardag, och det ar min bestandi-g- a Tillen stor del kunna vi be-trak- ta oss sAsom resande. Jag anser mina broder har, sarskildt de unga och mig sjelf inberak-nad- , sAsom satta i en stallning, hvari vi kunna forvarfva oss kunskap och insigt i mycket, som kan vara oss till stort gagn i framtiden. Vi befinna oss i en uppfostringsperiod, som, om vi satta tillborligt varde pA den, skall blifva af oiindligt varde for oss i kommande Ar. Men om vi, som aro utsanda med fralsnin-gen- s evangelium, skulle forsum-m- a att tillegna oss all den kunskap, som vAr stAllning erbjuder e oss, sA hade vi dermed gAtt om en stor formAn. Man ar mycket bojd till att mi-st- tro, att intet folk ar sA lAngt i nyttiga kunskaper som framme allt kunna glAdje att gora i i for ens min folket som makt stAr hvad egen hembygd, hvil-keden som aldrig varit for dess att pAskynda framgAng. den samma, icke har sin De vinkar, som vi hafva fAtt utanfbr je om sjelfbeharskning och fSrbatt-ring- , aro sAdana, som jag sjelf vill tillegna mig, och dA de aro gifna till de unga, an-sjag dem annu mera tillampli-g- a pA min egen person, ty med ratta betraktar jag mig som en yngling. Min lust ar att tillta-g- a a i kunskapen om Gud och i som ar allt, ting godt, hcligt och upphojande, s k att jag kan ega kraft till att for Guds ara och hans rikes utbredande pA jorden. Och jag onskar likasA innerligt att se mina broder, som hafva motta git prestadomet, besjalade af en lefvande ktrk efter att hAlla Guds bud och att tillvaxa i angAende allt, som kan gora dem till nyttiga medlemmar i detta tike. Medan broder Lyman talade om vAr stallning s bar i lifvet som i fraratiden, som ligger framfor oss, kom jag att tanka pi, att i Amerika s en mans uppfostranicke vara slutad forr kn ban foretagit en eller flere resor. DA en man blif-vvald till senator eller medlem af kongressen, ar bans forsta att gora en tur till Euro-pa- , der han genom att fardas ibland de europeiska nationerna kan utbilda sig battre for sitt kail och foroka sina kunskaper genom egen iakttagelse och genom att gora sig bekant med de olika regeringsformer och samt deras gagnlighet for folket. Rika foraldrar sanda sina soner till Europa for att der fullborda sin uppfostran, icke i skolor eller hogre laroverk utan genom att resa ochsAlunda blifva bekanta med folk och under andra emstan-digbeteEn kongressraan onskar resa och komma i bercring med folk i andra lander for att vinna kunskap och erfarenhet, som han icke kunde forvarfva i sitt hem. I kongressen anses resor sAsom sardeles passande till att utbilda folkets representan-te- r for deras viktiga post, och menicgar, uttalade af man, som hafva varit i utlandet, och som genom personlig iakttagelse haf-v-a gjort sig bekanta med Atskil-liglagar, institutioner och regeringsformer, hafva ofta en vigt, dA deremot de, som aldrig hafva varit utom-landicke kunna vackaden och respekt bos sina Ahorare, som de forstnamde. sar-skil- er him-melsk- ar-be- ta kun-ska- p al an-se- it fo-res- insti-tution- er r. a s, like i hela verlden. Engelsman-ne- n tror, att ingen annan nation ar lik den engelska och att intet annat land ar likt England. Walesaren har samma Asigt om Wales. Det samma var for'nAl-landmed mannen, som var fodd pA on Man i iilandska baf-ve-t, en liten flack som knappast ar stor nog till att bilda en et ig inhagnad 7 rebctgcn ben OTTO RYDMAN. och skick. Ur Lfisnummer:5 cents. for boskap. Jag har nyligen varit der, och allt, som stAr i forbindelse med on Man, Sfvertraflar i de infod-detankar allt, som finnes pA jorden. GA hvar du vill i den a verlden och ofverallt skall du Anna samma kansla hos folk, som icke varit utom bemmets hard. De tro att intet stalle kan sammanliknas med deras, att inga vanor, foretag och institutioner aro sA goda som deras. Deremot aro resor egnadetill att oppna vAra ogon for andra lan ders och folks foretraden. De lara oss, att ocksA andra natio-ne- r kunna gora framsteg i s vi-d- 39 S. Best Temple Str , 3ult 1896. Salt Lake City, Utah. med samma inskrankta begrepp ra vi dA icke fullkomna oss i och sed vanor, som inpraglades sprAkets bruk, dA detta ar ett af hos mig i barndomen, men jag hufvudmedlen till att beframja onskar att utbildas genom hvad detta stora verk? Evangeliet jag ser och hor omkring mig. AlAgger oss detta, och okunnigBland befolkningenpASandwich-oarn- a het ar alls icke bnskvard? Jag fann jag mycket, som var menar icke att verldslig visdom och godt, jag fbrsokte att till- ar absolut nodvandig. Gud har det samma. Jag kunde valt de svaga och skropliga pA egna mig icke tAla deras orenlighet, ej hel- jorden till att utfora hans verk. ler hvad som stred emot sedlig-he- t Men dessa skropliga mAste med formAga.motsvaran-d- e tch renhet i deras tal och det arbete, som ligger framvandel, men likval uppdagade jag mycket, som var godt och for dem. och i hvad mAn de kunna blifva skickade dertill, beror nyttigt. Sedan min ankomst till Eng- till en stor del pA dem sjelfve. MAnga af eder hafva goda land har jag sett mycket, som men I lAten dem ligga i anlag, ser mAnga goda jag afskyr. Jag Huru latt seder har i landet, hvilka jag fullkomlig dvala. skulle icke det for eder, vara men ocksA folja, mAnga, som dA I hafven skrifvitett i vill bref.att undgA att komma jag det med ratta af med. Om vi ville uppfat-t- a tillhjelp eu fA orden och Atminstone vAr stallning pA sAdant satt och handla efter denna grund- ratt stafvade. Jag talar sArent sats, skulle den menskliga natu-ren- s utom detta emedan jag onskar stora bok ligga uppslagen se eder gora framgAug i denna for oss ofverallt, och af den kan riktning och derigenom blifva man samla sig ett lAngt storre battre passande for hvilken som e fdrrAd af kunskap An af alia an- heist plats, I kunnen blifva till. Fdr vissa dra boeker. Under min sista mission i de Forenta staterna aldste ar detta likgiltiga saker. forsokte jag att skorda det stor-st- a De tanka: A, vi aro snartfar-dig- a med vAr mission, och sen mojliga gagn af mitt umgan-g- e med folk af de olika samfunds-klassern- a hafva vi intet gagn af dessa genom att iakttaga ting! Nej, vAr mission ar icke deras Atgoranden och lyssna till slut sA snart, som vi tro, ty den skali fortfara sA lange, vi aro deras samtal. Om en roan skulle vandra ge- trofasta. Framfor oss ligger en nom verlden med den tanken, hel verld, som skall Aterlosas som dessvarre mAnga af vAra och pAnyttfodas och dessa forealdste ar en Herrens traden skola blifva oss till nytta ut-rust- am-na- r be-rori- ord-bo- k kal-lad- hysa: Jag s tjenare, ett bemyndigadt sandebud till menniskor-na- , och om mina ord icke aro just sA val valda,sA bryr jag mig icke derom; om de icke tycka om dem, sA kunna de lAta bli, tron I icke, att han skulle drifva alia bildade menniskor ifrAn sig, afven om de alskade sanningen? salig-heten- i all evighet. spara nAgra minuter och kanske timmar, och om dessa anvan-datill forvarfvande af upplys-ninskulle man snart hafva s g, samlat ett godt forrAd af nyt) tiga kunskaper. l. dt a m till-hand- t, et den sAval soder som norr, i oster sora vester ar lika sA god som den andra, Zion undanta-get- . Ett stalle kan val hafva en vackrare belagenhet, en rikare jordmAn, ett mildare klimat an ett annat, men Gud skAdar ned pA det hela och skanker alia menniskor sin nAd och valsignel-s- e i hvarje land. Om Yi kunna fasta denna grundsats i vArt sin-nsA skulle vi vinna kunskap och visdom genom vAra iaktta-gelse- r hvar vi fardas fram. Jag onskar icke att resa genom verlden med tillslutna dgon och oron e, honom roja sin okunnighet? De anse honom for en stackars dAre, som ingenting vet. Och om han an kannpr sannin-gen- s principer, sA hafva de frAn hans mun ingen inflytelse pA storsta delen af menniskorna pA grund af de begrepp, som de, i foljd af hans brist pA bildning och skick, hafva bildat sig om honom. Hvad medel begagna vi oss af fSr att meddela vAra medmenni-sko- r ord, sanningen? SprAket hvarigenom satser och tankar meddelas frAn man till man. Bo ig systemet. Ett Arhundrades bruk har bevisat dess verkningskraft. Saljes icke till apotekare. Lokale Kuriko-agen-tehafva den till salu. Om ingen finnes i din narhet, skrif till So. Dr. Peter Fahrney, 112-11Hoyne Ave., Chicago, 111. oaf-brut- r 4 Om Ni vill ha rikt, glansande hAr och ren hufvudsvAl, fri frAn mjAll och klAda, eller om Edert hAr forlorat sin naturliga farg och Ni onskar Aterstalla den, s& begagna Ayers Hair Vigor. Det ar obestridligen det basta som finnes. Sveriges industrier. Under fast, utan han kunde ocksA ge dem en minnesbeta, som de ej sA latt skulle glomrna. De arma syndarne ropadeochbonfollo att bonden for Guds barmbertighets skull mAtte skona deras lif. Och sedan de hogtidligen lofvat att for framtiden lAta bondens Alkista vara i fred, slots dammluco kan till halften och tjufvarne det praktisera sig upp pA torra. Och sedan dess har bondens Alkista verkligen fAtt vara i 1895 funnos i Sverige 242 bryggerier, 135 branvinsbranne-rier- , 566 garfverier, 55 gjuterier, mekaniska verkstader och 48 glasbruk, 246 kemisk-teknisk- a fabriker, 5 30 mobelfabriker, 57 pappersbruk och pappfabri-ker- , fred. 145 snickerifabriker, 21 En obehaglig (,pdminnel-se- . 9 tobaksfabriker, sockerbruk, Den 14 Juni efter predi-kan- s och 30 tandsticksfabriker. slut i Tanums kyrka i meddelade pastorn en ITederrard yngling. En son utan like kan man kalla en ny pAminnelse om vAr dodlighet, yngling i Skofdetrakten, som i i det den Hogste i sittallvisa rAd Ar med hogsta betyg aflagt behagat hadankalla torparhu-stru- n Under sin vistel-s- e Iledda Charlotta Nilsdot-te- r vid allmant laroverks hogsta frAn Utby i en Alder af... klasser har denne yngling, ge- Den mest forvAnade af hela nom att gifva lektioner, ej var nog hustru uppehAllit sig sjelf utan afsjelf, som i all hogOnsklig ven hvarje termin kunnat sanda vAlmAga holl pA atttaga ea stor sina fattiga foraldrar cirka 75 pris snus, dA hennes dod sA kronor. Under de senare Aren omtalades frAn predik-stolehar han till fiiraldrarnesamman-lagd- t Hon uppenbarade sig sandt cirka 400 kronor. senare lifslefvande for den fSrvA-nad- e pastorn, som lofvade att Itibelstudier i arresten. nasta sondag oflentligt forklara Bevaringsynglingen Aug. Nilsson frAn Ystad, som fullgor sin varn-plig- t henne Ater lefvande. i Karlskrona, vagrade att Vingdker8doktorn,,t Erik haudtera vapen, emedan det Aronson pA Vadstorp i Vestra skulle vara i den Ileliga skrift VingAker, har under senare tider forbjudet. Infor krigsratten haft tillfalle att visa, hvad en Nilsson, att han under karngubbe, som gAr pA de dagar, han varit arresterad, duger till. FrAn aria till sarla vidare studerat bibeln och fun-n- har hans mottagningsrum vim-ldess laror afven pAyrka, att af hjalpsokande personer, man skall vara all menskiig kommande frAn nar och fj&rran ordning undergifven for Ilerrans och fast litande pA den vidtbe-kant- e skull, hvadan N. forsakrade, undergorarens f&rmAga att han derefter skulle lyda sitt att kunna botaafvea obotliga befal i hvad det rorer tjensten, krampor. Som den dundrande e samt forklarade sitt forra gud har den kraftfulle doktorn harrora af oforstAnd och stAtt dem alia nAdeligen bi och ett ovist nit. Denna 5ppna och gjort hvad han kunnat. Emel-lerti- d som det tycktes af hjertat gAen-d- e stundar nu den tid, dA han bekannelse gjorde nog sitt till vill vara fri frAn alia besok for att beveka stationskrigsratten, att i naturen samla orter till sisom mildrade hans dom till en- na mixturer. Dessa Arligen dast 8 dagars vaktarrest. stroftAg i skog och hedervarde den for ara mark Ett egendomligt testamen-t- e verkliga hogtidsstun-der- , har uppgjorts af tvenne brooch sallan ar hans sinne meder i KimramAla, Vissefjerda i socken, Kalmar lAn. De hafva ra jamnvigt an just dA. Det ar namligen stadgat, att deras ett sannt noje att se huru hans egendom icke forr an efter 100 barska anletsdrag dervid lifvas Ars forlopp fAr deias mellan de och huru isen kring hans hjarta dAvarande slagtingarne; icke ens tinar upp. Han blir i en hast ung pA nytt, och det ser sanner-lige- n losegendom eller klader finge ut som omhans becksvarta utan allt hvad de lockar aldrig skola komma att bevaras i 100 Ar i det sommarsolen i lifvets t. grAnafor skick, som det befanns vid Den em.- af broderna host. afled fdr nAgra Ar sedan den e Ett stort amerikanskt den 30 Maj. anlande till Helsingden 22 Juni samt gick till En lustig episod intraflade fors DA fdr nAgra dagar sedan i S. ankarsA Kronbergs-fjarden- . i mellersta Ilallands fartyget passeradeSveaborg, gaf n till ett prak-tig- t det oflig salut, hvilken af skogsbygd. Egaren besvarades. MinneapoAlfiske derstades, en riktig sA ar for flera hade lis, namligen orlogsman-nen- s spefAgel resten, tjuf-var marke till att namn, har senast besokt gAnger lagt hade vittjat hans Alkista. Kronstadt, der den legat i omTill slut lyckades han fundera kring en mAnads tid, emedan ut ett bra satt att bota fisktjuf-varne- . dess chef amiral T. O. Selfridge i Tidigt en morgon smog egenskap af representant f5r han sig ned till Alkistan och Forenta Staternas flotta ofver-var- it fann tjufvarne i full verksamhet. kroningen i Moskwa. ReNu var bamdens stund kommen. dan den 19 Juni afgick MinneaDammluckan drogs upp och polis frAn Kronstadt. Besatt-ninge- n vattnet borjade stromma in i uppgAr till 450 man, Alkistan ofver de intet ondt mAnga nationer. 8 finnar skola finnas Afven e anande tjufvarne, hvilka nu samt en mangd svenskar, upphafva hCga nodrop. Bonden triumferade. Nu hade norrman, danskar, tyskar, han inte blott de lede Altjufvarne negrer m. m. Ar r, fin-g- Bo-husla- alle-na- st hAr-med- n, Nils-dott- er ofor-moda- dt n. for-klara- 80-tale- t, at bete-end- (N.-stj.- tja-nar- e, var-dighe- (Samla Horbcit. &g it Knappast nAgon dag forrin-ne- r utan att de fleste kunna tro icke, att vi aro Guds En 70 drig farmare akrif-ver-: och de doma oss efter vArt Bennettsville, Ind., d. 2 utseende, vArt satt och vArt tal, Nov. 1895. Jag ar i sanning riktningar, och att de. som de med ratta fordra bor stA Dr. Peters afven om deias sprAk, seder och i forhAllande till den hoga stall- tacksam for hvad Kuriko har gjort for mig. Den produkter afvikafrAn vAra, dock ning, som vi saga oss intaga. har gifvit mig ny lifskraft och aro i besittning af mycken nyt-ti- g lag forvantar att se den dag, dA mig sA, att jag i sommar styrkt kunskap och mottagliga for de unga mannen, som nu vaxa kunde utratta mitt arbete lika en hogre kultur; och om evange-liet- s upp, kunna framtrada i hSgre dA som bra, jag var 40 Ar gam-maljus nAr dem, kunna de blif- kretsar, an deras fader kunde va valsignade derat, likasom vi visa sig i, och stA pA eu annan Oaktadt jag ar 70 Ar gammal, blifvit, och de kunna frojda sig fot med nationerna an vi. Gud har jag ensam skott min gArd, likasA mycketderi, som de, hvil-k- a har sagt genom sina profeters som bestAr af 50 acres jord, deri voro redskap i Herrens hand mun, att detta rike skall vaxa inberaknadt 8 acres korn, tor-katill att upplysa deras forstAnd. och tilltaga pA jorden. och pressadt, det sistnam-dEnhvar aldste i Jesu Kristi Jag onskar sarskildt att se minaturligtvis med tillhjelp af af sista na broder efter strafva att maskin. Mejade dagarnes helige kyrka unge acres hafre skulle bannlysa all nationalfor-do- fA alia sina brister afhjelpta. Jag pA en dag. Det skulle varA svArt och betrakta alia jordens onskar att hora dem tala sA f5r mig att reda mig utan Kuribebyggare sAsom sina broder sprAkriktigt som mojligt och se ko, och jag amnar hafva den och systrar. Vi bora icke fasta dem uppfora sig med sAdan sA lange jag lefver. vAra kanslor endast vid en viss som anstAr den baste Ilogaktningsfullt, liten plats men alltid erinra, att man pA jorden. Till hvilken slut-sat- s B. Klahammar. Gud har gifvit oss hela detta komma de bildade i verlden, Dr. Peters Kuriko renar blo-dklot att verka pA for att gora dA de se en person uppfora sig och befordrar cirkulationen. och den ena att och och tafatt hora Den bygger upp och styrker hela godt platsen pA oskickligt i De Fran 7 el ort-samlar- for-salja- s, efter-lemna- dods-tillfalle- - an-dr- tyg for-samli- fast-ninge- bdr-jad- om-bo- rd |